Projekt SWX-Energi Rapport nr 35 Studie av Bracke-aggregatet Anders Fröding, Bengt-Olov Danielsson, Jan-Erik Liss
2
FÖRORD Bracke-aggregatet är unikt på så sätt att det skiljer sig från övriga flerträdshanterande aggregat genom att det försetts med en roterande klinga. Övriga aggregat har antingen svärd (med sågkedja) eller en konstruktion (knivar eller giljotin) som klipper av träden. Syftet med studien, vilken genomförts av Anders Fröding, Bengt-Olov Danielsson och Jan- Erik Liss inom delprojekt Skog, har varit att undersöka hur Bracke-aggregatet står sig i förhållande till aggregat försedda med klipp eller kedjesvärd. Undersökningen visar att Bracke-aggregatet väl kan hävda sig gentemot andra aggregat på marknaden och att det är synnerligen effektivt i den typ av bestånd, utan motormanuell förröjning, där studien genomfördes. Medelprestationen måste betraktas som exceptionellt bra. Troligen kan man förvänta sig en lägre prestation vid praktisk drift, men det visar ändå att aggregatet har en viss potential. 12-01-26 Lars Persson Jan-Erik Liss Projektchef, SWX-Energi Projektledare, delprojekt Skog 070-2117896 070-23179, 070-6788397 lars.persson@gde-kontor.se jes@du.se 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning 5 1. Bakgrund och syfte 6 2. Förutsättning och genomförande 7 3. Resultat 8 3.1 Beståndsbeskrivning och avverkningsuttag 8 3.2 Maskinprestation 10 4. Täckningsbidrag 12 5. Tidigare genomförda studier 13 6. Diskussion 14 Referenser 15 Bilaga 1. (Beståndsdata och avverkningsuttag): 1a Yta 1 16 1b Yta 2 17 1c Yta 3 18 4
SAMMANFATTNING Studier har genomförts på en skördare försedd med ett flerträdsackumulerande fällaggregat av fabrikat Bracke 16a. Beståndet där studierna genomfördes låg strax norr om Avesta i södra Dalarna. Skogsvårdsåtgärderna var eftersatta varför beståndet närmast kan betraktas som ett konfliktbestånd. Tre försöksytor lades ut i beståndet med en bredd på m (maskinarbetsbredd) och en längd på 15 m, det vill säga att vardera ytan hade en areal på 0,03 ha. Samtliga träd på ytorna numrerades och diametern i brösthöjd noterades. På ett slumpvis urval av träden mättes höjden för att erhålla en höjdkurva. Via S-O Anderssons och Näslunds funktioner beräknades trädvolymen i m 3 sk och via Marklunds funktioner beräknades trädens biomassa i kg TS. Omräknat till hektarsiffror stod mellan 4 570 och 6 230 stammar per hektar på de tre provytorna varav ca 80 % avverkades (motsvarar mellan 3 600 och 5 100 stammar/ha). De avverkade trädens aritmetiska medeldiameter låg mellan 6,5 och 7,4 cm i brösthöjd med en medelstam på 0,024 till 0,036 m 3 sk. Avverkningsuttaget motsvarade mellan 59 och 76 ton TS/ha. Tidsstudier på skördaren genomfördes med hjälp av Allegro datasamlare, varvid trädnummer noterades per krancykel. Prestationen låg mellan 6,5 och 9,1 ton TS/G0-timme, eller mellan ca 12 och 15 m 3 sk/g0-tim. I antal träd räknat avverkades mellan 428 och 509 träd/g0-timme, vilket får anses som exceptionellt högt. Vid en omräkningsfaktor på 1,2 från G0-tim till G15- tim motsvarar det mellan ca 360 och 425 träd/g15-tim. I genomsnitt ackumulerades mellan 3,2 och 4,0 träd per krancykel och som mest ackumulerades 7-8 träd i samma krancykel. Med underlag av prestationssiffrorna har ett täckningsbidrag beräknats där skördarens kostnad satts till 1 050 kr/g15-tim. Skotarens kostnad (inkl. gripsåg) har satts till 750 kr/g15-tim och prestationen har antagits uppgå till 6,9 m 3 f/g15-tim vid ett medeltransportavstånd på 50-75 m. Vidare har antagits att 15 % av biomassan lämnas kvar i beståndet (spill). Kalkylpriset på bränsle har satts till 235 kr/m 3 f vilket ger ett täckningsbidrag (intäkt minus maskinkostnader) på mellan 3 500 och 8 700 kr/ha (29 57 kr/m 3 f). Den prestation som uppmättes på skördaren vid studierna är förmodligen högre än vad som kan uppnås vid kontinuerlig drift. Om man antar att skördarens prestation vid kontinuerlig drift ligger % under den prestation som uppmättes vid studien blir täckningsbidraget mellan 610 och 6 070 kr/hektar (5 40 kr/m 3 f). 5
1. BAKGRUND OCH SYFTE Uttag av skogsbränsle i unga bestånd med klen diameter kan vara ett alternativ i starkt eftersatta bestånd även om det normalt sett resulterar i relativt höga åtgärdskostnader. Det är dock viktigt att man i första hand betraktar det som en skogsvårdande åtgärd som i bästa fall resulterar i ett nollresultat, eller som kan ge ett bidrag till minskade skogsvårdkostnader. Sett över en omloppstid är det alltid bättre att genomföra skogsvårdsåtgärden än att inte göra något alls eftersom det resulterar i en bättre diametertillväxt och billigare framtida avverkningskostnader. Andra positiva effekter är till exempel möjligheten till en tidigarelagd förstagallring och bättre förutsättningar till en kvalitetsutveckling. Vid all maskinell avverkning finns ett relativt starkt samband mellan prestation och medelstamvolym. Det gäller i synnerhet när träden avverkas ett och ett. Med de flerträdshanterande fällaggregaten, som idag normalt används i klenare skog, har prestationen ökat markant vilket resulterat i lägre kostnader. Erfarenheter och utbildningar har också resulterat i bättre avverkningsmetoder och skickligare förare. Dock kräver alltid ett ingrepp i yngre bestånd en viss försiktighet för att minska skadefrekvensen på mark och kvarstående bestånd. Detta gäller i synnerhet vid avverkning i yngre granbestånd. Idag finns ett antal flerträdsackumulerande fällaggregat av olika fabrikat på marknaden som kan indelas i tre olika kategorier beträffande fällverktyget; klippar (knivar eller giljotin), traditionellt sågsvärd med kedja samt roterande klinga (med sågkedja). Några fabrikat har också försett sina aggregat med matarrullar och kvistknivar vilket gör dem flexibla på så sätt att de kan användas för såväl uttag av träd och träddelar som för uttag av kvistat konventionellt rundvirke. Inom projekt SWX-Energi har studier genomförts på några av de förstnämnda kategorierna fällaggregat (klippar och sågsvärd). Syftet med föreliggande studie har varit att genomföra motsvarande studier på den sistnämnda kategorin (roterande klinga). 6
2. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GENOMFÖRANDE Studierna genomfördes under våren 11 i ett talldominerat konfliktbestånd i Räfsbo utanför Avesta. Normalt sett brukar man genomföra en motormanuell röjning i klena och stamtäta bestånd i avsikt att förbättra maskinförarens siktmöjligheter. Någon sådan röjning hade inte ägt rum i det studerade beståndet. Markvärd för studierna har varit en privat skogsägare och avverkningen utfördes av en entreprenör på uppdrag av Mellanskog. Stickvägar lades ut i beståndet och markerades med snitselband. På representativa delar av dessa vägar lades tre ytor ut med en bredd på m (maskinarbetsbredd) och med en längd på 15 m, det vill säga att varje provyta hade en areal på 0,03 hektar. Samtliga träd inom respektive provyta numrerades varvid trädslag och brösthöjdsdiameter mättes och noterades. Trädhöjder mättes på ett representativt urval av träden för att få en höjdkurva. Trädens biomassa beräknades med Marklunds funktioner och volymen beräknades med Näslunds och Anderssons funktioner. Maskinarbetstiden registrerades (c-minstudier) med hjälp av Allegro datasamlare. Träden avverkades med ett flerträdshanterande fällaggregat av fabrikat Bracke 16a. Som basmaskin användes en Valmet med en 11,5-meters kran. De avverkade träden lades i högar intill stickvägarna. Efter avverkningen transporterades bränslet ut till avlägg med en gripsågsförsedd skotare som kapade träden i hanterbara längder i samband med lastningen. Någon tidsstudie på skotningen genomfördes inte. Bearbetning och analyser av registrerade data har genomförts i Excel. Beståndsbeskrivningar och skördarens arbetsprestationer redovisas i hektarsiffror. Slutligen har ett täckningsbidrag beräknats utifrån genomförda studier och aktuella bränslepriser. Täckningsbidraget ska inte förväxlas med ett skogsägarnetto som även inbegriper kostnader för maskinflytt, administrationskostnader, kvantitetsavdrag, etcetera. 7
3. RESULTAT När studierna genomfördes fanns mindre mängder snö kvar på vissa delar av marken. Snömängden var dock inte av den omfattningen att den på något sätt hindrade maskinarbetet. Bestånden, med ett stamantal på mellan 5 000 och 6 000 stam/ha, kan betraktas som tämligen eftersatta. En utförligare beskrivning av bestånd och avverkningsuttag redovisas i bilaga 1a-c på sidorna 15-17. 3.1 Beståndsbeskrivning och avverkningsuttag Omräknat till hektarsiffror stod mellan 4 570 och 6 230 stammar per hektar på de tre provytorna. Stående volym beräknas motsvara mellan 198 och 242 m 3 sk/ha, eller 162 och 197 m 3 fub/ha. Mer än hälften av träden på yta 1 och 2 var gran och mer än hälften var tall på yta 3. Medeldiametern på granen och björken var relativt klen (6-8 cm), medan tallen hade något högre medeldiameter (9-12 cm). Trädslagsfördelning (tall-gran-björk): 1-3-6 (yta 1), 3-5-2 (yta 2) och 6-3-1 (yta 3). Någon motormanuell röjning av mindre träd, så kallad siktröjning, hade inte genomförts innan avverkningen. Mellan 3 600 och 5 100 stammar avverkades, vilket motsvarade cirka 80 % av stamantalet, eller 52 55 % av volymen. Volymuttaget motsvarar mellan 1 och 130 m 3 sk/ha, eller mellan 88 och 105 m 3 f ub /ha. Uttagets medelstam låg mellan 0,024 och 0,036 m 3 sk, eller mellan 0,019 och 0,029 m 3 f ub. Medeldiametern på den avverkade granen låg mellan 5,7 och 6,5 cm (DBH) och björken hade en medeldiameter på mellan 5,9 och 7,3 cm medan tallen var något grövre, eller mellan 7,3 och 9,6 cm. Trädslagsfördelning (tall-gran-björk): 3-6-1 (yta 1), 3-5-2 (yta 2) och 6-3-1 (yta 3). Kvarstående träd efter avverkning motsvarar mellan 970 och 1 130 stam/ha med en volym på mellan 89 och 113 m 3 sk, eller 73 och 92 m 3 f ub /ha. Medelstammen ligger mellan 0,098 och 0,117 m 3 sk, eller mellan 0,079 och 0,095 m 3 f ub. Granens medeldiameter efter avverkning låg på 9,0 till 15,1 cm (DBH) och björkens medeldiameter låg på 10,4 till 13,0 cm. Tallen hade en medeldiameter på mellan 14,1 och 17,5 cm. Trädslagsfördelning (tall-gran-björk): 4-6-0 (yta 1), 5-4-1 (yta 2) och 8-1-1 (yta 3). Tabell 1. Beståndsbeskrivning och avverkningsuttag. Försöks- Stam/ M 3 sk/ Medel- Stam/ M 3 sk/ Medel- Stam/ M 3 sk/ Bestånd för åtgärd Avverkningsuttag Bestånd efter åtgärd yta ha ha stam, ha ha stam, ha ha Medelstam, m 3 sk m 3 sk m 3 sk 1 4 567 242,2 0,053 3 600 129,5 0,036 967 112,7 0,117 2 6 233 231,4 0,037 5 100 1,6 0,024 1 133 110,8 0,098 3 4 800 198,0 0,041 3 933 108,6 0,028 867 89,4 0,103 Enligt Marklunds biomassafunktioner motsvarar uttaget mellan 1,8 och 2,3 ton TS, vilket omräknat i hektarsiffror blir mellan 59,1 och 76,3 ton TS/ha. 8
På yta 1 beräknas uttaget motsvara 76,3 ton TS/ha, varav 54,5 ton är stambiomassa, 12,8 ton levande grenar, 7,2 ton barr och 1,9 ton döda grenar. Biomassan fördelar sig på 46,7 % tall, 40,6 % gran och 12,7 % björk. Ton TS/ha 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0,0 10,0 0,0 Biomassa Stam.pb Lev gr Barr Döda gren Summa Björk 7,8 1,8 0,1 9,7 Gran 18,3 6,8 5,2 0,7 31,0 Tall 28,4 4,2 2,0 1,1 35,7 Figur 1. Beräknat avverkningsuttag, ton TS/ha. Yta 1. På yta 2 beräknas uttaget motsvara 72,6 ton TS/ha, varav stambiomassan utgör 52,6 ton TS, levande grenar 11,8 ton TS, barr 6,3 ton TS och döda grenar 1,8 ton TS. Biomassan fördelar sig på 34,3 % tall, 39,4 % gran och 26,3 % björk. 80,0 Biomassa 60,0 Ton TS/ha 40,0,0 0,0 Stam.pb Lev gr Barr Döda gren Summa Björk 15,397 3,485 0,2 19,1 Gran 17,054 5,888 4,926 0,747 28,6 Tall,144 2,472 1,404 0,871 24,9 Figur 2. Beräknat avverkningsuttag, ton TS/ha. Yta 2. 9
På yta 3 beräknas uttaget motsvara 59,1 ton TS/ha, varav stambiomassan utgör 44,9 ton TS, levande grenar 7,8 ton TS, barr 4,5 ton TS och döda grenar 1,8 ton TS. Biomassan fördelar sig på 69,2 % tall,,7 % gran och 10,1 % björk. Ton TS/ha Biomassa 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0,0 10,0 0,0 Stam.pb Lev gr Barr Döda gren Summa Björk 4,711 1,128 0,105 5,9 Gran 7,2 2,587 2,115 0,304 12,2 Tall 32,992 4,131 2,349 1,424 40,9 Figur 3. Beräknat avverkningsuttag, ton TS/ha. Yta 3. 3.2 Maskinprestation Arbetsprestationen blev extremt hög med tanke på den relativt klena medelstammen (tabell 2). På yta 1 avverkades 428 träd/g0-timme, vilket vid en omräkningsfaktor på 1,2 från G0-tim till G15-tim motsvarar ca 357 träd/g15-tim. På yta 2 avverkades 509 träd/g0-tim (424 träd/ G15-tim) och på yta 3 avverkades 431 träd/g0-tim (359 träd/g15-tim). I genomsnitt motsvarar det en avverkning på 7-8 träd per minut. Bränslehögarna som lades upp intill stickvägen hade en genomsnittlig volym på 0,486 m3sk (yta 1), 0,452 m3sk (yta 2) resp. 0,296 m3sk (yta 3), vilken uttryck i biomassa motsvarar 0,286 ton TS (yta 1), 0,272 ton TS (yta 2) resp. 0,161 ton TS (yta 3). Tabell 2. Skördarens arbetsprestation. Yta Avverkningsuttag Arbetsprestation Stam/ ha M 3 sk/ ha DBH, cm * Medelstamvol., m 3 sk Trädslagsfördeln., T-G-L M 3 sk/ G0-tim Ton TS/ G0-tim Träd/ G0-tim 1 3 600 129,5 7,4 0,036 3-6-1 15,4 9,1 428 2 5 100 1,6 6,5 0,024 3-5-2 12,0 7,3 509 3 3 933 108,6 6,9 0,028 6-3-1 11,9 6,5 431 *) Aritmetisk medeldiameter 10
Förflyttning mellan olika uppställningsplatser tog i genomsnitt 13,0 (yta 1), 15,1 (yta 2) resp. 12,6 c-minuter (yta 3). Antalet krancykler per uppställningsplats blev i genomsnitt 3,3 (yta 1), 3,0 (yta 2) resp. 3,6 (yta 3). Övrig verksamhet som hade med arbetets genomförande att göra svarade för mellan 1,6 och 3,4 % av totala arbetstiden. Som mest ackumulerades upp till 8 träd i aggregatet på yta 1 2 och upp till 7 träd på yta 3. Arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment framgår av figur 4. 30,0 25,0 %,0 15,0 10,0 1 2 3 5,0 0,0 Fmup OVR Krut 1 Krut 2 Krut 3 Krut 4 Krut 5 Krut 6 Krut 7 Krut 8 KRIN SLÄPP Figur 4. Arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment. Fmup = förflyttning mellan upp-ställningsplatser, OVR = övrig verksamhet som har med arbetets genomförande att göra, Krut 1 = kran ut samt positionering av aggregat och fällning av första trädet, Krut 2 = förflyttning av aggregat från första trädet till nästa träd samt fällning och ackumulering, KRIN = kran in, SLÄPP = lossning av träden i bränslehög. Avverkad stamvolym per krancykel blev ungefär densamma (0,09 1,1 m 3 f ub ) oavsett hur många träd som ackumulerades, vilket innebär att det finns ett relativt starkt samband mellan medelstammen och antal ackumulerade träd per krancykel. Vid 1-trädshantering låg medelstammen på 0,0937 m 3 f ub och vid ackumulering av 7 träd låg den på 0,0141 m 3 f ub. I genomsnitt ackumulerades 3,2 träd per krancykel på yta 1 och 3,5 träd per krancykel på yta 2. På yta 3 ackumulerades i genomsnitt 4,0 träd per krancykel. 100 90 80 70 c-min 60 50 40 tid/krancykel tid/träd 30 10 0 1 träd 2 träd 3 träd 4 träd 5 träd 6 träd 7 träd 8 träd Figur 5. Arbetstid i c-min per krancykel och per träd. 11
4. TÄCKNINGSBIDRAG Med underlag av resultatet från studierna och vissa antaganden beträffande skotningsprestationer, torr-rådensitet och mängd kvarlämnat material i beståndet (spill) har ett försök gjorts att beräkna ett ungefärligt täckningsbidrag. Täckningsbidraget, som beräknas på de bränslepriser (september 11) som tillämpas av Mellanskog inom Region Nord minus direkta maskinkostnader, skall inte förväxlas med ett skogsägarnetto eftersom det normalt belastas med ytterligare kostnadsposter, till exempel förmedlingskostnader, eventuella flyttkostnader för maskinerna och kvantitetsavdrag. I kalkylen antas skördaren kosta 1 050 kr/g15-tim och en skotare försedd med gripsåg antas kosta 750 kr/g15-tim. Torr-rådensiteten antas ligga på 425 kg/m 3 f och bränslepriset är enligt Mellanskogs prislista 235 kr/m 3 f. Kvarlämnat material i beståndet (spill) antas uppgå till 15 % av den avverkade volymen. Omräkningsfaktorn 1,2 har använts från G0-tim till G15-tim. Det totala uttaget på hela avverkningsobjektet uppskattas till 1 680 m 3 f och enligt uppgift från Mellanskog skotades 280 lass och tiden för skotningen uppgick till 243 G15-tim. Det innebär ett genomsnittslass på 6,0 m 3 f och en prestation på 6,9 m 3 f/g15-tim. Enligt uppgift från en entreprenör med lång erfarenhet av gripsågsskotare ligger prestationen normalt på cirka 7-8 m 3 f/g15-timme vid ett medeltransportavstånd på 300 m och vid kortare medeltransportavstånd kan prestationen uppgå till ca 10-11 m 3 f/tim. Eftersom medeltransportavståndet låg under 100 m i det aktuella beståndet måste en prestation på 6,9 m 3 f/g15-tim betraktas som något låg. Tabell 3. Beräknat TB, kr/ha, vid skördarprestation enl. studien och antagna värden. Yta Avverkningsuttag Intäkt, kr/ha Kostnad, kr/ha TB, kr/ha Stam/ha DBH, cm M 3 f/ha * Skördare Skotare 1 3 600 7,4 153 35 861 10 565 16 587 8 709 2 5 100 6,5 145 34 122 12 531 15 783 5 808 3 3 935 6,9 118 27 777 11 456 12 848 3 473 *) Exklusive 15 % spill. Täckningsbidraget motsvarar mellan 29 och 57 kr/m 3 f. Täckningsbidraget vid en tidigare genomförd studie (Danielsson, m.fl. 11), dock med ett betydligt lägre stamuttag per hektar och avverkning med ett LogMax-aggregat, uppgick till ca 40 kr/m 3 f vid en medelstamdiameter på cirka 8 cm i brösthöjd. Om man antar att skördarens prestation vid uthålligt arbete är % lägre än den prestation som uppmättes vid studien blir täckningsbidraget 6 070 kr/ha (yta 1), 2 680 kr/ha (yta 2) resp. 610 kr/ha (yta 3). Täckningsbidraget motsvarar då mellan 5 och 40 kr/m 3 f. 12
4. TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER Några få studier har tidigare genomförts på ett par andra aggregat (Liss 10) med samma försöksuppläggning som användes på studierna av Bracke-aggregatet. Flera skillnader finns dock mellan studierna varför det är svårt att göra direkta jämförelser. Den främsta skillnaden mellan studierna är att stamtätheten varierar relativt kraftigt, vilket sannolikt har stor inverkan på arbetsprestationen. Dessutom varierar trädslagsfördelningen, vilket troligtvis har en viss inverkan på resultatet även om den inte påverkar prestationen lika mycket som stamtätheten. Studierna har också genomförts med olika maskinförare, olika maskinuppsättningar och under olika terrängförhållanden. Resultatet som redovisas i det följande bör därför tolkas med en viss försiktighet. En annan väsentlig skillnad är att de undersökta aggregaten har genomfört olika typer av arbete; antingen enbart fällning och högläggning av träden eller fällning, kapning och högläggning av de kapade träden. I det sistnämnda fallet har trädlängden anpassats så att de är hanterbara för en konventionell skotare och i det förstnämnda fallen bör transporten av träden ske med en gripsågsförsedd skotare. I nedanstående figur har en sammanställning gjorts av uppnådd arbetsprestation vid de olika arbetssätten. 10,0 9,0 Arbetsprestation, ton TS/G0-tim 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,000 0,010 0,0 0,030 0,040 0,050 0,060 Medelstam, m 3 sk Fäll-kap LogMax Fäll Bracke 16a Fäll Silvaro 250 Figur 6. Jämförelse mellan olika aggregat och arbetsmetoder. En regressionsanalys på materialet visar att prestationen inom det undersökta intervallet är ca 3 3,5 ton TS högre per G0-timme när enbart fällning och högläggning sker, jämfört med när träden också kapas. Antal avverkade stammar per hektar låg mellan 1 300 och 2 900 vid de studier som genomfördes på LogMax och mellan 3 600 och 5 100 vid studierna på Silvaro och Bracke. Ett högre stamuttag har sannolikt påverkat prestationen i positiv riktning. En annan sak som helt säkert påverkat prestationen är antalet ackumulerade träd per krancykel. Vid studierna på LogMax ackumulerades i genomsnitt 1,8 träd/krancykel (medelvärde för samtliga försök) och vid studierna på Silvaro och Bracke ackumulerades i genomsnitt 2,6 träd/krancykel. Det förefaller alltså som att man generellt sett ackumulerar fler träd per krancykel när ingen kapning sker och detta har en positiv inverkan på prestationen. 13
5. DISKUSSION Idag finns ett oändligt stort antal eftersatta ungskogar som måste åtgärdas för att öka diametertillväxten och därmed minska de framtida drivningskostnaderna. Ett bränsleuttag kan vara ett bättre alternativ än en motormanuell röjning som oftast blir alltför dyr i eftersatta bestånd. Den här studien och tidigare studier visar också att det finns relativt stora volymer bränsle att hämta i den här typen av bestånd och tekniken har under åren utvecklats vilket medfört minskade åtgärdskostnader. Det finns också nackdelar med ett bränsleuttag eftersom näring bortförs och det finns risker med ett maskinellt ingrepp som kan medföra skador på mark och kvarstående skog om det genomförs vid fel tidpunkt, eller genomförs av oerfarna maskinförare utan adekvat utbildning. Risken för skador på kvarstående skog är speciellt stor under savningstid och framför allt i yngre granbestånd är risken stor att tyngre maskiner förorsakar skador på trädens rotsystem. Som skogsägare ska man inte förvänta sig någon intäkt av en sådan här åtgärd, utan mer betrakta den som ett alternativ till en motormanuell röjning som är den enda alternativa skötselåtgärden, förutom ingen åtgärd alls. I förhållande till en motormanuell röjning, där motorsåg torde vara det bästa alternativet, kan dock kostnaden bli lägre vid en maskinell åtgärd genom de intäkter som bränslet genererar och det måste man betrakta som en vinst även om det bara är en kostnadsbesparing. I grövre bestånd, med en medeldiameter över 7-8 cm, kan ett uttag av bränsle resultera i ett positivt skogsägarnetto eftersom maskinprestationen ökar med ökande diameter och därmed minskar kostnaden. Studien visar att Bracke-aggregatet väl kan hävda sig gentemot andra aggregat på marknaden, men i längre skog krävs en gripsågsskotare för att underlätta hanteringen vid lastning och lossning. Aggregatet visade sig vara synnerligen effektivt i den typ av bestånd där studien genomfördes. En medelprestation på mellan 400 och 500 träd/g0-tim måste betraktas som exceptionellt bra. Det motsvarar en prestation på 350 till 4 träd/g15-tim. Troligtvis kan man förvänta sig en lägre prestation vid praktisk drift men det visar ändå att aggregatet har en viss potential. I en studie genomförd av SkogForsk (Eriksson & Nordén, 1999) på ett EnHaraggregat varierade prestationen mellan 80 och 429 träd/ G0-tim, med en medelprestation på 170 träd/g0-tim. Vid den studien anger man vissa problem med maskinen vilket påverkat prestationen negativt samt att föraren la ner mycket tid på trädval. Att ackumuleringen har en kraftig påverkan på prestationen framgår klart av den här studien, liksom av andra genomförda studier. Trots detta är 1-trädshantering relativt vanligt förekommande. I de genomförda studierna var mellan 14 och 24 % av krancyklerna 1-trädshantering. När ackumulering är möjlig och hur många träd som kan ackumuleras beror på förarens erfarenhet och beståndsförutsättningarna. Målsättningen får inte vara att ackumulera så många stammar som möjligt utan målsättningen måste vara att hålla en så hög prestation som möjligt och då kan 1-trädshantering i vissa fall vara enda alternativet. Det finns också en gräns för hur många träd som kan ackumuleras och det är en lärdom som förvärvas med ökad erfarenhet. Ju fler träd man ackumulerar ju större är risken att någonting går snett, till exempel att ett träd ställer sig på tvären i aggregatet eller att man tappar det. I den aktuella studien var ackumulering av 3-4 träd vanligast förekommande och svarade för 30-40 % av krancyklerna. 14
REFERENSER Liss, J-E., 10. Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd. Projekt SWX-Energi. Rapport nr 6. Eriksson, P. & Nordén, B., 1999. Bränsleuttag i bestånd med eftersatt röjning ett alternativ till motormanuell röjning. SkogForsk. Resultat nr 7. Danielsson, B-O., Fröding, A. & Liss, J-E., 11. Täckningsbidrag vid uttag av skogsbränsle i unga bestånd. Projekt SWX-Energi. Rapport nr 24. 15
Bilaga 1a Beståndsdata och avverkningsuttag Yta 1 Stam/ha 700 600 500 400 300 0 100 0 Före avverkning 4 >4 6 > 6 8 >8 10 >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 1533 2600 433 Medeldiam, cm 11,7 7,6 6,6 Medelhöjd, m 11,8 7,3 8,5 Medelvol, m 3 sk 0,089 0,034 0,038 Volym/ha, m 3 sk 136,4 89,5 16,3 Antal träd/ha: 4 567 Medeldiameter (DBH): 8,9 cm Medelhöjd: 9,0 m Medelstamvolym: 0,053 m 3 sk Volym/ha: 242,2 m 3 sk Stam/ha 700 600 500 400 300 0 100 0 Avverkningsuttag 4 >4 6 > 6 8 >8 10 >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 1133 67 400 Medeldiam, cm 9,6 6,5 6,2 Medelhöjd, m 10,9 6,9 8,1 Medelvol, m 3 sk 0,061 0,023 0,034 Volym/ha, m 3 sk 69,1 46,7 13,7 Biom/ha, ton TS 35,7 31,0 9,7 Antal träd/ha: 3 600 Medeldiameter (DBH): 7,4 cm Medelhöjd: 8,3 m Medelstamvolym: 0,036 m 3 sk Volym/ha: 129,5 m 3 sk Biomassa/ha: 76,3 ton TS 1) Stam/ha 250 0 150 100 50 0 Efter avverkning 4 >4 6 > 6 8 >8 10 >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 400 533 33 Medeldiam, cm 17,5 11,9 12,0 Medelhöjd, m 14,3 9,2 14,4 Medelvol, m 3 sk 0,168 0,080 0,079 Volym/ha, m 3 sk 67,2 42,8 2,6 Antal träd/ha: 967 Medeldiameter (DBH): 14,2 cm Medelhöjd: 11,5 m Medelstamvolym: 0,117 m 3 sk Volym/ha: 112,7 m 3 sk 1) Enl. Marklunds biomassafunktioner 16
Bilaga 1b Beståndsdata och avverkningsuttag Yta 2 Stam/ha 1000 900 800 700 600 500 400 300 0 100 0 4 >4 6 > 6 8 >8 10 Före avverkning >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 67 3233 933 Medeldiam, cm 9,4 6,3 8,1 Medelhöjd, m 10,8 6,9 10,3 Medelvol, m 3 sk 0,060 0,019 0,047 Volym/ha, m 3 sk 124,4 62,8 44,2 Antal träd/ha: 6 233 Medeldiameter (DBH): 7,6 cm Medelhöjd: 8,7 m Medelstamvolym: 0,037 m 3 sk Volym/ha: 231,4 m 3 sk Stam/ha 900 800 700 600 500 400 300 0 100 0 Avverkningsuttag 4 >4 6 > 6 8 >8 10 >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 1533 2767 800 Medeldiam, cm 7,3 5,8 7,3 Medelhöjd, m 9,9 6,6 9,7 Medelvol, m 3 sk 0,032 0,015 0,035 Volym/ha, m 3 sk 49,8 42,5 28,3 Biom/ha, ton TS 24,9 28,6 19,1 Antal träd/ha: 5 100 Medeldiameter (DBH): 6,5 cm Medelhöjd: 8,1 m Medelstamvolym: 0,024 m 3 sk Volym/ha: 1,6 m 3 sk Biomassa/ha: 72,6 ton TS 1) Stam/ha 180 160 140 1 100 80 60 40 0 Efter avverkning 4 >4 6 > 6 8 >8 10 >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 533 467 133 Medeldiam, cm 15,5 9,0 13,0 Medelhöjd, m 13,4 9,1 13,9 Medelvol, m 3 sk 0,140 0,043 0,1 Volym/ha, m 3 sk 74,6,3 15,9 Antal träd/ha: 1 133 Medeldiameter (DBH): 12,5 cm Medelhöjd: 11,7 m Medelstamvolym: 0,098 m 3 sk Volym/ha: 110,8 m 3 sk 1) Enl. Marklunds biomassafunktioner 17
Bilaga 1c Beståndsdata och avverkningsuttag Yta 3 Stam/ha 700 600 500 400 300 0 100 0 Före avverkning 4 > 4 6 > 6 8 >8 10 >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 2967 1233 600 Medeldiam, cm 9,4 6,2 6,4 Medelhöjd, m 10,8 6,6 9,0 Medelvol, m 3 sk 0,054 0,0 0,021 Volym/ha, m 3 sk 160,6 24,5 12,9 Antal träd/ha: 4 800 Medeldiameter (DBH): 8,2 cm Medelhöjd: 9,5 m Medelstamvolym: 0,041 m 3 sk Volym/ha: 198,0 m 3 sk Stam/ha 700 600 500 400 300 0 100 0 Avverkningsuttag 4 > 4 6 > 6 8 >8 10 >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 2233 1167 533 Medeldiam, cm 7,8 5,7 5,9 Medelhöjd, m 10,1 6,4 8,5 Medelvol, m 3 sk 0,037 0,015 0,017 Volym/ha, m 3 sk 81,6 17,9 9,1 Biom/ha, ton TS 40,9 12,2 5,9 Antal träd/ha: 3 933 Medeldiameter (DBH): 6,9 cm Medelhöjd: 8,8 m Medelstamvolym: 0,028 m 3 sk Volym/ha: 108,6 m 3 sk Biomassa/ha: 59,1 ton TS 1) Stam/ha 250 0 150 100 50 0 Efter avverkning 4 > 4 6 > 6 8 >8 10 >10 >12 12 14 DBH, cm >14 16 >16 18 >18 Tall Gran Björk Tall Gran Löv Träd/ha 733 67 67 Medeldiam, cm 14,1 15,1 10,4 Medelhöjd, m 12,9 11,0 13,1 Medelvol, m 3 sk 0,108 0,100 0,056 Volym/ha, m 3 sk 79,0 6,7 3,8 Antal träd/ha: 867 Medeldiameter (DBH): 13,9 cm Medelhöjd: 12,8 m Medelstamvolym: 0,103 m 3 sk Volym/ha: 89,4 m 3 sk 1) Enl. Marklunds biomassafunktioner 18
RAPPORTER 1) Säffle biogas Förstudie 2) Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel 3) Framtidens pelletsfabrik 4) Småhusens framtida utformning Hur påverkar Boverkets nya byggregler? 5) Långa toppar 6) Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd 7) Undersökning av efterfrågan på GRÖN grot 8) Byggregler och småhustillverkare. Husens framtida utformning. 9) Möten med husföretag 10) Solvärme i nybyggda hus 11) Husköpares val av värmesystem Hinder och möjligheter 12) Solvärme i nybyggda hus 13) Husköpares val av värmesystem Hinder och möjligheter 14) Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment 15) Vidaretransport av skogsenergisortiment Tidsstudier och kostnadskalkyler 16) Utveckling av logistiken för skog 17) Transport av skogsenergisortiment Företags- och samhällsekonomiska kostnader 18) Beräkning och analys av skogsbränslepotentialer i Värmland 19) Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment ) Biogas Säffle Förstudie Värmlandsnäs 21) Småskalig rökgasrening metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning 22) Tillsatser som kvalitetshöjare för pellets 23) Kartläggning och nulägesbeskrivning av pelletskedjan 24) Täckningsbidrag vid uttag av skogsbränsle i unga bestånd 25) Miljöeffekter av biobränslen från spån till pellets 26) Handbok för kombinerade sol- och biovärmesystem 27) Underlag för utökad besiktning av sol- och biovärmesystem 28) Provningsmetod för sol- och biovärmesystem 29) Bioenergikombinat Falun ett systemperspektiv på kraftvärmeanläggningar 30) Konditionering av råvara före pelletering 31) Rötrester åter till kretsloppet 32) Småskalig uppgradering av biogas 33) Teknik för småskalig elgenerering 34) Ett bad när som helst Dimensioneringsråd för varmvatten 35) Studier på Bracke-aggregatet 19
Projekt SWX-Energi omfattar Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Projektägare: Region Gävleborg Delprojektansvariga: Högskolan Dalarna och Karlstads Universitet Projektbudget: 32 miljoner kronor Projekttid: 08-11 www.regiongavleborg.se/verksamhet/swxenergi Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen. Finansiärer Offentliga EU, Norra Mellansverige Region Gävleborg Region Dalarna Högskolan Dalarna Karlstads Universitet Gävle Dala Energikontor Värmlands Energikontor Energimyndigheten Banverket Säffle kommun Gävle Energi Hofors Energi Borlänge Energi Fortum Värme AB Privata Neova Mellanskog Naturbränsle Bruks Klöckner