Uppföljning av ramavtal Vissa boenden enligt Sol och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS Före besöket hos Utföraren bör följande material finnas tillgängligt Kopia på aktuellt tillstånd från länsstyrelsen (samt eventuella anmälningar) Kopia på aktuellt försäkringsbrev Kopia på Socialstyrelsens senaste verksamhetstillsyn (avser verksamhet där hälso- och sjukvård ingår Ansvarig för uppföljningen: Christina Amundberg Stadsdelsförvaltning: Södermalm Uppföljning genomförd den: 08-08-21 Föregående uppföljning, datum:06-04-20 Nästa uppföljning, datum: hösten 2009 Utföraren har avropsavtal med följande stadsdelsförvaltningar Verksamhetens namn Skarpnäck, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Kista, Bromma, Hässelby-Vällingby, Norrmalm, Östermalm KÅS Ramavtalsnummer 42 Verksamhetens platsantal Verksamheten drivs av (ägare) Verksamhetens inriktning Tillstånd från länsstyrelsen (SoL 69, LSS 23 ) Verksamhetschef enligt HSL (om hälso- och sjukvård ingår) Vilken sjuksköterska svarar för uppgifter enligt *HSL 24 samt **FYHS 5 * Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) ** Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Försäkringar 10, Kajutan+8 Skutan KÅS Omsorgsverksamhet AB Korttidsvistelse 9 p 6 LSS Korttidsvistelse enl LSS har inget integrerat HSLansvar i sin verksamhet utan HSL-ansvaret utgår från den enskildes hem och då landstinget Samtliga enskilda besökare är bedömda som möjliga att ha egenvård och det tolkas som förlängd sådan via föräldrar. Det är en barn- och ungdomsverksamhet där de enskilda bor i kvar hemma = egen bostad
Sammanfattning (M+S) 1. a) Ge en samlad bedömning av den genomförda uppföljningen utifrån begreppen Individualisering, Trygghet och Inflytande. b) Ge en samlad bedömning av den genomförda uppföljningen utifrån hälso- och sjukvården. 2. Finns det brister som behöver åtgärdas snarast? Om ja, ska Utföraren redovisa i bilaga vilka åtgärder som kommer att vidtagas. 3. Finns det brister som ska följas upp vid nästa uppföljning eller efter överenskommelse? 4. Är bristerna åtgärdade eller ej vid överenskommen tidpunkt? 5. Metod för uppföljning t ex intervjuer med personal, granskning av dokument etc. KÅS korttidsverksamhet bedriver helgaktiviteter med övernattning i två egna lokaler en villa med åtta platser och en större lokal med 10 platser. Det finns både enkel och dubbelrum att bo i. De har också läger och resor i närområdet eller längre bort. Den enskilde hör till en fritidsgrupp som delar varandras intressen. Verksamhetsidén bygger på aktiviteter och gemenskap. De uppfyller villkoren för LSS-verksamhet och uppmanas att justera dokumentation och rutiner i förhållande till den utveckling som skett senaste tiden. KÅS har överlämnat resultaten av en brukarenkät. Resultaten var goda och låg på en sjua av åtta möjliga. Kvalitet och uppföljning (M+S) 6. Vilket kvalitetssystem har Utföraren avseende kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning? (SOSFS 1996:24 (M), SOSFS 1998:8 (S), ) 7. Inkluderar kvalitetssystemet rutiner för kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning av verksamheten? 8. Hur arbetar Utföraren med kvalitetsutveckling? (SOSFS 1996:24 (M), SOSFS 1996:8 (S), ) 9. Finns en beskrivning av hur Utföraren arbetar med kvalitetsutveckling? De har en verksamhetshandbok där man samlar lagar, författningar och rutiner för verksamheten. De följer sedan upp sitt arbete och sina rutiner i förhållande till detta. Varje år har de en enkät som sänds till vårdnadshavare eller god man för att säkra hur den enskilde upplever sin vistelse
där. Som en del av kvalitetsarbetet har de en brukarenkät och KÅS har överlämnat resultaten av årets brukarenkät med frågor till brukarna ang nåbarhet, information, personal och dess kompetens, bemötande, klagomåloch synpunkter, aktiviteter, trygghet, trivsel och bemötande. Resultaten var goda och låg på en sjua av åtta möjliga. Avtale t Utskrivningsklar patient (M+S) 10.Vilka rutiner finns för informationsöverföring och samordnad vårdplanering? (Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård) Ej tillämpligt Tandhälsovård (M+S) 11. Finns avtal tecknat angående munhälsovård och nödvändig tandvård? Alla deltagare klarar detta själv
SOCIAL UPPFÖLJNING (S) Allmänna krav på verksamheten 12. Hur tillgodoses de allmänna krav som ställs på verksamheten när det gäller integritet, självbestämmande, inflytande och medbestämmande? 13. Vilka metoder och arbetssätt används i verksamheten? 14. Hur upprätthåller man ett gott bemötande i verksamheten? Verksamheten jobbar med att tillsammans med den enskilde hitta och bidra till att skapa fritidsaktiviteter och hobbies i grupper. Man kartlägger den enskildes önskemål och erbjuder denne därefter att delta i en grupp med liknande intressen. De har i huvudsak helg- och lägerverksamheter men kan även ta emot mer enskilda korttidsvistelser under veckan. Då utformas stödet och servicen personligt i förhållande till den enskildes behov. Anledningen till att de jobbar med grupper är att de också vill utveckla den enskildes sociala förmåga och färdigheter. x Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap 2 SoL, Lex Sarah 15. Finns det en skriftlig instruktion för handläggning av anmälningar enligt 14 kap 2 SoL? SOSFS 2000:5 Har rutiner och kunskap om anmälan enligt 24 a LSS Anmälan om personskada i verksamhet enligt LSS 16. Finns det skriftliga rutiner att till länsstyrelsen göra anmälan om person som omfattas av LSS skadas i samband med verksamhet enligt denna lag? SOSFS 1996:17 Har rutiner och kunskap om personskadeförfattningen. Informeras om att denna upphört och får de nya bestämmelserna 17. Hur många anmälningar enligt LSS har inkommit det senaste året?
18. Vad avser anmälningarna? Finns inga anmälningar Utrustning, hjälpmedel och förbrukningsartiklar 19. Hur arbetar verksamheten med att så långt det är möjligt upprätthålla den enskildes funktioner? 20. Vilken tillgång har den enskilde till tekniska och arbetstekniska hjälpmedel? 21. Vem ansvarar för att personalen får kunskap och instruktioner om de hjälpmedel som är knutna till den enskilde? Inga deltagare använder detta. Har kunskaper om vad som behöver följas om så skulle vara fallet Samarbete mellan beställare, utförare och övriga myndigheter 22. Har utföraren, tillsammans med beställaren, kommit överens om hur ansvar och uppgifter ska fördelas? 23. Underrättar utföraren berörd nämnd om väsentliga förändringar i verksamheten? 24. Har utföraren samarbete med andra myndigheter såsom t ex landstinget eller skolan? Vid introduktionen av den enskilde lämnas information av beställaren om den enskildes önskemål. Därefter följer handläggarna upp ärendet vanligtvis när det är dags att ta ett nytt beslut. Det kan variera mellan 6 månader och upp till två år. KÅS kontaktar handläggarna om något särskilt händer och sedan sker en del kontakter via den enskildes föräldrar eller god man. Dokumentation 25. Tillser verksamheten att förekommande dokumentation för sociala insatser utförs i enlighet med Länsstyrelsen i Stockholms län, Bedömnings-
grunder för tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt SoL respektive LSS? Har en dokumentation uppdelad på varje deltagare som bestod av personblad och uppföljning av den enskildes vistelse. En anteckning om varje person görs där efter varje helg. Vissa grupper har också en allmän beskrivning över de olika helgernas och lägrens innehåll. Var där mån om att inte ha personuppgifter med. Viktigt att skriva en liten anteckning om var och en efter varje helg eller läger för att få en löpande dokumentation om varje person. Lämnar dokumentationsförfattningen till dem som ett stöd att vidareutveckla sina dokumentationsrutiner. Handlingsplan 26. Har Utföraren upprättat handlingsplan tillsammans med den enskilde, beställare och anhörig/god man? 27. På vilket sätt deltar den enskilde, dennes anhöriga/god man i upprättandet av handlingsplan? 28. När upprättas handlingsplanerna? 29. Framgår det av handlingsplanen vad som är syftet och målet med den beslutade insatsen? 30. Underrättar Utföraren berörd nämnd om den enskildes omvårdnadsbehov förändras så att biståndsbeslut och handlingsplan måste omprövas? 31. Följs handlingsplanen upp kontinuerligt och revideras? Efter det att den enskilde varit på provvistelse på KÅS och känt sig för på aktiviteter och gruppen görs en handlingsplan som sedan följs upp och revideras tillsammans med den enskilde vårdnadshavare eller god man. Biståndshandläggare är inte alltid med om det inte handlar om nya beslut eller beställningar Ledsagare och tolk 32. Vilka rutiner finns för att ledsaga den enskilde till t ex läkare, tandläkare, frisör etc.?
33. Har tolk rekvirerats från vistelsekommunen? Ej tillämpligt Personal 34. Utföraren ska anställa och ansvara för personal i egenskap av arbetsgivare med beaktande av vid var tid gällande lagar och avtal. I förfrågningsunderlaget ställs i detta avseende krav på Utföraren under 8 punkter. Redovisa hur kraven uppfylls samt eventuella förändringar under det senaste året. KÅS har personal som till största delen arbetat hos dem under ett flertal år. Medarbetarna arbetar deltid och har andra jobb också eftersom de bedriver läger- och helgverksamhet. Professionerna är varierande för att skapa en dynamisk medarbetakår och kunna tillgodose gästernas behov av olika aktiviteter. De är lärare, dramapedagoger, studerande, elevassistenter, journalist m.m. Ledning 35. Har någon förändring skett i verksamhetens ledning? 36. Om så är fallet, uppfylls kraven på fackkompetens? Ingen förändring har skett Råd och stöd enligt LSS 37. Hur många av brukarna har insatsen Råd och stöd enligt LSS? 38. Hur samverkar Utföraren med landstinget/kommunen så att den enskilde kan få tillgång till insatsen Råd och Stöd? Ej tillämpligt
Social rehabilitering (gäller kategori D och E) 39. Vilka former av sysselsättande verksamhet, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter erbjuds i boendet och ute i samhället? 40. På vilket sätt är den enskilde delaktig i valet av aktiviteter? 41. Hur bedrivs samarbete med frivilliga organisationer? Den enskildes önskemål tas tillvara kontinuerligt. KÅS har gemensamma möten med deltagarna i gruppen när aktiviteterna planeras. Önskas individuella samtal har man detta också. Sekretess 42. Vilka rutiner finns för att informera personalen om tystnadsplikt? 43. Undertecknar personal förbindelse om tystnadsplikt? Personalen informeras och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt Hantering av privata medel 44. Hur många enskildas privata medel hanteras av personal inom verksamheten? 45. Vilka dokumenterade rutiner finns för hantering av privata medel (intern kontroll och vid misstanke om oegentligheter)? 46. Finns skriftlig överenskommelse mellan den enskilde, god man eller förvaltare och företrädare för verksamheten, om hur de privata medlen ska hanteras? 47. Finns låsbart utrymme för den enskildes privata medel och värdesaker?
Sker i mycket begränsad omfattning Kost, tvätt, städning 48. Redogör för hur måltidssituationen ser ut i verksamheten. 49. Förekommer specialkost i verksamheten? 50. I vilken mån deltar den enskilde vid tillagningen av maten? 51. Vilka rutiner finns för tvätt och mindre lagningar av den enskildes kläder? 52. Vilka rutiner finns för städning? 53. I vilken mån deltar den enskilde i städning av sin egen bostad? De städar och lagar mat tillsammans för att lära ut och öka den enskildes självständighet. Har även boende hos sig på mer personlig och individuell boendeträning under veckorna. Boende, lokaler, utrustning 54. Är boendet/lokalerna ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs? 55. Är den fysiska tillgängligheten tillfredsställande? 56. Erbjuder Utföraren en god och hemlik boendemiljö? 57. Upprätthåller Utföraren en god hygienisk standard i verksamheten? 58. Är boendet/lokalerna utrustat med brandlarm? 59. Finns det rutiner för utrymning vid brand eller annan fara? 60. Genomförs regelbundna utrymningsövningar? 61. Vilka arbetstekniska hjälpmedel finns i verksamheten? 62. Har Utföraren tecknat serviceavtal för arbetstekniska hjälpmedel? Lokalerna är inte helt anpassade för rörelsehindrade som behöver den
större rullstolen. De är medvetna om de allmänna tillgänglighetskraven. Säkerhets och utrymning har övats. Ingen av gästerna har rörelsehinder.
UPPFÖLJNING AV HÄLSO OCH SJUKVÅRD (M) Avvikelsehantering Lex Maria 63. Vilka rutiner finns för lokal avvikelsehantering och Lex Mariaanmälan? 64. Hur många avvikelser har inträffat det senaste året? 65. Vilken typ av avvikelser? (SOSFS 2002:4) 66. Har någon Lex Maria-anmälan gjorts det senaste året? 67. Om ja, vad avsåg den? 68. Hur sker anmälan av ovanstående till beställande nämnd? Ej tillämpligt Hälso- och sjukvårdspersonal 69. Vilken, vilka läkare ansvarar för den enskilde? 70. Organisation av läkarinsatser, tid/vecka, jourer, etc. Kan läkaren komma på akuta hembesök (samma dag), kvällar, helger, nätter? 71. Hur många sjukskötersketjänster finns i verksamheten? 72. Har sjuksköterskorna vidareutbildning? 73. Om ja, vilken/vilka vidareutbildning/ar? 74. Antal personer som en sjuksköterska har ansvaret för? Vardag vardag vardag vardag lörd/sönd lörd/sönd lörd/sönd lörd/sönd morgon lunch kväll natt morgon lunch kväll natt 75. Finns sjuksköterska tillgänglig alla dagar, dygnets alla timmar? 76. Vilka tider finns sjuksköterska på plats respektive i beredskap? 77. Hur lång är inställelsetiden vid beredskap? 78. Finns det skriftliga rutiner för hur sjuksköterska/läkare kontaktas och i så fall, är dessa kända av all personal?
79. Finns det rutiner för hur närstående kontaktas om den enskildes hälsotillstånd förändras? 80. Finns arbetsterapeut att tillgå och i så fall, hur många timmar per vecka? 81. Finns sjukgymnast att tillgå och i så fall, hur många timmar per vecka? Ej tillämpligt Läkemedelshantering 82. Finns det skriftliga riktlinjer och arbetsordningar för läkemedelshantering? 83. Finns det skriftliga generella läkemedelsanvisningar? 84. Om ja, vilka läkemedel? (kopia) 85. Hur förvaras läkemedel? 86. Hur hanteras läkemedel som är ordinerade vid behov? 87. Vilket/vilka läkemedelssystem används (Apodos, dosett etc)? 88. Finns akut/buffertförråd? 89. Hur dokumenteras iordningställd dos respektive utlämnande av dos? 90. Genomförs regelbundna läkemedelsgenomgångar? 91. Om ja, vilka medverkar? 92. Hur ofta görs extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen? 93. Datum för senaste kvalitetsgranskning avseende läkemedelshantering? (kopia) 94. Fanns det anmärkningar vid den senaste kvalitetsgranskningen avseende läkemedelshanteringen? SOSFS 2000:1, 2001:17 Den enskilde har med sig sina tabletter i dosett som personal ger på instruktion av föräldrar och som förlängd egenvård
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 95. Förekommer delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter? 96. Om ja, finns det skriftliga rutiner? 97. Vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter delegeras? 98. Hur många delegeringsbeslut har varje sjuksköterska fattat? 99. Vilka rutiner finns för dokumentation vid överlämnandet av läkemedelsdos (kontroll/- signeringslista)? SOSFS 1997:14 Förekommer f.n. inga Dokumentation 100. Vilka dokumentationssystem används? 101. Följer dokumentationen omvårdnadsprocessen? 102. Hur snart efter inflyttningen upprättas: 1) omvårdnadsanamnes 2) omvårdnadsstatus 3) individuell vårdplan? 103. Hur får den enskilde ta del av dokumentationen? 104. Medverkar den enskilde/närstående i planeringen av omvårdnaden? 105. Hur förvaras och vem har tillgång till dokumentationen? 106. Hur arkiveras omvårdnadsjournalen efter avslutad vårdtid? Patientjournallagen 1985:562 107. Har övrig personal tillgång till den dokumentation som bedöms nödvändig för att ge en god och säker vård? SOSFS 1993:17 Ej tillämpligt
Kost 108. Hur ser måltidsordningen ut? 109. Hur lång tid accepteras mellan första och sista målet? 110. Vem lagar maten? 111. Vem, vilka gör matsedeln? 112. Finns det möjlighet att välja huvudmål? 113. Finns det möjlighet till specialkost efter behov, dietkost, sondmat, önskekost, näringsberikad kost etc.? 114. Medverkar dietist? 115. Finns det möjlighet att få extra mat/smörgås även nattetid? 116. Kontrolleras vikten vid inflyttning, hur sker uppföljningen ut och hur dokumenteras den? God hygien och personliga kostanpassningar tas. Hygien 117. Redogörelse för hygienrutiner. 118. Hur förebygger Utföraren smittspridning, t ex MRSA 119. Rutiner för livsmedelshygien. Allmänna goda hygienrutiner följs. Utrustning, hjälpmedel och förbrukningsartiklar 120. Förskrivs inkontinenshjälpmedel individuellt? 121. Vem ansvarar för utredning, ordination och utprovning?
122. Har förskrivaren/förskrivarna behörighet? 123. Hur dokumenteras ovanstående? 124. Vem ansvarar för information och utbildning till övrig personal? SOSFS 1994:22 125. Finns det rutiner för ansvar, hantering och kontroll av medicintekniska produkter (MTP)? SOSFS 1994:21 126. MTP grupp 1 vilken medicinteknisk utrustning finns? 127. MTP grupp 2 vilka arbetstekniska hjälpmedel finns? 128. MTP grupp 3 vem ansvarar för ordination och utprovning? SOSFS 1994:20, SOSFS 1994:21 Ej tillämpligt då ingen gäst har dessa behov. Frihetsinskränkande åtgärder 129. Används t ex sänggrindar, bälte, brickbord, individuella larm? 130. Vem ordinerar dessa? 131. Hur följs det upp? 132. Hur dokumenteras det? SOSFS 1992:17 Ej tillämpligt då ingen gäst behöver detta Vård i livets slutskede 133. Finns det möjligheter för kvarboende vid akut sjukdom? 134. Finns det möjligheter för kvarboende i livets slutskede? 135. Finns det rutiner för vård i livets slutskede? 136. Hur tillgodoses kravet att döende personer ej ska lämnas ensamma?
Ej tillämpligt Omhändertagande av avliden 137. Finns det rutiner för omhändertagande av avliden? 138. Framgår det av rutinen att det ska vara värdigt och att respekt ska visas gentemot den avlidne och närstående? 139. Framgår det av rutinen att hänsyn ska tas till speciella önskemål, t ex etniska, religiösa etc.? 140. Hur ombesörjs transport och förvaring av avlidna? Ej tillämpligt