Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1
Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning - nivå och studieresultat... 8 Sysselsättning... 12 Antal sysselsatta... 12 Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare... 12 Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen... 16 Arbetsmarknad... 16 Näringsliv... 19 Kommunikationer... 23 Bilanvändning... 23 Pendling... 23 Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud... 25 Bostadsmarknad... 25 Utbildningsutbud... 25 Klimatpåverkande utsläpp... 27
Inledning I denna kommunbeskrivning ges en samlad faktapresentation rörande aktuella förhållanden i kommunen. Tanken är att beskrivningen ska utgöra ett samlat underlag för analys, strategisk planering och utveckling. En kontinuerlig uppdatering av materialet kommer att ske. En kommun har tre huvudroller: 1) som servicegivare, 2) som hemort för sina invånare och sitt näringsliv samt 3) som en del av en större geografisk helhet (region, län, land, kontinent). Rollerna går i varandra. Kommunbeskrivningens upplägg tar i första hand sin utgångspunkt i kommunens roll som hemort för sina invånare och sitt näringsliv genom att presentera faktainformation om befolkningen och näringslivet i kommunen. Beskrivningen tangerar även kommunens roll som servicegivare och som del av en större geografisk helhet genom att på en övergripande nivå ge en bild av det utbud som finns tillgängligt för invånarna, lokalt såväl som regionalt. Genom att ta fram likartade uppgifter för samtliga kommuner i regionen kan kommunens roll i det större geografiska sammanhanget (regionen) tydliggöras. Jämförelser möjliggörs liksom potentiella synkroniserings- och effektiviseringsmöjligheter i fråga om att kunna erbjuda medborgare och näringsliv ett varierat utbud av möjligheter. Det faktum att kommunen är en del av en större geografisk helhet gör också att vissa frågor kräver strategisk planering och utveckling på fler nivåer än den lokala. I några fall kan statistiken vara äldre än den färskaste tillgängliga beroende på att den levereras vid olika tillfällen över året. I de allra flesta fallen är detta av underordnad betydelse oftast förekommer inga stora förändringar från ett år till ett annat. Kommentarer: I nuläget står det Östergötlands län i tabeller och diagram men det är Västmanlands läns statistik som visas. 2
Befolkning Detta inledande kapitel handlar om Norbergs befolkning, åldersstrukturen, befolkningsutveckling, in- och utflyttare, samt en prognos för befolkningsutvecklingen fram till år 22. Storlek och sammansättning Befolkningens utveckling och sammansättning är en av de faktorer som på sikt påverkar en kommuns planering och ekonomi allra mest. Budgetförutsättningarna för kommunen styrs till stora delar av hur befolkningens ålderssammansättning utvecklas, hur många barn det finns i olika åldrar och hur många äldre som är i behov av omsorg etc. En positiv befolkningsutveckling är en viktig del i kommunens framtidsbild. Befolkningspyramid, 215 Diagram 1: Diagrammet visar åldersstrukturen i Norbergs kommun efter 1-års klasser, fördelat på män och kvinnor. Diagrammet visar kommunens befolkning 215 i årsklasser fördelat på kvinnor och män, en så kallad befolkningspyramid. Norberg har en ganska typisk befolkningspyramid för kommuner i liknande storlek, smal midja i åldrarna 2-35 år och kraftiga axlar i åldrarna 6-7 år. 3
Att det är relativt få i ålderskategorin 2-3 år är en naturlig följd av att ungdomar flyttar till studier, arbete och upplevelser av andra miljöer under dessa år. Pensionsavgångarna är omfattande och andelen 65+ hög, vilket kan komma att leda till brist på arbetskraft inom en del yrkesgrupper. Samtidigt har kommunen ett födelseunderskott. Befolkningspyramid relativa tal, 215 Diagram 2: Åldersstrukturen i Norberg år 215 jämfört med Västmanlands län och riket. (Det står Östergötlands län men det är Västmanlands läns statistik som visas.) Norbergs befolkningsstruktur är relativt likartad riket och länet sånär som på åldersgrupperna 2-3 år. Detta är den rörligaste åldersgruppen och många söker sig mot större städer för arbete, studier eller andra sysselsättningar och boendemiljöer. Ett visst överskott av åldrarna kring 6 år finns också. Det är värt att notera att länets befolkningsstruktur liknar rikets. 4
Befolkning efter etnisk bakgrund, 215 Diagram 3: Befolkningen i Norberg efter födelsebakgrund år 215 Andelen personer med utländsk bakgrund i Norbergs kommun är ca 19 %. Fyra procent av norbergsborna som är födda i Sverige har föräldrar som båda är födda utomlands. Dessa tillsammans med dem som är födda utomlands brukar kallas personer med utländsk bakgrund. Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Kommunens befolkningsprognos uppdateras årligen och ligger till grund för planering av kommunens verksamheter. En befolkningsprognos innehåller självklart osäkerheter och kräver att flera faktorer går i rätt riktning och att vidtagna åtgärder ger önskat resultat. 5
Befolkning i 1-årsklasser i kommunen 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215-9 531 538 523 53 529 565 558 558 573 618 1-19 823 767 764 739 717 672 62 598 6 61 2-29 488 54 521 55 584 598 592 64 661 628 3-39 636 577 545 531 537 531 51 59 525 57 4-49 774 817 785 75 737 735 78 676 684 683 5-59 94 884 862 843 824 812 86 786 79 785 6-69 779 828 873 92 9 915 937 939 911 912 7-79 481 49 482 49 5 514 523 563 63 635 8-89 332 324 332 327 326 316 31 33 298 31 9+ 59 59 62 68 69 67 66 72 74 7 Totalt 5843 5788 5749 573 5723 5725 563 568 5719 583 Tabell 1: Tabellen visar antalet invånare i Norbergs kommun uppdelat i tioårs klasser för åren 26-215. Tabellen visar den demografiska förändringen över en tioårsperiod. Norbergs kommun har under tioårsperioden varit stabil med runt 5 7 invånare. Noterbart är att invånare i åldersklasserna -9, 1-19, 2-29, 3-39, 4-49 samt 5-59 är 37 personer färre 215 än 26. Åldersklasserna 6-69, 7-79, 8-89 samt 9+ är 267 personer fler 215 än 26. Befolkningsutveckling och framskrivning och kommun Diagram 4: 6
Befolkningsutveckling och framskrivning efter åldersklasser Diagram 5: Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoflyttning Diagram 6: 7
In- och utflyttare till kommunen efter ålder och kön, genomsnitt per år de senaste fem åren, 215 Diagram 7: Utbildning - nivå och studieresultat Utbildningsnivå i kommunen Utbildningsnivå, befolkning 2-64 år, 215 Diagram 8: 8
Utbildningsnivå efter kön, befolkning 2-64 år, 215 Diagram 9: Utbildningsnivå efter etnisk bakgrund, befolkningen 2-64 år, 215 Diagram 1: Resultat från grundskola och gymnasieskola 9
Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen, 215 Källa: Skolverket Diagram 11: Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen Källa: Skolverket Diagram 12: 1
Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen, 215 Källa: Skolverket Diagram 13: Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen Källa: Skolverket Diagram 14: 11
Sysselsättning Antal sysselsatta Sysselsatt dag- och nattbefolkning efter kön (flera år) Diagram 15: Sysselsättningsgrad Diagram 16: Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare 12
Arbetslöshet i kommunen Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 17: Fin tabell Ohälsotalet i kommunen, personer 2-64 år Källa: Folkhälsoinstitutet Diagram 18: 13
Andel av befolkningen 2-64 år som är förtidspensionerade Källa: Folkhälsoinstitutet Diagram 19: Antal personer och hushåll i kommunen som har fått ekonomiskt bistånd Källa: Socialstyrelsen Diagram 2: 14
Andel av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd Källa: Socialstyrelsen och SCB Diagram 21: 15
Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Arbetsmarknad Sysselsatt dagbefolkning fördelad efter näringsgren och kön, 215 Diagram 22: 16
Förändring av sysselsatt dagbefolkning de senaste 1 åren efter näringsgren, 215 Diagram 23: Sysselsatt dagbefolkning fördelad på sektorer efter kön, 215 Diagram 24: 17
Sysselsatt dagbefolkning efter sektor Diagram 25: Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 1 år efter näringsgren, andel av de sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 215 Diagram 26: 18
Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 1 år efter näringsgren, antal sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 215 Antal över 6 år Antal över 55 år Totalt Byggindustri 38 53 29 Civila myndigheter och försvaret 2 33 8 Energi och miljö 5 1 25 Fastighetsbolag 3 5 15 Företagstjänster 2 32 1 Handel 16 25 86 Hotell och restauranger 3 5 34 Informations- och kommunikationsföretag 3 3 6 Jordbruk, skogsbruk och fiske 31 42 8 Kreditinstitut och försäkringsbolag 2 3 9 Okänt 1 13 28 Personliga och kulturella tjänster m.m. 26 37 82 Tillverknings- och utvinningsindustri 41 91 373 Totalt 328 537 1792 Transportföretag 12 15 39 Utbildningsväsendet 32 59 231 Vård och omsorg 66 111 395 Tabell 2: Näringsliv 19
Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter om de är nystartade under året eller inte Diagram 27: Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas branschtillhörighet Diagram 28: 2
Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas storleksklass Diagram 29: Antal nerlagda och nystartade arbetsställen i företag samt antal sysselsatta i dem Diagram 3: 21
Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 1 åren, efter branschtillhörighet och antal sysselsatta, 215 Diagram 31: Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 1 åren, efter storleksklass och antal sysselsatta, 215 Diagram 32: 22
Kommunikationer Bilanvändning Antal körda mil i personbil per år och invånare Diagram 33: Pendling In- och utpendling Diagram 34: 23
In- och utpendling, könsfördelad Diagram 35: 24
Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud Bostadsmarknad Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Lägenheter i flerbostadshus 149 149 149 149 1497 1494 1487 134 1347 1356 Lägenheter i småhus 1788 1789 1793 1795 162 167 162 1563 1568 1577 Lägenheter i övriga hus 122 123 136 Totalt antal lägenheter 3197 3198 322 324 399 311 389 325 338 369 Tabell 3: Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus Diagram 36: Utbildningsutbud Gymnasieskola 25
Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Källa: Skolverket Diagram 37: Högskolestuderande boende i kommunen efter högskoleort och typ av högskolestudier, 215 Högskoleort Studerande på campus Distansstudier och nätuniversitet Göteborg Jönköping Kalmar Linköping Malmö-Lund 1 Motala Norrköping Okänd högskoleort Stor-Stockholm 1 Uppsala 1 Utlandet Örebro 1 Övriga landet 36 Övriga Östergötland Totalt 4 Tabell 4: 26 Totalt
Klimatpåverkande utsläpp Utsläpp av växthusgaser per invånare, ton koldioxid per person Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål, RUS (Länsstyrelsen) Diagram 38: Utsläpp av växthusgaser efter källa Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål, RUS (Länsstyrelsen) Diagram 39: 27