REGIONSEMIFINAL 2017 DOMARE
1. Pappersjobb Det vanligaste pappersformatet i Europa heter A-serien. Ett papper med storleken 210 x 297 mm har formatet A4. Förhållandet mellan kortsidan och långsidan på alla papper i A-serien är ett till kvadratroten ur två, dvs. om kortsidan är 1 längdenhet så är långsidan 2 längdenheter. Lägger man två A4 vid sidan av varandra så får man ett A3. Med hjälp av två A3 får man ett A2. På samma sätt kan man hålla på tills man uppnår ett A0. Ett A0 har en area på 1 m 2. a) Hur många A4 behövs det för att bilda ett A0? b) Räkna ut längden på både kortsidan och långsidan på ett A0. Svaret ska anges i mm. Svar Delfråga a) 16 st Delfråga b) 841 mm och 1189 mm Kommentar + media A-format är den vanligaste formatstandarden för pappersformat i Europa. Den grundades på den tyska standarden DIN 476, sedan 1975 den internationella standarden ISO 216:1975, som gäller i Sverige med beteckningen SS-EN ISO 216. [ISO 216 Wikipedia]. En fördel med detta format är att man genom att vika exempelvis ett A3 på mitten har fått en tvåsidig A4. Eller om man inte har tillgång till en skrivare i A0 format kan man skriva ut 8 stycken A3 och fästa samman till en A0. 3 minuter Maxpoäng: 4p Delfråga a) 2p för rätt svar Delfråga b) + 1p för varje sida där svaret är inom ± 1 mm från rätt svar Rekvisita Räknedosa, 1 A4 papper Kommentar Frågeledare visar upp ett A4 papper
2. Ledtråden I uppgiften kommer ni att få fem ledtrådar som alla leder fram till ett och samma ord. Ledtrådarna kommer att läsas en och en. Ni har 15 sekunder på er att skriva ned ert svar efter det att en ledtråd lästs klart. Ledtrådarna ges på olika nivåer, det vill säga de har olika svårighetsgrad. Ni får chansa på alla nivåer, och ni får inga minuspoäng om svaret är fel. Ni får alltså ha olika svar på olika nivåer. Om ni inte vill svara på en nivå så markerar ni det med ett streck på svarspappret, men kom ihåg att ni inte förlorar något på att gissa. Totalt ska ni skriva fem svar och ni får en poäng för varje rad som det står rätt svar på. Ni skriver ert svar på samma radnummer som ledtråden. Ledtråd 1: Instiftades på 1890-talet men startade inte förrän på 1900-talet. Ledtråd 2: Två nordiska huvudstäder är centrum för detta. Ledtråd 3: En riktig krutgubbe har gett namn åt detta. Ledtråd 4: 32 svenskar, 29 män och tre kvinnor, har genom åren tilldelats detta pris. Ledtråd 5: Einstein, Curie, Lagerlöf och Dylan är några mottagare av priset. Svar Nobelpriset Kommentar + media Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som tilldelas personer som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Priserna instiftades av dynamitens uppfinnare, Alfred Nobel, genom dennes testamente från 1895, och delades ut första gången 1901. Det finns fem stycken nobelpris fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Pristagarna utses av olika institutioner i Skandinavien. Varje nobelpris anses som den mest prestigefyllda utmärkelsen inom sitt område. Nobelprisen delas ut på årsdagen av Nobels död, den 10 december, i Sverige även kallad Nobeldagen. Utdelningen sker i Stockholm och, för fredspriset, i Oslo. År 1968 instiftade Sveriges Riksbank en utmärkelse som ofta förknippas med nobelpriset, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Detta pris delades ut för första gången 1969. Även om det inte officiellt är ett nobelpris har dess tillkännagivande och utdelande gjorts tillsammans med de andra priserna. 15 sekunder per fråga 1 poäng per rätt ledtråd max 5 poäng. Rekvisita Bildspel eller bilderna på papper eller ipad
3. Proteinsyntes Vi äter proteiner varje dag, och de är livsnödvändiga för oss människor. Ett protein är uppbyggt av aminosyror. När vi äter proteiner bryter kroppen ner proteinerna till aminosyror för att sen kunna bygga nya proteinmolekyler, t.ex. insulin eller enzymer. Detta sker i kroppens celler, i ribosomerna. Framför er har ni 6 modeller av små proteinmolekyler (A F) som är uppbyggda av olika aminosyror. Varje plusplusbit symboliserar en aminosyra. Ni ska bryta ned några av de små proteinerna och använda aminosyrorna för att bygga en kopia av den stora proteinmolekylen. De små proteinmolekylerna som inte behövs ska inte tas isär. : 3 min. Totalt 6 poäng 2 poäng ges om ni identifierar de små proteinmolekylerna som behövs för att bygga den stora proteinmolekylen. Skriv ned vilka proteinmolekyler som används. Kommentar till domare/frågeledare. Om 2 av 3 är rätt så får man 1 poäng. 2 poäng ges om den stora proteinmolekylen är korrekt byggd. 2 poäng ges om de små proteinmolekylerna som inte behövs inte är isärtagna. Kommentar till domare/frågeledare. Om 2 är hela får man 1 poäng Svar Den stora proteinmolekylen består av: A, C och D. B, E och F skall vara intakta. Kommentar + media Proteinsyntes är den universella mekanism som översätter genetisk kod till funktionsdugliga proteiner. Det är en flerstegsprocess som börjar med transkription och slutar med translation. Transkriptionen utgår från den ena av trådarna i DNA-molekylens dubbelspiral, där finns koden för vilken typ av protein som ska bildas. När DNA-molekylen har virats upp och öppnat sig kan den koden överföras från DNA till en komplimenterande RNA-sekvens, mrna (messenger RNA). Ett enzym, RNA-polymeras, binds till en specifik startposition på DNA-molekylen. Enzymmolekylen förflyttar sig sedan längs DNA-tråden och bygger upp mrna-molekylen. När processen är klar lossnar mrna från DNA. DNA-molekylen sluts medan mrna-molekylen lämnar cellkärnan och tar sig ut till cytoplasman. Translationen utförs på en ribosoms yta. Där kombineras flera aminosyror till en polypeptid i en sekvens som styrs av en mrna-molekyl. Alla de 20 aminosyrorna som används av levande organismer på jorden motsvaras av en eller flera bastripletter (kodon) i mrnamolekylen. Aminosyrorna transporteras till ribosomerna bundna till trna (transport-rna). Det finns en unik trna-molekyl för varje aminosyra. När en trna anländer söker den upp
motsvarande sekvens på mrna. Aminosyrorna kopplas samman till en växande polypeptidkedja efterhand som de sammanförs. Denna polypeptidkedja är ett protein. http://www.kursnavet.se/kurser/ke1202/htm/m06/61070.htm 3 minuter 2 poäng om A, C D har identifierats. 2 poäng om den stora proteinmolekylen är identiskt rätt byggd. 2 poäng om B, E och F är intakta. Rekvisita Plussplus. Till varje deltagade lag behövs 6 st Röda 5 st Gula 7 st Vita 5 st Blå 4 st Grå 6 st Svarta Proteinmolekyler skall finnas färdigbyggda och utsatta på korrekt bokstäver. Stor molekyl
Små molekyler
4. New Horizons De följande påståenden handlar om rymdsonden New Horizons som i juli 2015 var den första rymdsonden som flög nära en dvärgplanet för att ta bilder och göra vetenskapliga mätningar. Ni kommer nu att få höra några påståenden, och sen ska ni svara på om de är sanna eller falska. Detta gör ni genom att hålla upp en grön skylt om ni anser att påståendet är sant och en röd skylt om det är falskt. För varje påstående har ni 10 sekunders betänketid. Ni kommer inte få dessa frågor på papper, utan det gäller att lyssna noga på vad som sägs. Håll kvar skyltarna tills domarna säger till? a) Dvärgplaneten som besöktes var Pluto. b) Resan dit tog drygt ett år. c) Sonden flög förbi Pluto med en hastighet på 14,5 km/h. d) På bilderna som sonden tog syntes det ett stort, ljust hjärta på Pluto. e) Ombord på New Horizons finns det också två mynt och ett frimärke. f) New Horizons besökte även kometen 67P/Tschurjumow-Gerassimenko. Svar a) Sant b) Falskt. Det tog över nio år. c) Falskt. Hastigheten var 14,5 km/s. d) Sant. Det är den ca 1600 km stora, hjärtformade Tombaugh-regionen. e) Sant. 2 st amerikanska Quarterdollars och ett frimärke från 1991 finns med på New Horizons. f) Falskt. Det var sonden Rosetta som besökte denna komet 2015/16. 10 sekunder per påstående 1 p för varje rätt svar. Rekvisita En röd och en grön skylt för varje lag att hålla upp.
5. Färgat meddelande Vid tävlingstillfället ska fyra elever från klassen delta, två sändare och två mottagare. De som svarar på övriga frågor i tävlingen kan inte vara sändare, eftersom tävlingen kan pågå samtidigt som meddelandena kodas. Sändarna får en bild på ett schackbräde med totalt sex schackpjäser utplacerade. Med hjälp av plusplusbitar i maximalt fyra olika färger ska information om vilka pjäser och var de står placerade på schackbrädet överföras till mottagarna. Sändarna får sätta samman 6 separata byggen som får bestå av maximalt 5 plusplusbitar vardera. Byggena får ha vilken form som helst så länge de var och en är sammanhängande. Plusplusbyggena överförs genom att de läggs på en bricka som en funktionär bär över till mottagarna. Det är inte säkert att byggena ligger på samma sätt när brickan kommer fram. Genom att avkoda byggena ska mottagarna placera ut schackpjäser på ett schackbräde så att det överensstämmer med den bild sändarna fick. För att lösa uppgiften behöver ni konstruera en kod och ni får själva välja vilka av färgerna gul, blå, röd och grön som ni ska använda. Innan uppgiften påbörjas delas plusplus ut i de färger som ni ber om att få (30 st av varje färg). Både sändarna och mottagarna får ha med sig sin egenkonstruerade kod under genomförandet, men inga andra hjälpmedel. Sändarna har 5 minuter på sig att sätta samman plusplusbyggena, och mottagarna har 3 minuter på sig att avkoda byggena och placera ut schackpjäserna. Alla byggen överförs på en och samma gång efter att sändarnas 5 minuter är slut.
Poängsättning Varje korrekt placerad pjäs ger en poäng. Det ska vara rätt pjäs med rätt färg och den ska stå i rätt ruta, dvs. det ska vara rätt rad, linje och färg på rutan. Om minst två pjäser är rätt placerade ges dessutom bonuspoäng om inte alla färgerna av plusplusbitar hämtas ut av sändarna: o Om plusplus i endast tre olika färger hämtas ges 2 extra poäng. o Om plusplus i endast två olika färger hämtas ges 4 extra poäng. Maximalt ges 10 poäng på uppgiften och poängen kommer att räknas in bland övriga tävlingsuppgifter under deltävlingen. 5 minuter för att bygga + 3 minuter för att avkoda Maxpoäng: 10 poäng. 1 poäng för varje rätt utförd uppgift. Totalt 2 extra poäng på uppgiften om endast tre färger hämtats ut och om minst två pjäser är korrekt placerade. Totalt 4 extra poäng på uppgiften om endast två färger hämtats ut och om minst två pjäser är korrekt placerade. Rekvisita Varje lag behöver: - PlusPlus: 30 gröna, 30 röda, 30 gula och 30 blå. - En bild på ett schackbräde med schackpjäser till sändarna. - Ett schackbräde med en komplett uppsättning pjäser till mottagarna.
- Locket till en kartong kopieringspapper som bricka. Figur. Bilden till sändarna.
6. Lagringsmedier Det har sedan lång tid tillbaka varit viktigt att kunna lagra meddelanden och annan information. Hur lagringen har gått till och vilka lagringsmedier som har använts har varierat mycket vid olika tidpunkter. Ni ska nu para ihop årtal med rätt lagringsmedium när de började användas. Ni har en tvättlina med årtal uppsatta framför er. Ni får nu 8 kort med namn på ett lagringsmedium, bild och beskrivning på den samma. Häng upp korten vid rätt årtal 3 minuter 1 p per rätt svar. Max 8 p Varje rätt placerat kort ger 8 p. Rekvisita Tråd (typ tvättlina) med tidslinje, klädnypor med kort med benämning på lagringsmedia med bild och beskrivning att hänga upp. Alternativt går det att lösa uppgiften på annat sätt än med tvättlina om det funkar bättre i lokalen. Årtalen är dessa: 1000- talet 1454 1839 1948 1963 1971 1982 2000
Svar Årtal 1000-talet Lagringsmedia och beskrivning Runsten En huggmejsel används för att skapa tecken i ett stenmaterial. 1454 1839 Tryckt bok En press används för att trycka färg på papper. Fotografiet Kemisk process för att lagra information. 1948 1963 1971 1982 Vinylskivan En nål på en tonarm läser av de graverade spåren i skivan. Kassettband Ett analogt, magnetiskt lagringsmedium för ljud och data. Diskett Ett böjligt digital, magnetiskt lagringsmedium för data i ett skyddande hölje. CD Ett optiskt lagringsmedium där informationen är gropar med varierande längd, längs cirkulära spår. 2000 USB-minne Digitalt, hårt magnetisk lagringsmedium. Enkelt att flytta mellan datorer.
7. Guitar hero På en gitarr kan du spela höga (ljusa) och låga (mörka) toner. Vilken tonhöjd som hörs avgörs av strängens egenskaper: En längre sträng ger en lägre ton En tyngre sträng ger en lägre ton En hårdare spänd sträng ger en högre ton Gitarrens kropp avgör hur stark tonen är. En ihålig akustisk gitarr ger en starkare ton än en solid elgitarr som ger en svagare ton (om elgitarren inte är inkopplad till en förstärkare). a) En sträng trycks ned så att den blir kortare, hur ska spänningen i strängen ändras för att det fortfarande ska bli samma ton som när den var längre? b) Strängen går av och du ersätter den med en tyngre sträng av samma längd, hur ska spänningen förändras för att det fortfarande ska bli samma ton? c) Två lika långa strängar spänns lika hårt på en elgitarr och en akustisk gitarr. Den akustiska gitarren har en lättare sträng. Vilken gitarr ger den lägsta tonen? Svar a) Lösare b) Hårdare c) Elgitarren 2 minuter 2p för varje rätt svar Max 6p