Min frågeställning har varit hur mycket påverkar maximalstyrkan powerutvecklingen på belastningarna 60 kg 80 kg samt 100 kg i övningen bänkpress.

Relevanta dokument
Abstrakt. Resultat. Sammanställning efter alla diagrammen.

Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap.

Abstrakt. Resultat. Min frågeställning har varit hur mycket det skiljer sig i mellan dessa övningar i alla mätpunkter som är beskrivna ovan.

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning. Den största skillnaden är i den excentriska fasen. En längre sammanfattning finns efter alla diagram.

Abstrakt. Resultat. Det blev mycket stora förbättringar i effektutveckling, genomsnittshastighet, topphastigheter samt tid till topphastighet.

Analys av två träningsfaktorer power/uthållighet

Abstrakt. Genomförande. Resultat

Testerna visar en minskning på alla belastningar koncentriskt i effektutvecklingen. Även försämringar i den excentriska fasen i effektutveckling.

Abstrakt. Resultat. Tio träningspass ha genomförts 2 gånger/vecka måndag och torsdag. Under träningsperioden har belastningen ökats en gång.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Abstrakt. Resultat. Testerna visar stora och mycket stora skillnader på de olika belastningarna mellan de aktiva. Sammanfattning.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar bestyrka

Analys av ett träningspass i sittande latsdrag till bröstet

Det blev stora och mycket stora skillnader på vissa av mät faktorerna och mindre på andra. Hängande ryck, hängande frivändning, hängande höftdrag

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Min frågeställning har varit kan isokinetisk träning ge förbättringar i effekt, topphastighet och tid till topphastighet med tester med fristång.

Alla repetitioner har genomförts i maximal hastighet koncentriskt och optimalt excentriskt.

Intramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)

Abstrakt. Resultat. Testerna visat stora och mycket stora förbättringar både bilateralt och unilateralt. Även stora ökningar i belastning i kilo.

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

10 x 100 kg, 9 x 105 kg, 8 x 110 kg, 7 x 115 kg, 6 x 120 kg, 5 x 125 kg, 4 x 130 kg, 3 x 135 kg, 2 x 140 kg

Abstrakt. Sammanställning test

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar benstyrka

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

AP(W) medelvärde hela passet

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Höga koncentriska testvärde ger även höga excentriska testvärde.

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 50 % av 1 RM i explosiv styrka?

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.

Explosiv styrka och snabbstyrka

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power.

Min frågeställning har varit hur påverkas testresultaten på två ben om man tränar alla stående övningarna på ett ben i taget?

Skillnader mellan träning med skivstång och isokinetisk träning

ANALYS AV ETT TRÄNINGSPASS I PEAK POWER.

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Hoppförmåga. SJ = koncentrisk hopp utan arminsats. CMJ= excentriskt koncentriskt hopp utan arminsats på två och på ett ben.

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

Än en gång har jag bara testat en aktiv Stellan Kjellander elitkastare i slägga.

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning år

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 75 % av 1 RM i maximalstyrka?

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Styrketräning oktober till januari

Explosiv Fotbollsträning

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Sammanställt av Kenneth Riggberger. Plyometrisk träning

FLOWIN Friktionsträning

Styrketräning på egen hand

Träna med instruktör, i grupp, i gymmet HIT, Högintensiv Träning Onsdagar kl Vårens HIT, hög intensiv träning, fortsätter att

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Stellan/Staffan tvåbens vertikalhopp från kroppsvikt till 120 kg tilläggsbelastning.

8 sätt att variera dina set

Tyngdlyftning 3 övningar som hjälper dig att lyfta starkt.

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

I K I V I N I E M L E G. S J U K G Y M N A S T K A R I K I V I N I E M I L E G. S J U K G Y M N A S T K A S T T R Ä N A R E I S Ö D E R T Ä L J E I F

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

Släggkastning år. Falun Okt 2015 Mattias Jons

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99

Välkomna till mitt. Allsidigt tränad hanterar fler situationer. Sportsbasics.com. All Träning Är Preparering För Tävling (och livet)

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Sommarträning 2018 KSK P05/06

Träningsprogram - Styrka

Kom i form med cirkelträning!

Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära Träningsplanering för brottning

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Försäsongsträning med KFUM Innebandy division 1

Sommarträning 2015 AIK Innebandy P01

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Kravanalys för grekisk-romersk elitbrottning

Transkript:

Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga 1 RM i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Dessutom strävar man att förbättra sin powerförmåga i explosivstyrka samt snabbstyrka Min frågeställning har varit hur mycket påverkar maximalstyrkan powerutvecklingen på belastningarna 60 kg 80 kg samt 100 kg i övningen bänkpress. Jag har gjort en jämförelse med fem olika aktiva alla med en gedigen bakgrund i styrketräning. De aktivas maximala kapacitet (1 RM) Person (1) 175 kg 1 RM. Person (2) 150 kg 1 RM. Person (3) 130 kg 1 RM. Person (4) 120 kg 1 RM. Person (5) 115 kg 1 RM. En powertest i bänkpress genomfördes på belastningarna 60 kg, 80 kg samt 100 kg. Resultat Testerna visat stora och mycket stora skillnader i powerförmåga på testbeslagningarna. Största skillnaderna var på den tyngsta belastningen. Sammanfattning. Maximalstyrkan är en avgörande faktor för powerförmågan. En längre sammanfattning finns efter alla diagram.

Sammanställning test Upplägg Utrustning: Övning: Test belastningar Antal försök Utförande: Skivstång Bänkpress 60 kg, 80 kg samt 100 kg 2-3 stycken där det bästa resultatet sparades Flytta belastningarna i maximal hastighet både koncentrisk som excentriskt Testutrustning: MuscleLab 4010 Mätning AP(W) APn(W) pv(m/s) tpv(sek) t(sek) c t(sek) e t(sek) c+e = Genomsnittspower mätt i watt koncentriskt = Genomsnittspower mätt i watt excentriskt = Topphastigheten mätt i meter/sekund koncentriskt = Tid till topphastighet = Tid koncentriskt = Tid excentriskt = Tid koncentriskt + excentriskt

Genomsnitteffektutveckling mätt i watt koncentriskt. Här ser man att effektutvecklingen sjunker beroende på vilket 1 RM man har. Ju tyngre belastningarna blir destor större differens. % skillnad mellan aktiv 1 och 2 mellan 1 och 3 mellan 1 och 4 mellan 1 och 5. Koncentriskt AP(W) C 60 kg 50,5% 48,8% 73,8% 84,3% AP(W) C 80 kg 34,7% 65,9% 74,0% 134,3% AP(W) C 100 kg 55,0% 81,1% 164,6% 190,5% Här är jämförelser i % mellan person 1 och de övriga. Redan på 60 kg ser man stora skillnader mellan person 1 och 2. Sedan ökar differansen med övriga.

Genomsnittseffektutvecklingen mätt i watt excentriskt I den excentriska fasen ser det lite annorlunda ut. Person 1 är fortfarande överlägsen. Medan person 4 har en bättre förmåga att våga släppa stången i den excentriska fasen i förhållande till den koncentriska fasen. % skillnad mellan aktiv 1 och 2 mellan 1 och 3 mellan 1 och 4 mellan 1 och 5. Excentriskt AP(W) E 60 kg 62,1% 32,0% 63,8% 64,8% AP(W) E 80 kg 35,7% 88,4% 31,3% 247,2% AP(W) E 1000 kg 48,3% 75,4% 64,6% 224,6%

Genomsnitteffektutveckling mätt i watt koncentriskt + excentriskt Här redovisas hela lyftet vilket visar en skjunkande skala beroende på den aktives maximalstyrka mätt i 1 RM. Det blir en mycket stor skillnad på förmågan att utveckla power på olika belastningar beroende på den aktives maximala kapacitet. % skillnad mellan aktiv 1 och 2 mellan 1 och 3 mellan 1 och 4 mellan 1 och 5. Koncentriskt AP(W) C 60 kg 55,8% 40,2% 68,9% 74,4% AP(W) C 80 kg 35,3% 77,5% 47,8% 184,8% AP(W)C 100kg 51,2% 77,9% 97,8% 208,5%

Topphastigheten mätt i meter/sekund koncentriskt Topphastigheten är en avgörande faktor i all idrott där man ska accelerera kroppen, en arm eller ett ben samt idrotter där man ska förflytta ett redskap. Som alla kastredskap i friidrott, brottning,kanot och rodd för ett ge några exempel. Även här är det stora skillnader mellan de aktiva på grund av deras maximala kapacitet. Hög maximal kapacitet leder till högre topphastigheter. % skillnad mellan aktiv 1 och 2 mellan 1 och 3 mellan 1 och 4 mellan 1 och 5. Koncentriskt. pv(m/s) 60 kg 27,8% 27,0% 49,6% 47,4% pv(m/s) 80 kg 24,0% 32,5% 66,7% 91,4% pv(m/s) 1000 kg 58,6% 56,8% 130,0% 122,6%

Tid till topphastigheten koncentriskt En annan viktig faktor i idrott är hur snabbt man når sin topphastighet. Här kan det variera på grund av fibersammansättningen. Men även här visar det sig att den som har högst maximal kapacitet är den som snabbast kommer upp till topphastighet. Som dessutom har den högsta topphastigheten på alla belastningar. % skillnad mellan aktiv 1 och 2 mellan 1 och 3 mellan 1 och 4 mellan 1 och 5. Koncentriskt. tpv(m/s) 60 kg 29,2% 45,8% 54,2% 33,3% tpv(m/s) 80 kg 21,4% 71,4% 100,0% 89,3% tpv(m/s) 100 kg -5,7% 91,4% 134,3% 131,4%

pv(m/s) (topphastighet) jämfört med tpv(s)( tid till topphastighet) på olika belastningar På 60 kg skiljer det inte så mycket mellan person 2 till 5. Person 1 är klart snabbare. PÅ 80 kg tar det längre tid att komma upp till topphastighet för person 3 till 5. Medan person 1 och 2 ligger ungefär på samma nivå som på 60 kg.

På 100 kg tappar person 3 till 5 ytterligare i förhållande till person 1 och 2.

Tid mätt i sekunder koncentriskt Här ser man skillnaderna i hur lång tid det tar att flytta de olika belastningarna koncentriskt. Även här blir det stora skillnader beroende på maximal kapacitet. % skillnad mellan aktiv 1 och 2 mellan 1 och 3 mellan 1 och 4 mellan 1 och 5. Koncentriskt. t/s) c 60 kg 5,1% 28,2% 28,2% 20,5% t/s) c 80 kg 4,1% 28,6% 24,5% 40,8% t/s) c 100 kg 16,0% 66,0% 94,0% 98,0%

Tid mätt i sekunder excentriskt Samma sak i den excentriska fasen, även om det är lite variationer här som har med utförandet av rörelsen att göra. % skillnad mellan aktiv 1 och 2 mellan 1 och 3 mellan 1 och 4 mellan 1 och 5. Excentriskt t/s) e 60 kg 29,4% 23,5% 38,2% 67,6% t/s) e 80 kg 16,7% 43,3% 13,9% 130,6% t/s) e 100 kg 40,0% 71,4% 45,7% 154,3%

Tid mätt i sekunder koncentriskt + excentriskt Här är det hela lyftet som presenteras excentriskt + koncentriskt. Här blir det mycket stora skillnader mellan person 1 och person 5. % skillnad mellan aktiv 1 och 2 mellan 1 och 3 mellan 1 och 4 mellan 1 och 5. Koncentriskt +excentriskt t/s) c+e 60 kg 16,4% 26,0% 32,9% 42,5% t/s) c+e 80 kg 9,4% 36,5% 20,0% 78,8% t/s) c+e 100 kg 25,9% 68,2% 74,1% 121,1%

Sammanfasttning. Denna minstudie visar att maximalstyrkan är en mycket viktigt faktor för att kunna utveckla höga power värden på olika belastningar. Maximalstyrkan är även avgörande för att kunna prestera höga topphastigheter samt att det tar kortare tid att nå topphastigheten med en hög maximal kapacitet. Detta borde då även gälla alla andra muskelgrupper och övningar som man tränar på. Som, ryck, frivändning, överstöt, knäböjningar, hamstringsövningar, bål och ryggövningar samt dragövningar. Ökar man sin maximala kapacitet i alla dessa övningar så ökar även förmågan att utveckla höga powervärden, topphastigheter samt att korta tiden till topphastigheten. Maximalstyrkan är dessutom direkt avgörande för dynamisk (explosiv styrka, snabbstyrka samt uthållig styrka). Maximalstyrkan har en mer avgörande betydelse om man har en idrott där det är redskap som ska förflyttas utöver kroppsvikten. Kast i friidrott, brottning, kanot, rodd osv. Alla kastövningar med medicinbollar eller kulor är snabbstyrka som är beroende av den aktives maximala kapacitet. Samma med uthållig styrka om man ska lyft en belastning på 50 kg flest gånger år den maximala kapaciten den direkt avgörande faktorn. De flesta idrotter använder kroppen som redskap även här har maximalstyrkan en stor betydelse för att kunna accelerera snabbt, Springa snabbt, kunna göra snabba riktningsförändring i fart. Skidåkning där ben och armar driver den aktive framåt. Golf med drivern hur långt man kan slå. Hur stor maximal kapacitet man ska i alla muskelgrupper bör varje idrott ta fram så det inte blir för mycket eller för lite av denna träningsform. Kenneth Riggberger Elittränare