Kallelse och underrättelse till Kommunfullmäktige Plats: Sessionssalen, kommunhuset, Skutskär Datum: Tid: 18.30

1(3) Kallelse och underrättelse till Kommunfullmäktige Plats: Sessionssalen, kommunhuset, Skutskär Datum: 2016-04-27 Tid: 18.30 Kommentar: Markeringen KS under ett ärende är kommunstyrelsens förslag till beslut. Dagordning 1 Närvaro och val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Sammanfattning av allmänhetens frågestund 4 Valärenden 5 Anmälan av medborgarförslag, motioner och interpellationer 6 Svar på medborgarförslag om parkeringsplatser på båda sidorna om E4:an vid Hyttön för samåkning KS 38 160316: Avslå medborgarförslaget. 7 Svar på medborgarförslag om förlängd hastighetsbegränsning samt farthinder mellan Vinkelboda förskola och korsningen Långgatan/Kolonigatan KS 39 160316: Delvis bifalla medborgarförslaget, genom att besluta att: 1. 30 km/tim förlängs från Vinkelboda förskola förbi Kolonigatan ca 100 meter. 2. Avslå att anlägga farthinder vid korsningen Kolonigatan/Långgatan. 8 Svar på medborgarförslag - "När man hör namnet Skutskär ska man associera till skutor, hav, sjöliv och bad" KS 64 160413: Att medborgarförslaget bifogas som underlag till framtida arbete med utveckling av Skutskär och att medborgarförslaget därmed anses besvarat. 9 Svar på motion om kostnadskalkyler i beslutsförslag KS 40 160316: Avslå motionen, med motiveringen att fullmäktige inte kan bestämma vilket underlag nämnderna ska ta beslut på, då nämnderna i beslutshänseende är att betrakta som självständiga. 10 Svar på motion om upphandla alla livsmedel med minimikrav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning KS 41 160316: Återremittera ärendet till utbildningsoch omsorgsnämnden i avvaktan på den i underlaget nämnda rapport som referensgruppen publicerar till hösten. 11 Svar på motion att vid nästa livsmedelsupphandling ställa krav vad gäller mjölkkornas foder och att följa svensk miljö- och djurskyddslagstiftning

KS 42 160316: Anse motionen besvarad med kostchef Marie Niklassons förslag till yttrande. 12 Utbyggnad av spillvattenledning i Ytterboda KS 68 160420: Utöka verksamhetsområdet för spillvatten med Ytterboda, enligt karta bifogad i skrivelse från Gästrike Vatten AB. 13 Kopieringstaxa KS 36 160316: Anta kopieringstaxan. 14 Taxor för utbildningsoch omsorgsnämnden KS 53 160413: Hemtjänstavgift enligt maxtaxa höjs till 1 991 kr/månad. 15 Taxa för markpris KS 61 160413: Att fasta priser införs för försäljning av kommunalägd mark från 2016-05-01. 16 Kommunikationsstrategi KS 37 160316: Anta kommunikationsstrategin. 17 Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Älvkarleby kommun KS 59 160413: 1. Anta ny brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun. 2. Den gamla brandskyddspolicy ÄFK 2006:3 upphör att gälla. 18 Hemställan från AB Älvkarlebyhus till kommunfullmäktige KS 60 160413: Godkänn hemställan från AB Älvkarlebyhus att få bygga nytt flerbostadshus på Siggeboda 4:8 för upp till 50 miljoner kr. 19 Vistelsetider på förskolan KS 62 160413: Att den utökade vistelsetiden ska gälla under perioden 1 september till 31 maj varje år. Under sommarmånaderna erbjuds barnen 15 timmar per vecka. 20 Detaljplan Kyrkslätten 1:50 m fl, handels- och centrumverksamhet, Skutskär KS 63 160413: Anta detaljplanen. 21 Ombudgetering av anslag från 2015 till 2016 KS 43 160316: 1. Anta förslag till ombudgetering av investeringsanslag från 2015 till 2016 på totalt 19 155,6 tkr varav a. Utbildnings- och omsorgsnämnden (UTOM) 4 250,6 tkr, b. Kommunstyrelsen (KS) 1 840 tkr och c. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) 13 065 enligt bilaga. 2. Godkänna förslag från UTOM att omfördela totalt investeringsanslag på 3 700,6 tkr från UTOM till SBN investeringsbudget för ombyggnation av Sörgärdets kök. 3. Flytta över KunDas resultat på 1,3 mnkr från 2015 till 2016 22 Revisionsberättelse 2(3)

3(3) 23 Beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen 24 Beviljande av ansvarsfrihet för utbildningsoch omsorgsnämnden 25 Beviljande av ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden 26 Beviljande av ansvarsfrihet för valnämnden 27 Beviljande av ansvarsfrihet för överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) 28 Beviljande av ansvarsfrihet för lönenämnden (gemensam nämnd) 29 Beviljande av ansvarsfrihet för IT-nämnden (gemensam nämnd) 30 Beviljande av ansvarsfrihet för Samordningsförbundet 31 Älvkarleby kommuns årsredovisning 2015 KS 67 160420: Godkänn Älvkarleby kommuns årsredovisning 2015. Ordförande Sekreterare: Marie Öberg, marie.oberg@alvkarleby.se Jacob Sandqvist, 026-831 57, jacob.sandqvist@alvkarleby.se

Kommunstyrelse 2016-03-16 KS 38 Svar på medborgarförslag om parkeringsplatser på båda sidorna om E4:an vid Hyttön för samåkning Diarienr 2015/85 Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker samhällsbyggnadsnämndens förslag, att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Kommunen är inte markägare, vilket betyder att det måste köpas in eller arrenderas mark av Bergvik skog för att anlägga parkeringar på båda sidor om E4:an. Trafikverket är väghållare av Hyttövägen och sköter även befintlig parkering som ligger ca 200 meter från avfart E4:an. Tekniska avdelningen tycker att förslaget är bra, men ser för stora kostader att utföra och drifta parkeringar vid avfart Hyttön. Fiskare och jägare parkerar på trafikverkets parkering i nuläget. Tekniska avdelningen förslår avslag till förslaget på grund av att för få pendlare parkerar där, och för att det finns parkeraringar ca 200 meter från avfart E4:an. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 12, 2016-01-27. Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om parkeringsplatser på båda sidorna om E4:an vid Hyttön, 2015-12-18 / Tommy Jansson Medborgarförslag om parkeringsplatser 2015-09-11 / Susanne Svensson Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-02-24 KSAU 34 Svar på medborgarförslag om parkeringsplatser på båda sidorna om E4:an vid Hyttön för samåkning Diarienr 2015/85 Beslut Arbetsutskottet tillstyrker samhällsbyggnadsnämndens förslag, att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Kommunen är inte markägare, vilket betyder att det måste köpas in eller arrenderas mark av Bergvik skog för att anlägga parkeringar på båda sidor om E4:an. Trafikverket är väghållare av Hyttövägen och sköter även befintlig parkering som ligger ca 200 meter från avfart E4:an. Tekniska avdelningen tycker att förslaget är bra, men ser för stora kostader att utföra och drifta parkeringar vid avfart Hyttön. Fiskare och jägare parkerar på trafikverkets parkering i nuläget. Tekniska avdelningen förslår avslag till förslaget på grund av att för få pendlare parkerar där, och för att det finns parkeraringar ca 200 meter från avfart E4:an. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 12, 2016-01-27. Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om parkeringsplatser på båda sidorna om E4:an vid Hyttön, 2015-12-18 / Tommy Jansson Medborgarförslag om parkeringsplatser 2015-09-11 / Susanne Svensson Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-03-16 KS 39 Svar på medborgarförslag om förlängd hastighetsbegränsning samt farthinder mellan Vinkelboda förskola och korsningen Långgatan/Kolonigatan Diarienr 2015/117 Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker samhällsbyggnadsnämndens förslag: att föreslå kommunfullmäktige att delvis bifalla medborgarförslaget, genom att besluta att: 1. 30 km/tim förlängs från Vinkelboda förskola förbi Kolonigatan ca 100 meter. 2. Avslå att anlägga farthinder vid korsningen Kolonigatan/Långgatan. Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen tycker att förslaget är bra, men anser ej att farthinder ska sättas upp på sträckan. Avdelningen har också mätt hastigheten på den aktuella sträckan, som låg mellan 20 km/tim till 45 km/tim. Tekniska avdelningen föreslår avslag till farthinder vid korsningen Kolonigatan/Långgatan, men att sträckan med 30 km/tim förlängs ca 100 meter eftersom det är mycket bilar och barn som trafikerar Kolonigatan. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 13, 2016-01-27 Tjänsteskrivelse Remiss angående medborgarförslag om förläng hastighetsbegränsning, 2016-01-07 / Tommy Jansson Medborgarförslag om förlängd hastighetsbegränsning samt farthinder 2015-11-04 / Michelle Johnston Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-02-24 KSAU 35 Svar på medborgarförslag om förlängd hastighetsbegränsning samt farthinder mellan Vinkelboda förskola och korsningen Långgatan/Kolonigatan Diarienr 2015/117 Beslut Arbetsutskottet tillstyrker samhällsbyggnadsnämndens förslag: att föreslå kommunfullmäktige att delvis bifalla medborgarförslaget, genom att besluta att: 1. 30 km/tim förlängs från Vinkelboda förskola förbi Kolonigatan ca 100 meter. 2. Avslå att anlägga farthinder vid korsningen Kolonigatan/Långgatan. Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen tycker att förslaget är bra, men anser ej att farthinder ska sättas upp på sträckan. Avdelningen har också mätt hastigheten på den aktuella sträckan, som låg mellan 20 km/tim till 45 km/tim. Tekniska avdelningen föreslår avslag till farthinder vid korsningen Kolonigatan/Långgatan, men att sträckan med 30 km/tim förlängs ca 100 meter eftersom det är mycket bilar och barn som trafikerar Kolonigatan. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 13, 2016-01-27 Tjänsteskrivelse Remiss angående medborgarförslag om förläng hastighetsbegränsning, 2016-01-07 / Tommy Jansson Medborgarförslag om förlängd hastighetsbegränsning samt farthinder 2015-11-04 / Michelle Johnston Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-04-13 KS 64 Medborgarförslag - "När man hör namnet Skutskär ska man associera till skutor, hav, sjöliv och bad" Diarienr 2015/21 Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker samhällsbyggnadsnämndens förslag till fullmäktige: att medborgarförslaget bifogas som underlag till framtida arbete med utveckling av Skutskär och att medborgarförslaget därmed anses besvarat. Sammanfattning av ärendet Inkomna medborgarförslag beskriver en utveckling av kommunen som bygger på Skutskärs historia. Det beskrivs om vidtagna åtgärder som bland annat skrivna böcker och även om framtida planerade aktiviteter. Delar av förslagsställarnas förslag ligger i linje med det arbete som bland annat tekniska avdelningen har utfört. Mycket av förslagen bör beaktas när framtida strategier och arbeten utförs i orten Skutskär. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 63, 2016-03-23. Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om när man hör namnet Skutskär ska man associera till skutor, hav, sjöliv och bad, 2016-01-05 / Jessica Lindegren. Medborgarförslag När man hör namnet SKUTSKÄR ska man associera till skutor, hav, sjöliv och bad, 2015-03-09 / Blomberg, Lindblad & Strand. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-03-16 KS 40 Svar på motion om kostnadskalkyler i beslutsförslag Diarienr 2015/116 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta avslå motionen, med motiveringen att fullmäktige inte kan bestämma vilket underlag nämnderna ska ta beslut på, då nämnderna i beslutshänseende är att betrakta som självständiga. Reservationer och särskilda uttalanden Torbjörn Löfgren (KV) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet I en motion från Kommuns Väls kommunfullmäktigegrupp framför de Att Kommunen inför varje förslag till beslut, ska en kostnadskalkyl biläggas. Att i de fall en kostnadskalkyl ej framtagits, så ska en saklig motivering angivas, varför det inte gick att beräkna. Inför alla större beslut så bör en konsekvensanalys göras för att belysa den påverkan beslutet har på verksamheten avseende arbetsmiljö, ekonomi, personal eller organisationsförändringar, mm. Fullmäktige kan dock inte bestämma över vilket underlag som en enskild nämnd ska fatta beslut på, då nämnderna i beslutshänseende är att betrakta som självständiga myndigheter. Det är med andra ord upp till nämnden själv att avgöra om underlagen för dess ärenden är tillräckliga för att gå till beslut på. Påpekas bör dock att kommunstyrelsen har ett beredningsansvar för de ärenden som fullmäktige ska besluta om, och om fullmäktige anser ett enskilt ärende vara otillräckligt berett så bör fullmäktige ta till vara på sin möjlighet att återemittera det ärendet till kommunstyrelsen för komplettering. Det kan till exempel gälla om ett förslag till beslut saknar en kostnadskalkyl, och sådan är behövlig för att avgöra frågans för- och nackdelar. Genom bestämmelserna om minoritetsåterremiss har lagstiftaren gett fullmäktige ytterligare möjligheter att se till att underlagen för fullmäktiges beslut är kompletta innan beslut fattas. Beslutsunderlagen kan också vara något som fullmäktiges revisorer tar fasta på i sina bedömningar om huruvida man ska tillstyrka eller avstyrka att fullmäktige beslutar ge nämnderna ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yttrande beträffande Kommunens Väls motion avseende kostnadskalkyler, 2016-02-09 / Veikko Niemi Motion om kostnadskalkyler i beslutsförslag, 2015-10-15 / Kommunens Väls fullmäktigegrupp Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-02-24 KSAU 36 Svar på motion om kostnadskalkyler i beslutsförslag Diarienr 2015/116 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta avslå motionen, med motiveringen att fullmäktige inte kan bestämma vilket underlag nämnderna ska ta beslut på, då nämnderna i beslutshänseende är att betrakta som självständiga. Sammanfattning av ärendet I en motion från Kommuns Väls kommunfullmäktigegrupp framför de Att Kommunen inför varje förslag till beslut, ska en kostnadskalkyl biläggas. Att i de fall en kostnadskalkyl ej framtagits, så ska en saklig motivering angivas, varför det inte gick att beräkna. Inför alla större beslut så bör en konsekvensanalys göras för att belysa den påverkan beslutet har på verksamheten avseende arbetsmiljö, ekonomi, personal eller organisationsförändringar, mm. Fullmäktige kan dock inte bestämma över vilket underlag som en enskild nämnd ska fatta beslut på, då nämnderna i beslutshänseende är att betrakta som självständiga myndigheter. Det är med andra ord upp till nämnden själv att avgöra om underlagen för dess ärenden är tillräckliga för att gå till beslut på. Påpekas bör dock att kommunstyrelsen har ett beredningsansvar för de ärenden som fullmäktige ska besluta om, och om fullmäktige anser ett enskilt ärende vara otillräckligt berett så bör fullmäktige ta till vara på sin möjlighet att återemittera det ärendet till kommunstyrelsen för komplettering. Det kan till exempel gälla om ett förslag till beslut saknar en kostnadskalkyl, och sådan är behövlig för att avgöra frågans för- och nackdelar. Genom bestämmelserna om minoritetsåterremiss har lagstiftaren gett fullmäktige ytterligare möjligheter att se till att underlagen för fullmäktiges beslut är kompletta innan beslut fattas. Beslutsunderlagen kan också vara något som fullmäktiges revisorer tar fasta på i sina bedömningar om huruvida man ska tillstyrka eller avstyrka att fullmäktige beslutar ge nämnderna ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yttrande beträffande Kommunens Väls motion avseende kostnadskalkyler, 2016-02-09 / Veikko Niemi Motion om kostnadskalkyler i beslutsförslag, 2015-10-15 / Kommunens Väls fullmäktigegrupp Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2016-02-09 Handläggare Veikko Niemi Ekonomichef Yttrande beträffande Kommunens Väls motion avseende kostnadskalkyler Förslag till beslut 1. Motionen bifalles så till vida att inför beslut i nämnder, kommunstyrelse och kommunfullmäktige så ska en kostnadskalkyl tas fram om beslutet innebär ekonomiska konsekvenser för kommunen. 2. Beslutsunderlaget ska också innehåll en konsekvensanalys av övriga relevanta områden såsom arbetsmiljö, verksamhet, personal, mm. Sammanfattning av ärendet I en motion från Kommuns Väls kommunfullmäktigegrupp framför de Att Kommunen inför varje förslag till beslut, ska en kostnadskalkyl biläggas. Att i de fall en kostnadskalkyl ej framtagits, så ska en saklig motivering angivas, varför det inte gick att beräkna. Motionen bifalles med motiveringen att inför alla kommunala beslut så bör en konsekvensanalys göras för att belysa den påverkan beslutet har på verksamheten avseende arbetsmiljö, ekonomi, personal eller organisationsförändringar, mm. Beslutsunderlag Motion från Kommunens Väl. Veikko Niemi Ekonomichef Kommunstyrelseförvaltningen veikko.niemi@alvkarleby.se 026-832 60, 070-160 71 66 Beslutet lämnas till Kommunens Väl Ekonomichef Förvaltningschef KS Förvaltningschef UTOM Förvaltningschef SBN ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, 814 21 Skutskär växel 026-830 00 www.alvkarleby.se orgnr 212000-0258

Kommunstyrelse 2016-03-16 KS 41 Svar på motion om upphandla alla livsmedel med minimikrav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning Diarienr 2015/128 Beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta återremittera ärendet till utbildningsoch omsorgsnämnden i avvaktan på den i underlaget nämnda rapport som referensgruppen publicerar till hösten. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Eva Sidekrans (M) att Kött och charklivsmedel som kommun upphandlar ska följa svensk miljö- och djurskyddslagstiftning, samt att Kommunen senast maj 2016 tagit fram och redovisar en livsmedelspolicy med specifika spets- och kvalitetskrav som grund till kommande förfrågningsunderlag vid livsmedelsupphandlingar, med syfte att framställa att de livsmedel som kommunen upphandlar ska vara producerade på ett sätt som är i nivå med svenska miljö- och djurskyddslagstiftning. Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier är uppbyggda i flera nivåer: bas, avancerat och spjutspets. Kött, kyckling och kalkon har tillsammans 50 baskrav, 20 avancerade krav och 13 spjutspetskrav. Älvkarleby kommun ingår i en referensgrupp för livsmedelsupphandling. Referensgruppen (beräknad publicering 2016-10-06) har för avsikt att arbeta med kriterierna och målsättningen är att kunna ställa krav men också att kunna säkerställa att det kommer att finnas tillgång till livsmedel efter ställda krav. Beslut om ändringar av kraven förväntas medföra omfattande påverka på befintligt produktsortiment såväl som kostnader. Motionen har behandlats i utbildningsoch omsorgsnämnden, som föreslår fullmäktige besluta att anse motionen besvarad med kostchef Marie Niklassons förslag till yttrande. Beslutsunderlag Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 10, 2016-01-26. Tjänsteskrivelse Yttrande över motion om at upphandla alla livsmedel, 2015-12-29 / Marie Niklasson. Motion Upphandla alla livsmedel med minimikrav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning, 2015-11-22 / Eva Sidekrans. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-03-16 Förslag till beslut på sammanträdet Bo Janzon (M) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att besluta återremittera ärendet till utbildningsoch omsorgsnämnden i avvaktan på den i underlaget nämnda rapport som referensgruppen publicerar till hösten. Tommy Jakobsson (S) ansluter sig till Janzons yrkande. Beslutsgång Ordförande frågar kommunstyrelsen om de beslutar enligt Janzons yrkande, och finner att så är fallet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-02-24 KSAU 37 Svar på motion om upphandla alla livsmedel med minimikrav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning Diarienr 2015/128 Beslut Arbetsutskottet tillstyrker utbildningsoch omsorgsnämndens förslag, att föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med kostchef Marie Niklassons förslag till yttrande. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Eva Sidekrans (M) att Kött och charklivsmedel som kommun upphandlar ska följa svensk miljö- och djurskyddslagstiftning, samt att Kommunen senast maj 2016 tagit fram och redovisar en livsmedelspolicy med specifika spets- och kvalitetskrav som grund till kommande förfrågningsunderlag vid livsmedelsupphandlingar, med syfte att framställa att de livsmedel som kommunen upphandlar ska vara producerade på ett sätt som är i nivå med svenska miljö- och djurskyddslagstiftning. Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier är uppbyggda i flera nivåer: bas, avancerat och spjutspets. Kött, kyckling och kalkon har tillsammans 50 baskrav, 20 avancerade krav och 13 spjutspetskrav. Älvkarleby kommun ingår i en referensgrupp för livsmedelsupphandling. Referensgruppen (beräknad publicering 2016-10-06) har för avsikt att arbeta med kriterierna och målsättningen är att kunna ställa krav men också att kunna säkerställa att det kommer att finnas tillgång till livsmedel efter ställda krav. Beslut om ändringar av kraven förväntas medföra omfattande påverka på befintligt produktsortiment såväl som kostnader. Motionen har behandlats i utbildningsoch omsorgsnämnden, som föreslår fullmäktige besluta att anse motionen besvarad med kostchef Marie Niklassons förslag till yttrande. Beslutsunderlag Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 10, 2016-01-26. Tjänsteskrivelse Yttrande över motion om at upphandla alla livsmedel, 2015-12-29 / Marie Niklasson. Motion Upphandla alla livsmedel med minimikrav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning, 2015-11-22 / Eva Sidekrans. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-03-16 KS 42 Svar på motion att vid nästa livsmedelsupphandling ställa krav vad gäller mjölkkornas foder och att följa svensk miljö- och djurskyddslagstiftning Diarienr 2015/129 Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker utbildningsoch omsorgsnämndens förslag, att föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med kostchef Marie Niklassons förslag till yttrande. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Eva Sidekrans (M) att krav ska ställas på att alla mjölkprodukter som kommunen upphandlar ska komma från kor som har fått GMO-fritt foder, samt att de mjölkprodukter som kommunen upphandlar ska följa svenska miljö- och djurskyddslagstiftning. Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier är uppbyggda i flera nivåer: bas, avancerat och spjutspets. Konsumtionsmjölk och mjölkprodukter samt sammansatta produkter med ett mjölkinnehåll på minst 20 % har 11 tillgängliga krav: 6 baskrav, 3 avancerade och 2 spjutspets. Älvkarleby kommun ingår i en referensgrupp för livsmedelsupphandling. Referensgruppen (beräknad publicering 2016-10-06) har för avsikt att arbeta med kriterierna och målsättningen är att kunna ställa krav men också att kunna säkerställa att det kommer att finnas tillgång till livsmedel efter ställda krav. Motionen har behandlats i utbildningsoch omsorgsnämnden, som föreslår fullmäktige besluta att anse motionen besvarad med kostchef Marie Niklassons förslag till yttrande. Beslutsunderlag Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 9, 2016-01-26 Tjänsteskrivelse Yttrande över motion om att upphandla alla mjölkprodukter, 2015-12-30 / Marie Niklasson Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier för mjölk Motion Upphandla alla mjölkprodukter med krav på GMO(genmodifierat) Fritt foder, 2015-11-22 / Eva Sidekrans (M) Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-02-24 KSAU 38 Svar på motion att vid nästa livsmedelsupphandling ställa krav vad gäller mjölkkornas foder och att följa svensk miljö- och djurskyddslagstiftning Diarienr 2015/129 Beslut Arbetsutskottet tillstyrker utbildningsoch omsorgsnämndens förslag, att föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med kostchef Marie Niklassons förslag till yttrande. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Eva Sidekrans (M) att krav ska ställas på att alla mjölkprodukter som kommunen upphandlar ska komma från kor som har fått GMO-fritt foder, samt att de mjölkprodukter som kommunen upphandlar ska följa svenska miljö- och djurskyddslagstiftning. Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier är uppbyggda i flera nivåer: bas, avancerat och spjutspets. Konsumtionsmjölk och mjölkprodukter samt sammansatta produkter med ett mjölkinnehåll på minst 20 % har 11 tillgängliga krav: 6 baskrav, 3 avancerade och 2 spjutspets. Älvkarleby kommun ingår i en referensgrupp för livsmedelsupphandling. Referensgruppen (beräknad publicering 2016-10-06) har för avsikt att arbeta med kriterierna och målsättningen är att kunna ställa krav men också att kunna säkerställa att det kommer att finnas tillgång till livsmedel efter ställda krav. Motionen har behandlats i utbildningsoch omsorgsnämnden, som föreslår fullmäktige besluta att anse motionen besvarad med kostchef Marie Niklassons förslag till yttrande. Beslutsunderlag Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 9, 2016-01-26 Tjänsteskrivelse Yttrande över motion om att upphandla alla mjölkprodukter, 2015-12-30 / Marie Niklasson Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier för mjölk Motion Upphandla alla mjölkprodukter med krav på GMO(genmodifierat) Fritt foder, 2015-11-22 / Eva Sidekrans (M) Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-04-20 KS 68 Utbyggnad av spillvattenledning i Ytterboda Diarienr 2015/67 Beslut Kommunstyrelens föreslår fullmäktige besluta att utöka verksamhetsområdet för spillvatten med Ytterboda, enligt karta bifogad i skrivelse från Gästrike Vatten AB. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen fattade 2015-11-12 beslut om tillstånd att bygga ut spillvattenledning och även finansiering av detta. Däremot fattades det inte beslut om att utöka verksamhetsområdet. Beslutet justeras omedelbart. Beslutsunderlag Beslut om utökning av verksamhetsområde i Ytterboda för Älvkarleby Vatten AB/VD Mats Rostö. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2016-04-14 Handläggare Veikko Niemi Ekonomichef Utökning av verksamhetsområde för Älvkarleby Vatten AB Förslag till beslut Enligt skrivelse från Gästrike Vatten AB som på uppdrag av Älvkarleby Vatten AB önskar att verksamhetsområdet för spillvatten utökas med Ytterboda, enligt bifogad karta, Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen fattade 2015-11-12 beslut om tillstånd att bygga ut spillvattenledning och även finansiering av detta. Däremot fattades det inte beslut om att utöka verksamhetsområdet. Beslutsunderlag Beslut om utökning av verksamhetsområde i Ytterboda för Älvkarleby Vatten AB/VD Mats Rostö. Veikko Niemi Ekonomichef Kommunstyrelsen veikko.niemi@alvkarleby.se 026-832 60 Beslutet lämnas till Älvkarleby Vatten AB Gästrike Vatten AB SBN ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, 814 21 Skutskär växel 026-830 00 www.alvkarleby.se orgnr 212000-0258

Missiv 2015-05-05 Dnr 15GVAB142 Styrelsen Älvkarleby Vatten AB På uppdrag av Älvkarleby Vatten AB Beslut om utökning av verksamhetsområde i Ytterboda för Älvkarleby Vatten AB Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta - att en begäran om utökning av verksamhetsområde för spillvatten i enlighet med kartbilaga 1 lämnas till Älvkarleby kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Gästrike Vatten önskar utöka verksamhetsområdet för spillvatten i enlighet med kartbilaga för att utveckla avloppshanteringen i den inriktning för som tagits fram för området. Bakgrund Älvkarleby kommun önskar bygga ut kommunalt spillvatten för befintliga fastigheter i Ytterboda. Utbyggnaden genomförs av Älvkarleby Vatten AB och omfattar totalt fem fastigheter, tre permanentboende, ett fritidshus och en kommunal ridanläggning. Bakgrunden är att Bygg- och miljö, Älvkarleby inventering visar av de enskilda avloppen i fastigheterna är endera underkända eller så föråldrade att de kommer att bli underkända i en snar framtid. För att förhindra ett förbud att nyttja det enskilda avloppet finns därav ett behov av förbättrad avloppsrening. Under 2014 har Gästrike Vatten tillsammans med Tekniska samt Bygg- och miljö, Älvkarleby kommun gått igenom alternativen nya enskilda lösningar eller anslutning till det kommunala nätet. På kort sikt kan det vara en billigare lösning att anlägga nya enskilda lösningar. Ser man ur ett längre tidsperspektiv har det bedömts vara mest hållbart att ansluta fastigheterna till det kommunala nätet, speciellt då fastigheterna har kommunalt vatten idag. Två olika alternativ till ägande finns: 1. Verksamhetsområde för spillvatten fastställs för området 2. Avtalslösning (en samfällighetsförening bildas med ansvar för eget ledningsnät till och för området) Alternativ ett med en utökning av verksamhetsområdet är det alternativ som förordas för detta område. Detta då det finns en kommunal ridanläggning i området och för att renodla då området ligger inom Gästrike Vatten AB Hamnleden 20, 806 41 Gävle telefon vxl 020-37 93 00 fax 026-17 51 09 info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se

Dnr 15GVAB Sidan 2 av 2 verksamhetsområde för vatten idag. Ett verksamhetsområde innebär en skyldighet för VA-huvudmannen att bygga ut ledningsnätet och för berörda fastighetsägare att ansluta sig och betala anläggningsavgift. En utökning av verksamhetsområdet lyfts av Älvkarleby Vatten AB och beslutas av kommunfullmäktige i Älvkarleby. En utbyggnad planeras att ske under 2015 för att möta de krav på förbättrad rening som finns. Anslutning kommer att ske under en period, 2015-2018, för att ge förutsättningar för fastighetsägarna att hantera utbyggnaden. Gästrike Vatten har gjort en översiktlig utredning och kostnadsberäkning över den bästa och mest kostnadseffektiva spillvatten-lösningen. Det innebär att ett trycksatt avloppsledningsnät anläggs där varje fastighet får en fastighetspumpstation. De ekonomiska förutsättningarna för en utbyggnad visar att för att inte få underfinansiering i Älvkarleby Vatten AB kräver utbyggnaden medfinansiering från både VA-kollektiv och ägaren Älvkarleby kommun. Bilagor - Kartbilaga 1. Föredragande i ärende, VD Mats Rostö. Mats Rostö VD Gästrike Vatten AB Hamnleden 20, 806 41 Gävle telefon vxl 020-37 93 00 fax 026-17 51 09 info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se

0 87,5 175 350 525 700 Meter Ridhus Ytterboda Dalälven Ytterboda Tallmon Publiceringsdatum: 2015-05-11 Skala 1:3 000 Förslag till fastställande av nytt verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Ytterboda, Älvkarleby kommun. Dnr:15GVAB142 Bilaga 1 Förslag, nytt verksamhetsområde för vatten & spillvatten Befintligt verksamhetsområde för vatten Befintligt verksamhetsområde för vatten & spillvatten

Kommunstyrelse 2016-03-16 KS 36 Kopieringstaxa Diarienr 2015/101 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kopieringstaxan enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunens verksamheter ska ta ut avgift enligt denna taxa då enskild använder någon av nedanstående tjänster. Undantaget i de fall där särskild bestämmelse ger den enskilde rätten att få kopia eller utskrift av en handling avgiftsfritt. Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling rätt att mot fastställd avgift få en kopia eller avskrift av handlingen (om den inte är sekretessbelagd). Kopiering och avskrifter av handlingar som inte är allmän handling behöver kommunen däremot inte stå till tjänst med. Om det ändå görs ska avgifter tas ut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Taxor och avgifter 2015, 2016-02-08 / Maria Enarsson Självkostnadsberäkning för kopieringsavgift Gällande kopieringstaxa Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-02-24 KSAU 30 Kopieringstaxa Diarienr 2015/101 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige att anta kopieringstaxan enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunens verksamheter ska ta ut avgift enligt denna taxa då enskild använder någon av nedanstående tjänster. Undantaget i de fall där särskild bestämmelse ger den enskilde rätten att få kopia eller utskrift av en handling avgiftsfritt. Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling rätt att mot fastställd avgift få en kopia eller avskrift av handlingen (om den inte är sekretessbelagd). Kopiering och avskrifter av handlingar som inte är allmän handling behöver kommunen däremot inte stå till tjänst med. Om det ändå görs ska avgifter tas ut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Taxor och avgifter 2015, 2016-02-08 / Maria Enarsson Självkostnadsberäkning för kopieringsavgift Gällande kopieringstaxa Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2016-02-08 Handläggare Maria Enarsson Administrativ chef Taxor och avgifter 2016 Förslag till beslut 1. Att kopieringstaxan antas i enlighet med förslag och beskrivning. Sammanfattning av ärendet Kommunens verksamheter ska ta ut avgift enligt denna taxa då enskild använder någon av nedanstående tjänster. Undantaget i de fall där särskild bestämmelse ger den enskilde rätten att få kopia eller utskrift av en handling avgiftsfritt. Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling rätt att mot fastställd avgift få en kopia eller avskrift av handlingen (om den inte är sekretessbelagd). Kopiering och avskrifter av handlingar som inte är allmän handling behöver kommunen däremot inte stå till tjänst med. Om det ändå görs ska avgifter tas ut. Beslutsunderlag Självkostnadsberäkning för kopieringsavgift Gällande kopieringstaxa Maria Enarsson Administrativ chef Kommunstyrelsen maria.enarsson@alvkarleby.se 026-831 34 Beslutet lämnas till Erik Klippmark Maria Enarsson ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, 814 21 Skutskär växel 026-830 00 www.alvkarleby.se orgnr 212000-0258

1(1) Erik Klippmark, kommunstyrelsens förvaltning 2015-12-22 Självkostnadsberäkning för kopieringsavgift Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling rätt att mot fastställd avgift få en kopia eller avskrift av handlingen. Vid beräkning av avgiftens storlek är det självkostnadsprincipen som gäller. Det vill säga det totala uttaget av avgifter får inte överstiga de sammanlagda kostnaderna för verksamheten/tjänsten. När det gäller kopiering/utskrifter av allmänna handlingar får enligt praxis endast maskin- och papperskostnad tas med i självkostnadsberäkningen. Kommunen behöver inte stå till tjänst med kopiering eller utskrifter av handlingar som inte är allmänna. Väljer kommunen att ändå göra det så får avgift tas ut. Här gäller också självkostnadsprincipen och då tjänsten är frivillig kan samtliga kostnader tas med i beräkningen, inte bara maskin- och papperskostnader. Nedan redovisas vilka kostnader som för närvarande är relevanta att ta hänsyn till då kommunen fastställer avgifter för kopiering och utskrifter till enskilda. Kopiering och utskrifter av allmänna handlingar Maskinkostnad 19,9 öre per klick A4 svartvitt. Dubbelsidig utskrift ger två klick. 25,9 öre per klick A4 färg 24,9 öre per klick A3 svartvitt 45,9 öre per klick A3 färg Papperskostnad A4: 160 kr för 2 500 ark = 6,4 öre per ark A3: 74 kr för 500 ark = 14,8 öre per ark Självkostnaden för maskin och papper hamnar således i intervallet 0,46-1,06 kr per dubbelsidig sida beroende på pappersstorleken och om sidan kopieras i svartvitt/färg. Kopiering och utskrifter av icke allmänna handlingar Maskinkostnad och papperskostnad som ovan. Därtill kommer kostnad för arbetstid: Snittlön anställd: 27 000 kr/mån PO-tillägg: 39 % Personalkostnad 37 530 kr/mån = 37 530/165 kr/tim = 227 kr/tim = 3,78 kr/minut

1(2) Erik Klippmark, kommunstyrelsens förvaltning 2015-12-22 Kopieringstaxa för Älvkarleby kommun (förslag) Kommunens verksamheter ska ta ut avgift enligt denna taxa då enskild använder någon av nedanstående tjänster. Undantaget i de fall där särskild bestämmelse ger den enskilde rätten att få kopia eller utskrift av en handling avgiftsfritt. Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling rätt att mot fastställd avgift få en kopia eller avskrift av handlingen (om den inte är sekretessbelagd). Kopiering och avskrifter av handlingar som inte är allmän handling behöver kommunen däremot inte stå till tjänst med. Om det ändå görs ska avgifter enligt nedan tas ut. Dubbelsidig kopia eller utskrift räknas enligt denna taxa som en sida. Kopiering av allmänna handlingar A4 eller A3-format Sida 1-19 Sidan 20 Sidan 21 och vidare Avgift Ingen avgift 20 kronor 1 krona per sida Om person/personer uppenbarligen försöker undvika avgift genom att dela upp en beställning i mindre delar ska avgift tas ut med 1 krona per sida räknat från första sidan. Kopiering av eget medtaget material och icke allmänna handlingar A4 eller A3 format Svartvit kopia Färgkopia Avgift 2 kronor per sida 3 kronor per sida Utskrifter från webbplatser, databaser med mera Utskrifter från kommunens egna webbplatser, databaser och elektroniska informationsbärare, till exempel alvkarleby.se: A4 eller A3-format Sida 1-19 Sida 20 Sidan 21 och vidare Avgift Ingen avgift 20 kronor 1 krona per sida Utskrifter från externa webbplatser, databaser och elektroniska informationsbärare: A4 eller A3-format Svartvit kopia Färgkopia Avgift 2 kronor per sida 3 kronor per sida

2(2) Erik Klippmark, kommunstyrelsens förvaltning 2015-12-22 Kopiering och utskrift av allmän handling i större format än A3 Noteras att kommunen inte är skyldig att framställa kopior av kartor, ritningar och bilder om det möter svårigheter och handlingen kan tillhandahållas på plats. Om handling kopieras eller skrivs ut på kommunens egna maskiner i större format än A3 tas en avgift ut om 10 kr per sida. Köper kommunen tjänst av kopieringsföretag för att tillmötesgå enskilds önskemål om att få kopia av en allmän handling i större format än A3 så får avgift tas ut motsvarande kommunens kostnad för kopieringstjänsten. Utlämnande av handlingar i elektroniskt format Kommunen är i normalfallet inte skyldig att lämna ut handlingar i elektroniskt format. Men om någon önskar få en allmän handling elektroniskt (vanligtvis per e-post) och det kan ske utan svårigheter och större arbetsinsatser så är det givetvis ett bra alternativ. Detta under förutsättning att utlämnandet följer bestämmelser och rutiner om hantering av sekretessbelagda handlingar och personuppgiftsbehandling. Vid utlämnande av handlingar i elektroniskt format tas ingen avgift ut. Avgift för portokostnad, faxkostnad eller annan försändelsekostnad Avgift motsvarande den faktiska portokostnaden, faxkostnaden eller annan försändelsekostnad ska tas ut om utlämnad kopia/utskrift av allmän handling skickas till den enskilde på annat sätt än via e-post. Om kostnaden understiger 30 kronor ska dock ingen avgift tas ut. Avgift för tillhandahållande av faxservice I de fall kommunen tillhandahåller service till enskild att skicka privata fax inrikes eller utrikes ska en avgift för detta tas ut om 10 kr per sida.

Kommunstyrelse 2016-04-13 KS 53 Taxor för utbildningsoch omsorgsnämnden Diarienr 2015/101 Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker utbildningsoch omsorgsnämndens förslag till fullmäktige: att hemtjänstavgift enligt maxtaxa höjs till 1 991 kr/månad. Sammanfattning av ärendet Ekonom Annelie Backström redovisar förslag till ändring av utbildningsoch omsorgsnämndens taxor och avgifter för år 2016 i tjänsteskrivelse. 1. Avgiftsuttaget för avlösning av närstående stämmer inte överens med de fastslagna riktlinjerna och därför behövs en justering av denna text. Idag tas ingen avgift ut de första 10 dagarna/månad. Enligt riktlinjerna ska det vara avgiftsfritt de första 7 dagarna/månad. För att få detta att stämma överens föreslås denna justering i taxor och avgifter för vård- och omsorg. 2. Enligt socialtjänstlagen 5 /Träder i kraft 2016-07-01/. Den enskildes avgifter får för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. En revidering av taxor och avgifter enligt detta skulle bli följande förändring; - Hemtjänstavgift enligt maxtaxa (får maximalt uppgå till en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet) Tidigare avgift kr/månad 1 780:00 1 772:00 - Hemtjänstavgift enligt maxtaxa (får maximalt uppgå till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet) Ny avgift kr/månad 1 991:00 Beslutsunderlag Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 51, 2016-03-22. Tjänsteskrivelse Taxor och avgifter för utbildningsoch omsorgsnämnden, 2016-03-08 / Annelie Backström. Departementspromemorian, Ds 2015:23. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Utbildnings- och omsorgsnämnden 2016-03-22 UON 51 Taxor och avgifter för utbildningsoch omsorgsnämnden Diarienr 83/15.706 Beslut Utbildnings- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta enligt ekonom Annelie Backströms förslag. Sammanfattning av ärendet Ekonom Annelie Backström redovisar förslag till ändring av utbildningsoch omsorgsnämndens taxor och avgifter för år 2016 i tjänsteskrivelse. 1. Avgiftsuttaget för avlösning av närstående stämmer inte överens med de fastslagna riktlinjerna och därför behövs en justering av denna text. Idag tas ingen avgift ut de första 10 dagarna/månad. Enligt riktlinjerna ska det vara avgiftsfritt de första 7 dagarna/månad. För att få detta att stämma överens föreslås denna justering i taxor och avgifter för vård- och omsorg. 2. Enligt socialtjänstlagen 5 /Träder i kraft 2016-07-01/. Den enskildes avgifter får för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. En revidering av taxor och avgifter enligt detta skulle bli följande förändring; - Hemtjänstavgift enligt maxtaxa (får maximalt uppgå till en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet) Tidigare avgift kr/månad 1 780:00 1 772:00 - Hemtjänstavgift enligt maxtaxa (får maximalt uppgå till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet) Ny avgift kr/månad 1 991:00 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med förslag till beslut från ekonom Annelie Backström, daterad 2016-03-08. Departementspromemorian, Ds 2015:23. Beslutet lämnas till Kommunfullmäktige Förvaltningschef U Hjerpe Vård- och omsorgschef E Skytt Ekonom A Backström Administratör K Thorsell Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-04-13 KS 61 Taxa för markpris Diarienr 2016/28 Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker samhällsbyggnadsnämndens förslag till fullmäktige; att fasta priser införs för försäljning av kommunalägd mark från 2016-05-01. Sammanfattning av ärendet Ärendet gäller beslut om prissättning av försäljning av kommunalägd mark från och med 2016-05-01. Markköpet är villkorat med att byggnationen ska vara påbörjad inom två år från tillträdesdagen och att fastigheten inte får säljas vidare innan godkänd slutbesiktning är gjord. Avsikten med villkoren är att förhindra markköp i spekulationssyfte. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 32, 2016-02-24. Förslag till taxa. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-03-30 KSAU 51 Taxa för markpris Diarienr 2016/28 Beslut Arbetsutskottet tillstyrker samhällsbyggnadsnämndens förslag; att fasta priser införs för försäljning av kommunalägd mark från 2016-05-01. Sammanfattning av ärendet Ärendet gäller beslut om prissättning av försäljning av kommunalägd mark från och med 2016-05-01. Markköpet är villkorat med att byggnationen ska vara påbörjad inom två år från tillträdesdagen och att fastigheten inte får säljas vidare innan godkänd slutbesiktning är gjord. Avsikten med villkoren är att förhindra markköp i spekulationssyfte. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 32, 2016-02-24. Förslag till taxa Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-03-16 KS 37 Kommunikationsstrategi Diarienr 2016/19 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta kommunikationsstrategin. Sammanfattning av ärendet Allt som Älvkarleby kommun gör, eller inte gör, berättar något om oss som organisation. Med aktiv och tydlig kommunikation stärker vi demokrati och delaktighet, samarbete och engagemang i alla sammanhang. Kommunikationsstrategin ska visa vägen till enhetlig ton och attityd i all dialog med omvärlden, och på det sättet bidra till en stabil grund för bilden av Älvkarleby. Strategin kompletteras med konkreta råd och tips i en handbok/manual. För väsentliga händelser och enskilda aktiviteter skapas separata kommunikationsplaner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunikationsstrategi, 2016-02-11 / Karin Vybiral Kommunikationsstrategi, 2016-02-11 / Karin Vybiral Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-02-24 KSAU 33 Kommunikationsstrategi Diarienr 2016/19 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta kommunikationsstrategin. Sammanfattning av ärendet Allt som Älvkarleby kommun gör, eller inte gör, berättar något om oss som organisation. Med aktiv och tydlig kommunikation stärker vi demokrati och delaktighet, samarbete och engagemang i alla sammanhang. Kommunikationsstrategin ska visa vägen till enhetlig ton och attityd i all dialog med omvärlden, och på det sättet bidra till en stabil grund för bilden av Älvkarleby. Strategin kompletteras med konkreta råd och tips i en handbok/manual. För väsentliga händelser och enskilda aktiviteter skapas separata kommunikationsplaner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunikationsstrategi, 2016-02-11 / Karin Vybiral Kommunikationsstrategi, 2016-02-11 / Karin Vybiral Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2016-02-11 Handläggare Karin Vybiral Kommunikatör, näringslivssekreterare Kommunikationsstrategi Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna dokumentet Kommunikationsstrategi för perioden 2016-2020. Sammanfattning av ärendet Allt som Älvkarleby kommun gör, eller inte gör, berättar något om oss som organisation. Med aktiv och tydlig kommunikation stärker vi demokrati och delaktighet, samarbete och engagemang i alla sammanhang. Kommunikationsstrategin ska visa vägen till enhetlig ton och attityd i all dialog med omvärlden, och på det sättet bidra till en stabil grund för bilden av Älvkarleby. Strategin kompletteras med konkreta råd och tips i en handbok/manual. För väsentliga händelser och enskilda aktiviteter skapas separata kommunikationsplaner. Beslutsunderlag Kommunikationsstrategi, 2016-02-11 / Karin Vybiral Karin Vybiral Kommunikatör, näringslivssekreterare Kommunstyrelsens förvaltning karin.vybiral@alvkarleby.se 026-831 64 Beslutet lämnas till Karin Vybiral, kommunikatör/näringslivssekreterare Kommunala författningar ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, 814 21 Skutskär växel 026-830 00 www.alvkarleby.se orgnr 212000-0258

Inledning Allt som Älvkarleby kommun gör eller inte gör berättar något om oss som organisation. Det vi gör påverkar hur andra talar om oss och hur de uppfattar bilden av Älvkarleby kommun; som organisation, som arbetsgivare och som en plats att leva och bo på. Förväntningar på vår verksamhet baseras på vad människor vet och känner till om den. Med aktiv och tydlig kommunikation stärker vi demokrati och delaktighet, samarbete och engagemang i alla sammanhang. God kommunikation kommer inte av sig själv. Vi måste göra rätt för att kunna kommunicera rätt. Därför delar vi alla ledning, chefer och alla medarbetare ansvaret för att göra kommunikation till en alltid övervägd och naturlig del av arbetet. Först då blir den värdefull. Attityder och riktlinjer i denna strategi ska vara gemensamma för hela organisationen, i allt vårt kommunikationsarbete. Ordet strategi betonar att vägvalen är långsiktiga och övergripande. En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar. Jan Carlzon Strategin revideras vid behov, men en översyn ska ske minst vartannat år (jämna år). 2 Strategin omfattar inte kriskommunikation, som utgör en särskild bilaga till Krisledningsplanen.

Syfte Öppen kommunikation stimulerar, inspirerar och motiverar. Den ger nya insikter som kan hjälpa oss att utföra vårt uppdrag på ett annorlunda, roligt och effektivt sätt. Att vara proaktiv, förutse och ta initiativ till kommunikation gör det lättare att förmedla vår verklighet och sanning, internt och externt. Kommunikationen gör Älvkarleby kommun tillgänglig och underlättar för företagare, invånare, och besökare att ta del av och påverka vår service och verksamhet. Den skapar också ambassadörer som sprider bilden av Älvkarleby. Ansvar Att uppmana till och skapa ramar för kommunikation är ett ledaransvar. Inom ramarna tar var och en oavsett roll ansvar för att både intern och extern kommunikation fungerar bra. Kommunstyrelsens ordförande är i första hand talesperson i övergripande, politiska frågor. Ordförande är i första hand talesperson i nämndspecifika frågor. Kommunchef är i första hand talesperson i kommunövergripande frågor. Förvaltningschef är i första hand talesperson i förvaltningsspecifika frågor. Nämndansvar Varje nämnd ansvarar för att inkludera kommunikation i sin verksamhet, och för att ge medarbetare, brukare och medborgare förutsättningar till insyn och delaktighet. Ledningsansvar Chefsuppdraget innebär ansvar för att inkludera kommunikationen i verksamhetsplanering och göra den till en naturlig del i det dagliga arbetet. För att kommunikationen ska bli så effektiv som möjligt involverar ledningen en kommunikatör som kan ge råd om budskap, metoder och kanaler. Medarbetaransvar Var och en har ett ansvar för att dela med sig av kunskaper och erfarenhet, så att hela organisationen kan ta del och ha nytta av det. 3

Intern kommunikation Delaktighet och mening uppstår när medarbetarna förstår helheten och den egna insatsens betydelse. Det vi säger externt måste först förstås och kunna förklaras av oss internt. Alla medarbetare ska ha den information de behöver för att utföra arbetet på ett effektivt sätt. Den interna kommunikationen ska tillgodose både helhet och detalj. Varje medarbetare är en betydelsefull representant för Älvkarleby kommun, med förtroende och ansvar för att berätta om vår verksamhet, för allmänhet och för media. Extern kommunikation Ärlig, snabb och öppen kommunikation med medborgare och allmänhet sprider fakta, påverkar attityder och ökar förtroendet för Älvkarleby kommun. Det skapar en bild av Älvkarleby som organisation, men också som en plats där man lever, arbetar och gärna gör besök. Med en trovärdig dialog ökar medborgarnas engagemang och förmåga att bidra till den bilden. Media En gynnsam, öppen och aktiv kontakt med media förutsätter att alla vet vad de kan och får göra om media tar kontakt. Vi är alltid öppna och professionella i alla kontakter med media. De granskar vårt arbete, och vi förser dem regelbundet med relevanta och korrekta uppgifter. Media är också ibland en kanal för vår information, t ex i samband med rekrytering. Oavsett om vårt budskap kan uppfattas positivt eller negativt är vi aktiva och tar eget initiativ till kommunikation. Innan media förmedlar vårt budskap ska det vara känt och förankrat internt. Vi bevakar och analyserar medias bild av Älvkarleby kommun. Relevanta artiklar, debattinlägg och insändare bemöter vi snabbt och sakligt. Varje medarbetare har rätt att uttala sig, både som privatperson och i sin yrkesroll. Chefer har ett särskilt ansvar att representera sin verksamhet. Ingen är skyldig att uttala sig offentligt. 4

Kommunstyrelse 2016-04-13 KS 59 Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Älvkarleby kommun Diarienr 2016/25 Beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att: 1. Anta ny brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun. 2. Den gamla brandskyddspolicy ÄFK 2006:3 upphör att gälla. Sammanfattning av ärendet Beredskaps- och säkerhetssamordnaren har utarbetat ett förslag till övergripande brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun och dess bolag. Enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan exempelvis vara anskaffande av utrustning för brandsläckning, installation av tekniska system såsom brandlarm eller sprinkler, medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. Policyn anger övergripande mål för det gemensamma systematiska brandskyddsarbetet för Älvkarleby kommun och dess bolag. Detta ska syfta till att uppnå ett fullgott brandskydd på alla kommunala verksamheter samt att förebygga eller förhindra olyckor samt skador på människor, miljö och egendom. Beslutsunderlag Brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun och dess bolag 2016-02- 24 / Martin Nilsson Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-03-30 KSAU 45 Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Älvkarleby kommun Diarienr 2016/25 Beslut Arbetsutskottet föreslår fullmäktige besluta att: 1. Anta ny brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun. 2. Den gamla brandskyddspolicy ÄFK 2006:3 upphör att gälla. Sammanfattning av ärendet Beredskaps-och säkerhetssamordnaren har utarbetat ett förslag till övergripande brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun och dess bolag. Enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan exempelvis vara anskaffande av utrustning för brandsläckning, installation av tekniska system såsom brandlarm eller sprinkler, medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. Policyn anger övergripande mål för det gemensamma systematiska brandskyddsarbetet för Älvkarleby kommun och dess bolag. Detta ska syfta till att uppnå ett fullgott brandskydd på alla kommunala verksamheter samt att förebygga eller förhindra olyckor samt skador på människor, miljö och egendom Beslutsunderlag Brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun och dess bolag 2016-02- 24 / Martin Nilsson Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

1(4) 2016-01-27 Brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun och dess bolag.

2(4) 2016-01-27 Bakgrund Enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har den som äger en fastighet och som bedriver verksamhet där det yttersta ansvaret för brandskyddet. Det innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Älvkarleby kommuns tidigare brandskyddspolicy (ÄFK 2006:3), antogs i kommunfullmäktige 2006-11-01. Kommunövergripande inriktningsmål utifrån lagen om skydd mot olyckor 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö har Älvkarleby kommun en grundsyn som inriktar sig mot att dels identifiera och begränsa olika riskfaktorer i samhället, dels främja och stärka olika skyddsfaktorer hos såväl samhället som den enskilde. Säkerhetsarbetet ska bedrivas med fokus på förebyggande åtgärder som ska leda till: att antalet olyckor och tillbud minskar att de samhälleliga kostnaderna för olyckor minskar att alla medarbetare känner trygghet i sin yrkesutövning att säkerheten beaktas vid all planering En grundläggande målsättning för Älvkarleby är att vara en kommun som erbjuder sina anställda och invånare en säker och trygg miljö. Målsättning och syfte med brandskyddspolicyn för Älvkarleby kommun Brandskyddets uppgift är att ge människor en trygg plats att vistas/verka på, samt att på kort och lång sikt säkerställa förvaltningarnas verksamheter. Brandskyddet skall genom väl förankrade regler och rutiner förebygga personskador och materiella förluster. För brandskyddet skall finnas en handlingsplan/brandinstruktion samt regler för dokumentation av åtgärder och händelser. Personalen skall för sin egen och andras säkerhet på arbetsplatsen kontinuerligt utbildas i förebyggande och avhjälpande brandskyddsåtgärder. Personalen skall genom att vara väl insatt i förekommande risker, i rutiner som rör ordningsfrågor samt hantering av brandsläckningsutrustning, minimera risken för tillbud och skador. Verksamheternas brandskydd skall vara utformat så att denna policy kan förverkligas. 1 Handlingsprogram för olycksförebyggande arbete Älvkarleby kommun 2015-2018 (KS2015.752)

3(4) 2016-01-27 Omfattning och utförande Det systematiska brandskyddsarbetet skall omfatta: Systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete av varje verksamhet och fastighetsförvaltare under en byggnads eller anläggnings hela användningstid. Skriftlig dokumentation av brandskyddet i tillräcklig omfattning för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtagits. Fortlöpande bedömning av riskerna för brand och identifiering av de åtgärder som behövs för att minimera dessa risker. Brand eller brandtillbud skall följas upp med en utredning för att ge underlag för ev. nya instruktioner. En i förhållande till verksamhetens art anpassad organisation av det systematiska brandskyddsarbetet. Fortlöpande utbildning och information i frågor om det systematiska brandskyddsarbetet. Giltighet Policyn för det systematiska brandskyddsarbetet skall ligga till grund för ett samordnat och aktivt arbete inom hela den kommunala organisationen, d v s såväl vid: kommunala förvaltningarna kommunala helägda bolag Genom inskrivning i ägardirektiv eller på annat sätt skall företagen konfirmera sin medverkan i det förebyggande brandskyddsarbetet. Vid all planering och genomförande av olika förebyggande brandskyddsåtgärder skall policyn och tillhörande kompletterande riktlinjer tillämpas. Ansvar och organisation Central nivå Centralt har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för arbetets inriktning i hela den kommunala verksamheten, bl.a. fastställande av policy och riktlinjer samt fortlöpande rådgivning och tillsyn. På tjänstemannanivå utövas dessa uppgifter av beredskap-och säkerhetssamordnaren.

4(4) 2016-01-27 Intern beredskap-och säkerhetsgrupp En internt beredskap-och säkerhetsgrupp finns för att samordna systematiska brandskyddet i kommunen Interna beredskap-och säkerhetsgruppen består av förvaltningschefer, avdelningschefer och representantet från kommunens helägda bolag. Andra funktioner adjungeras in efter behov. Interna beredskap-och säkerhetsgruppen arbetar direkt under kommunstyrelsen och har till uppgift att bereda och följa upp kommunövergripande frågor inom området. I arbetet skall ingå att: - utforma ett väl avvägt försäkringsskydd - fortlöpande informera och utbilda personal - följa upp kommunens skaderapportering - genomföra löpande uppföljningar och utvärderingar av det systematiska brandskyddsarbetet Gruppens arbete leds av beredskap-och säkerhetssamordnaren. Lokalt Lokalt har respektive facknämnd och förvaltning samt företagsstyrelse och företag ansvaret för det förebyggande brandskyddsarbetet i sin organisation. Respektive förvaltning och företag ska organisera sitt systematiska brandskyddsarbete enligt följande: Förvaltningschef/VD som huvudansvaret för att policy och riktlinjer följs. Verksamhetschefen för respektive verksamhet är brandskyddsvarig inom sin verksamhet. Avdelningschef/områdeschef för respektive avdelningen/område är brandskyddsamordnare för sin avdelning/område. Respektive arbetsplats utser en eller fler brandombud. Tillämpning Tillämpningen av policyn för det sytematiska brandskyddsarbetet inom förvaltningar och företag sker med stöd av riktlinjer framtagna på central nivå av beredskap-och säkerhetssamordnaren. Verksamhetsrelaterade behov av kompletteringar av riktlinjerna utarbetas av respektive facknämnd eller företag och fastställs av respektive facknämnd eller företagsstyrelse.

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2016-02-24 Handläggare Martin Nilsson Beredskaps- och säkerhetssamordnare Brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun och dess bolag Förslag till beslut 1. Att anta brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun. 2. Att brandskyddspolicy ÄFK 2006:3 upphör att gälla. Beslutsunderlag Brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun och dess bolag 2016-02-24/Martin Nilsson Ärende Beredskaps- och säkerhetssamordnaren har utarbetat ett förslag till övergripande brandskyddspolicy för Älvkarleby kommun och dess bolag. Enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan exempelvis vara anskaffande av utrustning för brandsläckning, installation av tekniska system såsom brandlarm eller sprinkler, medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. Policyn anger övergripande mål för det gemensamma systematiska brandskyddsarbetet för Älvkarleby kommun och dess bolag. Detta ska syfta till att uppnå ett fullgott brandskydd på alla kommunala verksamheter samt att förebygga eller förhindra olyckor samt skador på människor, miljö och egendom. Martin Nilsson Beredskaps- och säkerhetssamordnare Kommunstyrelsen martin.nilsson@alvkarleby.se 026-831 36 Beslutet lämnas till Martin Nilsson, Beredskaps- och säkerhetssamordnare Älvkarleby kommun ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, 814 21 Skutskär växel 026-830 00 www.alvkarleby.se orgnr 212000-0258

Kommunstyrelse 2016-04-13 KS 60 Hemställan från AB Älvkarlebyhus till kommunfullmäktige Diarienr 2016/34 Beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att godkänna hemställan från Älvkarlebyhus att få bygga nytt flerbostadshus på Siggeboda 4:8 för upp till 50 miljoner kr. Sammanfattning av ärendet Älvkarlebyhus ber om kommunfullmäktiges ställningstagande i ärendet om att få bygga nytt i enligt med bolagsordning och vad kommunallagen anger. Det råder i dag en uttalade bostadsbrist och finansiering kan hanteras inom nuvarande borgensåtagande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hemställan till Kommunfullmäktige, 2016-03-21 / Anna-Karin Karlsson Ställningstagande om att bygga nytt flerbostadshus, 2016-03-18 / Lars Skytt. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-03-30 KSAU 50 Hemställan från AB Älvkarlebyhus till kommunfullmäktige Diarienr 2016/34 Beslut Arbetsutskottet föreslår fullmäktige att godkänna hemställan från Älvkarlebyhus att få bygga nytt. Sammanfattning av ärendet Älvkarlebyhus ber om kommunfullmäktiges ställningstagande i ärendet om att få bygga nytt i enligt med bolagsordning och vad kommunallagen anger. Det råder i dag en uttalade bostadsbrist och finansiering kan hanteras inom nuvarande borgensåtagande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hemställan till Kommunfullmäktige, 2016-03-21 / Anna-Karin Karlsson Ställningstagande om att bygga nytt flerbostadshus, 2016-03-18 / Lars Skytt. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2016-03-21 Handläggare Anna-Karin Karlsson Kommunchef Hemställan till Kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Godkänna hemställan från Älvkarlebyhus att få bygga nytt. Sammanfattning av ärendet Älvkarlebyhus ber om kommunfullmäktiges ställningstagande i ärendet om att få bygga nytt i enligt med bolagsordning och vad kommunallagen anger. Det råder i dag en uttalade bostadsbrist och finansiering kan hanteras inom nuvarande borgensåtagande. Beslutsunderlag Ställningstagande om att bygga nytt flerbostadshus. 2016-03-18. Lars Skytt. Anna-Karin Karlsson Kommunchef Kommunstyrelsen anna-karin.karlsson@alvkarleby.se 026-831 88 Beslutet lämnas till Älvkarlebyhus AB ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, 814 21 Skutskär växel 026-830 00 www.alvkarleby.se orgnr 212000-0258

Kommunstyrelse 2016-04-13 KS 62 Vistelsetider på förskolan Diarienr 2015/104 Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker utbildningsoch omsorgsnämndens förslag till fullmäktige; att den utökade vistelsetiden ska gälla under perioden 1 september till 31 maj varje år. Under sommarmånaderna erbjuds barnen 15 timmar per vecka. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2013-06-12 att erbjuda plats i förskolan 25 timmar i veckan för barn vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga samt att plats i förskolan med 25 timmar i veckan även ska omfatta barn inom allmän förskola. Förskolecheferna föreslår i en utvärdering av beslutet att den utökade vistelsetiden ska gälla under perioden 1 september till 31 maj varje år. Under sommarmånaderna erbjuds barnen 15 timmar per vecka. Kommunstyrelsen beslutade 2015-11-11 att återemittera ärendet till utbildningsoch omsorgsnämnden för att få de ekonomiska konsekvenserna belysta gällande: Om vistelsetiden ändras enligt förslag från 25 till 15 timmar per vecka under sommarmånaderna, samt Om vistelsetiden ändrades från 25 till 15 timmar per vecka för hela året. Utbildnings- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet igen och redovisar följande: En minskning av vistelsetiden från 25 till 15 timmar i veckan under sommarmånaderna innebär att kostnaden minskar med c:a 20 000 kr/år En minskning av vistelsetiden från 25 till 15 timmar i veckan för hela året innebär att kostnaden minskar med c:a 80 000 kr per år. Beslutsunderlag Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 27, 2016-02-23. Tjänsteskrivelse Vistelsetider på förskolan, 2016-02-01 / GunnMari Nordström Kommunstyrelsens beslut KS 170, 2015-11-11 Skrivelse/utvärdering gällande utökad vistelsetid, 2015-08-05 / Förskolecheferna Anneli Freme, Malin Larsson, Madeleine Avermo. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-03-30 KSAU 52 Vistelsetider på förskolan Diarienr 2015/104 Beslut Arbetsutskottet tillstyrker utbildningsoch omsorgsnämndens förslag; att den utökade vistelsetiden ska gälla under perioden 1 september till 31 maj varje år. Under sommarmånaderna erbjuds barnen 15 timmar per vecka. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2013-06-12 att erbjuda plats i förskolan 25 timmar i veckan för barn vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga samt att plats i förskolan med 25 timmar i veckan även ska omfatta barn inom allmän förskola. Förskolecheferna föreslår i en utvärdering av beslutet at den utökade vistelsetiden ska gälla under perioden 1 september till 31 maj varje år. Under sommarmånaderna erbjuds barnen 15 timmar per vecka. Kommunstyrelsen beslutade 2015-11-11 att återemittera ärendet till utbildningsoch omsorgsnämnden för att få de ekonomiska konsekvenserna belysta gällande: Om vistelsetiden ändras enligt förslag från 25 till 15 timmar per vecka under sommarmånaderna, samt Om vistelsetiden ändrades från 25 till 15 timmar per vecka för hela året. Utbildnings- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet igen och redovisar följande: En minskning av vistelsetiden från 25 till 15 timmar i veckan under sommarmånaderna innebär att kostnaden minskar med c:a 20 000 kr/år En minskning av vistelsetiden från 25 till 15 timmar i veckan för hela året innebär att kostnaden minskar med c:a 80 000 kr per år. Beslutsunderlag Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 27, 2016-02-23. Tjänsteskrivelse Vistelsetider på förskolan, 2016-02-01 / GunnMari Nordström Kommunstyrelsens beslut KS 170, 2015-11-11 Skrivelse/utvärdering gällande utökad vistelsetid, 2015-08-05 / Förskolecheferna Anneli Freme, Malin Larsson, Madeleine Avermo. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2015-11-11 KS 170 Vistelsetider på förskolan Diarienr 2015/104 Beslut Kommunstyrelsen beslutar återremittera ärendet till utbildningsoch omsorgsnämnden för att få de ekonomiska konsekvenserna belysta gällande: Om vistelsetiden ändras enligt förslag från 25 till 15 timmar per vecka under sommarmånaderna, samt Om vistelsetiden ändrades från 25 till 15 timmar per vecka för hela året. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2013-06-12, KF 45 att erbjuda plats i förskolan 25 timmar i veckan för de barn vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga samt att plats i förskolan med 25 timmar i veckan även ska omfatta barn inom allmän förskola. Förskolecheferna föreslår i en utvärdering av beslutet att den utökade vistelsetiden på förskolan ska gälla under perioden 1 september till 31 maj varje år. Under sommarmånaderna erbjuds barnen 15 timmar per vecka. Beslutsunderlag Utbildnings och omsorgsnämndens beslut Uon 140, 2015-10-06 Skrivelse/utvärdering gällande utökad vistelsetid, 2015-08-05 / Förskolecheferna Anneli Freme, Malin Larsson, Madeleine Avermo Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-04-13 KS 63 Detaljplan Kyrkslätten 1:50 m fl, handels- och centrumverksamhet, Skutskär Diarienr 2015/109 Beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att anta detaljplanen. Sammanfattning av ärendet Detaljplan för centrumverksamhet. I Älvkarleby kommun finns ett behov av attraktivare centrumverksamheter då många av kommunens invånare väljer grannkommunernas utbud i första hand. Utöver befintlig restaurangverksamhet behövs också fler möjligheter till övernattningar i kommunen. Detta kan med denna detaljplan lösas då planen möjliggör för hotell- och vandrarhemsverksamhet. Förbättrade möjligheter till centrumverksamheter i centrumnära lägen kan möjliggöra för en attraktivare kommun. I den kommuntäckande översiktsplanen står det att området för Folkets hus, strax norr om planområdet, skapar en viss stadskaraktär. Utmed riksväg 76 finns emellertid också flera större tomma ytor som med fördel kan fyllas med ytterligare bebyggelse. Detaljplanen är därför förenlig med översiktsplanen. Planområdet består av tre fastigheter. Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. Området har närhet till kollektivtrafik samt offentlig och kommunal service. Detaljplaneförslaget är utformat så att ny bebyggelse ska ta hänsyn till den befintliga stadsstrukturen i området. Planens exploateringsgrad är anpassad efter befintlig bebyggelse i och runt om planområdet. Beslutsunderlag Plan- och genomförandebeskrivning, 2016-02-29 / Johannes Siirtola Plankarta, 2016-02-23 / Johannes Siirtola Behovsbedömning, 2016-02-23 / Johannes Siirtola Fastighetsförteckning / Lantmäteriet Samrådsredogörelse, 2016-01-07 / Johannes Siirtola Granskningsutlåtande, 2016-02-29 / Johannes Siirtola Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-03-30 KSAU 60 Detaljplan för Kyrkslätten 1:50 m.fl. Diarienr 2015/109 Beslut Arbetsutskottet föreslår fullmäktige att anta detaljplanen. Sammanfattning av ärendet Detaljplan för centrumverksamhet. I Älvkarleby kommun finns ett behov av attraktivare centrumverksamheter då många av kommunens invånare väljer grannkommunernas utbud i första hand. Utöver befintlig restaurangverksamhet behövs också fler möjligheter till övernattningar i kommunen. Detta kan med denna detaljplan lösas då planen möjliggör för hotell- och vandrarhemsverksamhet. Förbättrade möjligheter till centrumverksamheter i centrumnära lägen kan möjliggöra för en attraktivare kommun. I den kommuntäckande översiktsplanen står det att området för Folkets hus, strax norr om planområdet, skapar en viss stadskaraktär. Utmed riksväg 76 finns emellertid också flera större tomma ytor som med fördel kan fyllas med ytterligare bebyggelse. Detaljplanen är därför förenlig med översiktsplanen. Planområdet består av tre fastigheter. Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. Området har närhet till kollektivtrafik samt offentlig och kommunal service. Detaljplaneförslaget är utformat så att ny bebyggelse ska ta hänsyn till den befintliga stadsstrukturen i området. Planens exploateringsgrad är anpassad efter befintlig bebyggelse i och runt om planområdet. Beslutsunderlag Plan- och genomförandebeskrivning, 2016-02-29 / Johannes Siirtola Plankarta, 2016-02-23 / Johannes Siirtola Behovsbedömning, 2016-02-23 / Johannes Siirtola Fastighetsförteckning / Lantmäteriet Samrådsredogörelse, 2016-01-07 / Johannes Siirtola Granskningsutlåtande, 2016-02-29 / Johannes Siirtola Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2016-02-29 Handläggare Johannes Siirtola Fysisk planerare För antagande Detaljplan för Kyrkslätten 1:50 m.fl., Centrumverksamhet, Skutskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län. DNR 2015/528. Förslag till beslut Detaljplanen och granskningsutlåtandet kan godkännas och skicka det vidare till kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning av ärendet Detaljplan för centrumverksamhet. I Älvkarleby kommun finns ett behov av attraktivare centrumverksamheter då många av kommunens invånare väljer grannkommunernas utbud i första hand. Utöver befintlig restaurangverksamhet behövs också fler möjligheter till övernattningar i kommunen. Detta kan med denna detaljplan lösas då planen möjliggör för hotell- och vandrarhemsverksamhet. Förbättrade möjligheter till centrumverksamheter i centrumnära lägen kan möjliggöra för en attraktivare kommun. I den kommuntäckande översiktsplanen står det att området för Folkets hus, strax norr om planområdet, skapar en viss stadskaraktär. Utmed riksväg 76 finns emellertid också flera större tomma ytor som med fördel kan fyllas med ytterligare bebyggelse. Detaljplanen är därför förenlig med översiktsplanen. Planområdet består av tre fastigheter. Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. Området har närhet till kollektivtrafik samt offentlig och kommunal service. Detaljplaneförslaget är utformat så att ny bebyggelse ska ta hänsyn till den befintliga stadsstrukturen i området. Planens exploateringsgrad är anpassad efter befintlig bebyggelse i och runt om planområdet. Beslutsunderlag Plan- och genomförandebeskrivning / Johannes Siirtola, Älvkarleby kommun / 2016-02-29. Plankarta / Johannes Siirtola, Älvkarleby kommun / 2016-02-23. Behovsbedömning / Johannes Siirtola, Älvkarleby kommun / 2016-02-23. Fastighetsförteckning / Lantmäteriet Samrådsredogörelse / Johannes Siirtola, Älvkarleby kommun / 2016-01-07. Granskningsutlåtande / Johannes Siirtola, Älvkarleby kommun / 2016-02-29. Johannes Siirtola Fysisk planerare Samhällsbyggnadsförvaltningen Johannes.siirtola@alvkarleby.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2016-02-29 026 83044 Planområdets plats i Skutskär.

1(15) ANTAGANDEHANDLING Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen 2016-02-29 DNR 2015/528 Johannes Siirtola johannes.siirtola@alvkarleby.se 026 83044 Antagandehandling Detaljplan för Kyrkslätten 1:50 m.fl., Centrumverksamhet, Skutskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och grundkarta Plan- och genomförandebeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrumverksamhet på fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN Inga miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas och planen är förenlig med riksintressen i området. PLANDATA Läge Planområdet är beläget i orten Skutskär i Älvkarleby kommun, och omfattar fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95.

2(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Planområdet Planområdet är cirka 3470 kvm stort. Kyrkslätten 1:50 är cirka 2100 kvm. 1:46 är cirka 1230 och den del av 1:95 som tas i anspråk är cirka 140 kvm. Markägoförhållanden Fastigheten Kyrkslätten 1:50 och 1:46 är privatägd av samma ägare medan 1:95 ägs av Älvkarleby kommun. Nuvarande markanvändning I dagsläget är tomtmarken för 1:50 och 1:46 avsedda för bostadsändamål med möjlighet att inreda lokaler för handel och hantverk, där byggnadsnämnden prövar sådant kunna medgivas med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Del av 1:95 är avsedd för parkändamål. Den röda markeringen visar ungefärligt detaljplaneområde i Skutskär. TIDIGARE PLANER OCH STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan I översiktsplanen skriver Älvkarleby kommun (2009) att området för Folkets hus, strax norr om planområdet, skapar en viss stadskaraktär. Utmed riksväg 76 finns emellertid också flera större tomma ytor som med fördel kan fyllas med ytterligare bebyggelse. Detaljplanen är därför förenlig med översiktsplanen.

3(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Gällande detaljplan Byggnadsplan för område söder om Skutskär (Sk-dp-1) fastställdes 5 november 1947. I detaljplanen skall område med BII betecknat bebyggas för bostadsändamål till max 7,5 meters hushöjd. Fastigheten Kyrkslätten 1:47 (i figuren nedan) har genom förrättning fastighetsreglerats in i Kyrkslätten 1:50. Den del av 1:95 som tas i anspråk är idag reglerad för parkändamål. Enligt detaljplanen från 1947 får fastighetsägare inreda lokaler för handel och hantverk, där byggnadsnämnden prövar sådant kunna medgivas med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Urklipp från gällande detaljplan. Rött markerat område visar ungefärligt planområde för den nya detaljplanen. Blått markerat område visar planområdet för detaljplan Sk-dp-1a. En detaljplan som redan idag medger handelsverksamhet med precisering på kioskändamål. Strax utanför det föreslagna planområdet finns idag en befintlig detaljplan som medger handelsändamål. Planen är preciserad på kioskändamål och har en byggrätt på 120 kvm huvudbyggnad som får uppföras i maximalt en våning. Planen antogs 1992-11-03. Kommunala beslut Samhällsbyggnadsnämnden fattade den 19 maj 2014 beslut om positivt planbesked i enlighet med PBL kap 5 2 för att pröva lämpligheten av ändrat användningsändamål på fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. Detta räknas som detaljplanens startbesked och innebär att planen kommer att genomföras med de tidigare riktlinjerna för planprocesser. Planen genomförs med ett normalt planförfarande. Behovsbedömning Behovsbedömningen visar att ingen miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas för planområdet. Däremot måste risker och störningar från trafik och verksamhet vidare utvecklas i plan- och genomförandebeskrivningen. Riksintressen Hela planområdet omfattas av geografiska hushållningsbestämmelser enligt miljöbalkens 4 kapitel. Planen kommer inte att påverka detta intresse.

4(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Regionala intressen Planområdet omfattas av ett regionalt intresse för kulturmiljö i kommunens översiktsplan. Detta för att skydda den stads- och industristruktur som finns i området. FÖRUTSÄTTNINGAR Natur Kyrkslätten 1:46 och den del av 1:95 som tas i anspråk är i dagsläget inte bebyggt. På fastigheten finns bara vegetation i form av gräsmark och buskage. 1:50 består till större delen av bebyggelse och grusbelagd mark som idag används som parkering av restaurangens besökare. Planområdet kan, utöver ny bebyggelse, med fördel fyllas med mer vegetation för att minska eventuella störningar från verksamheter samt buller, avgaser och stoft från trafiken på Gävlevägen. Ortofoto med lager från primärkarta över fastigheter på Kyrkslätten. Kulturmiljö Översiktsplanen pekar ut området som en del av ett område med kulturmiljö av regionalt intresse. Intresset inriktas speciellt på områdets stads- och industristruktur. Bebyggelse och gestaltning Planområdet är idag delvis bebyggt. På fastigheten 1:50 finns en huvudbyggnad som inhyser restaurang. Bredvid byggnaden finns också en komplementbyggnad som inte används. I dagsläget består byggnadens fasadbeklädnad av stående orange panel med röda knutar. Taket består av svart

5(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 korrigerad plåt. På byggnadens framsida finns även en terrass som sommartid används som uteservering. Omkringliggande byggnader är belägna med relativt samma avstånd från vägområdet för riksväg 76. Framtida bebyggelse bör därför placeras med liknande avstånd för att inte påverka stadsstrukturen. I dagsläget är fasader på omkringliggande bebyggelse osammanhängande. Närområdets fasader består av tegel, eternit samt trä i olika färger och kulörer. Områdets takkonstruktioner ska enligt gällande detaljplan vara av sorten sadeltak med 30 graders lutning. Närområdet består mestadels av sadeltak med varierande lutningar medan byggnaden på 1:96 (Blå kiosken) har flackt tak. Planområdets närliggande byggnationer är till större delen bebyggda med två plan med homogena nockhöjder. Verksamhet I dag har fastighetsägaren för 1:50 starka intressen i området då det redan finns en befintlig verksamhet för handel. På fastigheten 1:50 finns restaurangen Tre små rum. Restaurangen har öppet året runt och erbjuder lunchbuffé under dagtid och á la carte under kvällstid. Restaurangverksamheten har pågått i flera årtionden och en vidareutveckling kan komma att gynna flera parter. Planområdet är centrumnära och är betydelsefullt för arbetet med att stärka kommunens näringsverksamheter. Utanför planområdet, på fastigheten 1:96, finns även en mindre hamburgerrestaurang med namnet Blå kiosken. Som tidigare nämnt är det möjligt att inreda lokaler för handel och hantverk, där byggnadsnämnden prövar sådant kunna medgivas med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Gator och trafik I direkt anslutning till fastigheterna 1:50 och 1:46 ligger riksväg 76. Sweco Environment (2015) har på uppdrag från Älvkarleby kommun genomfört en riskanalys i samband med framtagandet av en annan detaljplan i Skutskärs centrala delar. I rapporten skriver Sweco att riksväg 76 har en årsdygnsmedeltrafik på 8201 fordon per dag. Varav 687 fordon är tunga fordon. Trafikverket menar i sin tur att riksväg 76 har en årsdygnsmedeltrafik på cirka 8800 fordon per dag varav 750 av dessa är tunga fordon. Idag finns en ut- och infart från Gävlevägen till fastigheten 1:50. Fastigheten 1:46 saknar ut- och infart helt. I den gällande detaljplanen är inget område avsatt för parkering. Parkerande bilar på fastigheten 1:50 ställs idag öster och norr om restaurangbyggnaden. Farligt gods På riksväg 76 utanför planområdet färdas en del fordon med farligt gods. Sweco Environment (2015) skriver i rapporten att frätande ämnen utgör den största delen av farligt gods transporter på Gävlevägen. Sannolikheten för att transport av frätande ämnen på Gävlevägen ska vara inblandad i olycka som påverkar planområdet är fortfarande mycket liten (mindre än 1 på 230 000 år). Frätande vätskor bedöms kunna skvätta som mest ett 20-tal meter vid en kollisson på Gävlevägen, vilket gör att människor kan påverkas inom planområdet. I rapporten, framtagen för förslag till detaljplan för Siggeboda 3:3, skriver Sweco (2015) om riskerna och vilka åtgärder som är möjliga för att minimera dessa. Även inom detta planområde kan dessa åtgärder vara lämpliga trots att planområdet inte kommer att rymma några bostäder. Anledningen till att Swecos rapport för Siggeboda 3:3 även lämpar sig bra på planområdet för Kyrkslätten 1:50 m.fl. är för att båda planområdena:

Ligger i direkt anslutning till Gävlevägen (Rv 76). Passeras av i stort sett samma trafikmängd. Mindre skillnad kan dock uppstå. Består av plan mark och är i samma höjd som vägbanan. Kan bestå av bebyggelse som placeras nära Gävlevägen (Rv 76). 6(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Sweco (2015) skriver att Den årliga dygnstrafiken (ÅDT) på riksväg 76 förbi planområdet har uppmätts till 8201. Av dessa klassas 687 fordon som tung trafik. Från tabell 2 förväntas mellan 2-3 farligt godstransporter passera planområdet varje dygn i snitt vilket motsvarar ca 0.03% av samtliga fordon som trafikerar Gävlevägen förbi planområdet. Ingen prognos för trafikökning är gjord. Om en årlig trafikökning på 1 % antas blir ÅDT 9521 år 2030 och farliga godstransporter 798 stycken. Vidare skriver Sweco (2015) att Farliga godstransporter delas in i olika ADR-klasser beroende på vilka kemikalier som transporteras. Det är endast transporter till och från Stora Ensos anläggning i Skutskärs bruk samt bränsletransporter till och från PREEMS bensinmack söder om planområdet (för Siggeboda 3:3) som är ADR-klassade och passerar förbi planområdet. Enligt uppgifter från Stora Enso kommer transporter med svavelsyra att troligtvis upphöra till hösten 2015. Sannolikhetsberäkning för vägolycka med farligt gods Beräkningsmodellen, från Räddningsverket, som användes i Swecos rapport kan också användas för detta planområde. Det finns dock några faktorer som bör ändras. Främst bör summan för ÅDT samt antalet tunga fordon ändras då Trafikverket i sitt yttrande skriver att uppmätta trafiksiffror för 2014 uppgår till knappt 8800 fordon per årsmedeldygn varar ca 750 är tunga fordon. År 2030 beräknas andelen tunga fordon vara 879. En annan faktor som ska ändras är sträckan. Planområdet för Kyrkslätten 1:50 m.fl. är mindre och därför måste också värdet för sträckan ändras. Nedanstående beräkningsmetodik har använts för att uppskatta sannolikheten för en olycka som involverar farligt gods. Polycka= N*WADRQ* 10 6 *s*365*((y*x)+(1-y)(2x- X 2 ))*IFG Polycka = sannolikheten för en olycka med efterföljande utsläpp av farligt gods N = ÅDT tung trafik (Årsdygnstrafik) Värde 879 st (Ökning med en procent varje år fram till 2030 baserat på TRVs siffror för 2014) WADR = Andel för den specifika farligt godsklassen Värde 1 Q = Olyckskvot (antal olyckor/miljon fordonskilometer) Värde 1,5 s = Sträcka (km) Värde 0,450 (150 meter planområde med adderat längsta rimliga konsekvensavstånd.) X = Andelen fordon skyltade med farligt gods Värde 0,000227 (0,02 %) (2 farligt gods av 8800 fordon/dag) Y = Andelen singelolyckor Värde 0,1 365 = antal dagar på ett år IFG = Index för farligt gods olycka Värde 0,02 Den samlade sannolikheten för en vägtrafikolycka med ett utsläpp av farligt gods oavsett ADR-klass på den aktuella sträckan är 1,86788E-06, d.v.s. en olycka med utsläpp av något farligt gods inträffar enligt beräkningen endast 1 gång på cirka 540 000 år (535 367) år.

7(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Då risken för att en olycka med farligt gods ska ske på Kyrkslätten 1:50 m.fl. är väldigt liten så kan också liknande riskreducerande åtgärder som föreslås för Siggeboda 3:3 tillämpas i detta planområde. Här nedan följer de föreslagna åtgärderna. Planområdet utformas så att den delen av planområdet som ligger inom 20 m från Gävlevägen (vägkant) inte inbjuder till stadigvarande vistelse (bänkar, bord, grillplatser tillåts ej). Undantag kan tillåtas om avskärmning finns mot Gävlevägen genom t.ex. byggnad, carport eller plank. Delar av byggnader som hyser bostäder eller affärsverksamhet och som ligger inom 20 meter från Gävlevägen ska utföras i icke brännbart material. Fönster i dessa byggnadsdelar som vetter mot Gävlevägen ska ha brandklass minst EW30 och vara icke öppningsbara. Inga byggnader som hyser bostäder eller affärsverksamhet får placeras närmare Gävlevägen än 10 meter. Byggnader som hyser bostäder eller affärslokaler ska ha utrymningsvägar i riktning från Gävlevägen. Gävlevägen avgränsas genom infiltrationsyta, skelettjord, eller mindre dike för att förhindra att vätskor kan rinna från vägkroppen in i planområdet. Älvkarleby kommun anser att riskerna är acceptabla inom planområdet men bör så långt som möjligt skyddas ytterligare med genomförande av ovanstående riskreducerande åtgärder. Kommunikationer Planområdet ligger i direkt anslutning till riksväg 76. Via riksväg 76 går bussar norrut mot Gävle samt söderut mot Skärplinge och Tierp. Bussarna mot Skärplinge och Tierp stannar till vid Skutskärs tågstation. Skutskärs tågstation är en av Upptågets stationer. Upptågets ändstationer är Gävle och Uppsala. Vattenskyddsområde och sårbarhet för grundvatten Planområdet har hög sårbarhet för grundvattnet på grund av risk för snabb infiltration, då marken består av sand/grus. Miljökonsekvensnormer anger ingen risk för försämring av vattnet och bebyggelse för verksamheter beräknas inte medföra några särskilda risker. Planområdet är inte beläget inom Uppsalaåsens sträckning.

8(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Prickat område visar Uppsalaåsens sträckning genom Skutskär. Grundvatten, sårbarhetskarta Röd: Hög risk Gul: Måttlig risk Grön: Låg risk Ljusblå: Ytvatten Karta över grundvattnets sårbarhet runt planområdet.

9(15) ANTAGANDEHANDLING Ledningar i planområdet Följande ledningar finns i anslutning till planområdet: 2016-02-29 DNR 2015/528 El- och vattenledningar i mark längs med fastigheten 1:50, 1:46 och 1:95. Teleledningar är indragna på fastigheterna 1:50 och 1:46. Ledning för kabel-tv sträcker sig parallellt med planområdet. Cirka 45 meter västerut. Fjärrvärmeledning sträcker sig genom samtliga fastigheter, längs med riksväg 76. Telenors backbone-nät sträcker sig genom 1:50 vidare till andra fastigheter utanför planområdet. Översvämningsrisk Ingen känd risk för översvämning vid 100-årsflöden. Radon Inga mätningar har gjorts på planområdet. Lämpligt grundläggningssätt för eventuella byggnationer undersöks i handläggningen av bygglov. Geoteknik Området är relativt plant och kräver inga större geotekniska utredningar för framtida exploatering på området. Störningar Verksamheten i planområdet har tidigare skapat problem för de boende runt området då olika typer av störningar har uppstått. De vanligaste störningarna är matos och buller. Störningar hanteras dels enligt miljöbalken och av kommunens miljöavdelning medan andra typer av störningar regleras i ordningsstadgan samt i alkohollagstiftningen. Från Gävlevägen (riksväg 76), öster om planområdet, uppstår en viss bullernivå. Däremot kan exploaterat planområde med ny vegetation och bebyggelse för centrumverksamhet medföra lägre bullernivåer i planområdets omgivning. Centrumändamålet regleras så långt som möjligt i plankartan för att motverka störningar. Störningar från verksamheter på området regleras i andra lagstiftningar. Däribland miljöbalken, ordningslagen samt alkohollagen. I 2 kap. 3 miljöbalken står det att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Det är alltså inte tillåtet att bedriva verksamheter som alstrar störningar för omgivningen. Det är verksamhetsutövarens och fastighetsägaren uppgift att se till att lagstiftningen också följs. Det finns också krav på att bästa möjliga teknik ska brukas. Detta innebär att öppna fönster och dörrar för att förbättra luftkvaliteten i lokaler inte är acceptabelt.

10(15) ANTAGANDEHANDLING FÖRÄNDRINGAR 2016-02-29 DNR 2015/528 Framtida bebyggelse och gestaltning Ny bebyggelse kan utformas med olika fasadtyper men bör ta hänsyn till omkringliggande bebyggelse. Färgsättning bör väljas enligt tradition i bygden och anpassas till omgivningen. Takkonstruktioner på ny bebyggelse får variera. Byggnader kan konstrueras med flacka tak eller pulpettak för att möjliggöra framtida påbyggnationer. Tak får uppföras med en maximal lutning om 25 grader, detta för att utgöra ett bra komplement till den befintliga miljön. Taktäckningsmaterial ska anpassas efter takets lutning. Lämpliga takmaterial är takpannor, slätplåt, gummimattor eller papp. Nya byggnadsverk med fasader placerade närmare än 20 meter från Gävlevägen skall utformas i icke brännbart material. Fönster i dessa delar ska ha brandklass minst EW30 och icke vara öppningsbara. Nya byggnader inom planområdet får bebyggas med max två våningsplan. Detta för att skapa möjligheten till centrumverksamheter i fler än ett plan. Huvudbyggnader i två plan får uppföras med en högsta byggnadshöjd om 7,5 meter. Ny bebyggelse i området ska placeras på sådant sätt att de passar in i det befintliga stadsrummet. Detta är viktigt för att behålla den bevarandevärda stads- och industristrukturen i området. Den totala byggnadsarean, med komplementbyggnader inräknat, är 630 kvm för fastighet 1:50 och 370 kvm för fastigheten 1:46. Luftutsläpp på nya byggnadsverk skall placeras mot Gävlevägen. Detta för att ventilationsluft inte ska släppas ut mot de direkt angränsande fastigheterna väster om planområdet. Området inom 20 meter från Gävlevägens vägkant får inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Detta innebär att bord och stolar inte får placeras närmare än 20 meter från Gävlevägen. Gävlevägen ska avgränsas av en infiltrationsyta eller mindre dike för att förhindra att vätskor kan rinna från vägkroppen in i planområdet. I planområdets västra och södra del skall ett bullerplank uppföras. Detta för att skydda omgivande fastigheter från buller och oinbjudna restauranggäster som beträder grannfastigheter. Bullerplank ska vara tätt mot mark samt i sidled. Planket ska placeras så att skötsel av planket kan ske utan att beträda grannfastigheter. Beslut om plankets placering ska ske i samråd med kommunens bygglovshandläggare samt ledningsägare inom planområdet. Illustrerat bullerplank i enlighet med planbestämmelserna.

11(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Parkeringsplatserna inom planområdet bör beläggas med yta som inte avger dammpartiklar. Dammet medför olägenheter för gäster som äter utomhus samt omkringliggande fastighetsägare. Bullerplank och parkeringar inom planområdet är bygglovspliktiga trots att de är planenliga efter det att planen vunnit laga kraft. Bygglov och startbesked måste meddelas från kommunens sida innan byggnadsarbeten kan påbörjas. Framtida gator och trafik Kyrkslätten 1:46 har i dagsläget ingen infart till fastigheten. Med tanke på utformningen av riksväg 76 bör endast en gemensam infart brukas. Detta medför att fastighetsägaren till 1:46 genom bestämmelse för gemensamhetsanläggning i plankartan kan ges rätten att nyttja in- och utfarten på 1:50. Detta kan lösas genom antingen ett servitut för nyttjande av in- och utfart eller bildande av gemensamhetsanläggning för väg om utfarten ska nyttjas av fler än två fastigheter. In- och utfartens utformning regleras i Trafikverkets styrdokument för vägar och gator (VGU). Planområdet för centrumverksamhet ska rymma flera parkeringsplatser. För planområdet finns en parkeringsnorm som innebär att 1000 kvm verksamhet kräver 30 parkeringsplatser. Dessa parkeringsplatser skall anordnas intill riksväg 76. För få parkeringsplatser på området kan leda till att trafiken på riksväg 76 ges en negativ påverkan. Genom exempelvis köbildning. Ett ändrat ändamål på 1:95 medför att fler bilar kan rymmas på planområdet. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Fastighetsrättsliga frågor Planområdet kan indelas i maximalt två fastigheter. Minsta tillåtna fastighetsstorlek är 1200 kvm. Området längs med parkeringsutrymmena inom planområdet bör förslagsvis omfattas av ett servitut för nyttjande av utfartsväg på Kyrkslätten 1:50. Fastighetsägarna kan genom ett servitut eller gemensamhetsanläggning frö väg tillåta ägaren till 1:46 eller andra fastigheter att använda in- och utfarten på 1:50. Klagomål och anmälan vid störningar Vid störningar från framtida centrum- och handelsverksamheter ska klagomål och anmälningar framföras till Älvkarleby kommuns livsmedels- och hälsoinspektör. Störningar från verksamheter regleras i Miljöbalken. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE En behovsbedömning visar på att ingen MKB behövs. Genomförande av planen kan medföra viss påverkan från buller och andra typer störningar. Gräsmark i området tas också i anspråk för nytt byggnadsverk. Vid genomförande av detaljplanen kommer respektive fastighetsägare att beröras av följande konsekvenser: Kyrkslätten 1:50 Trafiken kan komma att öka på fastigheten 1:50 då genomfartstrafik tillåts. Fastigheten kan komma att belastas av servitut eller tvingas lägga upp utrymme för gemensamhetsanläggning. Den befintliga verksamheten kan stärkas i och med utökade byggrätter samt fördelaktigare användningssätt på fastigheten.

12(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Kyrkslätten 1:46 Fastighetsägare och parkerande fordon på fastigheten 1:46 ges rätten att nyttja in- och utfarten på 1:50. Fastigheten blir bebyggd och den befintliga verksamheten på 1:50 ges möjlighet att stärkas även på fastigheten 1:46. Fastigheten kan komma att bli större om markområdet från 1:95 väljs att överföras. Lantmäteriförrättning för denna åtgärd bekostas av fastighetsägare till 1:46. Omkringliggande fastigheter Ökande trafik inom planområdet leder till mer buller. Utnyttjande av ökade byggrätter kan försämra sikten mot Gävlevägen för de fastigheterna väster om planområdet men bidrar samtidigt till att buller från samma väg minskar. Övrigt Ersättning för överförd mark och upplåtet utrymme för servitut respektive gemensamhetsanläggning prövas i samband med förrättningen.

13(15) ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2016-02-29 DNR 2015/528 ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samråd sker under hösten 2015 för att sedan granskas efter det. Ett antagande av planen beräknas ske under våren 2016. Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dagen planen vunnit laga kraft. Det är under den tiden byggrätterna garanteras. Om inte planen är genomförd inom tidsramen kan kommunen lösa in kvartersmarken med, icke genomförda, byggrätter om det är viktigt för att genomföra planen. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp Området ligger inom verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Kommunalt omhändertagande av dagvatten finns inte i området. Vid planens genomförande bör planområdet kopplas till dagvattennätet för omhändertagande av dagvatten. Planområdets dagvatten rinner ut i Skutskärsverkens industrihamn. Detta innebär att den aktuella vattenförekomsten är Skutskärsfjärden. Skutskärsfjärden har en måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormerna för år 2015 är hög ekologisk och god kemisk status. Påverkan på dagvattnet och miljökvalitetsnormer bedöms dock vara så liten att riskreducerande åtgärder ej behöver regleras i planen. Planområdet bör dock anslutas till det kommunala dagvattennätet för att säkerställa omhändertagandet av dagvatten. Ytor för parkering och infartsväg kan med fördel asfalteras och bör då också utrustas med oljeavskiljare. Ledningar För markledningar, förutom serviser reserveras mark som u-område på plankartan. Områden betecknade med u i plankartan får inte bebyggas med byggnader som hindrar åtkomst till ledningar i området. Parkeringar är dock tillåtna. Avfall Avfallet ska tas om hand kommunalt. Bredband Ledning för fiberstamnätet löper längs med Östra vägen, ca 250 meter österut. Grundläggningssätt för byggnader Planområdet är inte utsatt för rasrisk och kräver inga geotekniska utredningar för att fastställa lämpligt grundläggningssätt. Radon Radonvärden beaktas vid framtida bygglovsskeden.

14(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Plank Plank på kvartersmark bekostas av fastighetsägare till vilken fastighet planket placeras på. Alltså fastighetsägare till 1:50 samt 1:46. Plank på 1:50 skall uppföras omgående efter det planen vunnit laga kraft. I övriga delar av området skall plank uppföras i den takt området byggs ut. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Planavgift tas ut i samband med bygglovsprövning. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Om fastigheterna ska ändras i storlek krävs fastighetsreglering. Fastighetsägare står för kostnader som uppkommer om fastighetsregleringar ska ske inom planområdet, och som sker på fastighetsägares initiativ. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planen har upprättats av Johannes Siirtola i samarbete med Sofie Åberg, kommunarkitekt på Älvkarleby kommun. Johannes Siirtola Fysisk planerare Älvkarleby kommun

REFERENSER 15(15) ANTAGANDEHANDLING 2016-02-29 DNR 2015/528 Älvkarleby kommun. (2009). Översiktsplan Älvkarleby kommun 2009. Hämtat 2015-07-13 från: http://www.alvkarleby.se/download/18.3fa2dc041469f26614f2d948/1413376298611/%c3%96versikt splan+2009.pdf Älvkarleby kommun, & Sweco. (2015). Riskutredning Bodaån, Skutskär. Hämtat 2015-07-10 från: http://www.alvkarleby.se/download/18.3c2d4d7314df1d826063aec/1435751110134/riskanalys+boda %C3%A5n.pdf

PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark C Centrum UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e1 0,0 Högsta exploateringsgrad i byggnadsarea per egenskapsområde Minsta storlek på fastighet är 1200 m2 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras g u Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för väg Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar MARKENS ANORDNANDE Mark och vegetation parkering Parkeringsplats skall finnas Utfart och stängsel Utfartsförbud med Detaljplanegräns PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning och omfattning II Högsta antal våningar Högsta byggnadshöjd i meter Största taklutning i grader Utseende (ny bebyggelse) f1 Ny bebyggelse med fasader placerade närmare än 20 meter från Gävlevägen skall utformas i icke brännbart material. Fönster i dessa delar ska ha brandklass minst EW30 och icke vara öppningsbara. Byggnadsteknik b1 Luftutsläpp på ny bebyggelse ska placeras så att ventilationsluft från verksamheter släpps ut mot Gävlevägen. Området inom 20 meter från Gävlevägen ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Gävlevägen avgränsas av en infiltrationsyta eller mindre dike för att förhindra att vätskor kan rinna från vägkroppen in i planområdet. SKYDD MOT STÖRNINGAR plank Bullerplank skall anordnas till en höjd av 2 meter ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft FÖR GRUNDKARTAN GÄLLER KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99 16.30 HÖJDSYSTEM: RIKETS HÖJDSYSTEM 1900 (RH00) HMK-KA 2.2.3:D SKALA 1:1000 KARTAN ÄR FOTOGRAMMETRISKT OCH TERRESTERT FRAMSTÄLLD ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Kyrkslätten 1:50 m.fl. Skutskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län Bygg- och miljöavdelningen 2016-02-23 Johannes Siirtola Fysisk planerare Älvkarleby kommun PLANHANDLINGAR PLANKARTA MED BESTÄMMELSER OCH GRUNDKARTA PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FASTIGHETSFÖRTECKNING BEHOVSBEDÖMNING HANDLÄGGNING SAMRÅD SBN 2015-10-07 GRANSKNING SBN 2016-01-27 GODKÄNNANDE SBN ANTAGANDE KF LAGA KRAFT 2015/528

ANTAGANDEHANDLING 1(5) 2016-02-23 DNR 2015/528 Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen Johannes Siirtola johannes.siirtola@alvkarleby.se 026 83044 Antagandehandling Detaljplan för Kyrkslätten 1:50 m.fl., Centrumverksamhet, Skutskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län. BEHOVSBEDÖMNING MILJÖBEDÖMNINGAR AV DETALJPLANER OCH PROGRAM När kommunen påbörjar ett planuppdrag finns en skyldighet att bedöma vilken påverkan de förslagna förändringarna kommer att ha på miljön. Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar av detaljplaner och program ska kommunen genomföra en fullständig miljöbedömning av alla detaljplaner och planprogram som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som stöd för kommunens ställningstagande om planens/programmets genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan görs en behovsbedömning. Om denna bedömning visar på att de förslagna förändringarna innebär en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning av planen göras och resultatet redovisas i form av en miljökonsekvensbeskrivning. PLANENS BETECKNING Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrumverksamhet på de berörda fastigheterna. Nya utökade byggrätter tillförs på området. - Behovsbedömning - Samrådshandling

ANTAGANDEHANDLING 2(5) 2016-02-23 DNR 2015/528 PLANOMRÅDET Planområdet är cirka 3470 kvm stort och är beläget i orten Skutskär i Älvkarleby kommun. Planområdet omfattar två privatägda fastigheter, Kyrkslätten 1:50 samt Kyrkslätten 1:46, samt en kommunalt ägd fastighet, del av Kyrkslätten 1:95. Nuvarande markanvändning är kvartersmark för bostadsändamål samt parkmark. Natura 2000 Detaljplan för tillståndspliktig verksamhet enligt MKB-f bil 2 Detaljplan för tillståndspliktig verksamhet enligt MKB-f bil 4 JA NEJ NEJ NEJ NEJ Om negativ inverkan = ta med i kommande planbeskrivning Om betydande påverkan = miljökonsekvensbeskrivning PLATSEN Den befintliga miljöns nuvarande känslighet Ingen eller liten påverkan X Negativ inverkan Betydande påverkan Kommentar Inte känslig. Radon X Beaktas vid bygglov. Geologi X Marken består av sand och grus. Skredrisk X Ingen risk. Översvämningsrisk X Ingen känd risk. Ljusförhållanden X Påverkas inte nämnvärt. Lokalklimat X Påverkas inte. Markföroreningar X Inga kända. Buller X Buller från verksamheten har tidigare uppstått. Se avsnitt om störningar. Förekomst av verksamheter som medför risk för omgivningen i eller nära planområdet X Verksamheter inom planområdet medför inga risker. - Behovsbedömning - Samrådshandling

ANTAGANDEHANDLING 3(5) 2016-02-23 DNR 2015/528 Grönytor i tätort X Fastigheten Kyrkslätten 1:46 består endast av vegetation i form av gräsmark men används mycket lite av allmänheten. Tätortsnära rekreationsområde och rörligt friluftsliv X Området används mycket lite av allmänheten, och behåller i stort sina värden för det rörliga friluftslivet. Nuvarande verksamhet riskerar att överträda miljökvalitetsnormer X Nej. Riksintresse för friluftsliv (MB 3 kap) Riksintresse för hushållningsbestämmelser (MB 4 kap) X X Nej. Planen kommer ej att påverka riksintresset. Arkeologi X Inga kända fornlämningar finns i området. Särdrag i naturen X Inga naturminnen finns. Strandskydd X Strandskyddet för Bodaån slutar strax söder om planområdet och kommer inte att påverkas. Naturminne X Finns inte i området. - Behovsbedömning - Samrådshandling

ANTAGANDEHANDLING 4(5) 2016-02-23 DNR 2015/528 PÅVERKAN Projektets omfattning X Planen omfattar två mindre fastigheter. Är planen del av ett större projekt Miljöpåverkan av det överordnade projektet Påverkan på trafiksituationen inom och utom planområdet Påverkan på landskapsbilden X X X X Nej. Miljön kommer ej att påverkas. Trafiken ökar högst marginellt inom planområdet. Viss påverkan då ängsmark bebyggs till en mindre del. Dagvattenhantering X Kommer inte påverkas nämnvärt av planändringen. Utnyttjande av mark X Inget utnyttjande. Utnyttjande av vattenoch andra naturresurser X Det är förenligt. Inom skyddsområde för vattentäkt. Alstrande av avfall X Gästrike Återvinnare tar hand om avfall från verksamheter. Alstrande av föroreningar X Nej. Alstrande av störningar X Handelverksamhet har upplevts som störande under tidigare år. Se avsnitt om störningar. Risker X Nej. Hälsa X Boende runt området har haft problem med buller och matos från verksamheten. Se avsnitt om störningar. - Behovsbedömning - Samrådshandling

5(5) DATUM PLANEN Ger planen möjlighet till miljöpåverkande verksamheter Avser planen att reglera miljöpåverkande verksamheter Har planen betydelse för andra planers miljöpåverkan Överensstämmelse med miljömål X X X X Nej. Nej. Nej. Inga miljömål kommer att överträdas. Planens eventuella positiva inverkan på miljön, hälsa med mera. Planen leder till attraktivare verksamheter och möjlighet till handel i området. Kan sänka bullernivåer från riksväg 76 för boende väster om planområdet. STÄLLNINGSTAGANDE Planförslaget bedöms inte innebära en sådan betydande miljöpåverkan som enligt Miljöbalken 6 kap kräver att en särskild miljöbedömning måste göras. Behovsbedömningen grundas på följande: Detaljplanen innehåller byggrätter för 2 tomter. Planen bedöms inte ge någon miljöpåverkan. Riksintresset för geografiska hushållsbestämmelser berörs i mycket liten omfattning och påverkas inte negativt. Genomförandet bedöms ha liten risk för människors hälsa med avseende på buller. Detta måste regleras med annan lagstiftning än PBL. Miljökvalitetsnormer kommer inte att överskridas eller försämras. Fortsatt miljökonsekvensbeskrivning bedöms ej behövas. Johannes Siirtola Fysisk planerare - Behovsbedömning - Samrådshandling

Sida 1 Fastighetsförteckning 2015-10-29 Ärendenummer C15623 Handläggare Anne-Marie Östman Ärende Fastighetsförteckning för detaljplan Kyrkslätten 1:50 i Älvkarleby kommun Kommun: Älvkarleby Län: Uppsala Fastigheter inom området (fastigheter, sämjelotter, fiskelotter, byggnad å, allmänt vattenområde) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Kyrkslätten 1:46 Kyrkslätten 1:50 Kyrkslätten 1:95 Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Familjen Nyström AB Tegelbruksvägen 3/Nyströms 814 93 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Marksamfälligheter inom området (samfälld mark, samfällt vatten, samfällt fiske, allmänningar) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Förekommer ej Anläggningssamfälligheter inom området (Gemensamhetsanläggningar enligt AL, anläggningar enligt LSV) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Förekommer ej Rättigheter inom området (servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårdsområde, fiskevårdsområde, rättigheter mineral/torv) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Serv 1 0319IM-08/10379.1 Avtalsservitut Starkströmsledning mm olokaliserat läge Till förmån för: Tierp Vallskoga 1:121 Vattenfall Eldistribution AB Ru 2560 169 92 Stockholm Belastar: Kyrkslätten 1:95 Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR

Lantmäteriet 2015-10-29 C15623 Sida 2 Serv 2 0319IM-14/15424.1 Avtalsservitut Kraftledning olokaliserat läge Till förmån för: Tierp Vallskoga 1:121 Vattenfall Eldistribution AB Ru 2560 169 92 Stockholm Belastar: Kyrkslätten 1:95 Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Serv 3 03-IM1-30/311.1 Avtalsservitut Uppdämning olokaliserat läge Till förmån för: Lanforsen 1:3 Fortum Dalälvens Kraft AB 115 77 Stockholm Belastar: Kyrkslätten 1:95 m fl Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Serv 4 03-IM1-96/23260.1 Avtalsservitut Transformatorhus olokaliserat läge Till förmån för: Tierp Vallskoga 1:121 Vattenfall Eldistribution AB Ru 2560 169 92 Stockholm Belastar: Kyrkslätten 1:95 Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Serv 5 akt 15/4, 1915-08-30 Avtalsservitut Kraftledning mm olokaliserat läge Belastar: Kyrkslätten 1:46 m fl Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Serv 6 akt 57/483, 1957-03-06 Nyttjanderätt Väg Olokaliserat läge Belastar:

Lantmäteriet 2015-10-29 C15623 Sida 3 Kyrkslätten 1:95 Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Planer, bestämmelser och fornlämningar Byggnadsplan: Område söder om Skutskär 03-ÄLV-1149 Detaljplan: Kyrkslätten 1:95, delav 03-P98/15 Fastigheter utanför området Kyrkslätten 1:50 m fl Kyrkslätten 1:95 Angränsar mot inom plan Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Kyrkslätten 1:6 Kyrkslätten 1:7 Kyrkslätten 1:8 Kyrkslätten 1:23 Kyrkslätten 1:24 Kyrkslätten 1:25 Kyrkslätten 1:44 Selma Anna Linnéa Karlsson Gävlevägen 21 814 31 SKUTSKÄR Niklas Gustafsson Gävlevägen 23 814 31 SKUTSKÄR Hans Elf Gävlevägen 25 814 31 SKUTSKÄR Therese Brömster Gävlevägen 25 814 31 SKUTSKÄR Annika Spjut Majorsvägen 1 814 31 SKUTSKÄR Juhani Visuri Majorsvägen 1 814 31 SKUTSKÄR Annika Norling Gävlevägen 19 814 31 SKUTSKÄR Johnny Norling Gävlevägen 19 814 31 SKUTSKÄR Jonas Hedman Gävlevägen 17 814 31 SKUTSKÄR Carola Hedman Gävlevägen 17 814 31 SKUTSKÄR Inga-Lill Jansson Kanalvägen 8 814 31 SKUTSKÄR

Lantmäteriet 2015-10-29 C15623 Sida 4 Fastigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Kyrkslätten 1:45 Kyrkslätten 1:48 Kyrkslätten 1:49 Kyrkslätten 1:51 Kyrkslätten 1:52 Kyrkslätten 1:95 Kyrkslätten 1:96 Lillemor Henriksson Västervägen 3 814 31 SKUTSKÄR Hans Henriksson Västervägen 3 814 31 SKUTSKÄR Kristina Lundin Västervägen 5 814 31 SKUTSKÄR Mikael Lundin Västervägen 5 814 31 SKUTSKÄR Ylva Björk Västervägen 7 814 31 SKUTSKÄR Ann-Britt Skoog Gävlevägen 30 814 31 SKUTSKÄR Anders Skoog Gävlevägen 30 814 31 SKUTSKÄR Lars Eling Västervägen 9 814 31 SKUTSKÄR Christina Vallberg Västervägen 9 814 31 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Georges Al-Sawiri Gävlevägen 26 814 30 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Tomträttshavare Marksamfälligheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Förekommer ej Anläggningssamfälligheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål

Lantmäteriet 2015-10-29 C15623 Sida 5 Anläggningssamfälligheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Förekommer ej Rättigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Serv 1 03-IM1-96/23260.1 Till förmån för: Tierp Vallskoga 1:121 Belastar: Kyrkslätten 1:95 Serv 2 03-IM1-30/311.1 Till förmån för: Lanforsen 1:3 Belastar: Kyrkslätten 1:95 m fl Serv 3 0319IM-08/10379.1 Till förmån för: Tierp Vallskoga 1:121 Belastar: Kyrkslätten 1:95 Serv 4 0319IM-14/15424.1 Till förmån för: Vattenfall Eldistribution AB Ru 2560 169 92 Stockholm Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Fortum Dalälvens Kraft AB 115 77 Stockholm Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Vattenfall Eldistribution AB Ru 2560 169 92 Stockholm Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Avtalsservitut Transformatorhus olokaliserat läge Avtalsservitut Uppdämning olokaliserat läte Avtalsservitut Starkströmsledning mm olokaliserat läge Avtalsservitut Kraftledning olokaliserat läge

Lantmäteriet 2015-10-29 C15623 Sida 6 Rättigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Tierp Vallskoga 1:121 Belastar: Kyrkslätten 1:95 Serv 5 akt 15/4, 1915-08-30 Belastar: Kyrkslätten 1:95 Serv 6 akt 57/483, 1957-03-06 Belastar: Kyrkslätten 1:95 Serv 7 03-IM1-34/71.1 Till förmån för: Kyrkslätten 1:95 Belastar: Kyrkslätten 1:6 Serv 8 03-IM1-34/72B.1 Till förmån för: Kyrkslätten 1:95 Belastar: Kyrkslätten 1:7 Vattenfall Eldistribution AB Ru 2560 169 92 Stockholm Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Selma Anna Linnéa Karlsson Gävlevägen 21 814 31 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Niklas Gustafsson Gävlevägen 23 814 31 SKUTSKÄR Avtalsservitut Kraftledning mm olokaliserat läge Nyttjanderätt Väg olokaliserat läge Avtalsservitut Villa mm Avtalsservitut Villa mm

Lantmäteriet 2015-10-29 C15623 Sida 7 Rättigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Serv 9 03-IM1-34/73B.1 Till förmån för: Kyrkslätten 1:95 Belastar: Kyrkslätten 1:8 Serv 10 03-IM1-34/87.1 Till förmån för: Kyrkslätten 1:95 Belastar: Kyrkslätten 1:23 Serv 11 03-IM1-34/88.1 Till förmån för: Kyrkslätten 1:95 Belastar: Kyrkslätten 1:24 Serv 12 03-IM1-34/89.1 Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Hans Elf Gävlevägen 25 814 31 SKUTSKÄR Therese Brömster Gävlevägen 25 814 31 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Annika Spjut Majorsvägen 1 814 31 SKUTSKÄR Juhani Visuri Majorsvägen 1 814 31 SKUTSKÄR Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Annika Norling Gävlevägen 19 814 31 SKUTSKÄR Johnny Norling Gävlevägen 19 814 31 SKUTSKÄR Avtalsservitut Villa mm Avtalsservitut Villa mm Avtalsservitut Villa mm Avtalsservitut Villa mm

Lantmäteriet 2015-10-29 C15623 Sida 8 Rättigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Till förmån för: Kyrkslätten 1:95 Älvkarleby Kommun Box 4 814 21 SKUTSKÄR Belastar: Kyrkslätten 1:25 Jonas Hedman Gävlevägen 17 814 31 SKUTSKÄR Carola Hedman Gävlevägen 17 814 31 SKUTSKÄR Planer, bestämmelser och fornlämningar Detaljplan: Kyrkslätten 1:95 delav 03-P98/15 Kyrkslätten 1:96 Byggnadsplan: Område söder om skutskär 03-ÄLV-1149 Byggnadsplan:Kyrkslätten 1:21-1:26 m fl 03-ÄLV-1608 Kyrkslätten 1:44-45, 1:48-49, 1:51-52 m fl Kyrkslätten 1:23 m fl Kommentarer I enlighet med ansökan har ingen fördjupad utredning gjorts av förvaltade samfällighetsföreningar, samfällda områden, dödsbon etc. Eventuella avtalsrättigheter och avtalsservitut har ej utretts närmare, i de fall då de möjligtvis kan beröra aktuellt område har dessa tagits med. Upplysning Utredningen saknar servitut som eventuellt tillkommit genom vattendom eller liknande. Vidare saknas eventuellt avtalsrättigheter som inte är offentliggjorda genom inskrivning. Utredningen saknar rättskraft. Övrig markanvändning Belastar: Kyrkslätten 1:96, 1:50 Förmån: Vattenfall se aktbilaga 1 Angränsar mot inom plan. Förmån: Telenors kabel Tv nät se aktbilaga 2 Begäran om projektering, upplysning se aktbilaga 3

Lantmäteriet 2015-10-29 C15623 Sida 9 Fastighetsförteckningen upprättad av Anne-Marie Östman Fastighetsförteckningen bestyrks Per-Eric Norberg

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrumverksamhet på fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. Planen tas fram med ett normalt planförfarande och, i enlighet med plan- och bygglagen, har samråd och granskning hållits. Detaljplanen ska antas av kommunfullmäktige. Den 27 januari 2016 togs beslut i Samhällsbyggnadsnämnden om att godkänna förslaget för granskning. Efter justerat protokoll skickades sedan granskningshandlingarna ut den 2 februari 2016. Berörda organisationer, myndigheter och sakägare har delgetts planförslaget för granskning. Även kommunala nämnder och förvaltningar har fått förslaget på remiss. Detta granskningsutlåtande refererar skriftliga kommentarer som inkommit under granskningstiden och visar samtidigt kommunens ställningstagande kring dem, samt om planförslaget ändras på grund av synpunkterna. Sista svarsdag var 24 februari. Samtliga synpunkter har inkommit i tid.

Kommunstyrelsen har inget att erinra mot planförslaget. Gästrike Räddningstjänst har tagit del av handlingar tillhörande detaljplanen Kyrkslätten 1:50 m.fl. och har inga synpunkter. Trafikverket har inget att invända mot planförslaget. Lantmäteriet skriver att texten i avsnittet för Framtida gator och trafik samt Fastighetsrättsliga frågor beskriver hur utfarten för Kyrkslätten 1:46 kan lösas. Där kan texten förtydligas ytterligare att planen medger både att servitut kan bildas till förmån för Kyrkslätten 1:46 som kommer att belasta Kyrkslätten 1:50 och att gemensamhetsanläggning kan inrättas, vilket kan bli aktuellt om utfarten skulle komma att nyttjas av fler fastigheter. För att kunna bilda servitut eller gemensamhetsanläggning krävs det nödvändigtvis inte ett avtal mellan fastighetsägarna, utan det kan även prövas tvångsvis vid en lantmäteriförrättning. Meningen Detta blir dock inte gällande förrän avtal upprättats mellan berörda sakägare kan därför uteslutas. Vidare skriver Lantmäteriet att avsnittet Konsekvenser av planens genomförande kan kompletteras med att Kyrkslätten 1:50 kan komma att belastas av ett servitut eller utrymme för gemensamhetsanläggning. Även andra fastighetsbildningsåtgärder kan komma att bli aktuella som att överföra en bit markområde som i planen är utlagd som kvartersmark och lämpligen bör föras över från Kyrkslätten 1:95 till Kyrkslätten 1:46. Ytterligare något som kan nämnas i samband med konsekvenserna av planens genomförande är vem som kommer att bekosta kommande lantmäteriförrättningar och att fråga om ersättning för överförd mark och upplåtet utrymme för servitut respektive gemensamhetsanläggning prövas i samband med förrättningen. Bygg- och miljöavdelningen tackar för synpunkterna och kommer att ändra plan- och genomförandebeskrivningen i enlighet med Lantmäteriets önskemål. Moderaterna i Älvkarleby instämmer i att kommunen har ett behov av aktivare verksamhet i centrumnära lägen i takt med att kommunens och närliggande områdens befolkningsantal ökar. Det rimmar också väl med den pågående planverksamheten för Bodaån. Moderaterna har inget att invända mot föreslagen planändring. Länsstyrelsen har inga synpunkter utifrån de frågor som bevakas enligt PBL (2010:900) 11 kap 10. Länsstyrelsens synpunkter i samrådsskedet framgår av yttrande dnr 402-5919-15, daterat den 27 november 2015. Länsstyrelsens synpunkter har beaktas.

SPF Seniorerna har tagit del av rubricerade planförslag och har inga synpunkter att framföra. Centerpartiet har tagit del av planförslaget och har inga synpunkter att framföra. Upplandsmuseet har fått rubricerat ärende på remiss från Älvkarleby kommun. Upplandsmuseet framförde sina åsikter under samrådet och har inget ytterligare att tillägga. Kommunens väl har inget att erinra mot planförslaget. Svenska Kraftnät har inget att erinra mot planförslaget. Skanova har inget att erinra mot planförslaget. Gästrike vatten har inget att erinra mot planförslaget. För fastighetsägarnas yttrande, se bilaga. Angående inverkan på omkringliggande fastigheter så har vi från förvaltningens sida gjort bedömningen att den inte kommer att vara så stor att den negativt kommer att påverka en god helhetsverkan enligt 2 kap. 6 PBL. Bygg- och miljöavdelningen anser istället att detaljplanen skapar en bättre helhetsverkan i området då den knyter samman redan befintliga verksamheter längs med Gävlevägen (väg 76). Som tidigare påpekat kan inte störningar från restaurangverksamhet regleras i detaljplanen i enlighet med 4 kap. 12 PBL. Detta eftersom musik och sorl från restaurangen inte är verksamhetsbuller. Det uppkommer verksamhetsbuller från restauranger men med detta menas då utrustning som fläktsystem och andra installationer som finns i anslutning till restaurangbyggnaden. I detaljplanen kan inte kommunen förbjuda grillar och stekbord. Däremot kan kommunen i framtida bygglov reglera grillar och eldstäder som är placerade i byggnader, om det finns särskilda skäl för det, alltså om det medför störningar för omgivningen. Angående stekos från befintlig restaurang i huvudbyggnaden så har kommunens bygglovsavdelning under samrådstiden begärt in ett OVK-protokoll för Kyrkslätten 1:50. Fastighetsägarna har dock fått förlängd tid för inlämning av protokollet då det framkommit att ventilationssystemet ska bytas ut. När det nya ventilationssystemet är färdigställt kommer ett nytt OVK-protokoll att begäras in för att säkerställa att ventilationssystemet fungerar som det ska. Godkänt OVK-protokoll ska vara Bygg- och miljöavdelningen tillhanda senast 2016-05-31.

Angående avsnittet Plan- och bygglagens krav på anpassning till platsen och omgivningen. Sett till planområdets läge, med direkt närhet till riksväg 76 med över 8000 passerande fordon per dygn och de befintliga byggnader längs denna väg som idag inrymmer verksamheter, gör Bygg- och miljöavdelningen bedömningen att planområdet är bäst lämpat för centrumverksamhet. För att kommentera hänvisningen till 8 kap 1-5 så är det lagstiftning för bygglovsärenden. Och som tidigare nämnt så arbetar bygglovsavdelningen med att lösa ventilationsfrågan. Framtida användning av nya byggnader som grannarna anser störande prövas i bygglovsskedet efter att en detaljplan upprättats. Angående avsnittet Konsekvenser av buller och andra störningar Med centrumändamål finns flera möjligheter till verksamheter. Enligt Boverket innefattar centrumändamål följande användningssätt: Butiker, service, gym, kontor, bio, bibliotek, teatrar, bank, kyrkor och andra typer av religiösa byggnader, föreningslokaler, samlingslokaler, restauranger, hotell, vandrarhem med mera. Även service och vissa former av hälsovård som till exempel ungdomsmottagning och sjukgymnastik ingår i detta ändamål. Detta innebär dock inte per automatik att samtliga användningssätt är lämpliga för platsen. Vad som är lämpligt med hänsyn till de lagrum som fastighetsägarna hänvisar till avgörs i bygglovsskedet. Angående avsnittet Det nya planförslaget Med sin direkta närhet till väg 76 och de befintliga verksamheterna omkring fastigheterna så anser Bygg- och miljöavdelningen att planområdet är bäst lämpat för verksamheter som det också är idag. Störningar som uppstår från verksamheten idag har kommunen för avsikt att minska. Ett första steg är att lösa ventilationsfrågan. Planförslaget visar ingen ny bebyggelse eftersom det inte finns några konkreta förslag till bebyggelse. Att skapa skisser eller detaljerade 3D-modeller av ett planområde kan leda till falska förhoppningar och sedan leda till stort missnöje. Vid framtagandet av nya detaljplaner så namnsätts nästan alla nya detaljplaner med populärnamn innan ett antagande görs. Detta för att kommunens handläggare enkelt ska hitta bland våra planer när de jobbar. Samrådsredogörelse_tresmårum var därför att föredra eftersom det faktiskt är den enda verksamheten inom planområdet idag. Planket kanske kan anses vara en stor investering. Det kan också ses som en enkel lösning. En lösning som ska minska buller och intrång på de omkringliggande fastigheterna. Angående fastighetsägarens ekonomi kan kommunen inte yttra sig. Planket är tydligt utpekat inom vilka egenskapsområden det ska sträcka sig. Planket ska sträcka sig från planområdets nordvästra hörn hela vägen till sydöstra hörn. I planbestämmelserna framgår det att planket är ett bullerplank. Alltså tätt både lod- och vågrätt. Det ska placeras så att underhåll kan ske utan att ägaren till planket beträder andra fastigheter än sin egen. Se figur nedan. Parkeringens markbeläggning regleras inte i detaljplanen eftersom det inte finns något behov av detta. Att reglera, till exempel, asfalt som ett krav är onödigt eftersom det inte finns något behov av oljeavskiljare eller dagvattenhantering. Det kan också vara så att det kommer nya beläggningar som är bättre är asfalt. Det finns också flera alternativa markbeläggningar som inte dammar. Valet av beläggning prövas i ett framtida bygglov eftersom parkeringsplatser är bygglovspliktiga. Angående arkitektoniska utformningar för ny bebyggelse så prövas också detta vidare i ett bygglov efter det att detaljplanen vunnit laga kraft.

Illustrerat bullerplank i enlighet med planbestämmelserna. Att hävda att kommunen fortfarande lovar fastighetsägaren till Kyrkslätten 1:50 en uteservering med kolgrill och musikarrangemang är ett felaktigt antagande. Innan det blir aktuellt med en uteservering ska detta prövas i ett nytt bygglov. I bygglovsprövningen testas byggnadens lämplighet med hänsyn till byggnadens lämplighet. Uteservering får alltså inte innebära en betydande olägenhet för omgivningen. Kommunen anser inte på något sätt att störningar från verksamheten är acceptabla och ska med hjälp av bland annat bygglov förhindras. Matos och sorl från restaurang går inte att reglera i detaljplanen. På grund av detta kommer inte heller en bullerutredning att genomföras. I samtal med handläggaren för klagomålsärendena med diarienummer 2014/452 och 2015/692 (anmälan om störningar) så inväntar kommunen ett OVK-protokoll för att besluta om åtgärder, detta för att i sin tur kunna minska störningar. Angående OVK (dnr 2014/377) så skickade kommunens byggavdelning ut en begäran om godkänt besiktningsprotokoll den 10 november 2015. Fastighetsägaren svarade då att de inväntar en offert med kostnader för byte av ventilationssystemet. Kommunens byggavdelning beslutade då att avvakta med OVK till ventilationssystem är utbytt. Byte av ventilationssystem kommer att genomföras under våren 2016. Ny OVK ska vara kommunen tillhanda senast 2016-05-31. Om protokoll inte inkommer kan samhällsbyggnadsnämnden, med stöd av 11 kap 19 Plan- och bygglagen (2010:900), förelägga byggnadens ägare med vite. Kommunens vision för området är självklart att interagera attraktiva centrumverksamheter med ett angränsande bostadsområde där de boende trivs och får lugn och ro.

Information om bullerplank kompletteras i plan- och genomförandebeskrivningen för att förtydliga bullerplankets framtida placering. Avsnitt om markbeläggning på parkering tillförs i plan- och genomförandebeskrivningen.

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Omb 2016-03-03 Handläggare Veikko Niemi Ekonomichef Ombudgetering investeringsanslag och anslag från 2015 till 2016 Förslag till beslut 1. Anta förslag till ombudgetering av investeringsanslag från 2015 till 2016 på totalt 19 155,6 tkr varav UTOM 4 250,6 tkr, KS 1 840 tkr och SBN 13 065 enligt bilaga. 2. Godkänna UTOM förslag att omfördela totalt investeringsanslag på 3 700,6 tkr från UTOM till SBN investeringsbudget för ombyggnation av Sörgärdets kök. 3. Flytta över KunDas resultat på 1,3 mnkr från 2015 till 2016. Sammanfattning av ärendet Av det totala investeringsanslaget på 33 mnkr har 13,8 mnkr förbrukats. Därför äskar förvaltningarna att 19,2 mnkr omfördelas till 2016 enligt bifogad specifikation. Intraprenaden har enligt avtal rätt att flytta över sitt resultat mellan åren därför äskas att 1,3 mnkr flyttas övertill 2016. Beslutsunderlag Investeringsrapporter Veikko Niemi Ekonomichef Kommunstyrelsen veikko.niemi@alvkarleby.se 026-832 60 Beslutet lämnas till Ekonomichef Ekonomer Förvaltningschef UTOM Förvaltningschef KS Förvaltningschef SBN ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, 814 21 Skutskär växel 026-830 00 www.alvkarleby.se orgnr 212000-0258

Investeringar SBN 2(4)

Investeringar UTOM 3(4)

4(4) Investeringar KS Kommunstyrelsen BUDGET 2015 ACK UTFALL 2015 ÅTERSTÅR ÖVERFÖRS UTRUSTN. SESSIONSSALEN 215 0 215 215 STANDARDISERING MASKINPAR 1 200 877 323 325 BREDBAND VÄSTANÅ-ÄLVK-Ö 1 300 0 1 300 1 300 Summa 2 715 877 1 839 1 840

Kommunstyrelse 2016-03-16 KS 43 Ombudgetering av anslag från 2015 till 2016 Diarienr DiarieNr. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta förslag till ombudgetering av investeringsanslag från 2015 till 2016 på totalt 19 155,6 tkr varav a) Utbildnings- och omsorgsnämnden (UTOM) 4 250,6 tkr, b) Kommunstyrelsen (KS) 1 840 tkr och c) Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) 13 065 enligt bilaga. 2. Godkänna förslag från UTOM att omfördela totalt investeringsanslag på 3 700,6 tkr från UTOM till SBN investeringsbudget för ombyggnation av Sörgärdets kök. 3. Flytta över KunDas resultat på 1,3 mnkr från 2015 till 2016 Sammanfattning av ärendet Av det totala investeringsanslaget på 33 mnkr har 13,8 mnkr förbrukats. Därför äskar förvaltningarna att 19,2 mnkr omfördelas till 2016 enligt bifogad specifikation. Intraprenaden har enligt avtal rätt att flytta över sitt resultat mellan åren därför äskas att 1,3 mnkr flyttas övertill 2016. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ombudgetering investeringsanslag och anslag från 2015 till 2016, 2016-03-03 / Veikko Niemi Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelse 2016-04-20 KS 67 Älvkarleby kommuns årsredovisning 2015 Diarienr 2016/44 Beslut Kommunstyrelsen förslår fullmäktige besluta att godkänna Älvkarleby kommuns årsredovisning 2015. Sammanfattning av ärendet Styrelsen och de övriga nämnderna ska fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar. När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, ska den upprätta en årsredovisning. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det bör ske innan fullmäktige har beslutat om ansvarsfrihet enligt 5 kap. 25a kommunallagen ska beviljas eller vägras. Budgeterat resultat 2015 uppgick till 7 215 tkr. Revisionens, nämndernas och finansförvaltningens budgetavvikelser netto uppgick till 9 680 tkr. Redovisat resultat 2015 blev således 16 895 tkr. Fullmäktige antog 2013-09-25, 67, riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR). 2015 års resultat medger ingen reservering till RUR Beslutet justeras omedelbart. Beslutsunderlag Årsredovisning 2015 Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Årsredovisning 2015 Kungsådran Fotograf: Annica Spjuth

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Politisk organisation Kommunstyrelsens ordförande... 1 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt.... 2-9 Personalekonomisk redovisning... 10-13 Verksamhetsberättelser... 14-36 Kommunrevision... 14-15 Kommunstyrelse... 16-17 - Tillväxt och Näringsliv... 18-19 Samhällsbyggnadsnämnd... 20-26 - Energi... 27 - Integration... 28 Utbildnings- och omsorgsnämnd... 29-35 Finansförvaltning... 36 Driftredovisning... 37 Investerings-/exploateringsredovisning... 38 Resultaträkning... 39 Balansräkning... 40 Kassaflödesanalys... 41 Fem år i sammandrag... 42 Notförteckning... 43 52 Redovisningsprinciper... 53-54 Ordlista... 55 Bilaga 1: Uppföljning av mål Bilaga 2: Driftbudget 2015 inkl. tilläggsanslag Bilaga 3: Revisionsberättelse

Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revision Samhällsbyggnadsnämnd AB Älvkarlebyhus Utbildnings- och omsorgsnämnd Älvkarleby Vatten AB Valnämnd

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Bokslutet redovisar ett positivt resultat på 16 895 mnkr vilket är mycket glädjande och visar att vi går i rätt riktning. Det är viktigt att vi har fortsatt fokus på ekonomi och effektivisering. Detta för att vi ska kunna möta framtida utmaningar och klara de investeringar som vi har framför oss. Individ och familjeomsorgen har haft många tuffa år. Inte minst har kostnadsutvecklingen varit hög. Där börjar vi nu nå en balans men tyvärr har vi haft många vakanser på tjänster. Här måste vi värna om befintlig personal och nyrekrytera! Vi har också under året haft en fortsatt ökad kostnadsmassa inom vård och omsorg. Vård och omsorg har även stått inför en tuff utmaning med evakuering av boende. Detta har tagit mycket kraft och tid men skötts på ett mycket professionellt sätt. Stort tack till all berörd personal! Vi har under året identifierat och utarbetat strategier för att få kontroll över kostnadsutvecklingen och att fortsätta det arbetet är viktigt med tanke på de stora ekonomiska utmaningar som kommunen står inför. Vi måste fortsätta fokusera på vårt förbättringsarbete, där målet är att säkerställa att vi gör rätt saker på rätt sätt, på rätt plats och i rätt tid. Bostadsbristen i kommunen har ökat under året. Vårt kommunala bostadsbolag planerar nu för nyproduktion vilket är glädjande. Vi ser också ett ökat intresse för tomter i kommunen och vid Nybogård i Älvkarleby har vi äntligen sett ett ökat intresse! Få en väl fungerande kollektivtrafik, minska arbetslösheten och minimera behovet av försörjningsstöd. Allt detta samtidigt som vi skall ha fortsatt positiv näringslivsutveckling och ordning och reda på ekonomi som är grundstenar för vår välfärd. Vi har en fortsatt positiv befolkningsutveckling i kommunen och den 31 december 2015 var invånarantalet 9 293 personer. 2015 blev ett år när världen stod inför sin samtids största flyktingkatastrof. Få har lämnats oberörda. Även Älvkarleby kommun fick utmaningar då många fler personer än tidigare valde att bosätta sig hos oss. Detta ger utmaningar för bostadssituationen då vi ser en trångboddhet och även utmaningar för förskola, skola och svenska för invandrare (SFI). Vi har många utmaningar framför oss men det finns en positiv anda i kommunen och vi är definitivt på rätt väg! Vi har en mycket engagerad personal inom kommunens olika verksamheter och jag vill rikta ett stort tack till alla för er insats under 2015. Vi har visat att tillsammans klarar vi svåra situationer och att vi med fokus når bra resultat. Jag vill också rikta ett tack till kommunens förtroendevalda för ett gott arbete! Marie Larsson Kommunstyrelsens ordförande Vi har genom olika satsningar inom skolan nått goda resultat, det ska vi jobba vidare på. Vi ska fortsätta arbeta med fokus på utveckling. Vår skolpersonal gör ett mycket gott arbete och det ska vi vara stolta över. Våra framtida utmaningar ligger i att utveckla Älvkarleby kommun i positiv riktning, satsa på skolan, fritidsaktiviteter för alla, bygga attraktiva bostadsområden i en hanterlig takt, ta vara på möjligheterna med närheten till tillväxtregionen Uppsala och utveckla samarbetet med andra kommuner. 1

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt Omvärlden Konjunkturen Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Också i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina gnisslar det nu betänkligt. Den svenska exporten avsätts till mycket stor del i Europa. Bortemot tre fjärdedelar avsätts här. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge, som är en betydande exportör av olja och gas, dras nu offshoreinvesteringarna ner väsentligt. Nedgången är kännbar för norsk ekonomi och tillväxten i BNP reduceras högst väsentligt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 3 procent 2015, främst tack vare den starka ökningen av arbetade timmar. I Swedbank Economic Outlook skriver banken: Utsikterna för den globala återhämtningen har försämrats betydligt under de senaste månaderna och riskerna på nedsidan har ökat. I grunden är förutsättningarna goda för ökad tillväxt i de utvecklade ekonomierna men osäkerheten på finansmarknaderna kan leda till bakslag. Inbromsningen i slutet av förra året innebär att vi sänker våra tillväxtprognoser för 2016 och 2017 något samtidigt som riskbilden på nedsidan har tilltagit. De utvecklade ekonomierna gynnas av sjunkande energipriser och penningpolitiska stimulanser. Den oväntade försvagningen av den amerikanska tillväxten i slutet av 2015 kan komma att förstärkas av oron på finansmarknaderna under inledningen av 2016. I eurozonen förbättras situationen, om än långsamt. I Norge förutser vi att tillväxten drastiskt sjunker till följd av oljeprisnedgången och i Danmark föll exporten oväntat under det tredje kvartalet medan Finland äntligen får se blygsam tillväxt efter år av recession. Ur ett globalt perspektiv, är utvecklingen i Kina och de kinesiska myndigheternas hantering av krisen avgörande för världsekonomin de kommande åren. Den svenska ekonomin är på ytan mycket stark. En stark arbetsmarknad, hög privat och offentlig konsumtion och uppsvinget i industriproduktionen gör att tillväxten går på alla cylindrar. En mycket expansiv penningpolitik och finanspolitiska stimulanser är ömsesidigt förstärkande och bidrar till en hög tillväxt, men också till växande obalanser. Den svenska arbetsmarknaden blir mer och mer polariserad, bostadsmarknaden är dysfunktionell och integrationen måste förbättras. Efter tre år med hög tillväxt riskerar de underliggande obalanserna i den svenska ekonomin att skapa akuta problem. Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att den svenska ekonomin befinner sig på väg mot högkonjunktur. Den inhemska efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl 2015 som 2016 öka med närmare 4 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka ner mot 6,5 %. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. SKL skriver vidare att förutom konsumtionen så visar investeringarna och den offentliga konsumtionen upp relativt höga tillväxttal. När Sverige når konjunkturell balans antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen, inte minst den kommunala konsumtionen, att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Det ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer besvärligt. Landstingens samlade resultat väntas försämras rejält 2015, till ett underskott på 1 miljard kronor. Även kommunernas samlade resultat försämras kraftigt, för andra året i rad, till 7 miljarder kronor, trots tillskott av bland annat AFA-pengar. År 2016 räknar vi med att kommunerna lyckas klara verksamheterna utan skattehöjningar, med endast en mindre resultatförsämring. Vår bild av utvecklingen fram till 2019 är oroande. Kommunsektorns totala kostnader beräknas öka i löpande priser med cirka 270 miljarder kronor mellan 2014 och 2019, på grund av de faktorer som beskrivits ovan. För att inte resultatet ska försämras måste således intäkterna öka i motsvarande omfattning. Det viktigaste bidraget är skatteunderlaget. Därutöver krävs fler åtgärder som stärker intäkterna. Om staten höjer statsbidragen med 2 procent per år i fasta priser från och med 2017, så krävs skattehöjningar på närmare 2 kronor för att få ihop kalkylen. För att undvika stora skattehöjningar krävs att kommuner och landsting hittar nya vägar att klara sina åtaganden. Även staten bör bidra, genom att ge bättre planeringsförutsättningar. Det kommunerna behöver är långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar samt statsbidrag som inte urholkas. Älvkarleby kommun Befolkning Invånarantalet, som gick ned åren 2011-2012, har sedan ökat 2014 och 2015 med 37 resp. 124 invånare och uppgick vid årsskiftet till 9 293. För tio år sedan, 31 december 2005, uppgick befolkningen till 9 080 invånare. 2

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt företagare utveckla näringslivet i kommunen med bl.a. företagarfrukostar och företagarföreningar. Som ytterligare ett led i detta arbete har en tillväxtstrategi arbetats fram. Kommunen har erhållit totalt 546 tkr från delegationen för unga till arbete för att dels ta fram en lokal överenskommelse dels för att minska ungdomsarbetslösheten. Flyttnings- och födelsenetto 2015 Under året flyttade 730 (611) personer in i kommunen och 576 (559) flyttade ut, vilket ger ett flyttningsnetto på 154 (52) personer. Under året föddes 84 (85) och 113 (101) avled. Näringsliv och arbetsmarknad Under 2015 nyregistrerades 39 (35) nya företag i kommunen, varav 13 (16) var aktiebolag. En nyregistrering behöver inte betyda ett nytt företag, utan kan innebära ändrad bolagsform. Nyetableringen är genom åren relativt låg jämfört med många andra kommuner. Det totala antalet företag ligger på cirka 423, (420). Åtta av dessa har fler än tjugo sysselsatta och cirka 380 sysselsätter färre än fem. Knappt 25 % av företagen ägs och/eller drivs av kvinnor. Antalet öppet arbetslösa (16-64 år) i kommunen steg under 2015 och uppgick i december till 249 (210) personer. Tyvärr ökade antalet arbetslösa oavsett hur lång tid de gått arbetslösa. Antalet sökande i program med aktivitetsstöd ökade under året, 255 personer i december 2015 jämfört med 229 personer ett år tidigare. Totalt ökade antalet arbetslösa och personer i program från 439 i december 2014 till 504 samma månad 2015. Det är vanligtvis fler män än kvinnor som är arbetslösa och inskrivna i program. Bland ungdomar 18-24 år ökade antalet öppet arbetslösa något och uppgick i december 2015 till 44 (39) st. Antalet inskrivna ungdomar i program är oförändrat 91 jämfört med 90. Nedanstående tabell visar arbetslösheten i december 2015, personer 16-64 år. Arbetslösa Älvkarleby Uppsala län Riket Öppet 5,7 % 3,3 % 4,2 % I program 5,8 % 2,4 % 3,8 % Totalt 11,5 % 5,6 % 8,0 % Källa: Arbetsförmedlingen Totalt har arbetslösheten ökat i såväl Älvkarleby kommun som länet men däremot sjunkit i riket. Siffrorna gäller i både absoluta tal som procent av den arbetsföra befolkningen. Syftet är att möjliggöra för målgruppen att öka sin förmåga att uppnå egen försörjning. Insatsen finansieras med stöd av Samordningsförbundet Uppsala län. Mätning av insatsens resultat sker årligen och redovisas i Kommun- och landstingsdatabasen, KOLADA. Antal remitterade 2014 var 38 personer, varav 29 är pågående, 15 män och 14 kvinnor. Till kommunen har under perioden januari - december 2015 inflyttat totalt 178 nyanlända personer. Av dem har 89 personer bosatt sig i kommunen som första kommunplacering och av dem anlände enligt Migrationsverket 10 personer genom planerat mottagande. 89 personer har haft första kommunplacering i annan kommun. Av dessa 178 personer är 21 avflyttade under året Infrastruktur Sedan Upptåget 2006 började trafikera sträckan Tierp- Gävle, har turtätheten utökats och senast skedde en utökning under 2014. En begränsande faktor för utökad person- och godstrafik är avsaknaden av dubbelspår mellan Skutskär och Furuvik. Trafikverkets ursprungliga tidplan för byggandet av dubbelspår har i omgångar skjutits framåt i tiden, vilket har väckt frustration i regionen. Enligt Trafikverkets plan kommer inkoppling av dubbelspåret att ske våren 2016. Att möjliggöra tillgång till bredband för företag och privatpersoner är av stort praktiskt och strategiskt värde. EU-bidrag har sökts och beviljats för dragning av fiber från Tallmon i Skutskär via Västanåvägen till Älvkarleö Bruk en sträcka på drygt en mil. Efter denna sträcka finns golfbana, företag och ett större antal hushåll. Kanalisationen kommer att möjliggöra för operatörer att erbjuda företag och hushåll anslutning till fibernätet och dess tjänster. Satsningen är ett led i kommunens och regeringens mål att 2020 kunna erbjuda 90 % av invånarna 100 megabits/ sekund. Kommunen medfinansierar en mindre del av arbetet. AB Älvkarlebyhus har under 2015 haft en mycket hög efterfrågan på såväl lägenheter som verksamhetslokaler. Det innebar att styrelsen fattade beslut att bygga ett nytt flerbostadshus i Skutskär centrum. Ett resultat av detta innebar att fastigheten Siggeboda 4:8 införlivades i bolaget. Befintlig byggnad på fastigheten revs för att ge plats för nytt hus. Befintlig detaljplan tillät inte flerbostadshus och detaljplanearbete för fastigheten påbörjades under hösten tillsammans med Älvkarleby kommun. Bolaget har ansökt om att få tillstånd till ett flerbostadshus på mellan sex och åtta våningar. För att motverka arbetslösheten och verka för högre sysselsättning, arbetar kommunen att tillsammans med 3

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt Politisk sammansättning Nedanstående tabell visar den politiska sammansättningen i kommunfullmäktige föregående och innevarande mandatperiod. Vid senaste valet skedde relativt stora förändringar i Älvkarleby kommun. Parti 2010-2014 2014-2018 Socialdemokraterna 14 13 Moderaterna 5 4 Kommunens Väl 4 4 Folkpartiet Liberalerna 1 - Vänsterpartiet 2 2 Sverigedemokraterna 2 5 Centerpartiet 2 2 Kristdemokraterna - - Miljöpartiet 1 1 Antal mandat 31 31 Kommunfullmäktiges mål och uppdrag En redogörelse för uppfyllelse av fullmäktiges mål och uppdrag sker i bilaga 1 i årsredovisningen. Nedan ges bara en kort reflektion över ett av målen. Mål: Behörighet till gymnasiet Enligt målformuleringen ska meritvärdet öka från 177 p till 210p (=rikssnittet) 2015. Fokus i skolarbetet har nu tydligare riktats mot uppfyllelse av ställda kunskapsmål. Under de senaste två åren har meritvärdet ökat och nu senast från 200,9 p 2014 till 205,7 % 2015. Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunen redovisade 2015 ett ekonomiskt resultat på 16,9 miljoner kronor (mnkr) (budget uppgick till + 7,2 mnkr). (2014 redovisades ett resultat på -10,4 mnkr.) Detta kan betraktas som god ekonomisk hushållning, om man följer schablonen om ett resultat på 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag eftersom kommunens resultat motsvarar 3,5 %. Det är värt att notera ett par större engångsposter som påverkade resultatet 2015: - Med anledning av den reformerade sjukförsäkringen, har kostnaderna för avtalsförsäkringarna sjunkit avsevärt. AFA Försäkring, som administrerar avtalsförsäkringarna, har därför blivit mycket välkonsoliderat. Styrelsen för AFA beslutade därför att under 2015 återbetala inbetalade premier. För Älvkarleby innebar detta en intäkt på 3,5 mnkr under 2015. Under 2014 gjordes inga återbetalningar av premier. - Det stora överskottet beror dels på reavinster på försäljningar av mark och fastighet med totalt 3,1 mnkr. - Bidrag från Migrationsverket för att täcka utredningskostnader för ensamkommande barn. Balanskravet För 2014 redovisade kommunen ett negativt balanskravsresultat. Enligt KRL 4:4 ska kommunen i förvaltningsberättelsen ange hur underskottet är tänkt att åtgärdas. Kommunen har som en första åtgärd för att komma till rätta med underskottet valt att höja skatten med 0,50 kr, till detta kommer en åtgärdsplan som kommunen för närvarande arbetar med. I och med resultatet för 2015 så har hela underskottet från 2014 kunnat återställas. Nedan följer en beräkning av balanskravsresultatet. Belopp i tusental kronor. Kommunallagens balanskrav Mnkr Balansering av balanskravsresultat från 2014-10,6 Årets resultat 16,9 Realisationsvinster -3,2 Summa årets balanskravsresultat 13,7 Utgående ackumulerat balanskravsresultat 3,1 Resultatutjämningsreserv Från 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. RUR är frivillig att tillämpa och de kommuner och landsting som tänker göra det, måste besluta om hur reserven ska hanteras. Resultatutjämningsreserverna gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. En möjlighet infördes även att reservera överskott upparbetade under räkenskapsåren 2010-2012. Den möjligheten finns inte för Älvkarleby, då kommunen saknar balanskravsresultat att reservera för de åren. Älvkarleby kommun antog i september 2013 riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Älvkarleby kommun får reservera högst ett belopp motsvarande den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, vilket 2015 4

Procent Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt uppgick till totalt 9 636 tkr, medan balanskravsresultatet stannade vid 3 030 tkr för 2015. Nämndernas budgetutfall Budgetavvikelserna för revisionen, kommunstyrelsen och nämnderna fördelar sig enligt följande: Budgetavvikelser mnkr/år 2014 2015 Revision 0 0 Kommunstyrelse 1,7 1.0 Samhällsbyggnadsnämnd 0,8 4,3 Utbildnings- o omsorgsnämnd -20,3 6,1 Driftbudgetprojekt -0,3-0,1 Summa -18,1 11,3 Nämndernas budgetutfall kommenteras i respektive verksamhetsberättelse. Nedan kommenteras övergripande utbildningsoch omsorgsnämndens utfall. I utbildningsoch omsorgsnämndens överskott på 6,1 mnkr ingår positiva resultat inom intraprenaden KunDa med 1,3 mnkr som enligt överenskommelse med nämnden följer med verksamheten till 2016. Övriga verksamheter, (förutom Administration -0,9 mnkr och Vård och Omsorg -4,5 mnkr) inom nämnden redovisade ett totalt budgetöverskott på 6,6 mnkr. Vård- och omsorg redovisade gentemot internbudgeten ett negativt utfall på 4,5 mnkr beroende på höga personalkostnader för vikarier och köpta boendeplatser hos Attendo. Individ- och familjeomsorgens arbetsvolym ökade ytterligare under 2015. Kostnaden för personal och placeringar har blivit lägre samtidigt som ersättningar från Migrationsverket har ökat kraftigt. Tack vare skattehöjningen och hårt arbete ute på förvaltningarna har kommunen lyckats vända ett stort underskott till ett godkänt ekonomiskt resultat. Dock finns det fortfarande utmaningar i kommunen med obalanser mellan verksamheter, stora framtida investeringar, höga arbetslöshetssiffror och hög invandring som kommer att kräva tydligare politiska prioriteringar. Verksamheternas kostnader Bortsett från skatteutdebiteringen kan kommunen bara i mindre utsträckning påverka intäktssidan. Det är därför av stor vikt, att kostnadsutvecklingen kan kontrolleras. Verksamheternas nettokostnader enligt resultaträkningen ökade med 0,5 % mellan 2014 och 2015, (föregående period 7,7 %), vilket var betydligt mindre än ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgifter, 6,3 %, som ska finansiera nettokostnaderna. Effekten av detta förhållande syns i det kraftigt förbättrade resultatet 2015. Då 2015 är ett enskilt bra år då resultatet kan betraktas som god ekonomisk hushållning, så måste ett fortsatt arbete göras för att hålla ner nettokostnadsutvecklingen de kommande åren för att inte tvingas till ytterligare en skattehöjningar förutom de som är betingade av de stora investeringsbehoven som föreligger. Finansiella mål Kommunfullmäktige antog nedanstående finansiella mål för 2015. Kriterier Mål Utfall Årets resultat (mnkr), Budget 7,2 16,9 Likvida medel (mnkr) 15,0 55,2 Soliditet (%) för perioden 33 34 Med anledning av det ovan beskrivna överskottet nåddes målet för årets resultat med marginal och även målet för soliditeten och likvida medel nåddes under 2015. Läs vidare under rubriken Soliditet nedan. Soliditet Soliditeten ökade under 2015 med hela fem procent enheter till 34 % tack vare det positiva resultatet. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Soliditet 33% 32% 31% 29% 34% 2011 2012 2013 2014 2015 År Kommunen har genom åren haft en låg soliditet och målet är att successivt höja den, vilket också har skett. Som exempel kan nämnas, att för ca tio år sedan uppgick soliditeten till endast 21 %. En förhållandevis hög soliditet förbättrar den ekonomiska handlingsfriheten. Ett vägt medelvärde för landets kommuner var 2012 49 % och för vårt läns kommuner var motsvarande värde 42 % och för kommungruppen (förortskommuner till större städer) 49 %. Om avsättning skulle ske i balansräkningen för åtaganden för pensionsavtal före 1998 (se under Pensionskostnader... sid 7), skulle kommunen drabbas av ett negativt eget kapital och därmed negativ soliditet. Kommunen kommer under de närmaste åren att genomföra flera större investeringsprojekt, som ska finansieras via upplåning. Detta kommer att leda till en högre balansomslutning, vilket kan leda till en lägre soliditet, även om kommunen redovisar positiva resultat. Rörelsekapital och likvida medel Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och visar kommunens betalningsberedskap på kortare sikt. Vid årsskiftet uppgick rörelsekapitalet till totalt -1,1 mnkr, d.v.s. omsättningstillgångarna var lägre än de kortfristiga skulderna. Per 2014-12-31 uppgick rörelsekapitalet till - 5

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt 22,9 mnkr. Det negativa rörelsekapitalet är hanterbart och utgör ingen ekonomisk risk. De likvida medlen, inkl. kortfristiga placeringar, har under året varit onödigt höga, bl.a. beroende på flera försenade investeringsobjekt. Under 2015 ökade de likvida medlen ytterligare trots att förfallna lån löstes men med stora investeringsbehov under kommande år så kommer de likvida medlen att minska ned mot det finansiella målet. Upplåning Kommunens långfristiga upplåning uppgick vid årsskiftet till totalt 99,9mnkr (154,7 mnkr). Den kortfristiga låneskulden, d.v.s. den del av lånen som amorteras inom ett år, uppgick till 9,8 mnkr (13,2 mnkr). Totala låneskulden minskade under året med 61,5 mnkr till 109,7 (167,9) mnkr. Kommunen löste lån på totalt 47 mnkr under 2015 och amorteringarna uppgick till 11,2 mnkr. Under flera år har kommunen haft placeringar med kraftig, och något riskabel, betoning på korta bindningstider. Från år 2011 har kommunen agerat mot en mer långsiktigt placerad lånestock. Den genomsnittliga räntesatsen var under året 2,1 % (2,7 %). investeringar som inte förbrukat sina medel i år är Dragmossen, ny ispist och kommunhuset. Ej förbrukade anslag för icke färdigställda projekt inom kommunen kommer att föras över till 2016 på totalt 15,5 mnkr. I övrigt hänvisas till investeringsredovisningen på sidan 31. Pensionskostnader och pensionsåtaganden Kommunen redovisar sin pensionsskuld enligt den lagreglerade s.k. blandmodellen. Denna modell innebär, att den gamla skulden (avtal före 1998) redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen, medan den nya skulden (från 1998) redovisas i resultat- och balansräkningarna. Även löneskatt på pensionsskulden redovisas. Pensionskostnaderna uppgick 2015 till 26,5 mnkr (25,3 mnkr) inkl. löneskatt fördelat enligt tabellen nedan. Pensionskostnader (mnkr) 2014 2015 Pensionsutbetalningar 11,6 12,1 Avgiftsbestämd ålderspension 11,2 13,2 Skuldförändring exkl. ÖK-SAP 2,2 1,3 ÖK-SAP (särskild avtalspension) -0,1-0,7 Finansiell kostnad 0,4 0,6 Totalt (inkl löneskatt) 25,3 26,5 Ansvarsförbindelse, pensionsskuld m.m. per 31 december 2014 och 2015 i mnkr återfinns i tabellen på nedan. Beloppen inkluderar särskild löneskatt. Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar uppgick till 14,7 mnkr (13,7) mnkr. 2015 gjordes en nedskrivning av för högt värderad anläggningstillgång med 0,4 mnkr, (0.0). Investeringar Större investeringar 2015, (<500 tkr) mnkr Upprustning Tennis/Skate, Rotskär 1,7 Kvicksilverfri vägbelysning 1,9 Ny sarg ishallen 0,7 Projektering Tallmon/Östangård 0,9 Multisportarena Bodaskolan 0,9 IT-utrustning 0,9 Toppbeläggning gatu- o cykelvägar 0,7 Ombyggnad klassrum Rotskär 0,5 Övriga investeringar 5,6 Summa investeringar 13,8 Kommunens investeringar, exklusive exploateringar, uppgick under året till 13,8 mnkr (23,7 mnkr). Budget uppgick till 33,0 mnkr (42,6 mnkr). Av de större Pensionsförpliktelser (mnkr) 2014 2015 1. Avsatt för pensioner 42,2 43,5 2. Ansvarsförbindelse 229,6 220,9 3. Avgiftsbestämd ålderspension 11,4 12,7 4. Totala pensionsförpliktelser 283,2 277,1 5. Pensionsmedel (bokfört värde) 1,0 1,0 6. Pensionsmedel (markn. värde) 1,1 1,0 Återlånade medel (p.4./. p.6) 282,1 276,1 Pensionsmedlen avser avsättningar som kommunen gjorde 2001 till tre fonder i Nordea. Borgensåtaganden Under de senaste åren har solidariskt borgensåtagande ingåtts för Kommuninvest (inte upptaget i sammanställningen nedan). Det är högst osannolikt att det solidariska borgensåtagandet för Kommuninvest till någon del ska behöva infrias. Kommuninvest har hög finansiell styrka och högsta rating från de båda kreditvärderingsinstituten Moody s och Standard & Poor s. Upplåning sker med betryggande säkerheter. AB Älvkarlebyhus har mycket hög soliditet och låg vakansgrad, 1,1 % i genomsnitt 2015, av det uthyrningsbara beståndet. Risken är liten att kommunen ska tvingas att infria borgensåtagandet. 6

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt Nedan visas en tabell över borgensåtagandena indelade i fyra grupper: Borgen per 31/12 mnkr 2014 2015 AB Älvkarlebyhus 85,4 105,2 Älvkarleby Vatten AB 0,0 61,0 Bostadsrättsföreningar 5,8 5,8 Egnahem 0,1 0,1 Övriga 0,7 0,4 Totalt 92,0 172,5 Skatteutdebitering Skatteutdebitering 2015(totalt för både kommun och landsting samt enbart kommun) i Älvkarleby kommun i jämförelse med två närliggande kommuner och vägt medelvärde för länet och hela landet. Kommun Kommun och Därav landsting kommun Älvkarleby 33,85 22,69 Gävle 33,77 22,26 Tierp 32,15 20,99 Uppsala län 32,25 21,09 Hela landet 31,99 20,65 Med 22,69 hamnade Älvkarleby på 245 plats, (2014 plats 201), av landets 289 kommuner (Gotland undantagen i detta sammanhang) över de högsta skattesatserna. Känslighetsanalys Av följande tabell framgår hur olika faktorer och åtgärder påverkar kommunens ekonomiska situation: Åtgärd För- Årseffekt ändring (mnkr) Skattehöjning- sänkning 1 kr +/- 17,2 Bruttokostnadsförändring 1 % +/- 6,0 Löneökning inkl. sociala 1 % 2,6 avgifter Räntehöjning- sänkning 1 % +/- 1,4 Framtiden Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under fjolåret ökade BNP med nästan 4 procent. I år beräknas tillväxten bli i stort sett lika stor. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas kostnader växer snabbt till följd av det omfattande flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 procent 2016 vilket är den största ökningen sedan förra konjunkturtoppen 2007. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. Mest anmärkningsvärt för i år är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen i år uppgå till drygt 5 procent vilket är det högsta ökningstalet sedan 1970. Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Den nya gångstigen med tillhörande bro på Holmarna har anlagts och därmed är den andra delen av den planerade sträckan genomförd. Ny parkering vid Sandbankarna har iordningställts. I samarbete med studieförbund, volontärer och föreningar har arrangemang och aktiviteter bedrivits på Tallmon, Östangård och Fyrklövern. Individ- och familjeomsorgen beräknas att även fortsättningsvis ha en hög belastning. Hög arbetslöshet, drogmissbruk och familjeproblematik bidrar till en försämrad folkhälsa. Alltför många barn lever i en utsatt miljö och antalet placerade barn har ökat de senaste åren. Att förbättra folkhälsan är ett prioriterat politiskt mål och för att nå målet krävs ett långsiktigt hälsoekonomiskt arbete. Sveriges arbetsmarknad står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren och det gäller naturligtvis även kommunerna. För arbetsgivaren Älvkarleby kommun kommer omkring 170 anställda att pensioneras fram till och med år 2023. Beräkningarna baseras på pensionering vid 65 års ålder. Det kommer att innebära en stor utmaning att återrekrytera personal med rätt kompetens, då konkurrensen om arbetskraften blir hård. Redan idag förekommer rekryteringsproblem inom vissa personalkategorier. För att lyckas har Älvkarleby kommun inlett ett arbete att ta fram kompetensförsörjningsplaner. Planerna ska avse alla nivåer och omfatta rekryteringsbehov (både återbesättning och utökning), kompetensutvecklingsbehov och ev. avvecklingsbehov. Det pågår samtidigt att länsgemensamt arbete kring kritiska kompetenser. De grupper som främst kommer att beröras av pensionsavgångar är; Yrke Antal (st) Procent Undersköterska 31 18,3 % Förskollärare 15 8,9 % Vårdbiträde 12 7,1 % Lärare, (grundskola) 11 6,5 % Barnskötare 10 5,9 % Programberedningen, med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och den lokala nivån för de sju riksdagspartierna, har presenterat sitt arbete i skriften Framtidens utmaning Välfärdens långsiktiga finansiering ( SKL 2010). Bland slutsatserna kan nämnas: Vi är alla eniga om att finansieringen av välfärdstjänsterna kommer att bli en utmaning i framtiden och som fordrar att politiska beslut redan nu fattas i en långsiktig kontext. /../ Det är en genuint politisk fråga där partierna måste bekänna färg för väljarna. Men att sopa problemet 7

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt under mattan och tro att det ordnar sig är definitivt ingen lösning. Programberedningen kommer fram till att de demografiska förändringarna till år 2035 kommer att ge ökade kostnader, men att det ändå är hanterbara kostnadsökningar, som inte ställer krav på nämnvärt ändrade finansieringsbehov. Den stora utmaningen är om den årliga enprocentiga ambitionsökning, utöver demografiförändringar, som empiriskt har kunnat mätas sedan 1985, kommer att fortsätta. I sådana fall kommer det att krävas både skattehöjningar och andra finansieringsverktyg, t.ex. egenavgifter. Beredningen pekar på att det i framtiden kommer att krävas hårdare prioriteringar, avgränsningar och förtydliganden av det offentliga åtagandet. Sammanställd redovisning Ingående enheter I den sammanställda redovisningen ingår Älvkarleby kommun, AB Älvkarlebyhus (100 % ägande) och Älvkarleby Vatten AB (ÄbVAAB). ÄbVAAB är dotterbolag till Gästrike Vatten AB som äger 99 % av aktierna. Genom resterande aktie, en s.k. hembudsaktie, äger Älvkarleby kommun 100 % av rösterna, vilket innebär att kommunen betraktas ha ett avgörande inflytande och bolaget ska alltså ingå i koncernkonsolideringen Koncernens konsoliderade resultat 2015 uppgick till + 18,7 mnkr (2014: -6,0 mnkr). Resultaten för de enskilda bolagen framgår under respektive rubrik nedan. Koncernens goda soliditet på 41 % från 2014 minskade något under 2015 till 40 %. Det är AB Älvkarlebyhus högasoliditet som slår igenom för hela koncernen. Rörelsekapitalet förstärktes under året med 41,1 mnkr till -5,3 mnkr. Det är hela koncernen som står för förstärkningen. De långfristiga skulderna uppgick 31 december till 265,7 mnkr; 25,2 mnkr högre än året före. Kommunen har minskat sin upplåning med 54,8 mnkr och övriga ökat med 80,0 mnkr, bl.a. för att Älvkarleby Vatten ABs interna upplåning övergått till extern upplåning, (62,0 mnkr). De båda ingående bolagens ekonomi inger inga farhågor för koncernen. Utmaningen ligger i att skapa förutsättningar, så att kommunens ekonomiska resultat även fortsättningsvis ligger på 2015-års resultatnivå. Anställda Antalet tillsvidareanställd personal och månadsavlönade vikarier inom koncernen uppgick vid årsskiftet 598 (599), vilket motsvarar cirka 576 (576) årsarbetare. Kommunen har även haft timanställda motsvarande 64 (64) årsarbetare. AB Älvkarlebyhus AB Älvkarlebyhus förvaltar fastigheter belägna i Skutskär, Älvkarleby, Lanforsen, Marma och Gårdskär. Antalet lägenheter uppgick vid årsskiftet till 1 046 (1 041) med en bostadsyta om cirka 64 700 m2 (64 355 m2). Lokalytan uppgick till cirka 18 400 m2 (15 700 m2). Antal vakanta lägenheter uppgick vid årets slut till 10 (17), vilket motsvarar 1,0 % (1,6 %) av det uthyrningsbara beståndet. I genomsnitt för året har 1 % (1 %) av lägenheterna varit vakanta eller avställda. Tidigare år har uthyrningen av verksamhetslokaler varit gynnsam. När kommunen har behov av lokaler så har kommunen ett särskilt ansvar att samarbeta med AB Älvkarlebyhus om man inte har lokaler inom den kommunala verksamheten. Investeringar i fastigheter uppgick under året till 12,9 mnkr (30,3 mnkr). Investeringarna bestod främst av stamrenovering på Berget och ombyggnation på Fallvägen 9, Älvkarleby. Även ett antal balkongfronter har bytts på Hårstaområdet. På grund av relativt stora investeringar som översteg avskrivningarna, blev kassaflödet negativt med 13 mnkr. Bolaget betalade en borgensavgift till kommunen på 381 tkr, (342 tkr). Hyran höjdes den 1 juli med i genomsnitt 1,68 % (1,92 %) för bostäder och lokaler, vilka inte har indexhyror. Bolaget redovisade ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 2,8 (5,3) mnkr. Efter bokslutsdispositioner (upplösning av periodiseringsfond) och skatt redovisades ett resultat på 2,6 (5,2) mnkr. Det ekonomiska resultatet gjorde att den ekonomiska ställningen försvagades under 2015. Soliditeten per 31 december uppgick till 59 % (62 %). Omsättningen blev 2,1 mkr högre än föregående år. Elkostnaderna var under 2015 fortsatt låga. Årskostnaden uppgick till 2,8 mnkr, vilket är det lägsta under de fem föregående åren. Kostnaden för skador och reparationer uppgick till 3.5 mnkr; vilket är något högre än 2014. Vattenkostnaderna översteg föregående år med 318 tkr. Älvkarleby Vatten AB Kommunens vattenoch avloppsverksamhet bedrivs sedan 2008 i ett koncernsamarbete med Gävle, Hofors och Ockelbo kommuner. Gävle kommun äger 70 % i moderbolaget Gästrike Vatten AB och övriga kommuner äger 10 % vardera. Gästrike Vatten äger i sin tur anläggningsbolag, ett bolag för varje ingående kommun. Dock äger varje kommun en hembudsaktie (1 % av aktiekapitalet) i sitt eget anläggningsbolag, vilket gör att kommunerna kontrollerar 100 % av rösterna i sina respektive anläggningsbolag. Älvkarleby Vatten AB är huvudman för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen. Verksamheten består i att äga och förvalta de 8

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt allmänna va-anläggningarna i kommunen. Va-taxorna fastställs av Älvkarleby kommunfullmäktige. Verksamheten regleras i lagen om allmänna vattentjänster. Anläggningarna består av vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer, tryckstegringsstationer, högreservoarer, infiltrationsanläggningar och ett omfattande ledningsnät. Älvkarleby Vatten AB har inga anställda och verksamheten sköts av inhyrd personal från moderbolaget, Gästrike Vatten AB. Älvkarleby Vatten AB belastas för samtliga kostnader avseende arbete med anläggningarna. Resurser som nyttjas gemensamt genom Gästrike Vatten AB och som inte direkt är hänförbara till ett specifikt anläggningsbolag fördelas genom nom en fördelningsnyckel som har fastställts av styrelsen för moderbolaget. Årets andel för Älvkarleby Vatten AB uppgick till 8 % (8 %). Ett långsiktigt kretsloppstänkande genomsyrar hela verksamheten, där hänsyn tas till kommande generationers behov av bra VA-försörjning. Idag saknar Älvkarleby reservvatten och det är strategiskt viktigt att säkra en kompletterande vattentäkt i kommunen. Vi utreder en möjlig vattentäkt genom att pumpa den under en lång tid för att se hur mycket vatten den kan ge och vilken kvalitet vattnet kan hålla. Utredningen kommer att fortsätta under 2015 och 2016. Kommunstyrelserna i Gävle och Älvkarleby har beslutat, att Gästrike Vatten AB ska ta fram ett underlag för beslut om utredningsprojekt. Ledningsnätet i Långsand och Gårdskär etapp 2 är underhållet och delvis förnyat. Ledningsnätsförnyelse Bruksgatan och vid Medora. Installation av skyddsbarriärer vid vattenverket i Sand. Arbete med utredning av grundvatten för en framtida ny vattentäkt för reservvatten. Provpumpningar som ett led i att verifiera kapacitet och kvalitet i grundvattenmagasinet. parametern. Den har fastställts av kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun 26/11-14. Den nya taxekonstruktionen träder i kraft per 1/1-2016. Det ekonomiska resultatet efter skatt uppgick till 0 tkr (2014: 0 tkr). Då har ett överuttag om 1,1 mnkr redovisats som en kort skuld till VA-kollektivet. Överuttaget ska återföras till kollektivet inom tre år. Nettoomsättningen ökade med 3,8 mnkr, medan rörelsens kostnader steg med 3,7 mnkr. Bolagets utveckling i sammandrag. 2015 2014 2013 2012 2011 Nettoomsättning tkr 30 205 26 368 26 727 27 069 24 277 Investeringar tkr 5 916 3 884 5 805 3 253 9 983 Såld mängd VA tm3 778 784 740 887 959 Producerad mängd vatten tm3 1 461 1 319 1 332 1 388 1 381 Mottagen mängd avlopp tm3 1 215 1 058 866 1 036 1 036 Uppdragsföretag Juridiska personer som under 2015 bedrivit offentligt finansierad verksamhet åt kommunen, men som inte ingår i den sammanställda redovisningen: Kommunalförbundet Gästrike Räddningstjänst, räddningstjänst Kommunalförbundet Gästrike Återvinnare, renhållning, återvinning Kommunalförbundet Inköp Gävleborg, upphandlingar Konsument Gästrikland, konsumentvägledning Previa AB, företagshälsovård Älvboda Friskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, skola Under året har en ny gemensam taxekonstruktion för brukningstaxan införts, den träder i kraft 201601-01. Taxekonstruktionen har en rörlig och en fast avgift, för den fasta avgiften är mätarstorleken den styrande 9

Personalekonomisk redovisning 2015 Där uppgift finns om antal årsarbetare är beräkningen gjord utifrån 1980 arbetade tim/år. Personalvolym Vid utgången av 2015 uppgick kommunens antal månadsavlönad personal till 649 (653) st., vilket motsvarar 719 (710) månadsanställningar och 657 heltider (637). not: 1 person kan uppbära flera anställningar. Under året har 137 605 timmar utförts av timavlönad personal jämfört med 148 713 timmar för 2014. Detta motsvarar 69,5 årsarbetare, en minskning med 5,6 årsarbetare jämfört med 2014. Antal anställda (månadsavl) varav - KS - SBN - UTOM Omräknade heltider (samtl månadsavlöna de anställningar, inkl vilande) varav - KS - SBN - UTOM Timavlönade (Åa) 2012 2013 2014 2015 612 23 49 542 601 25 46 530 582 23 55 505 560 24 52 484 653 30 58 566 637 30 57 550 649 35 58 558 657 35 54 567 56 64 75 70 Kön och ålder Medelålder; män respektive kvinnor månadsavlönade. Medelålder totalt: 48,0 år (47,8) Medelålder kvinnor: 48,7 år (48,3) Medelålder män: 43,42 år (44,6) Andelen anställda fördelade på kön (i procent) 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 89 89 90 88 87 Män 11 11 10 12 13 Fördelningen mellan kvinnor och män har varit i stort sett densamma under senaste femårsperioden. Andel heltider kvinna/man (i procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 81 95 63 65 63 64 82 83 85 2011 2012 2013 2014 2015 Jämfört med 2014 har andelen heltider ökat bland både män och kvinnor. Det fanns vid årsskiftet 13 (13) deltidsarbetande män och 183 (205) deltidsarbetande kvinnor. Från 2011 erbjuds samtliga anställda inom Vård- och Omsorg önskad sysselsättningsgrad. Kompetensförsörjning/pensionsavgångar Fram till och med år 2023 kommer ca 170 tjänster beröras av uppnådd pensionsålder 65 år. Vi arbetar på flera sätt för att möta det kompetensbehov som uppstår. Exempel på aktiviteter är bl a ett länsgemensamt nätverk för kontakt med universitet och högskolor, representation på olika arbetsmarknadsdagar för att marknadsföra vår kommun, delaktiga i Vård- och omsorgscollege för utbildning av undersköterskor och inom skola och socialtjänst pågår ett arbete i syfte att attrahera nya medarbetare och behålla de vi har samt marknadsföring av kommunen i sociala medier t ex facebook. Varje verksamhet ser också kontinuerligt över sitt kompetensbehov och den kompetens som finns idag. I det arbetet anges åtgärder för att möta behovet t ex olika utvecklingsinsatser eller rekrytering. De yrkesgrupper som främst berörs är: Yrke Antal (st.) Procent Undersköterska 31 18,3 % Förskollärare 15 8,9 % Vårdbiträde 12 7,1 % Lärare (grundskola) 11 6,5 % Barnskötare 10 5,9 % Resterande är spridda över flera olika yrkesgrupper. Lönekostnader och arvoden Alla kostnader är redovisade exkl. PO Kostnaden för löner, arvoden och ersättningar till personal, förtroendevalda, uppdragstagare m.fl. uppgick under året till 216,7 mnkr, jämfört med 212 mnkr 2014 - vilket är en ökning med 2,2 (8,2) %. 68 Kvinnor Män 10

Personalekonomisk redovisning 2015 Medellön Medellönen för kvinnor är 26 967 kr (26 273 kr) och för män 26957 (25 808 kr). Föregående år var kvinnors medellön 465 kr högre än männens men har nu en differens på 10 kr. Kvinnornas medellön i relation till männens uppgår till 100,04 % (101,80 %). Medellönen totalt i kommunen per 31 december är 26 966 kr (26 220 kr). En ökning med 746 kr (722 kr), vilket motsvarar 2,9 % (2,8 %). Hösten 2015 påbörjades en lönekartläggning i syfte att minska risken för osakliga löneskillnader. Kartläggning och analys beräknas bli klar våren 2016. Arbetad tid och frånvaro Avser månadsanställda och anger anställningstidens fördelning i procent mellan arbetad tid och frånvaroorsaker. Beräknad på total arbetstid 1 213 042 (1 187 065) timmar, varav 924 080 (921 710) timmar arbetad tid och 288 962 (265 355) timmar frånvarotid. Antal timmar och fördelning på olika frånvaroorsaker är i stort sett detsamma som föregående år. Skillnaden är för liten för att ge utslag i figuren nedan. Löneöversyn 2015 Löneökningar i samband med årets löneöversyn, fr.o.m. 150401, uppgick till en kostnad av 3,8 mnkr (3,8 mnkr) för året. Det totala utfallet för löneöversynen blev 2,69 % (2,84 %). Sjuklönekostnaden Sjuklönekostnaden för arbetsgivarperioden (dag 2 14 samt 10 % dag 15-90) är 4,1 mnkr (3,7 mnkr). En ökning med 0,4 (0,3) mnkr från föregående år. Mertid/Övertid Den sammanlagda mertiden/övertiden för 2015 är 10 926 timmar (12 804 timmar) och motsvarar 16,8 (19,6) timmar/anställd vilket är en minskning med 2,8 (2,3) timmar per anställd jämfört med föregående år. Sjukfrånv. 7% Ferie/Uppe håll 2% Semester 9% Föräldraled 1% Vård av barn 1% Övrig frånvaro 4% Netto arbetstid 76% Den sammanlagda mertiden/övertiden för 2015 motsvarar 5,5 (6,5) årsarbetare, vilket innebär en minskning 2015 med 1,0 årsarbetare. Uttagen kompledighet under 2015 är 5 906 (5 122) timmar, vilket motsvarar 9,1 (7,8) timmar/anställd, motsvarande 3,0 (2,6) årsarbetare. Utbetalad kontant ersättning för mertiden uppgick till 1,89 (2,32) mnkr 10 8 6 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 Enkel övertid Kval övertid Fyllnadstid Genomsnittligt antal utförda mertidstimmar per anställd och år - månadsanställda. Hälsobokslut Procent av de anställdas sammanlagda tillgängliga ordinarie arbetstid, dvs. tid med hänsyn tagen till frånvaro utan lön. Samtliga anställda. Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för kvinnor: Sjukfrånvaro för män: 2011 2012 2013 2014 2015 5,17 5,88 6,50 6,40 6,90 5,43 5,96 6,82 6,78 7,35 3,24 5,21 4,30 3,84 4,17 Sjukfrånvaron för åldersgrupp - 29 år: 2,37 3,77 4,57 4,81 4,86 30 49 år: 4,18 4,98 5,79 5,77 5,60 50 år - : 6,69 6,92 7,53 7,36 8,48 Andel av total sjukfrånvaro 35,0 31,45 27,84 34,44 38,69 som varat i 60 dgr eller mer: 11

Personalekonomisk redovisning 2015 Kvinnornas sjukfrånvaro är högre än männens. Högsta sjukfrånvaro bland kvinnor har åldersgruppen 50 år och äldre, 8,81 % (7,85 %). För männen är högsta sjukfrånvaron i åldersgruppen 50 år -, 5,49 % (3,07 %). År 2014 var den högsta sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år och var då på 4,40 %. Andelen långtidssjuka (frånvarande 60 dgr eller mer) har ökat jämfört med tidigare år. Hälsa Sjukfrånvarodagar per snittanställd Frånvarodagar / snittanställning Frånvarotillfällen / snittanställning 2014 2015 27,95 29,32 2,38 2,39 Dag 1-14 (snitt) 6,82 7,11 Dag 15-59 (snitt) 3,61 3,57 Dag 60-17,5 18,6 Korttidsjukfrånvaron (1-14 dagar) har under 2015 ökat något jämfört med 2014, från 6,82 dagar/medarbetare till 7,11 dagar/medarbetare. Under 2015 fanns ett snitt på 2,4 (2,4) frånvarotillfällen per medarbetare. Åtgärder och insatser Älvkarleby kommun har ett fortsatt mål att sänka sjukfrånvaron till 5 % eller lägre. Den procentuella sjukfrånvaron varierar mycket mellan olika verksamheter. Långtidssjukfrånvaro som kan vara både arbetsrelaterad och icke arbetsrelaterad, påverkar kommunens totala sjukfrånvaro men påverkar små personalgrupper i större utsträckning. Under 2015 reviderades rutinen för sjukanmälan, i syfte att underlätta för deltidsarbete vid nedsatt arbetsförmåga och möjliggöra för tidigare återgång i arbete vid sjukdom. Under 2014 påbörjades ett pilotprojekt tillsammans med företagshälsovården och hemtjänsten, för att i ett tidigare stadium fånga upp medarbetare som uppvisar signaler på ohälsa. Projektet har uppfattats som positivt av både chefer och medarbetare och den nya rutinen kring upprepad korttidssjukfrånvaro infördes i hela kommunen 2015. Under 2015 införskaffades rehabiliteringsverktyget Adato, för att underlätta för cheferna och effektivisera rehabiliteringsprocessen. Cheferna kommer bland annat att kunna samla all dokumentation i verktyget, få påminnelser när åtgärder behöver vidtas och säkerställer att arbetsgivarens rehabiliteringskrav uppfylls. En uppföljning med utvalda chefer visar att arbetet kring sjukfrånvaro varierar, dels på grund av olika orsaker till sjukdom men också genom att olika verksamheter har olika förutsättningar och krav. Vissa chefer har återkommande avstämningar vid arbetsplatsträffar kring den upplevda arbetsmiljön, medan andra går på gemensam gympa en gång i veckan. Det har förekommit omorganiseringar av verksamheter, som har haft en upplevd positiv effekt för medarbetarnas arbetsförhållande. Uppfattningen är att cheferna har goda kunskaper om sina medarbetares sjukfrånvaro. De vet vilka personer som har hög sjukfrånvaro och vad sjukfrånvaron huvudsakligen beror på. Fr.o.m. 2015 erbjuder Älvkarleby kommun sina medarbetare att välja mellan en timme friskvård per vecka eller ett friskvårdsbidrag på 700 kr. 70 % av medarbetarna har valt friskvårdsbidraget och 57 % av dessa har använt hela eller delar av bidraget. Företagshälsovård Älvkarleby kommun har för sina medarbetare avtal med Previa avseende företagshälsovård för främjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. Kostnaderna för företagshälsovård 2015 uppgick till 712 tkr (901 tkr). Den stora skillnaden beror på att en medarbetarenkät (PULS) genomfördes 2014. 2013 2014 2015 tkr % tkr % tkr % Rehab 301 48 394 44 371 52 Förebygga 221 36 428 47 289 41 Främja 100 16 78 9 52 7 Totalt 622 100 901 100 712 100 Av alla insatser hos företagshälsovården under 2015, utgjordes 48 % (56 %) av den totala kostnaden av förebyggande eller främjande insatser. För att förbättra samarbetet mellan chefer och företagshälsovården kommer företagssköterskan och kundansvarig hos Previa, besöka respektive ledningsgrupp under året i syfte att arbeta mer främjande och förebyggande. 12

Personalekonomisk redovisning 2015 Uppföljning medarbetarundersökning Under hösten 2015 genomfördes ytterligare en uppföljning den tidigare PULS-enkäten. I tabellen nedan presenteras resultatet från de båda uppföljningarna, november 2014 och december 2015. Under 2015 besvarades enkäten av 324 (401) svarande. Medarbetarna har fått fylla i en sexgradig självskattningsskala, där 1 motsvarar stämmer inte och 6 motsvarar stämmer. Dessa svar har sedan omvandlats till poäng (1-6 poäng). Poängen har därefter summerats och ett medelvärde har beräknats. Medelvärden och förändring presenteras i tabellen nedan. Nr. Fråga/påstående November 2014 December 2015 Förändring 1. Jag mår bra 4,52 4,53 +0,01 2. Jag har krafter kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag 3,77 3,73-0,04 3. Jag får uppskattning för min arbetsinsats 4,36 4,48 +0,12 4. Jag kan påverka min arbetssituation 4,01 3,93-0,08 5. Jag har en bra fysisk arbetsmiljö 4,15 4,23 +0,08 6. Ange din upplevda stress i arbetet 4,15 4,02-0,13 7. 8. 9. 10. För att du i framtiden ska bibehålla eller förbättra din hälsa, bedöm ditt behov av att förbättra ditt arbetsliv Tycker du att du riskerar din hälsa och/eller säkerhet pga. arbetet? (JA) Jag har under senaste sex månaderna vidtagit åtgärder för att förbättra min livsstil (JA) Jag har under senaste sex månaderna vidtagit åtgärder för att förbättra mitt arbetsliv (JA) 2,01 1,99-0,2 33,6% 35,6% +2,0 71,2% 68,0% -3,2 57,9% 58,6% +0,7 För frågorna 1-7 betyder ett högre värde, en positiv ökning med undantag för frågan om upplevd stress (fråga 6), där ett högre värde betyder högre upplevd stressnivå. För frågorna 8-10 presenteras resultatet med ett procentuellt värde och visar andel som har besvarat frågorna med ja. Även för fråga 8, innebär en högre andel JA-svar en negativ ökning. 13

Kommunrevisionen Ordförande: Kenneth Holmgren Revisionen totalt (tkr) Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot Budget 2015 INTÄKTER Verksamhetens intäkter 0 0 0 0 KOSTNADER Personalkostnader -105-98 -126 28 Köp av verksamhet -480-465 -495 30 Övriga kostnader -6-7 -9 2 Summa kostnader -591-570 -630 60 DRIFTSRESULTAT -591-570 -630 60 Avskrivningar - - - - FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter - - - - Räntekostnader - - - - VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -591-570 -630 60 Kommunbidrag 610 630 630 ÅRETS RESULTAT 19 60 0 Kommunens revisorer lämnar härmed redogörelse för sin verksamhet och för användningen av 2015 års anslag. Utöver denna verksamhetsberättelse kommer revisorerna, i enlighet med kommunallagens bestämmelser, att efter granskning av kommunkoncernens årsredovisning för 2015 avlämna särskild revisionsberättelse till fullmäktige. Ekonomi För 2015 års granskningsarbete erhöll revisionen ett anslag om 630 tkr. De bokförda kostnaderna för verksamheten uppgick till 570 tkr. Verksamhet Kommunens revisorer genomförde 2015 granskande och främjande revision inom ramen för god revisionssed. För revisorernas granskning gäller kommunallagen och av fullmäktige antaget revisionsreglemente. Enligt kommunallagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna ska varje år, i revisionsberättelsen, uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser samt enskilda ledamöter i dessa. Revisorerna har genomfört följande aktiviteter för att skapa underlag för bedömningen: Granskning av nämndernas och styrelsens ansvarsutövande Med ansvarsutövande avses nämndens/styrelsens aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamhet och ekonomi. Granskning av årsredovisningen och delårsrapport Kommunernas årsredovisning regleras i den kommunala redovisningslagen och det ankommer på den kommunala revisionen att bedöma om redovisningen skett enligt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Fördjupade granskningsprojekt I de fördjupade projekten granskas utvalda delar av verksamheten. Följande projekt genomfördes under året: Hemsjukvård och hemtjänstverksamhet ur ett kvalitativt och effektivitets perspektiv Samgranskning inom Uppsala län avseende närvårdsarbetet Samverkan skola och IFO kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Samt har ett seminarium genomförts avseende samverkan mellan skola och IFO kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. 14

Kommunrevisionen Ordförande: Kenneth Holmgren Löpande granskningsarbete Revisorerna har följt nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom träffar med förtroendevalda och tjänstemän, protokollsgranskning samt diverse avstämningar och mindre uppföljningar föranledda av revisorernas iakttagelser. Revisorerna hade under året nio sammankomster för att avhandla dels granskningen av årsredo- visningen för 2014, dels övrig granskning enligt planen för 2015. Revisorerna biträddes i sitt arbete av PwC enligt särskilt avtal. PwC:s revisionskonsulter har utfört granskningar och uppföljningar i enlighet med revisionens uppdrag. PwC har också svarat för den administration som är förknippad med revisorernas verksamhet. 15

Kommunstyrelsen Ordförande: Marie Larsson Förvaltningschef: Anna-Karin Karlsson Kommunstyrelsen totalt (tkr) Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot Budget 2015 INTÄKTER Verksamhetens intäkter 5 377 4 738 4 107 631 KOSTNADER Personalkostnader -18 971-21 641-22 179 539 Köp av verksamhet -9 186-9 207-9 103-104 Övriga kostnader -17 648-18 752-18 698-54 Summa kostnader -45 806-49 600-49 980 381 DRIFTSRESULTAT -40 429-44 862-45 873 1 011 Avskrivningar -1 092-1352 -1 275-78 FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter 0 0 Räntekostnader -114-113 -115 2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -41 635-46 327-47 262 935 Kommunbidrag 43 317 47 262 47 262 ÅRETS RESULTAT 1 682 935 0 Nämnden, totalt Bland kommunstyrelsens ansvarsområden ingår bl.a. kommunövergripande planering och utredning, medborgarservice, nämndadministration samt ekonomi- och HR-funktion (inkl. bemanningsenheten) och näringslivsverksamhet. Sammanfattande analys av resultatet KS-förvaltningen gör ett överskott med 935 tkr. I helårsavvikelsen ingår flera mindre positiva och negativa avvikelser som till största delen är kostnader/intäkter som varit svåra att påverka/förutse. Men en del av överskottet kan tillskrivas allmän återhållsamhet på grund av det ekonomiska läget. Verksamhetsförändringar Kommunen har anställt en säkerhetssamordnare. En ny ekonomitjänst har inrättats. Bemanningsenheten som tidigare varit organiserad under UTOM-nämnden ingår från och med 2015 under KS. Busstrafiken har från årsskiftet flyttats över till SBN. De verksamheter som visar överskott är övergripande och näringsliv, administrationen och HR och bemanning. Ekonomiavdelningen visar ett underskott. Se även nedanstående rubrikerna. 16

Verksamhetsområden (tkr) Kommunstyrelsen Ordförande: Marie Larsson Förvaltningschef: Anna-Karin Karlsson Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot Budget 2015 Övergripande och näringsliv -4 676-18 679-19 161 482 Administration -33 115-16 508-16 715 208 Ekonomi -854-4 503-4 251-252 HR och bemanning* 2 990-6 637-7 135 498 Totalt -41 635-46 327-47 262 935 *Bemanningsenheten är flyttad till KS 2015 Övergripande och näringsliv Totalt gör övergripande och näringsliv ett överskott på 482 tkr för året, vilket beror på lägre kostnader för arvoden för KS, återbetalning från överförmyndarnämnden avseende 2014 och lägre internhyra för sportfiskeforum. Administration IT-verksamheten gör ett underskott på 350 tkr, vilket beror på att en extern revision av kommunens Microsoftlicenser har skett samt att årets kapitalkostnader för IT är för lågt budgeterade i förhållande till tidigare investeringar. Underskottet balanseras genom att administrativa avdelningen gör ett överskott på 230 tkr vilket bero på ökade bidrag samt mindre kostnad än budgeterat för utbildningar. Kopieringskostnaderna är 120 tkr lägre än budgeterat och i övrigt beror överskottet på allmän återhållsamhet inom de administrativa verksamheterna. Totalt gör administrationen ett överskott på 208 tkr. Ekonomi För året gör ekonomi ett mindre underskott på 252 tkr. Till största delen består underskottet av kostnader för externa konsulter till exempel Öhrlings som anlitats i olika redovisningsfrågor. HR och bemanning Totalt har verksamheten ett överskott på 498 tkr. Bemanningen står för det största överskottet (382 tkr) i form av minskade personalkostnader. De minskade personalkostnaderna är dels beroende på sjukskrivningar men också på grund av en medveten nerdragning av personal i slutet av året på grund av det ekonomiska läget. Friskvårdsbidraget utnyttjades inte fullt ut och ger ett överskott på 118 tkr. Destinations- och besöksnäringsutvecklingen har sedan i mars en extern utförare. Kommunens säkerhetsarbete har omorganiserats och kommunen har anställt en säkerhetssamordnare istället för att köpa tjänsten från räddningstjänsten. Inom ekonomifunktionen har man sedan några år tillbaka inte varit fullt bemannade vilket resulterat i att vissa arbetsuppgifter inte kunnat utföras/utvecklas i den takt som krävs för att kunna leverera en kvalitetssäker verksamhet. För att kvalitetssäkra verksamheten och för att leva upp till övriga verksamheters förväntningar på ekonomiavdelningen som serviceorganisation har en ny ekonomitjänst inrättas. Tack vare denna utökning kommunens ekonomistyrning, uppföljning, mm. förbättrats. Flera fackliga timmar än budgeterat användes under året på grund av bl a mögelangreppet på Östangård och ombyggnationen av Tallmon. Framtiden Översiktsplanen antogs 2009 och ska aktualiseras inom varje mandatperiod. Om aktualisering ska ske behöver resurser avsättas för att möjliggöra arbetet. Krisberedskap får allt större fokus på grund av ett instabilare läge i världen. Våldsbejakande extremism och civilt försvar kommer att påverka hur vi arbetar med området. Den digitala utvecklingen som sker i samhället kommer innebära att vi måste ställa om i verksamheten. I närtid så måste vi avsätta resurser för både e-arkiv och e-tjänster. Medborgarservice grundtanke med en väg in har inte uppfyllts fullt ut. Om tanken är den att det ska vara en väg in så kommer det att behövas flera resurser i framtiden. Övergripande HR-frågor som t ex personalvolym, antal heltider, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro presenteras i det personalekonomiska bokslutet. Väsentliga händelser Vi blev nominerade till Guldhanden 2015 där alvkarleby.se utsågs till finalist i kategorin Bästa offentliga webbplats. Kompetensförsörjning av ledarskapet är en framtidsfråga som vi kommer behöver lägga fokus på. Vi ser ett behov av att kunna arbeta mer förebyggande och omfördela medel för friskvård för den enskilda medarbetaren men också för grupper. Arbetet med arbetsgivarvarumärket behöver förstärkas. Vi har svårigheter att bemanna vissa tjänster och yrkesgrupper och behöver skapa en tydlig profil av vad vi står för och vad vi kan erbjuda. 17

Tillväxt- och näringslivsbokslut Kommunstyrelsen Ordförande: Marie Larsson Förvaltningschef: Anna-Karin Karlsson Verksamhetsåret I början av 2015 antogs Tillväxtstrategi 2015 2020 som ska vara styrande för kommunens tillväxtarbete och är nämnds övergripande. Den årliga uppföljningen sker i årsredovisningen. Eftersom Tillväxtstrategin prioriterar vissa områden, ska alla aktiviteter som syftar till tillväxt kunna härledas till strategin. Strategin har fyra strategiska områden, Bilden av Älvkarleby, Infrastruktur och bostäder, Entreprenörskap i skolan och Näringslivsutveckling. Under verksamhetsåret har följande betydande aktiviteter skett i de olika områdena: Bilden av Älvkarleby Särskilt marknadsföringsmaterial togs fram riktat till bostadsbyggare gällande möjligheter till etablering vid Bodaån med hjälp av Regionförbundet. Kommunen marknadsförde detta projekt på Sveriges största fastighetsmässa, Stockholm Business Arena. Samhällsbyggnadsnämnden har med hjälp av en extern aktör ompaketerat f.d. Folkhusområdet i Älvkarleby, till Nybogård och marknadsfört området på nytt, vilket resulterat i tomtförsäljning. Infrastruktur och bostäder Ett intensivt detaljplanearbete, vilket är den viktigaste åtgärden för detta strategiska område, pågår. Eftersom detaljplanearbete sker på platser i kommunen där det redan finns en byggherre eller som anses attraktiva, bör arbetet ge effekt. Hamnen är också ett prioriterat område och en dialog med relevanta aktörer har skett under 2015. Eventuella utvecklingsinsatser ligger dock längre fram tiden. Ifråga om bredband har det befintliga bredbandsnätet köpts av IP-only från Borderlight och den nya aktören satsar på en utbyggnad. Entreprenörskap i skolan Under året fick samtliga klasser i årskurs 7 möjlighet till ett fadderföretag under ett koncept som kallas Trossen. Skolan genomförde även en förstudie angående utvecklingen av entreprenörskap i skolan. Näringslivsutveckling I syfte att skapa ett bättre företagsklimat togs en särskild handlingsplan där en rad insatser finns. För att ge företag möjligheten att öka kompetensen i sina företag, har kommunen samarbetat med tre andra kommuner i Norduppland i en projektansökan som beviljades 23 mkr av Europeiska Socialfonden. Det har genomförts cirka 30 unika företagsbesök där företagens behov har inventerats. I slutet av året påbörjades med stöd från Regionförbundet ett arbete med ett besöksoch destinationsprogram för att tydliggöra kommunens roll för att skapa förutsättningar för näringen. En upphandling av den operativa destinations- och besöksnäringsutveckling har skett. Analys Stora delar av tillväxtstrategin är aktiva, men det är fortfarande tidigt att vänta sig större effekter. Däremot kan vi se vissa trender sedan tidigare och tillväxtarbetet ska syfta till att maximera detta. Positiva mål och mätetal är att befolkningen växer och är den största på 20 år, kommunen har ökat i Svenskt näringslivs ranking och förvärvsintensiteten, dvs andelen av befolkningen i åldern 20 64 år, har också ökat. Samtidigt finns två mått som är viktiga, där ungdomsarbetslösheten har ökat om den jämförs med ett år tillbaka och nyföretagandet är lågt jämfört med riksgenomsnittet. Den senaste statistiken för antalet arbetstillfällen är från 2014, men jämfört med 2013 försvann 45 arbetstillfällen från kommunen som geografisk enhet vilket är en minskning med 1,7 %. Särskilt uppseendeväckande är att det försvann arbetstillfällen från branscher kopplade till besöksnäringen, men minns att detta var 2014, året innan en extern utförare arbetade med frågan och det vi vet är att antalet gästnätter ökade markant under 2015. Svenskt näringslivs ökning kan antas i framförallt det gemensamma arbete som genomfördes i tillväxtstrategin som baserades på dialog med näringen och det faktum näringslivsarbetet förstärktes med en näringslivschef. Focusranking, Bäst att bo föll vi från plats 203 till 217 vilket är olyckligt. Dock är rankingen ett index med 43 variabler, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Faktorer som andelen högskolelärare, andelen nöjesställen, förändring av huspriser, andel kulturarbetare, mångfald på tjänstemarknaden och medeltemperatur är svåra att påverka som kommun. Sannolikt måste kommunen göra en 18

Kommunstyrelsen Ordförande: Marie Larsson Förvaltningschef: Anna-Karin Karlsson vidare analys angående faktorer som kan påverkas till vis del såsom ungdomsarbetslöshet, hemtjänstkvalitet och befolkningstillväxt. Men det måste understrykas att även om vi skulle öka i det vi kan påverka, så kanske vi inte ökar i ranking. Dock ska vi glädjas över att Uppsala går från plats 4 till plats 2 och Gävle går från plats 52 till 42. Eftersom vår kommun har bra infrastruktur och förbindelser till dessa städer, kan våra medborgare nyttja det kulturutbud, arbetstillfällen, nöjesställen och högre utbildning som finns i där. Vårt geografiska läge är vår styrka. Vad som är viktigt att påpeka i sammanhanget, är att vi är i en expansiv region. I Uppsala kommun tillkom nästan 1100 arbetstillfällen och i Gävle, något mer blygsamt, närmare 170. Vad som är också intressant att se att våra arbetande invånare uppgår till 4 066 vilket är den högsta siffran sedan sättet att mäta infördes 2008. Faktum är att antalet personer som bor och arbetar i kommunen ökade med tre och antalet utpendlare ökade med 16. Antalet inpendlare minskade med 48 och vi har det lägsta antalet inpendlare sedan 2008. Vad som är relativt tydligt är att vår omvärld påverkar oss och om vi ska kunna nyttja vårt läge och den regionala arbetsmarknaden, måste framförallt bostäder byggas. Samhällsbyggnadsnämnden tar ett stort ansvar i och med en offensiv detaljplanering som möjliggör fler bostäder. Vad som är centralt är att kommunen blir attraktiv vilket innebär att fler byggherrar faktiskt vill bygga, annars spelar antalet detaljplaner ingen roll. Här är det viktigt att tänka på vilken bild vi vill förmedla och vad som faktiskt är sant. Punktinsatser gentemot byggsektorn såsom deltagande på fastighetsmässan och framtagande av material, det strategiska samarbetet kring Nybogård, men det måste utvecklas. Många aktiviteter som syftar till ett bättre företagsklimat och därmed förhoppningsvis fler arbetstillfällen startade 2015 och är igång. Framtida utmaningar och aktiviteter De nationella utvecklingstrender som påverkar Älvkarleby, såsom Stockholmsregionens utvidgning och urbanisering i Gävle, skapar positiva förutsättningar för vår utveckling. Vi befinner oss i en expansiv region och det handlar om hur vi kan maximera detta. Ett viktigt arbete är att utveckla bilden av Älvkarleby kommun. Detta arbete kommer att påbörjas under 2016 och det finns medel till detta. Effekterna av ett lyckat arbete kan öka takten i bostadsbyggandet och antalet inflyttare. På sikt kan detta påverka företagsetableringar också. Grunden i arbetet är dock att invånarna känner igen den bild vi målar av kommunen och att vägen framåt är uppskattad av medborgarna. Då blir också genomslaget som störst eftersom vi får tusentals ambassadörer. Nyföretagande är lågt och det finns en stor, outnyttjad potential i denna. Aktiviteter för att förbättra nyföretagandet måste utredas vidare under 2016 2017. Integrationen av utrikesfödda är en framtidsfråga, eftersom den påverkar sysselsättningsnivåer och arbetslöshet, vilket får effekter på den kommunala ekonomin. Samtidigt är detta också en outnyttjad resurs för tillväxt, då kommunen får nya invånare vilket betyder potentiella företagare och arbetskraft. Besöks- och destinationsprogrammet som ska arbetas fram under 2016 kommer att sannolikt resultera i aktiviteter och prioriteringar för att stärka förutsättningarna för näringen under 2017 och framåt. Skutskär tätort har stor potential att växa både utifrån att det finns en utbyggd service, tillgänglig mark, arbetsplatser och goda kommunikationer. Men tillväxten måste ske på ett ordnat och genomtänkt sätt för att Skutskär ska bli mer attraktivt som en boendeort. Detta är centralt för bilden av hela kommunen. Den fysiska utvecklingen av orten, bör under kommande år, planeras i en fördjupad översiktsplan. 19

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren Samhällsbyggnad totalt (tkr) Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot budget 2015 INTÄKTER Verksamhetens intäkter 49 982 53 509 48 502 5 007 KOSTNADER Personalkostnader -20 235-21 883-21 887 4 Köp av verksamhet -17 486-16 579-16 178-401 Övriga kostnader -35 267-37 245-36 923-322 Summa kostnader -72 987-75 707-74 988-719 DRIFTSRESULTAT -23 006-22 198-26 486 4 288 Avskrivningar -10 689-11 509-11 544 35 FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter 0 0 0 0 Räntekostnader -1 0 0 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -33 695-33 707-38 030 4 323 Kommunbidrag 34 465 38 030 38 030 ÅRETS RESULTAT 770 4 323 0 4 323 Nämnden, totalt Samhällsbyggnadsnämndens ansvar omfattar byggoch miljöverksamhet, kultur- och fritidsverksamhet, arbetsmarknad och integration, (AmI), teknisk verksamhet (inkl. kommunens fastigheter och säkerhet). Sammanfattande analys av resultatet Samhällsbyggnadsnämnden totalt uppvisar ett budgetutfall för året på plus 4,3 mnkr. Det stora överskottet beror dels på reavinster på försäljningar av mark och fastighet med totalt 3,1 mnkr, dels på positivt resultat på väghållning på grund av uteblivet snöfall november-december och dels på att byggoch miljös utfall är ett stort överskott (lägre personalkostnader och högre intäkter jämfört med budget). Stora underskott att nämna är drift/omställningskostnader för fiskecampingen och nedskrivning av bokfört värde på Skutskärs IP. Utfall exklusive reavinsterna är plus 1,2 mnkr och kommer inte att påverka verksamheterna under åren 2016-2020. Analys inför 2017-2019 Förberedande arbete måste göras för att matcha komponentavskrivningar mot drift i fastighets budget. Samtidigt ska internhyresmodellen ses över. Ny fastighetsorganisation startas 2016 och utfallet måste bevakas inför 2017. Förändringar av statliga bidrag för arbetsmarknad måste bevakas inför 2017. Verksamhetsförändringar Inom bygg och miljö har tillfälliga personalförstärkningar gjorts inom livsmedelskontrollen och inom fysisk planering för att möta behovet. Inom byggområdet har verksamheten haft vakanta tjänster under del av året. Vakanserna har ersatts av konsult till dess ordinarie personal kommit på plats. Kultur och fritid har haft en 50 procentig projektanställning under sex månader som arbetat med kommunens konstsamling, med stöd från Arbetsförmedlingen. Bemanningen på fritidsgården Träffen har periodvis utökats. AmI har från och med juni utökat tjänsten som språkpraktikanordnare för nyanlända från halvtid till 75 %. Inom samordnad arbetslivsinriktad insats med behovsanpassat stöd anställdes i juli en social arbetscoach på 75 %, finansierad av Samordningsförbundet i Uppsala län. 20

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren Verksamhetsområden (tkr) Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot Budget 2015 Nämnd och förvaltningschef -1 453-1 521-1 458-63 Bygg och miljö -3 231-3 875-4 686 811 Kultur och fritid -12 290-12 829-13 221 392 Arbetsmarknad och integration -1 199-1 272-1 470 198 Teknisk avdelning -15 523-14 210-17 195 2 985 Totalt -33 695-33 707-38 030 4 323 Driftprojekt (tkr) Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot Budget 2015 Driftprojekt -569-141 0-141 Nämnd och förvaltningschef Under året har nämnd och förvaltningschef förbrukat 63 tkr mer än budget. Underskottet beror på inköp av I-pads, telefon mm till politiker. Bygg och miljö Bygg- och miljöavdelningens avvikelse mot budget är plus 811 tkr. Verksamhetens positiva utfall beror framförallt på låga personalkostnader på grund av vakanta tjänster och sjukdom under året samt att byggoch miljöavgifterna inbringade 276 tkr mer än budgeterat. Omklassning av verksamheter har inneburit att flera objekt fått ökade miljötillsynsavgifter. Även bygglov- och planavgifter har resulterat i högre intäkter, flera sådana ärenden har handlagts sent på året. Kultur och fritid Kultur- och fritids resultat för året är plus 392 tkr. Orsaker till det är lägre hyror och städkostnader samt återhållsamhet. Arbetsmarknad och integration Arbetsmarknad och integration redovisar ett positivt utfall på 198 tkr. Det är framförallt försäljning av ett fordon, hyran på Centralen och lägre personalkostnad (differentierat po-pålägg) som bidrar till överskottet. Teknisk avdelning Tekniska avdelningens utfall är plus 2 985 tkr. Avdelningen redovisar reavinster dels 1,4 mnkr för försäljning av mark på Myrhagsgatan i Skutskär, till Gästrike Återvinnare och dels 1,7 mnkr för försäljning av Nygård i Älvkarleö. Negativt utfall för Skutskärs idrottsplats med 447 tkr. Därav 308 tkr på nedskrivning av bokfört värde på avskriven investering, resterande underskott beror framför allt på elkostnader och OVK-besiktning. Projekten sänkning av lakvattendamm och försök med energiskog på Dragmossen avslutades, kostnad 290 tkr, åtgärderna var inte budgeterade. Totalt resultat för Dragmossens deponi blev trots det endast minus 34 tkr. Konsult- och kapitalkostnaderna blev lägre jämfört med budget. Fiskecampingen har kostat 424 tkr mer än budgeterat varav arrendeintäkten är 133 tkr (budget på helår, ny arrendator från 1 mars). Resterande del av underskottet är tillkommande kostnader vid överlämnande för larm, ventilation, utrustning och kommunala inventarier mm. Utfall för de återlämnade fastigheterna Marma skola, Älvkarleö förskola och f.d. Bussdepå blev minus 288 tkr, kostnaderna var inte budgeterade. Väghållningens totala resultat blev plus 726 tkr. Snöröjningens kostnader för vårvintern var höga och därför innehölls medel om 400 tkr på sommarväghållningen för eventuellt snöfall i slutet på året. Endast låga kostnader för sandning redovisas under senvintern och utöver det så redovisar barmarksrenhållning, broar och dagvatten överskott. Försäljning av ved från ristipp för 178 tkr var den främsta orsaken till att parkavdelningens resultat blev positivt. 21

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren Fastighetsavdelningens kostnader redovisar totalt ett underskott på 129 tkr (-0,4 % jämfört med budget). Det beror främst på höga kostnader för akut underhåll/vattenskador. Överskott redovisas för intern försäkringspremie, det interna försäkringssystemet som beslutades 2003, har inte sjösatts. Utfallet har reglerats mot nyttjande nämnder. Driftprojekt Det driftprojekt som finns med i årets utfall (minus 141 tkr) är Fiskecampingen. Det är fasta kostnader för januari-februari. Från och med 1 mars drivs campingen av en arrendator. Ingen budget fanns för projektet. Investeringsbudget Den totala investeringsbudgeten uppgick till 25 mnkr och varav 9,4 mnkr är anslag som har flyttats över från 2014. Förbrukat är 12,2 mnkr. Stora projekt som har utförts är ny belysning och sarg i ishallen, multisportarena vid Bodaskolan, upprustning av tennis/skate vid Rotskärsskolan och byte av armaturer på vägbelysningen. Stora investeringar som inte har utförts är åtgärder för rening av lakvatten på Dragmossen och ny ispist i ishallen. De planeras utföras år 2016 och totalt 8,7 mnkr överförs till 2016 samt ytterligare 4,4 mnkr för övriga pågående mindre projekt. Väsentliga händelser Bygg och miljö Detaljplan för bostäder vid Bodaån har startats och samråd har hållits Fyra detaljplaner har antagits under året. Fysisk planering har förstärkts med två personer från 15 juni till årsskiftet, men även drabbats av personalbortfall vilket påverkar den planerade produktionen. Utöver detaljplaner har en förstudie för ökade byggrätter i Gårdskär tagits fram. Inom bygglov har det varit vakanta tjänster under sommaren, en konsult har tillfälligt hanterat bygglovsärenden tills ny ordinarie personal var på plats 1 oktober. Information om bygglovsregler och Attefall har getts på två samfälligheters årsmöte. Ett större bygglovsärende har delvis hanterats med hjälp av externa kompetenser. Klassning av livsmedelsobjekt har genomförts och 94 % av de planerade livsmedelskontrollena har utförts. Ett större kemikaliehanteringsärende har hanterats inom miljöskyddsområdet samt ett stort anmälningsärende. Revidering av lokala hälsoskyddsföreskrifter har påbörjats. Nytt kartsystem har köpts in för att underlätta handläggning. Ett kartbaserat planarkiv för webben som även servar allmänheten, har tagits fram. Upphandling av nytt ärendehanteringssystem har genomförts tillsammans med fem närliggande kommuner. Inmätningar för nytt höjdsystem har genomförts av Metria. En förstudie om möjliga vägar till samarbete med andra nordupplandskommuner inom plan-, byggoch miljöområdet har genomförts. Kultur och fritid Biblioteket har haft drygt 75 000 besök under året vilket är en ökning med nästan 1 000 besök jämfört med föregående år, (2014 var ett valår och 3983 personer besökte då biblioteket för förtidsröstning). Under de fem senaste åren har besöken ökat med nästan 10 700 besök. Vilket motsvarar en ökning på ca 17 %. Under året lånades nästan 49 000 medier ut och drygt 700 e-lån laddades hem. Antalet utlån har sjunkit med ca 3 700 lån jämfört med förra året. Arrangemang för barn sker regelbundet. Exempelvis barnteater, musiklek och sagoyoga. Fredagsklubb med sagor, rim och ramsor, för hemmavarande föräldrar med barn upp till 5 år. Vid skolloven har aktiviteter arrangerats för barn. Exempelvis tecknarskola, skrivarverkstad, sommarbokfika, clownbesök och barnhack. Barnhack är tillfälle då barn lär sig enklare dataprogrammering. Biblioteksklubben för barn i mellanåldern träffas regelbundet. Bokpåseprojektet med Jungfruholmens förskola utökades med mångspråkspåsar men avslutades då få påsar lånades. Syfte var att tillgängliggöra böcker och öka läsningen för barnen. 53 besök av skolklasser åk 1-5 och 2 besök åk 8 har skett under året, varav vid 24 tillfällen lyssnade eleverna på bokpresentation och 5 tillfällen på sagostund. Samtliga åk 5 och åk 7 har fått träffa en författare. Språkpraktikanter, feriearbetande ungdom samt skolpraktikanter tar tagits emot. Kommunens konst har inventerats och dokumenterats noggrant tack vare en tillfällig anställning. Många nyanlända använder biblioteket flitigt och integration prioriteras. Sagostund på arabiska och svenska har arrangerats. Biblioteket erbjuder Library Press Display, en tidningstjänst på nätet med svenska och utländska tidningar. Under sommaren besökte många nyanlända ungdomar biblioteket och efterfrågan på datortider och 22

Sysselsättningen var stor. En integrationslördag anordnades i samarbete med Afar-vänner och temat var folkhälsa och integration. Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren Teknisk avdelning Den nya gångstigen med tillhörande bro på Holmarna har anlagts och därmed är den andra delen av den planerade sträckan genomförd. Flertalet välbesökta och intressanta föreläsningar har lockat många besökare till biblioteket. Vid ett tillfälle kom ca 100 besökare. Utställningshallen har haft stor bredd och variation och utställningarna har varit välbesökta. Förskolor, skapande skola, fritidsgårdarna och dagligverksamhet har haft fina välbesökta utställningar liksom duktiga lokala skapare och fotografer. De länsgemensamma satsningarna på Konsertoch Författarkarusell har fortsatt. Fritidsgården Träffen har varit flitigt besökt. Periodvis har bemanningen utökats för att kunna hantera den ökade tillströmningen samt händelser i och kring fritidsgården. Nästan 5 200 besök skedde under året, en ökning med 22 % jämfört med förra året. Oasen har haft ca 5 100 besök vilket är en ökning med drygt 600 besök jämfört med förra året. I snitt har 35 barn/dag besökt Oasen varav i snitt 31 besökare kl.13-17. Under hösten tog nämnden beslutet att stänga fritidsgården under 2016 då omfördelning av resurser behöver göras. Fyra veckor under sommaren bedrevs ungdomsverksamhet i form av Sommarbussen, flitigt besökt och mycket uppskattat. Bussen fanns på olika ställen i kommunen med aktiviteter eller bara som samlingspunkt men även resor utanför kommunen gjordes. Idrottsfritids för barn i åk 2 har bedrivits i samarbete med SISU och föreningslivet. Barnen får prova på olika idrotter under eftermiddagstid. Prova-på aktiviteter har också arrangerats vid två lov i samarbete med föreningslivet. Friluftlivsveckor med utställning och många programaktiviteter har genomförts med god uppslutning. Guidade vandringar längs Sågarnas promenad har anordnats vid flertalet tillfällen och deltagandet och intresset har varit stort. En utredning av kommunens totala föreningsstöd har genomförts av Utvärderingsringen. Slutrapporten presenterades för nämnden i december och eventuella förändringar utifrån den kommer att arbetas fram under 2016. Ny parkering vid Sandbankarna har iordningställts. En större avstyckning och markförsäljning har skett med anledning av Gästrike Återvinnares nya etablering på Södra Industriområdet. Försäljning har skett av Älvkarleö bruk 4:55, Nygård. Trafikverket har tagit ansvar för pumpstationerna i Älvkarleby kommun. Lösning för omhändertagande av lakvatten på Dragmossens deponi har föreslagits och processen pågår med att utreda detaljerna kring detta. Fiskecampingen drivs från den 1 mars av ett bolag. Omfattande mögelskador har upptäckts på Östangårds demenscentrum. Skadorna har föranlett utredningar gällande lokalernas skick och arbetsmiljön för boende och personal. Lokalerna har tömts och de boende har flyttats till annat äldreboende. Projekteringsmedel har beviljats i syfte att ta fram alternativa lösningar gällande nybyggnation eller upprustning av befintliga lokaler vid Tallmon respektive Östangård. Det stora projektet med utbyte av kommunens gatubelysning har avslutats. Hänvisas till bilagan Energibokslut, för att läsa om väsentliga händelser och framtid för kommunens energiarbete. Avtalet med Riksbyggen har sagts upp och kommunen kommer att starta fastighetsskötsel i egen regi våren 2016. Under 2015 har tekniska avdelningen provkört ett skaderapporteringsverktyg där alla skadegörelser som drabbar kommunens anläggningar/egendom dokumenteras. Verktyget underlättar att planera det skadeförebyggande arbetet. I samarbete med studieförbund, volontärer och föreningar har arrangemang och aktiviteter bedrivits på Tallmon, Östangård och Fyrklövern. 23

Nedan följer ett urval av 2015 års skadegörelser: Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren Antalet skador per fastighet Fastighet Antal Skador Vinkelboda Förskola 3 Trillingboda Förskola 2 Rotskärsskolan 8 Sporthallen Rotskär 2 Brandstation 1 Bodaskolan 9 Sörgärdets Skola 2 Marma Förskola 3 Totalt: 30 Antal skador per anläggning Område/anläggning Antal Skador Skutskär Tågstation 4 Badplats Centrum 2 Marma Tågstation 1 Tunneln Rv76 3 Skutskärs Centrum 1 Tunneln Idbäcksvägen 1 Totalt: 12 De stora problemområdena där skadegörelse sker är kommunens skolor och tågstationen i Skutskär. De vanligaste orsakerna är klotter, fönsterkross och att verksamhetens egendom vandaliseras. Arbetsmarknad och integration Arbetsmarknad och Integration har per den 31 december 2015 tagit emot 77 remitteringar till samordnad arbetslivsinriktad insats med behovsanpassat stöd. Av samtliga remitterade är 39 personer yngre än 29 år och 30 % är utrikesfödda. Antal som deltar/har deltagit är 53 personer, av dem har 26 tagit emot offentlig försörjning i mer än tre år, 30 har grundskola som högst avslutad utbildning och 5 personer har inte avslutad grundskola. Per den 31 december är 24 personer avslutade. Resultatet för dessa personer redovisas i följande diagram. Kommunen har från delegationen för unga till arbete erhållit statsbidrag på 200 tkr, för framtagande av lokal överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. I den lokala överenskommelsen framgår hur samverkan med Arbetsförmedlingen ska genomföras samt de gemensamma mål som ska uppnås. För genomförande av den lokala överenskommelsen har kommunen erhållit 346 tkr och en SAM-organisatör på ½-tid kommer att anställas. Hänvisas till bilagan Integrationsbokslut, för att läsa om väsentliga händelser och framtid för integration. Framtiden Arbetsmarknad och integration Arbetsmarknad och integration står inför stora utmaningar med att bidra till att minska utanförskapet. Samordningsförbundet i Uppsala län har tagit beslut om att arbeta för en långsiktig samverkan med hjälp av samverkanskoordinator på 60 %. Kultur och fritid Bibliotekens roll står inför en stor utmaning och förändring. Överlag minskar de fysiska lånen i hela riket men biblioteken spelar en betydande roll som mötesplats och fyller en stor uppgift när det gäller integration av nya svenskar. En plats där nya svenskar kan läsa böcker och tidskrifter på sitt språk men också möjlighet att lära sig det nya språket. Då kommunen har många nyanlända som besöker biblioteket ser vi en stor utmaning i att ekonomiskt kunna köpa in och tillhandahålla litteratur på många språk. Fritidsgården Oasen kommer att stängas eftersom resurser måste omprioriteras och satsas på verksamhet som avdelningen ansvarar för. Från och med årsskiftet stänger fritidsgården 24

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren kl.17 och vid halvårsskiftet stänger fritidsgården helt. Det är utbildning- och omsorgsförvaltningens ansvar att erbjuda eftermiddagsverksamhet för barn under 12 år. Under 2016 kommer avdelningen att se över ungdomsverksamheten och arbeta fram förslag på eventuella förändringar för att möta nya behov. Utvärderingsringens utredning om kommunens totala föreningsstöd kommer eventuellt att innebära förändringar av hur det fördelas. Bygg- och miljö Under 2016 kommer avdelningen att byta ärendehanteringssystem vilket kommer påverka den tillgängliga tillsyns- och handläggningstiden under året. Fysisk planering utökas med en tillsvidaretjänst under 2016 för att möta behovet. I juli 2016 träder förändringar i PBL i kraft vilket även innebär ett krav på handläggningstider för anmälningsärenden inom byggområdet. Kommunen behöver hitta lösningar för att uppdatera och utveckla användandet av geografisk information. Inom bygg-, miljö-, hälsoskydd-, och livsmedelsområdena behöver kommunen fortsätta arbetet med att utveckla den handläggning och tillsyn som behövs. Fortsatt samarbete och erfarenhetsutbyte med andra kommuner kommer att krävas inom samtliga områden. Tekniska avdelningen Taxa för markpris är föreslagen för att tydliggöra och underlätta försäljning av mark. Kommunens lediga tomter ska marknadsföras på hemsidan. Riktlinjer för markanvisning vid exploatering är föreslagen. Informationen ska finnas tillgänglig på kommunens hemsida. Riktlinjerna tydliggör vad som gäller för byggherrar och exploatörer. Intensifiera arbetet med att utveckla attraktiva boendeområden. Arrendetaxa är antagen och villkorsändringar ska genomföras successivt. En enhetlig taxa följer likhetsprincipen för marknyttjande för samma typ av ändamål. Under första halvåret 2016 invigs de nya tennis banorna på Rotskärsskolan samtidigt som den nya skateparken tas i bruk. På Bodaskolan kommer den nya multisportarenan att stå klar under första halvåret 2016. Med multisportarenan på plats förbättrar kommunen utomhusmiljön på området och ger fler möjlighet till spontanidrott även efter skoltid. Bodaskolan och dess utomhusmiljö ska under kommande år genomgå en stor förändring. Tekniska avdelningen har projekterat fram ett underlag till förbättringsåtgärder som gör att objektet kommer att förädlas på bästa tänkbara sätt. Ombyggnation av kommunhusets entré kommer att utföras under 2016-2017 och kommer att ge kommunens invånare samt övriga besökare tydligare orientering. På så sätt kan Medborgarservice möta upp besökare på ett mycket mer säkert och enkelt sätt. Projektering kommer att pågå för att ta fram handlingar och ritningar gällande nybyggnation av vård och omsorgsboende på Tallmon. Under 2016 kommer det att anläggas en ny parkering vid resecentrum i Skutskär, även med utökning av cykelparkeringen. Bodaån etapp 3, förlängning av gångstig till Kullen, kommer att påbörjas 2016. Asfaltering av väg till den nya avfallstationen (Myrhagssvängen) kommer att ske innan invigning. Upprustning av lekplatser kommer att ske under 2016. En perennplantering kommer att anläggas i Älvkarleby Tekniska avdelningen kommer att ta fram en handlingsplan för broar under 2016. En fortsättning av hastighetsskyltning i kommunen ska ske under året. Under 2016 kommer projektet med att plantera energiskog vid Dragmossen att påbörjas. Ny fastighetsorganisation för fastighetsskötsel kommer att implementeras. Under år 2016 ska arbetet med skaderapporteringsverktyget fortsätta och ambitionen är att fler aktörer ska ansluta sig till det. 25

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren Älvkarleby kommun ska vara en trygg och säker plats att bo, vistas och jobba i. Det ska vara en nollvision på skadegörelser. Även arbetet med att mer systematiskt jobba med internt skydd kommer att påbörjas år 2016. Ett exempel på det är systematiskt brandskyddsarbete. Antalet larm och fellarm från våra brand- och inbrottslarmsanläggningar ska minska. Det ska ske i nära samarbete med verksamheterna. Nyckeltal 2013 2014 2015 2015 (i kronor om inte annat anges) Utfall Utfall Utfall Budget Fastighet Kostnad per m 2 lokalyta, totalt, 759 847 841 838 Kostnad per m 2 lokalyta, underhåll,* 182 245 190 180 Kostnad per m 2 lokalyta, total drift 311 298 303 312 Väghållning Kostnad per m 2 kör- och gång/cykelväg, drift och underhåll 13,18 8,38 11,22 14,53 Kostnad per belysningsstolpe, total 665 638 731 693 Parker Kostnad per m 2 parkyta, drift 6,02 5,99 5,32 5,69 Kostnad per lekplats, total* 11 591 14 273 16 047 16 684 *inkl vattenskador för 1,8 mnkr redovisat 2014. *antal lekplatser år 2015 är 19 st, tidigare år 22 st. 26

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren Energibokslut Verksamhetsåret En Energistrategi antogs av kommunfullmäktige den 21 oktober 2015. I den finns följande mål: Kommunens personbilar skall år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar Kommunens fordonsflotta skall vara fossilbränslefri år 2030 Effektivisera transporterna till och från kommunen Energiförbrukningen i kommunens fastigheter skall vara 20% lägre år 2020 än den var år 2012 Alla verksamheter skall ha en egen enklare energiplan att arbeta efter Gröna hyresavtal skall införas för kommunens fastigheter Under 2015 har en energistatus utförts på alla våra fastigheter för att få en tydlig bild av nuläget. Där finns ett antal förbättringsåtgärder som kommer att läggas in i fastigheternas underhållsplaner för kommande år. Modulen vid Jungfruholmens förskola som värmts med direktverkande el under många år avyttrades under 2015. Tallmon är en av de fastigheter som har den högsta energiförbrukningen. Projekteringen för nybyggnad/ombyggnad av denna fastighet startades upp under 2015. Nybyggnaden/ ombyggnaden kommer minska energiförbrukningen för denna fastighet avsevärt. Från dagens 282 kwh/m² till ungefär 70 kwh/m². Upphandling av kommunens första solcellsanläggning har genomförts under 2015 och installeras i början av 2016. Anläggningen är placerad på taket på Tallbackens förskola och förväntas kunna producera ca 17 000 kwh/år. Framtiden Kommunens första två elbilar och en laddhybrid är beställda och levereras i mars/april 2016. Under 2016 kommer arbetet med verksamheternas energiplaner att påbörjas. 27

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Magnus Grönberg Förvaltningschef: Bert-Ola Dahlgren Integrationsbokslut Verksamhetsåret I överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande av nyanlända av 43 personer är fördelningen 21 personer via planerat mottagande och 22 personer via egen bosättning. Till kommunen har under perioden januari - december 2015 inflyttat totalt 178 nyanlända personer. Av dem har 89 personer bosatt sig i kommunen som första kommunplacering och av dem anlände enligt Migrationsverket 10 personer genom planerat mottagande. 89 personer har haft första kommunplacering i annan kommun. Av dessa 178 personer är 21 avflyttade under året. Verksamhetens alla kostnader täcks av bidrag från Migrationsverket. Integrationskostnader blev 114 tkr högre jämfört med budget. Orsaker till det är en utökning med integrationshandläggare på 75 procent för språkpraktik. Medel har överförts till Utbildning och omsorgsnämnden för en 75 procentig lärartjänst inom förberedandeklass och finansiering av tre lärartjänster inom SFI på vuxenutbildningen. Integration finansierar sex syriska lärare under ett år och de arbetar som lärarassistenter på kommunens grundskolor. Vid ett besök av politiker och tjänstemän från de baltiska länderna presenterades kommunens integrationsarbete. De besökte Länsstyrelsen Gävleborg och i samband med det även Älvkarleby kommun. Kommunens första medborgarskapsceremoni har tillsammans med Kultur och fritid genomförts under firandet av Sveriges nationaldag på Gammelgården i Älvkarleby. Framtiden Vi står inför stora framtida utmaningar. Med en allt äldre befolkning behöver vi tillvarata de nyanländas kompetens för att uppnå en god tillväxt. Vårt arbete kommer att fortsätta med att matcha nyanländas kompetens mot marknadens behov. En ny lag träder i kraft 1 mars 2016 som avser mottagande av nyanlända för bosättning. Lagen är tvingande för samtliga kommuner att ta emot nyanlända. Arbete kommer att påbörjas för att skapa en gemensam mötesplats för våra nyanlända kommunmedborgare. AmI kommer även att stödja kontakten för nyanlända mot föreningslivet Två ESF-projekt inom integration kommer att påbörjas 2016, Älvkarleby kommun deltar i bägge. Projekten har som mål att underlätta inträde till arbetsmarknaden, dels genom snabbspår för vårdutbildade akademiker samt metodstöd för att underlätta matchning inom praktiska yrken. 28

Utbildning- och omsorgsförvaltningen totalt (tkr) Utbildnings- och omsorgsnämnd Ordförande: Anett Aulin Förvaltningschef: Ulrika Hjerpe Utfall helår 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot budget 2015 INTÄKTER Verksamhetens intäkter 55 903 68 046 59 984 8 062 KOSTNADER Personalkostnader -254 365-257 486-263 134 5 648 Köp av verksamhet -107 314-113 469-104 759-8 710 Övriga kostnader -74 860-73 982-74 916 933 Summa kostnader -436 539-444 937-442 809-2 129 DRIFTSRESULTAT -380 636-376 892-382 825 5 933 Avskrivningar -1 937-2 114-2 293 179 FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter 2 7 0 7 Räntekostnader -7-4 0-4 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -382 578-379 002-385 118 6 116 Kommunbidrag 360 250 383 208 383 208 Tilläggsram KunDa överskott från föregående år 2 055 1 910 1 910 ÅRETS RESULTAT -20 273 6 116 Nämnden, totalt Utbildnings- och omsorgsnämnden ansvarar inom utbildningsområdet för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, kulturskola samt vuxenutbildningen (KunDa) som drivs i form av intraprenad. Inom omsorgsområdet består verksamheterna av individoch familjeomsorg, vård och omsorg samt ensamkommande flyktingbarn. Nämnden ansvarar även för kommunens kostverksamhet. Fördelning av budget 2015 Diagram: Fördelning av budget inom Utbildnings- och omsorgsförvaltningen. VOM = vård och omsorg. IFO = Individoch familjeomsorgen, KunDa = vuxenutbildning. Sammanfattande analys av resultatet Utbildnings- och omsorgsnämnden visar totalt ett positivt utfall för året med 6,1 mnkr Utbildningsverksamheternas positiva utfall på knappt 1,7 mnkr härrör sig till största delen från lägre kostnader för gymnasieskolan, skolskjutsar samt köpta platser inom skolbarnomsorgen och förskoleklass. Kostverksamheten bidrar också med ett positivt resultat på drygt 1,9 mnkr som till största delen beror på förmånligare livsmedelsavtal samt att köket vid Östangård demenscentrum stängts. Vård och omsorgs negativa utfall på knappt 4,5 mnkr beror till största delen på obalans mellan budget och kostnader för personal. De två första månaderna översteg personalkostnaderna budgeten med 2,2 mnkr men från mars låg kostnaden på eller i närheten av periodiserad personalbudget. Anledningar till att kostnaderna överskred budgeten de första månaderna var sjukskrivningar och extrakostnader i samband med att även vikarier blivit sjuka, vilket innebar kostnader i flera led. Det var även fler beviljade insatser, fler brukare samt vikariekostnader i samband med informationsmöten med anledning av mögelangrepp i Östangårds demensboende. Andra bidragande orsaker till underskottet var ett vite på 409 tkr där förvaltningsrätten anser att kommunen gjort sig skyldig till oskäligt dröjsmål med att tillhandahålla en insats om bostad med särskild service för vuxna 9 9 LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). 29

Det framkom under året att kommunen inte hade rätt att återsöka moms för lokalkostnaderna på seniorboendet Fyrklövern, vilket resulterade i att verksamheten inte fått den lagda intäktsbudgeten, vilket bidrar ytterligare till underskottet. Individ- och familjeomsorgens positiva utfall beror, till största del, på bidrag från Migrationsverket för att täcka utredningskostnader för ensamkommande barn. Andra bidragande orsaker till överskottet är att de beräknade merkostnader för ensamkommande flyktingbarns institutionsplaceringar inte har varit i närheten av budgeterade medel, personalkostnaden har varit lägre än budgeterade medel då verksamheten inte haft flertalet vakanta tjänster samt att försörjningsstödet har sjunkit från april månad. Det är första gången på ett antal år som utfallet av försörjningsstöd understiger budgeterade medel för året. Från 2014 års utfall har försörjningsstödets kostnader sänkts med ca 1,5 mnkr. Nedanstående diagram visar att kostnaden har sjunkit från april månad jämfört med år 2014. Utbildnings- och omsorgsnämnd Ordförande: Anett Aulin Förvaltningschef: Ulrika Hjerpe Verksamhetsförändringar Det systematiska kvalitetsarbetet inom förskolan fortsätter att utvecklas. Utbildning av en lärledare per förskoleavdelning fortsatte under våren 2015. Antalet elever i den kommunala grundskolan hade vid mätdatumet 15:e oktober ökat med 94 elever i jämförelse med samma datum 2014. Nyanlända elever med olika modersmål finns fördelade på alla kommunens förskolor och grundskolor. Skolan har ett nära samarbete gällande personalinsatser med både Kultur och fritid och Arbetsmarknad och integration, AMI. Prognosen visar att behovet av klassrum ökar vid Bodaskolan och Rotskärsskolan. Förvaltningen tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen gör en översyn av de långsiktiga behoven av lokaler där både förskola och skola ingår. Svårigheten att rekrytera behöriga lärare har varit märkbar under hösten jämfört med tidigare år. Exempelvis saknas behöriga lärare i svenska som andra språk på vissa skolor. Två lärare utbildas till speciallärare som, till viss del, finansieras internt. Ansökan till den statligt finansierade lågstadiesatsningen är beviljad vilket innebär att en förstärkning med lärare och personal i åk 1-3 genomförs. Kommunen köper platser för nyanlända ungdomar vid gymnasieskolans IM-program i Tierp. I augusti var 21 ungdomar inskrivna i Tierp, i dec 45 st. Antalet beräknas öka under 2016. Både samarbete mellan kommunerna samt skolstart för ungdomarna har fungerat bra Källa: Älvkarleby kommuns ekonomisystem Individ- och familjeomsorgens överskott, 3 576 tkr för året avviker kraftigt från beräknat överskott i oktoberprognosen, som var 55 tkr, vilket förklaras av de medel som verksamheten har fått från Migrationsverket. För att få bättre kontroll till 2016 på Migrationsverkets ersättningar kommer kommunen att genomföra en processkartläggning och arbeta upp ett system för att säkerställa rätt budgetering, återsökning och prognostisering. Verksamheten för ensamkommande barn, Vega, visar ett positivt utfall på 3 mnkr. Verksamheten har högre intäkter än budgeterat då det anlänt fler barn än beräknat till kommunen, samt att kommunen kunnat öppna ytterligare ett eget boende. På Tallbackens förskola har kostverksamheten en lägre bemanning från mars på grund av färre barn, även vid Jungfruholmens förskola minskade barnantalet och bemanningen när en avdelning stängdes. Tallmon har fått en ökning av portioner då en del av Östangårds boende har flyttat till Tallmon. Även där har bemanningen anpassats. Kommunen har överenskommelse med Migrationsverket från 1 januari 2015 om mottagande samt anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, så kallade ensamkommande barn. Kommunen har förbundit sig att tillhandahålla 21 platser totalt, varav minst nio asylplatser. Tidigare överenskommelse var att Älvkarleby kommun skulle tillhandahålla tre asylplatser och under november och december 2014 var överenskommelsen sex asylplatser. Som en konsekvens av denna tredubbling har kommunen öppnat ett ytterligare boende, i Älvkarleby. I slutet av 2015 hade kommunen totalt 28 platser. Förvaltningen inväntade då besked om möjlighet till ytterligare platser. Två ungdomar per rum skulle vara möjligt, utifrån bandsäkerhet 30

Problem med innemiljön som konstaterades vid Östangårds demenscentrum i Älvkarleby bland annat med mögelangrepp, innebar ett behov av flytt för brukare och personal. Läkare bedömde behov av att utrymma boendet senast under kvartal tre. Den 2 juli 2015 togs beslut i kommunfullmäktige att köpa ett 30-tal boendeplatser av Attendo Pukslagarvägen i Gävle kommun. De första personerna flyttade 1 september och hela flytten var avslutad 23 september. Flytten medförde även merkostnader för verksamheten, ca 1,1 mnkr för 2015. Kommunfullmäktige fattade även beslut om hyressubventioner för de boende som behövde flytta från kommunens demensboende. Konsekvenserna av beslutet ses över för eventuella nya politiska beslut. Boende, deras anhöriga och gode män har gett positiv återkoppling kring det nya boendet. Boendet i en annan kommun och i ett annat landsting har inneburit flertalet svårigheter, när det gäller gränsdragningar, främst kring läkarkontakter och färdtjänstfrågor. Alla tillsvidareanställda medarbetare har erbjudits fortsatt arbete i kommunens hemtjänst och på Tallmons omvårdnadsboende. Korttidsboende med demensinriktning och dagverksamheten har flyttat till Tallmon. Några medarbetare har valt att avsluta sin anställning i Älvkarleby kommun och några har beviljats tjänstledigt för att pröva annat arbete. Förvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen och projekteringsföretaget WSP inlett planering inför nybyggnation av äldreboende. Enligt kommunfullmäktigebeslut ska ny- och ombyggnation ske på Tallmoområdet i Skutskär. Åtgärdssammanfattning Under 2014 gjordes utredningar och genomlysningar av utjämningssystemet inom LSS/SFB (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade/socialförsäkringsbalken), biståndshandläggning och försörjningsstöd. Förvaltningen åtgärdade bristerna som framkom: Utbildnings- och omsorgsnämnd Ordförande: Anett Aulin Förvaltningschef: Ulrika Hjerpe utvecklad samverkan mellan individoch familjeomsorgen och vård och omsorg arbete för tillsätta vakanser arbete för att kunna rekrytera egna familjehem, kontakthem och kontaktfamiljer, för att minimera behovet av kostsamma konsulentstödda familjehem översyn av rutiner för biståndshandläggning och kvalitetssäkring av handläggningen utvecklad samverkan med Arbetsmarknad & integration mer systematisk uppföljning av ekonomin 2,5 mnkr är öronmärkta för att utveckla de alternativa lösningarna med öppenvårdsinsatser på hemmaplan. Boendestödjare inom vård och omsorg arbetade under vår och sommar med två ärenden, vilket har lett till att individoch familjeomsorgen har undvikit institutionsplaceringar, vilket ses som en vinst för berörda såväl som en kostnadsbesparing. Utvecklingsarbetet fortsatte under hösten 2015. genomgång av beslut och underlag för korrekta avgifter till utjämningssystemet alternativa lösningar i samverkan mellan öppenvård och myndighet, i stället för placeringar, gemensamma beredningar 31

Verksamhetsområden (tkr) Utbildnings- och omsorgsnämnd Ordförande: Anett Aulin Förvaltningschef: Ulrika Hjerpe Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot Budget 2015 Administration -9 530-7 596-6 674-922 Utbildning -169 654-177 669-179 328 1 659 KunDa* -7 832-8 519-9 867 1 348 Kost -12 997-12 530-14 478 1 948 Vård och omsorg -122 135-125 825-121 330-4 495 Bemanningsenhet** -2 055 0 Vega, ensamkommande flyktingbarn 104 3 000 0 3 000 Individ- och familjeomsorg -58 480-49 864-53 441 3 577 Totalt -382 578-379 002-385 118 6 116 *inkl tilläggsram på 1 910 tkr till KunDa 2015, överskott från 2014 till 2015 **Bemanningsenheten är flyttad till KS 2015 Administration Administrationen redovisar ett underskott på 922 tkr, vilket beror på till största del att IT-kostnaden som skulle belasta verksamheterna som nyttjar och har budgeterade medel för systemen var felplacerade under året. Utbildning Utbildningsverksamheterna exklusive vuxenutbildningen KunDa, redovisar ett positivt utfall för helåret på knappt 1 659 tkr. Lägre kostnader än budgeterat för gymnasieskolan samt eleversättningar inom fritidshem och förskoleklass bidrar främst till det positiva resultatet. KunDa Verksamheten KunDa redovisar ett överskott på 1 348 tkr. Intraprenaden tar med sig 1 300 tkr till 2016. Kost Kostverksamheten redovisar ett positivt resultat för helåret på 1 948 tkr. Främsta orsaken är mer fördelaktigt livsmedelsavtal för de större köken samt att köket vid Östangård stängts. Vård och omsorg Verksamheten redovisar ett negativt resultat för helåret på 4 494 tkr. Främsta orsaken är köpta boendeplatser. Vega Verksamheten Vega, ensamkommande flyktingbarn, redovisar ett positivt utfall med 3 mnkr. Boendet har haft fler ungdomar inskrivna än budgeterat under året samt att avtalet med Migrationsverket har skrivits om vilket medfört mer likställd ersättning. Individ- och familjeomsorg Verksamheten redovisar ett positivt resultat för helåret på 3 577 tkr. Främsta orsaken är intäkter från Migrationsverket. Väsentliga händelser Utbildnings- och omsorgsnämndens politiska sammansättning var ny med anledning av den nya mandatperioden. En ny förvaltningschef tillträdde 2015-01-01. Ur ett övergripande perspektiv har den markanta ökningen av ensamkommande barn, och flyktingsituationen i stort, haft en väsentlig påverkan på flera av förvaltningens verksamheter. Även det faktum att äldreboendet Östangård behövde utrymmas har påverkat flera verksamheter. Det är många beroeden, där bristen på ändamålsenliga lokaler, flertalet vakanser och förmågan att hantera det ökade antalet nya krav har ställt stora krav på anpassning och prioritering under året. Förvaltningen gjorde under december en Lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, eftersom bedömningen var att förvaltningen inte kan leva upp till lagstiftningens krav. Väsentligt inom utbildningsverksamheten var bland annat ett ökat behov av studiehandledare i modersmål samt lärare i svenska som andra språk En förberedelseklass startade på Rotskärsskolan åk 6-9 under december. Eleverna varvar lektioner i förberedelseklassen med ordinarie lektioner beroende på studiebakgrund. Även Sörgärdets skola planerar att starta en förberedelseklass. Bodaskolan arbetar enligt en egen modell med de nyanlända eleverna. Utbildningsverksamheterna satsar på kommunövergripande fortbildning för lärare i IKT (informations och kommunikationsteknik) tillsammans med Uppsala universitet, Skolverkets Läslyft samt ledarskapet i klassrummet i samarbete med Bättre ledare. Verksamheten fortsätter att arbeta med Matematiklyftet, i annan form, under ledning av en förstelärare. 32

Älvkarleby kommun ingår i den tredjedel av landets kommuner som deltar i SKL:s (Sveriges kommuner och landstings) satsning för att utveckla skolans styrning och ledning, Pisa 2015. Satsningen är inriktad mot att höja resultaten i matematik. Hela kedjan av politiker, förvaltning, skolledare och lärare träffas regelbundet och samverkar dessutom med nätverk i andra kommuner. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 17 ämnen från och med 2015 Utbildnings- och omsorgsnämnd Ordförande: Anett Aulin Förvaltningschef: Ulrika Hjerpe Projektet inom IM, med medel från Skolverket, som syftar till att kvalitetsutveckla yrkesintroduktionen pågick under året och avslutades under höstterminen. Projektet har visat bra resultat. Redovisning sker första kvartalet 2016. För att förhindra avhopp från gymnasiet ingår kommunen i projektet # jag med. Det är ett ESF finansierat projekt (Europeiska socialfonden) i samverkan med 40 kommuner och andra aktörer i fem län. Det startade under hösten 2015 och pågår till december 2018. Analysdelen inleddes i september 2015 och pågår fram till mars 2016 då nästa fas inleds. För att förebygga och förhindra så kallade hemmasittare ingår grundskolans elevhälsa och rektorer i projektet Skolan som arena. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden. En arabisktalande elevcoach och en socionom i grundskolan är anställda på ett halvår inom ramen för projektet. Källa: Sirius Meritvärdet i skolan har ökat sedan 2013 och under 2015 ökar det ytterligare. Elevens meritvärde räknas sedan 2015 fram utifrån 17 ämnen, tidigare var det endast 16 ämnen. Maximalt meritvärde är 340 poäng. Trots att meritvärdet ökar i grundskolan följer inte behörigheten till gymnasiet samma utveckling. För att höja elevernas resultat har nio lärare anställts som förstelärare med olika uppdrag inom IKT, matematik, SO-ämnet och läsinlärning. Det är 325 elever som är inskrivna på KunDa. Det är fortfarande kö på elever som har rätt att börja på sfi (svenska för invandrare) då inflyttningen ökat kraftigt i vår kommun likväl som i övriga Sverige. Intraprenadavtalet för KunDa, som gäller till 2016-06-30 sades upp för omförhandling. Det omfattande behovet av fler och mer ändamålsenliga lokaler ledde till ett beslut i kommunfullmäktige att hyra ytterligare ytor och genomföra en ombyggnation i KunDas befintliga lokaler. Från december kunde eleverna från IM (introduktionsprogrammet) flytta in i de nya lokalerna i Skutskärs centrum, efter att nyttjat lokalerna Träffen under ca 1,5 år. Under 2015 har kostverksamheten serverat över 400 000 måltider bestående av frukost, lunch, mellanmål och middag. Kostverksamheten har svårigheter att rekrytera kockar och det har varit stora svårigheter att bemanna alla kök. Den omfattande ökningen av elever inom skolan har medfört ökade livsmedelskostnader för verksamheten. I syfte att sänka sjukfrånvaron inom Vård och omsorg har delar av hemtjänsten inlett ett utvecklingsarbete med planerings- och analysstöd från Regionförbundet. Vård och omsorgs chefer har under året deltagit i program för ledningsgrupper, Leda för resultat, Sveriges kommuner och landsting Funktion som chef för Individ- och familjeomsorgen har varit obesatt under året. Två olika tillförordnade chefer har varit inne under perioden, dock inte kontinuerligt. Den nya chefen tillträder under mars 2016. De fyra teamchefsposterna var besatta vid utgången av augusti månad. Flertalet tjänster har varit vakanta inom barn och familj. Det är svårigheter att rekrytera den kompetensen i hela landet. Inom öppenvården har en familjestödjare anställts sedan december 2014, med medel från regeringens så kallade Prio-satsning (psykisk ohälsa plan för riktade insatser). Nya riktlinjer och rutiner inom försörjningsstöd har beslutats. Framtiden Förvaltningen som helhet kommer att ha ett stort fokus på ledarskapet, tydliga prioriteringar och en långsiktig plan för förvaltningens utvecklingsområden, där internkontroll och uppföljning är 33

viktiga områden. Flertalet riktlinjer behöver revideras och rutiner fastställas. En långsiktig och systematisk kompetensförsörjningsplan kommer att tas fram. Den ekonomiska uppföljningen under 2015 har visat på flera behov av enhetlighet. Lokalförsörjningen kommer fortsatt att ha ett stort fokus. På kommunövergripande plan kommer en övergripande strategi att tas fram, med tydligare arbetssätt och ansvarsområden. Stora elevkullar börjar i förskoleklass hösten 2016, vilket frigör platser i förskolan. Förskolorna i Skutskär kommer att ha fulla grupper medan två avdelningar i Älvkarleby inte fylls. Vid en kostnadsanalys syns att förskolan och skolan har höga lokalkostnader i jämförelse med liknande kommuner. Översynen som görs i samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen blir vägledande för ett mer kostnadseffektivt lokalutnyttjande. I hela landet råder brist på speciallärare vilket gör att det är mycket svårt att rekrytera yrkesgruppen. För att tillgodose behovet i kommunens skolor behöver en satsning göras på utbildning av redan anställda lärare. Den stora rörligheten hos lärarkåren mellan skolor och kommuner har aldrig varit större. Omsättningen på lärare påverkar kontinuiteten för eleverna vilket får effekt på elevernas studiero och resultat. Siffrorna visar på en ökad rörlighet de närmaste åren. Jungfruholmens förskola kommer under våren 2016 att ha en Naturvetenskaplig-teknikinriktning, via medel från Ljungbergsfonden. Sista delen av ombyggnationen av KunDas lokaler kvarstår. Under tiden saknas uppehållsrum samt möjlighet till matplatser och tillhörande utrustning för de vuxna eleverna. Under vårterminen kommer maten till barn och elever på Sörgärdets skola att levereras från Rotskärsskolan. Under 2016 kommer tillagningen av mat vid Tallmons kök att flyttas under nybyggnationen av boendet. Vård och omsorg kommer under 2016 att ha ett omfattande arbete att planera för det nya äldreboendet. Styrgrupp och referensgrupp arbetar fram till mars, därefter upphandling, innan byggnation påbörjas. Utbildnings- och omsorgsnämnd Ordförande: Anett Aulin Förvaltningschef: Ulrika Hjerpe Under 2016 förväntas ett beslut hos Socialstyrelsen som innebär att 5-dygnsregeln om utskrivningsklara från sjukhus förväntas bli 3 dagar. Ett länsövergripande arbete under ledning av projektanställd via TKL, Tjänstemannagruppen kommuner och landsting, kommer att bidra med stöd inför kommunens planering Kommunens riktlinjer kring Socialtjänstlagen, SoL, ska revideras. Under 2016 kommer eventuella förändringar att göras i hemtjänsten utifrån de nya riktlinjerna. Hemsjukvården kan komma att stå inför utmaningar med anledning av sjuksköterskebrist. Vård och omsorg har också konstaterat behov av att säkerställa fysioterapeut inom verksamheten för att kunna arbeta förebyggande.. Individ- och familjeomsorgen kommer att ha fokus på att skapa stabilitet inom verksamheten, främst med ett stort fokus på att tillsätta vakanta tjänster, utveckla introduktion och kompetensutveckling, samt att arbeta med kvalitetssäkring av verksamheten. Från första januari 2016 har verksamheten för ensamkommande barn återförts till Individ- och familjeomsorgen. Under året kommer ledningsgruppen med chefen och de fem teamcheferna att utveckla ledarskapet och samordningen. Arbetet att utveckla samordning mellan öppenvården och myndighetsutövningen inom barn och familjeenheten kommer att intensifieras. Den nya chefen för Individ- och familjeomsorgen tillträder mars 2016. Teamchefstjänsterna för Barn- och familjeenheten samt för Ensamkommande barn ska tillsättas. Biståndsenhetens arbete att säkerställa enhetlighet i bedömningarna ska fortsätta och en översyn över ansvarsområden ska genomföras. Utvecklingsarbetet inom försörjningsstöd fortsätter delvis med den utökade samordningen via Samordningsförbundets nya modell. Boendet för ensamkommande barn vid Gläntorna har plats för 24 barn eftersom tillstånd finns att belägga vissa av de 16 rummen dubbelt. Ytterligare platser kan skapas genom mindre ombyggnationer. Verksamheten väntar på en ny branddokumentation och klartecken från tekniska avdelningen. De två boendena ska fortsätta att utveckla sitt kvalitetsledningsarbete. 34

Utbildnings- och omsorgsnämnd Ordförande: Anett Aulin Förvaltningschef: Ulrika Hjerpe Nyckeltal 2014 2015 Utbildning Förskola Antal inskrivna barn (medeltal 15/2 och 15/10) 448 425 Antal barn/årsarbetare (15/10) 5,6 5,8 Bruttokostnad (kr) per barn (exkl. kost) 94 561 106 305 Fritidshem Antal inskrivna barn (medeltal 15/2 och 15/10) 311 329 Antal barn/årsarbetare (15/10) 22,3 23,3 Bruttokostnad (kr) per barn (exkl. kost) 20 611 17 976 Förskoleklass Antal inskrivna barn (medeltal 15/2 och 15/10) 88 92 Antal årsarbetare per 100 elever (15/10) 6,5 6,99 Bruttokostnad (kr) per barn (exkl. kost) 46 727 44 120 Grundskola Antal inskrivna barn (medeltal 15/2 och 15/10) 609 679 Antal pedagogisk personal per 100 elever (15/10) 8,6 7,8 Bruttokostnad (kr) per barn (exkl. kost) 84 974 80 357 Gymnasium (interkommunala ersättningar, skolskjutsar, inackorderingsers.) Antal inskrivna barn (medeltal 15/2 och 15/10) 325 321 Bruttokostnad (kr) per barn 98 232 107 120 Individ och familjeomsorg Placeringar barn & ungdomar (exkl. ensamkommande flyktingbarn) Antal vårddygn, totalt 12 329 9 211 Kostnad/vårddygn, totalt (kr) 1 724 1 705 Nettokostnad totalt (mnkr) 21,3 15,7 Antal placerade barn & ungdomar, totalt 42 55 -varav i familjehem 27 35 -varav i institutionsplaceringar 22 20 Placeringar vuxna Antal placeringar 8 9 Nettokostnad (mnkr) 1,4 1,9 Vård och omsorg Handikappomsorg Antal arbetstagare, daglig verksamhet 27 25 Antal personer med personlig ass LSS/LASS 14 16 -varav personer i privat regi 4 6 Antal kontaktpersoner 12 12 Ledsagarservice 8 5 Avlösarservice 3 3 35

Finansförvaltning Finansförvaltningen (tkr) Utfall helår 2014 Utfall helår 2015 Budget 2015 Avvikelse Budget/progn. 2015 Intäkter 476 756 510 810 506 590 4 220 Kostnader -28 079-34 166-28 335-5 831 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNDER NETTOKOSTNADER 448 678 476 643 478 255-1 611 Ansvarsområde Finansförvaltningen ansvarar bland annat för pensionskostnader, skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansnetto. Pensioner Prognos, uttagen i december 2015, pekar på att dessa kostnader hamnar något över budget, - 1,6 mnkr. Personalomkostnadspåslag Personalomkostnadspåslaget är för högt budgeterat men tack vare beslut om återbetalning av inbetalda premier för avtalsförsäkringar från 2004 så stannade underskottet vid på 2,7 mnkr. Skatteintäkter Enligt skatteprognosen per augusti från Sveriges Kommuner och Landsting blir intäkten 388,2 mnkr, vilket är ca 2,4 mnkr lägre än budget. Kommunalek. utjämning/generella statsbidrag Fastställd nettointäkt uppgår till 77,1 mnkr vilket överstiger budgeten med 3,4 mnkr. I detta ingår även LSS-utjämning som blev 15,3 mnkr jämfört med det budgeterade 16,0 mnkr. Kommunal fastighetsavgift Budgeterad intäkt uppgår till 16,4 mnkr, medan utfallet blev 16,5 mnkr. Internränta Bokförda värden på anläggningstillgångar belastar nyttjande nämnder med en intern räntekostnad. Intäktssidan av internräntan bokförs under finansförvaltningen. Internräntan för 2015 understeg budget med 0,1mnkr Finansnetto (exkl. finansiella pensionskostn.) Det låga ränteläget bidrar till att generera ett överskott mot budgeterade räntekostnader. Ränteintäkterna minskar också till följd av att Älvkarleby vatten AB nu reglerat sin skuld till kommunen. Sammantaget redovisar finansnettot ett överskott på 2,1 mnkr. Övriga kostnader Då det finns en stor osäkerhet när det gäller återbetalning av fordran från Samkraft så har den nedskrivits i sin helhet. Detta innebär en kostnad på 0,3 mnkr. Övriga administrativa kostnader uppgår till 0,1 mnkr. Sammanfattande analys av prognosen Finansförvaltningen gör ett totalt underskott på 1,6 mnkr. De stora posterna hänför sig till AFA-medel, (+3,5 mnkr), medan budgeten för personalomkostnadspåslaget är för högt budgeterat (-6,2 mnkr). Lägre upplåningskostnader, (+2,1 mnkr), lägre ränteintäkter (-1,0 mnkr), högre borgensavgift samt utdelning (+1,0 mnkr) ger ett överskott av finansiella intäkter (+2,1 mnkr). Prognosen för skatteintäkterna har försämrats (- 2,4 mnkr) sedan budgettillfället medan prognosen för utjämningen (3,5 mnkr) förbättrats. Finansiell analys Kommunens totala skuld på 109,7 mnkr, (167,9) mnkr), varav 82,0 mnkr hos Kommuninvest och 27,7 mnkr hos Nordea. Över 50 % av våra lån förfaller inom 12 månader och hela 90 % inom 3 år. Orsaken är att vi under 2015 endast har löst in lån som förfallit, den senaste upplåningen gjordes i okt-2014. De lån som togs upp under åren 2013/2014 har relativt kort löptid. Snitträntan för kommunens lån var vid årsskiftet 2,1 %, (2,7 %), och vi betalade totalt 2,8 mnkr, (4,1 mnkr) i räntor. Orsaken till att inte räntenivån sjunkit ytterligare är att vi endast har 25 % med rörlig ränta. Verksamhetsförändringar Finansverksamheten har anslutits till Kommuninvests verksamhetssystem KI Finans för att förbättra uppföljning och prognostisering av kommunens finansverksamhet. Ekonomiavdelningen har under året arbetat fram finanspolicy, kreditpolicy, en inköps- och upphandlingspolicy samt ett attest- och utanordningsreglemente. 36

Driftredovisning (tkr) Redovisning Avvikelse mot Redovisning Avvikelse mot 2014 budget 2014 2015 budget 2015 Revision Intäkter 0 0 0 0 Kostnader -591 19-570 60 Nettokostnader -591 19-570 60 Kommunstyrelse Intäkter 5 377 944 4 738 631 Kostnader -47 012 738-51 065 305 Nettokostnader -41 635 1 681-46 327 935 Samhällsbyggnadsnämnd Intäkter 49 982 3 103 53 509 5 007 Kostnader -83 677-2 333-87 216-684 Nettokostnader -33 695 770-33 707 4 323 Utbildnings- och omsorgsnämnd Intäkter 55 905 14 169 68 053 8 069 Kostnader -438 483-34 442-447 055-1 953 Nettokostnader -382 578-20 273-379 002 6 115 Driftprojekt Intäkter 6 456 6 456 120 120 Kostnader -7 025-6 805-262 -262 Nettokostnader -569-349 -142-142 Finansförvaltning Intäkter 476 756-494 510 810 4 220 Kostnader -28 079 3 266-34 166-5 831 Nettokostnader 448 678 2 773 476 643-1 612 SUMMOR Intäkter 594 476 24 178 637 229 18 046 Kostnader -604 867-39 557-620 334-8 366 Nettokostnader -10 391-15 379 16 895 9 680 37

Investeringsredovisning (tkr) Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2014 2015 budget 2015 Kommunstyrelse Utgifter 2 177 877 1 839 Samhällsbyggnadsnämnd Utgifter 18 797 12 190 12 826 Utbildn.-och omsorgsnämnd Utgifter 2 770 697 4 548 SUMMA NETTOINVESTERINGAR 23 744 13 764 19 213 Sammanställning över investeringar >500 tkr Redovisning Budget 2015 2015 Upprustning Tennis/Skate Rotskär 1 743 1 650 Byte till kvicksilverfri vägbelysning 1 865 1 500 Ny sarg ishallen 737 1 500 Projektering Tallmon Östangård 907 1 000 Multisportarena Bodaskolan 858 600 It-utrustning 877 1 200 Toppbeläggning gat- och cykelvägar 725 800 Ombyggnad klassrum Rotskär 544 0 Exploateringsredovisning (tkr) Redovisning Redovisning Avvikelse budget/ 2014 2015 2015 Samhällsbyggnadsnämnd Sandvägen 1 198 0 0 Folkets hus Älvkarleby 105 0 0 SUMMA NETTOINVESTERINGAR 1 303 0 0 38

Resultaträkning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Not 2014 2015 2014 2015 Verksamheternas intäkter 1 80 097 92 354 165 780 184 017 Verksamheternas kostnader 2-527 701-541 093-588 602-611 566 Avskrivningar 3-13 719-14 976-28 370-29 199 Verksamheternas nettokostnader -461 322-463 715-451 192-456 748 Skatteintäkter 4 368 794 388 179 368 794 388 179 Generella statsbidr. och utj. 5 84 329 93 633 84 329 93 633 Finansiella intäkter 6 2 497 2 285 1 007 326 Finansiella kostnader 7-4 689-3 487-8 030-6 616 Resultat före extraordinära poster -10 391 16 895-5 091 18 775 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader -903-74 PERIODENS/ÅRETS RESULTAT -10 391 16 895-5 994 18 700 Avstämning mot balanskravet 2014 2015 Resultat enligt resultaträkningen -10 391 16 895 Realisationsvinster -254-3 238 Effekt av sänkt diskonteringsränta 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -10 645 13 657 39

Balansräkning (tkr) Not Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillg. 8 1 107 823 1 107 823 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggn o tekniska anl. 9 232 544 233 018 508 657 511 171 Maskiner och inventarier 10 9 801 8 071 74 528 74 648 Finansiella anläggningstillg. 11 97 563 39 567 34 146 33 892 Summa anläggningstillg. 341 014 281 479 618 437 620 533 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter m.m. 12 7 027 6 995 7 027 6 995 Fordringar 13 39 513 51 652 42 808 58 552 Kortfristiga placeringar 14 1 040 1 041 1 040 1 041 Kassa och bank 15 20 909 54 143 29 353 73 173 Summa omsättningstillg. 68 490 113 831 80 228 139 760 SUMMA TILLGÅNGAR 409 504 395 311 698 665 760 293 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital Årets resultat 16-10 391 16 895-5 994 18 700 Resultatutjämningsreserv 0 0 0 Övrigt eget kapital 127 823 117 431 290 142 284 149 Summa eget kapital 117 431 134 327 284 148 302 849 Avsättningar Pensioner 17 42 192 43 534 42 192 43 534 Övriga avsättningar 18 3 860 2 648 5 324 3 184 Summa avsättningar 46 052 46 182 47 516 46 718 Skulder Långfristiga skulder 19 154 650 99 900 240 445 265 691 Kortfristiga skulder 20 91 370 114 902 126 555 145 035 Summa skulder 246 020 214 802 367 000 410 726 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER 409 504 395 311 698 665 760 293 Ställda panter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförb. för pensioner 26 229 592 220 948 229 592 220 948 Borgensförbindelser 27 92 010 172 423 6 791 6 351 40

Kassaflödesanalys (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Not 2014 2015 2014 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -10 391 16 895-5 994 18 700 Justering för av-/nedskrivningar 3 13 719 14 976 28 370 29 199 Justering för gjorda/ianspråkt avsättningar 17,18 2 487 130 2 097-798 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 5 815 32 001 24 473 47 101 Ökning (-) minskning (+) exploatering/förråd 12-1 285 32-1 285 32 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar 13-2 763-12 140-2 507-15 744 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 20 4 251 23 532 15 168 18 480 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 017 43 425 35 850 49 870 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar 21-23 744-13 764-57 361-31 877 Försäljning av mat. anläggningstillgångar 22 118 327 1 249 327 Investering finansiella anläggningstillgångar 23 0-40 0-29 Kassaflöde från investeringsverksamheten -23 626-13 477-56 112-31 579 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning(+) minskning (-) långfristiga skulder 24 1 550-54 750 1 845 25 246 Ökning (-) minskning (+) långfristiga fordringar 25 701 58 036-674 283 Utdelning -151 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2 251 3 286 1 020 25 529 ÅRETS KASSAFLÖDE (inkl kortfr plac) -15 357 33 234-19 241 43 820 Likvida medel vid årets början 37 307 21 950 49 634 30 393 Likvida medel vid årets slut 21 950 55 184 30 393 74 213 Årets kassaflöde enligt balansräkningen -15 357 33 234-19 241-43 820 41

Fem år i sammandrag kommunen Belopp i tkr om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat -1 613 5 054 3 696-10 391 16 895 Rörelsekapital -18 271 8 592-7 321-22 880-1 071 årlig förändring -15 090 26 863-15 913-15 559 21 810 Anläggningskapital 133 343 115 534 135 144 140 312 135 397 årlig förändring 9 477-17 809 19 610 5 169-4 915 Eget kapital 119 072 124 126 127 823 117 431 134 327 årlig förändring 1/ -1 613 5 054 3 696-10 391 16 895 Verksamheternas nettokostnader i procent av 99 98 98 102 96 skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. Verksamheternas nettokostnader - ökning i % 4,4-1,4% 4,8% 7,7% 0,5% Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning 1,6-0,5% 4,8% 3,6% 6,3% och kommunal fastighetsavgift - ökning i % Balanslikviditet i % 75 112 92 75 99 (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) Soliditet i % 33 32 31 29 34 (eget kapital/totalt kapital) Skuldsättningsgrad i % 57 57 58 60 54 (skulder/totalt kapital) Låneskuldens andel av anläggn.tillgångarna i % 47 52 50 49 39 Lån i banker och andra finansinstitut 144 550 155 300 165 300 167 850 109 700 därav bokfört som kortfristig skuld 2/ 8 400 9 800 12 200 13 200 9 800 Eget kapital per invånare i kronor 13 101 13 702 13 997 12 807 14 455 Låneskuld per invånare i kronor 15 904 17 143 18 101 18 306 11 805 Genomsnittlig räntesats på anläggningslån 3,2 3,0 2,7 2,7 2,1 Antal invånare 31 december 9 089 9 059 9 132 9 169 9 293 1/ I de fall förändring av eget kapital avviker från årets resultat beror detta på direktbokning av kostnader 2/ Det kommande årets amorteringar definieras som kortfristig skuld 42

Notförteckning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 Not 1 Verksamhetens intäkter Från driftredovisningen 594 475 637 229 Övriga interna intäkter -37 777-37 479 Internränta -5 823-7 632 Kommunalekonomisk utjämning -83 457-92 756 Kommunal fastighetsavgift -16 031-16 546 Finansiella intäkter -2 497-2 285 Skatteintäkter -368 794-388 179 Summa externa intäkter 80 097 92 354 165 780 184 017 Not 2 Verksamhetens kostnader Från driftredovisningen -604 867-620 334 Övriga interna kostnader 37 777 37 479 Internränta 5 823 7 632 Av-/nedskrivningar 13 719 14 976 Kommunalekonomisk utjämning 15 159 15 669 Avgår finansiella kostnader 4 689 3 487 Summa externa kostnader -527 701-541 093-588 602-611 566 Not 3 Av-/nedskrivningar Avskrivningar -13 719-14 976 Nedskrivningar 0 0 Summa av-/nedskrivningar -13 719-14 976-28 370-29 199 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 369 720 388 492 369 720 388 492 Preliminär avräkning 2013 2 214 0 2 214 0 Slutavräkning 2013-3 204 0-3 204 0 Preliminär avräkning 2014 64 0 64 0 Slutavräkning 2014 0-708 0-708 Preliminär avräkning 2015 0 395 0 395 Summa skatteintäkter 368 794 388 179 368 794 388 179 Not 5 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning 76 982 84 052 76 982 84 052 Kostnadsutjämning 3 402 6 385 3 402 6 385 Regleringsavgift 0-356 0-356 Regleringsbidrag 2 122 2 122 Nationell utjämning LSS -15 159-15 313-15 159-15 313 Strukturbidrag 951 955 951 955 Generella bidrag * 1 364 1 364 Summa kommunalekonomisk utjämning 68 299 77 087 68 299 77 087 Kommunal fastighetsavgift 16 031 16 546 16 031 16 546 Summa kommunalekonomisk utjämning inkl. fastighetsavgift 84 329 93 633 84 329 93 633 * Avser kompensation för slopandet av sänkta arbetsgivaravgifter för unga samt bidrag för mottagande av flyktingar. Bidraget för mottagande av flyktingar uppick till 8,7 mnkr varav 1/13 del har bokförts på 2015 och resterande har periodiserats till 2016. 43

Notförteckning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel och utlåning 1 729 755 Utdelning på aktier och andelar 406 1 130 Borgensavgift 342 381 Övriga finansiella intäkter 20 18 Summa finansiella intäkter 2 497 2 285 1 007 326 *Intäkter 2014 är omfördeladepå radnivå Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader -4 079-2 804 Ränta pensionsavsättning * -432-559 Dröjsmålsräntor -9-6 Övriga finansiella kostnader -168-117 Summa finansiella kostnader -4 689-3 487-8 030-6 616 Immateriella anläggningstillgångar Not 8 Immateriella anläggningstillgångar Ingående värde 696 1 107 696 1 107 Årets investeringar 670 45 670 45 Avskrivningar -260-329 -260-329 Nedskrivningar 0 0 0 0 Försäljningar 0 0 0 0 Utgående värde immateriella tillgångar 1 107 823 1 107 823 Materiella anläggningstillgångar Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Ingående värde 13 078 13 045 Årets investeringar Avskrivningar Nedskrivningar Försäljningar -32-231 Utgående värde markreserv 13 045 12 814 Verksamhetsfastigheter Ingående värde 168 666 173 445 Årets investeringar 13 666 7 917 Investeringsinkomster Avskrivningar -8 801-9 029 Nedskrivningar 0-308 Försäljningar -86 0 Utgående värde verksamhetsfastigheter 173 445 172 026 Publika fastigheter Ingående värde 31 401 34 144 Årets investeringar 4 278 3 733 Investeringsinkomst Avskrivningar -1 535-1 756 Nedskrivning Omföring till omsättningstillgångar Försäljningar Utgående värde publika fastigheter 34 144 36 121 44

Notförteckning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 Fastigheter för annan verksamhet Ingående värde 2 414 2 568 Årets investeringar 246 344 Avskrivningar -92-100 Nedskrivningar Försäljningar -95 Utgående värde fastigheter för annan verksamhet 2 568 2 717 Exploateringsmark Ingående värde 9 341 9 341 Årets investeringar Avskrivningar Nedskrivningar Omföring till omsättningstillgångar Försäljningar -1 Utgående värde exploateringsmark 9 341 9 340 Summa mark, byggnader o tekniska anläggningar Ingående värde 224 900 232 544 Årets investeringar 18 190 11 995 Investeringsinkomster Avskrivningar -10 428-10 885 Nedskrivningar 0-308 Omföring till omsättningstillgångar 0 0 Försäljningar -118-327 Summa utgående värde mark, byggn. o tekn anl. 232 544 233 018 508 657 511 171 Not 10 Maskiner och inventarier Maskiner Ingående värde 934 717 Årets investeringar 70 Avskrivningar -216-219 Försäljningar Utgående värde 717 569 Inventarier Ingående värde 7 009 9 084 Årets investeringar 4 884 1 627 Avskrivningar -2 809-3 233 Nedskrivningar Försäljningar 0 Utgående värde 9 084 7 478 Bilar och andra transportmedel Ingående värde 6 0 Årets investeringar 26 Avskrivningar -6-2 Nedskrivningar Försäljningar Utgående värde 0 24 45

Notförteckning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 Summa maskiner, inventarier m m Ingående värde 7 948 9 801 Årets investeringar 4 884 1 724 Avskrivningar -3 030-3 454 Nedskrivningar 0 0 Försäljningar 0 0 Summa utgående värde maskiner, inventarier m.m. 9 801 8 071 74 528 74 648 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier och andelar i externa föreningar och företag 0 0 0 0 Aktier i AB Älvkarlebyhus 5 000 5 000 0 0 FSF AB 2 000 2 000 2 000 2 000 Älvkarleby Vatten AB 1 1 0 0 Gästrike Vatten AB 500 500 500 500 Aktier i Bionär 28 135 28 135 28 135 28 135 Andelar intresseföretag - 40 40 80 Summa aktier och andelar 35 636 35 676 30 675 30 715 Obligationer och värdepapper Revers Gästrike Räddningstjänst 777 777 777 777 Kommuninvest förlagslån 1 588 1 588 1 588 1 588 Summa obligationer och värdepapper 2 365 2 365 2 365 2 365 Långfristiga fordringar Kommuninvest 432 432 432 432 Revers Älvkarleby Vatten AB 58 752 1 000 Skutskärs IF 378 94 378 94 Uppskjuten skattefordran 296 286 Summa långfristiga fordringar 59 562 1 526 1 106 812 Summa finansiella anläggningstillgångar 97 563 39 567 34 146 33 892 Omsättningstillgångar Not 12 Exploateringsfastigh. Förråd mm Exploateringsfastigheter Ingående värde 5 692 6 995 5 692 6 995 Investerat under året 1 303 0 1 303 0 Omföring från anläggningstillgångar 0 0 0 0 Försäljning skog 0 0 0 0 Försäljning tomt 0 0 0 0 Utgående värde exploateringsfastigheter 6 995 6 995 6 995 6 995 Förråd Ingående värde 0 32 0 32 IT-förråd 0 0 0 0 Förråd Tekniska 32-32 32-32 Utgående värde förråd 32 0 32 0 Utgående värde Exploateringsfastigheter förråd mm 7 027 6 995 7 027 6 995 46

Notförteckning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 Not 13 Fordringar Kundfordringar 4 289 2 250 Fordringar hos anställda 21 17 Kortfristig del av långfristig fordran 2 236 283 Fordringar hos staten 331 212 Momsfordringar 3 304 3 867 Interimsfordringar 29 335 44 985 Övriga kortfristiga fordringar -3 37 Upplupna skatteintäkter 0 0 Summa fordringar 39 513 51 652 42 808 58 552 Not 14 Kortfristiga placeringar Aktier och andelar 1 038 1 039 1 038 1 039 Obligationer och förlagsbevis 2 2 2 2 Summa kortfristiga placeringar 1 040 1 041 1 040 1 041 Not 15 Kassa och bank Kontantkassa 5 20 Bank 20 905 54 123 Summa kassa och bank 20 909 54 143 29 353 73 173 Not 16 Eget kapital Ingående värde 127 823 117 431 285 675 284 148 Utdelning Älvkarlebyhus -151 Effekt pga ändrade redovisningsprinciper 4 618 Årets resultat -10 391 16 895-5 994 18 700 Utgående värde eget kapital 117 431 134 327 284 148 302 849 Not 17 Avsatt till pensioner Avsatt till pensioner från årets början (inkl löneskatt) 39 705 42 192 39 705 42 192 Under året intjänad förmånsbestämd ålderspension 1 688 1 807 1 688 1 807 Nya efterlevandepensioner 0 193 0 193 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 432 596 432 596 Utbetalningar -1 413-1 611-1 413-1 611 Övriga poster -242-23 -242-23 Intjänad särskild avtalspension 305 15 305 15 Intjänad PA-KL 0 1 569 0 1 569 Slutbetalning FÅP 696 0 696 0 Arbetstagara som pensionerats 0 267 0 267 Avsättning pension förtroendevalda 536 2 536 2 Överfört till ordinarie beräkning -1 843-1 843 OPF-KL 0 133 0 133 Förändring löneskatt 486 236 486 236 Summa avsatt till pensioner vid årets slut (inkl löneskatt) 42 192 43 533 42 192 43 533 47

Notförteckning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 Specificering pensioner Avsatt till pensioner exkl. ÖK-SAP Pensionsbehållning 38 36 38 36 Förmånsbestämd ÅP 23 397 24 729 23 397 24 729 Särskild avtalspension 1 220 1 256 1 220 1 256 Pension till efterlevande 373 471 373 471 PA-KL pensioner 5 656 7 221 5 656 7 221 Summa avsatt till pensioner exkl. ÖK- SAP 30 684 33 714 30 684 33 714 Avsatt till pensioner ÖK-SAP Särskild avtalspension 0 0 0 0 Visstidspension 1 321 763 1 321 763 Summa avsatt till pensioner ÖK-SAP 1 321 763 1 321 763 Avsättning förtroendevalda som inte ingår i ordinarie pensionsberäkning Avsättning ålderspension förtroendevalda 1 599 252 1 599 252 Efterlevandepension förtroendevavalda 350 116 350 116 Livränta förtroendevalda 0 82 0 82 OPF-KL 0 133 0 133 Summa avsättningar förtroendevalda som inte ingår i ord. beräkn. 1 950 583 1 950 583 Löneskatt på pensioner Särskild löneskatt vid årets början 7 752 8 237 7 752 8 237 Årets ökning av särskild löneskatt 486 236 486 236 Summa avsatt särskild löneskatt vid årets slut 8 237 8 474 8 237 8 473 Summa avsatt till pensioner vid årets slut 42 192 43 534 42 192 43 534 Antal visstidsförordnanden under intjänande Förtroendevalda 1 1 1 1 Aktualiseringsgrad vid beräkning av pensionsförpliktelser 86% 89% 86% 89% Kommunen har inte försäkrat några pensionsförpliktelser. Not 18 Övriga avsättningar Ingående värde citybanan 3 860 3 860 3 860 3 860 Utbetalning 0-1 212 0-1 212 Latent skatt 0 0-17 20 Moms på förändrad avdragsrätt Ä-byhus 0 0 241 193 Skadeståndsanspråk Älvkarleby vatten 0 0 370 0 Mätarb. förk. uppesittartid Ä-by vatten 0 0 870 323 Summa övriga avsättningar 3 860 2 648 5 324 3 184 48

Notförteckning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 Not 19 Långfristiga skulder Banker 27 700 26 300 Kommuninvest 126 950 73 600 Summa långfristiga skulder 154 650 99 900 240 445 265 691 Not 20 Kortfristiga skulder Kortfr. del av långfr.upplåning (amort året efter boksl.året) 13 200 9 800 Leverantörsskulder 17 175 26 239 Momsskuld 168 225 Personalens källskatter 4 424 4 418 Sociala avgifter 5 268 5 331 Upplupna löner inkl po 3 235 2 388 Upplupna semesterlöner inkl po 14 473 15 956 Upplupna övertidslöner inkl po 1 167 1 364 Upplupna räntekostnader 448 121 Upplupen pension individuell del inkl löneskatt 11 354 12 698 Interimsskulder 16 868 35 152 Förutbetalda skatteintäkter 3 140 249 Skulder till staten skattekontot 50 66 Övriga kortfristiga skulder 400 896 Summa kortfristiga skulder 91 370 114 902 126 555 145 035 Not 21 Investering i anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 670 45 Materiella anläggningstillgångar 23 073 13 718 Summa investeringar 23 744 13 764 57 361 31 877 Not 22 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bf värde försäljn. materiella anl.tillg. 118 327 Summa försäljn. mat. anl.tillg 118 327 1 249 327 Not 23 Investering i finansiella anl.tillgångar Andelar Husbyggnadsvaror 0 40 0 40 Uppskjutna skattefordringar -11 Summa investering fin. anläggningst. 0 40 0 29 Not 24 Ökning/minskning av långfristiga skulder Nyupplåning under året 54 350 0 Lösen av gamla lån samt amorteringar -52 800-54 750 Summa ökning av långfristiga skulder 1 550-54 750 1 845 25 246 Not 25 Förändring långfristiga fordringar Lån Skutskärs IF -378 283 Lösen av fordran Älvkarleby Vatten AB 58 752 Nyutlåning Älvkarleby vatten AB -1 110-1 000 Amortering Älvkarleby Vatten AB 2 189 0 Summa förändring långfristiga fordringar 701 58 036-674 283 49

Notförteckning (tkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2015 2014 2015 Not 26 Ansvarsförbindelser pensioner Ingående pensionsskuld 193 888 184 547 193 888 184 547 Ränteuppräkning 1 620 1 591 1 620 1 591 Basbeloppsuppräkning 262 1 795 262 1 795 Utbetalningar -7 918-8 139-7 918-8 139 Sänkning av diskonteringsränta 0 0 0 0 Aktualisering -2 406-2 339-2 406-2 339 Bromsen -1 042 0-1 042 0 Övrig post 143 278 143 278 Ansvarsför. förtroendevald som inte ingår i ord. pensionsberäkning 220 78 220 78 Ansvarsförbindelse per 31 december 184 767 177 811 184 767 177 811 Löneskatt 24,26 % 44 825 43 137 44 825 43 137 Summa ansvarsförbindelser pensioner 229 592 220 948 229 592 220 948 Aktualiseringsgrad vid beräkning av ansvarsförbindelse 86% 89% 86% 89% Not 27 Borgensförbindelser* Kommunala bolag 85 350 166 200 - - Kommunalt förlustansvar 40 % av låneskulden 75 55 75 55 Bostadsrättsföreningar 5 844 5 786 5 844 5 786 Övriga borgensförbindelser 741 382 741 382 Fastigo - - 131 128 Summa borgensförbindelser 92 010 172 423 6 791 6 351 * Älvkarleby kommun har i februari 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12- 31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Älvkarleby kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 266 528 654 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 261 920 037 kronor. 50

Noter NOT 26 - specificeringar Hantering av kommunens borgensförbindelser 2015 inkl. riskbedömning Allmänt Älvkarleby kommun har per 2015-12-31 tecknade borgensförbindelser på 92,1 mnkr vilket fördelar sig på AB Älvkarlebyhus (85,4 mnkr), Bostadsrättsföreningar (5,8 mnkr), egna hem (0,1 mnkr) samt övriga (0,7 mnkr). Kommunen följer löpande utvecklingen av respektive gäldenärs lånehantering för att därmed kunna följa upp borgensbelopp mm. Riskbedömning Kommunen gör följande bedömning av sina borgensförbindelser inför 2016. Älvkarlebyhus AB Kommunens bostadsbolag ingår idag i kommunkoncernen vilket innebär att kommunstyrelsen har en god insyn och kan påverka styrning och ekonomihantering. Med anledning av bolagets resultat, likvida situation samt kommunens styrmöjligheter anses risken låg att kommunen blir skyldig att infria sina borgensförbindelser. Älvkarleby Vatten AB Kommunens vattenbolag ingår idag i kommunkoncernen och drivs via Gästrike Vatten AB, vilket innebär att kommunstyrelsen har en god insyn och kan påverka styrning och ekonomihantering. Med anledning av bolagets resultat, likvida situation samt kommunens styrmöjligheter anses risken låg att kommunen blir skyldig att infria sina borgensförbindelser. Bostadsrättsföreningar Under de senaste åren har kommunen inte varit tvungen att infria ingångna borgensåtaganden för bostadsrättsföreningar. Egna hem Även för egna hem som kommunen borgat för, inhämtas uppgifter från kreditgivarna för att löpande följa utvecklingen. Kommunen har under senaste åren varit mycket restriktiv i att besluta om ytterligare borgensåtaganden. Detta har lett till att borgensförbindelserna successivt minskat och nu uppgår till relativt små belopp. Nedan följer en specificering av de borgensförbindelser som Älvkarleby kommun har idag: Gäldenär Beslut Ursprungsbelopp Skuld 2015-12-31 AB Älvkarlebyhus Kf 361 150 000 000 105 200 000 Dnr 125/05.045 Älvkarleby Vatten AB Kf 18 61 000 000 61 000 000 Dnr 2015/10.045 Älvkarleby golfklubb Kf 14 1 200 000 381 912 Dnr 43/1985 006.387 HSB BRF 203 Boda Kf 297 6 909 187 5 785 848 Dnr 257/85 SBAB & AB Balken finans (se specifikation nästa sida) 55 000 Summa 219 109 187 172 422 760 51

Noter ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunala ansvarsförbindelser för statligt kreditgaranterade bostadslån per 31 december 2015. Registrerade kreditgarantier enligt Statens bostadskreditnämnd, BKN Totalt garanterat belopp i tkr 40 % av garanterat belopp i tkr Egnahem 0 0 Statliga kreditgarantier enligt Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Totalt garanterat belopp i tkr 40 % av garanterat belopp i tkr Egnahem 67 27 Upplupen ränta, indrivningskostnader o d samt ränteskillnadsersättning vid lösen av lån kan eventuellt tillkomma. Kommunala ansvarsåtaganden för egnahem enligt AB Balken Finans Totalt garanterat belopp i tkr 40 % av garanterat belopp i tkr Egnahem 70 28 Kommunal ansvarsförbindelse skall enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924) lämnas för kreditgarantier för egnahem och för småhus i bostadsrättsform om dessa beviljats räntebidrag enligt förordningen (1991:1993), med vissa undantag. För dessa garantier har kommunen i princip ansvar för eventuella förluster upp till 40 procent av den utestående skulden vid förlusttillfället. Statliga kreditgarantier lämnas av Statens Bostadskreditnämnd (BKN). Systemet med statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder trädde i kraft den 1 januari 1992. Från samma tidpunkt upphörde statligt reglerade bostadslån att lämnas av SBAB. Uppgifter om kommunala ansvarsförbindelser för lån lämnade före 1 jan-92 har lämnats av SBAB och efter detta datum av BKN. 52

Redovisningsprinciper Lagar och normgivning Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) med undantag för det som redovisas under rubriken Avvikelse från redovisningsprinciper. Generella principer Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas, när dessa förekommer, i not till resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Intäkter Investeringsbidrag tas fr.o.m. 2010 upp som förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendationen RKR 4:2. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar Avskrivningstider Följande avskrivnings tider tillämpas normalt i kommunen: Byggnader och tekniska anläggningar Fordon, maskiner och inventarier 10 50 år 3 15 år Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning d.v.s. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar. Finansiella tillgångar Samtliga av kommunens placeringsmedel är klassificerade som omsättningstillgångar och är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Sammanställd redovisning Från och med räkenskapsåret 2014 har koncernföretagens årsredovisningar upprättats med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35, vilket bland annat innebär att koncernföretagens jämförelsetal för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i koncernföretagens samtliga räkningar och noter. Effekterna av koncernföretagens ändrade redovisningsprinciper har beaktats i den sammanställda redovisningen. Detta innebär att bolagen och kommunen använder olika redovisningsprinciper. Vid övriga avvikelser i redovisningsprinciper mellan kommunen och de kommunala bolagen är det den kommunala principen som används i den sammanställda redovisningen. Avvikelse från redovisningsprinciper Kommunen avviker från gällande rekommendation (RKR 11:4) när det gäller komponentredovisning. Kommunen kommer från och med 1 januari 2016 införa komponentredovisning. 53

Redovisningsprinciper Redovisningsmodell Nedan beskrivs redovisningsmodellens olika delar och sambandet mellan dessa. I driftredovisningen beskrivs de enskilda verksamheternas redovisade kostnader och intäkter samt avvikelser mot budget. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna i driftredovisningen sedan dess summor justerats med interna poster. Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader samt visar hur förändringen av eget kapital uppkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital mellan två redovisningsår. Undantag från detta kan uppkomma vid byte av redovisningsprinciper, när direktbokföring mot eget kapital kan förekomma. I balansräkningen redovisas kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt. Här redovisas hur kommunens kapital har använts och hur det har anskaffats. Kapitalet används till olika slags tillgångar som finansieras antingen av skulder och/eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Omsättningstillgångar består av likvida medel och tillgångar som på kort tid kan omvandlas till likvida medel. Anläggningstillgångar är fast och lös egendom avsedd för stadigvarande innehav t.ex. byggnader, maskiner och fordon. Skulderna uppdelas i långfristiga respektive kortfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Med kortfristiga avses i princip sådana som förfaller inom ett år från balansdagen. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder och indelas i rörelsekapital och anläggningskapital. Under avsättningar redovisas avsättning för pensioner, omstruktureringskostnader m.m. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Anläggningskapital är bundet kapital i anläggningar och utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Kassaflödesanalysen ger upplysning om hur medel har tillförts och hur dessa använts. Ett positivt saldo i kassaflödesanalysen innebär således att en del av de tillförda medlen använts till att förstärka de likvida medlen. DRIFTREDOVISNING Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter för löpande verksamhet. Resultaträkning Intäkter kostnader = Förändring av eget kapital. Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder. Kassaflödesanalys Tillförda likvida medel använda likvida medel = Förändring av likvida medel Investeringsredovisning Årets investeringar - investeringsbidrag = Nettoinvesteringar Investeringarna redovisas nämndvis. Investeringsredovisningen summeras till posten nettoinvesteringar. Det är därmed en specifikation av samma post i kassaflödesanalysen. 54

Ordlista Anläggningstillgång En tillgång som ska användas permanent i verksamheten. t.ex. fastigheter, maskiner och bilar. Avskrivning En kostnad som ska motsvara tillgångens värdeminskning. Dessa kostnader för tillgången fördelas över det antal år som avskrivningstiden är vald att ske. En maskin som köptes för t ex 100 000 kronor och avskrivningen sker på fem år, blir avskrivningen 20 000 kronor år (100 000/5). Avsättning Pengar sätts av för en skuld som uppstått men som ännu inte behöver betalas. Denna reservation görs för t ex skatteskulder som ska betalas. Vanligt är bl a att pengar för att betala pensioner till personalen i framtiden avsätts. Balansräkning Visar värdet på kommunens tillgångar, skulder och eget kapital, som det var på sista dagen för året. Den dagen benämns också balansdagen. Bokslutsdisposition För att påverka det redovisade resultatet görs olika omflyttningar i resultaträkningen, som i sin tur då påverkar inkomstskatten. Civil- och skatterättsliga regler styr hur dessa omflyttningar får ske. Extraordinär intäkt/kostnad Intäkter och/eller kostnader som påverkar resultatet men inte anses normala för verksamheten. Finansiell Betyder att det handlar om pengar och dess värde. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader, det vill säga ränteintäkter och räntekostnader. Intäkt Är försäljningsvärdet av de prestationer (varor och tjänster) som levererats eller utförts under en viss tidsperiod. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar förändringen av likvida medel under året. Kostnad Är utgifterna för de resurser kommunen/ företagen förbrukar under en viss tidsperiod. Likviditet Beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan, med andra ord förmågan att betala de löpande utgifterna. Bedöms utifrån om kommunen har omsättningstillgångar som relativt snabbt kan omvandlas till pengar för att betala de kortsiktiga skulderna och löpande utgifter. Mnkr Miljontal kronor Nettokostnad Netto innebär efter avdrag. Nettokostnad för kommunen blir således driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter samt ersättningar. Nyckeltal Är olika jämförelsemått, för att t ex jämföra mellan olika år inom samma kommun eller för att jämföra kommunerna emellan. Exempel på nyckeltal är soliditet och likviditet. Omsättningstillgång Tillgångar som inte är anläggningstillgångar, det vill säga innehas inte för stadigvarande bruk i verksamheten. Istället är det vad som kan omsättas/förvandlas till pengar relativt snabbt. Exempel är varulager och fordringar, men även likvida medel (bl.a. pengar). Resultaträkning Visar intäkter och kostnader för kommunen under det gångna året. Utvisar om det är vinst eller förlustresultat för räkenskapsåret. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Soliditet Mäter betalningsförmågan på lång sikt, med andra ord möjligheten att betala sina skulder med egna medel. Kapitalvinst och kapitalförlust Uppstår genom att tillgångarnas värden förändras. Kapitalvinst uppstår t ex om en aktie säljs till ett högre pris än den köpts för. Tkr Tusental kronor 55

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Måluppfyllelse Årsredovisning 2015

Innehållsförteckning sida Attraktiv kommun 2-4 Långsiktig och hållbar utveckling 5-6 God service 6-8 Demokrati och delaktighet 8-9 God ekonomisk hushållning 9-10 Beskrivning av färgkoder och trendpilar Sida 1 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Målområde Attraktiv kommun Nyckeltal Måluppfyllelse Trend Antal medborgare 9300/2020 Besöksnäringen ska öka med 25 % till år 2020 (från omsättningen 2010, 13,5 mnkr) Nyföretagande 11 företag/1000 inv./år (5,7 nya företag år 2013) Uppföljning av antalet i % av företag som är verksamma efter två år. - - - - Statistikunderlag för bedömning av måluppfyllelsen Attraktiv kommun Mål Antalet medborgare minst 9 300 personer år 2020 Kommunen har ökat sitt invånarantal med ca 1,4 % i förhållande till år 2014. Siffrorna för 2015 är per 31 december. Källa: Kolada Mål tillgång till ett varierat utbud av olika boendeformer Det finns inget nyckeltal, på kommunfullmäktigenivå, kopplat till målet, dock har Kommunfullmäktige har beslutat om en tillväxtstrategi. Strategin omsätts i konkreta insatser under perioden 2015-2020. I den årliga budgeten definieras insatserna ytterligare genom beslut om resurser och särskilda uppdrag. Specifikt för infrastruktur och bostäder finns att läsa enligt nedanstående punkter och bild Älvkarleby ska. Älvkarleby kommun kännetecknas av ett harmoniskt tempo och boendemiljöer med hög kvalitet. Service och handel koncentreras till centralorten Skutskär, som är den största tätorten i norduppland. Ett väl fungerande lokalsamhälle omfattar bostäder, service och omsorg för livets alla faser och tillgång till arbete, men också ett rikt utbud av kultur och fritidssysselsättning som bidrar till god folkhälsa och rekreation. Kommunen underlättar för befintliga och nya invånare att välja en hållbar livsstil och att kombinera sitt boende med företagande eller intressen, t ex hästgårdar och fiske. Sida 2 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Källa: Älvkarleby kommuns tillväxtstrategi Utveckling gällande tillgången på bostäder och lägenheter har hämtas från Statistiska centralbyrån (SCB). Mål utveckla, bevara och marknadsföra våra naturmiljöer Kommunfullmäktiges nyckeltal: Besöksnäringen ska öka med 25% till år 2020 (från omsättningen 2010, 13,5 mnkr) Tidigare köpte kommunen in en rapport från Resurs AB där bland annat besöksnäringens utveckling togs med. Kostnaden för att ta fram detta nyckeltal är 10 tkr och föreslås därför tas bort. Då rapporten i dagsläget inte köps in är det svårt att bedöma måluppfyllelsen på nyckeltalet. Mål ett rikt kultur- och föreningsliv med fokus på barn och unga Det finns inget nyckeltal, på kommunfullmäktigenivå, kopplat till målet. Sida 3 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Mål främja ett starkt näringsliv Källa: Företagsklimat Källa: Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Kompletterande nyckeltal Källa: Företagsklimat Fakta om metod för resultaten på företagsrankingen Intervjuperiod januari-april 2015 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal svar i Älvkarleby kommun från företagare: 74 (52%) Antal svar i Älvkarleby kommun från politiker: 17 (55%) Antal privata arbetsplatser i kommunen med minst en anställd:178 Källa: Företagsklimat Sida 4 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Målområde Långsiktig och hållbar utveckling Nyckeltal Måluppfyllelse Trend Arbetslösheten halverad till år 2020 ( 29% år 2013) Sysselsättning 80% år 2020 (75,5 år 2010) Minskad energianvändning 10% år 2014, 20% år 2020 (2010) Fortsatt och utvecklad samverkan med andra kommuner - - Statistikunderlag för bedömning av måluppfyllelsen långsiktig och hållbar utveckling Mål minskad arbetslöshet och utanförskap Källa: Kolada Mål minskad miljöpåverkan År 2015 i jämförelse med år 2010 har energianvändningen gått ner med 14%. Sida 5 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Mål fortsatt och utvecklad samverkan med andra kommuner Det finns inget nyckeltal, på kommunfullmäktigenivå, kopplat till målet men i nedanstående tabell finns en sammanställning på kommunens samverkan med olika parter. Kommunala förbund Kommunala bolag Samordning Gästrike Räddningsförbund Gästrike vatten IT-centrum Gästrike återvinnare Lönecentrum Inköp Gävleborg Överförmyndare Region- och samordningsförbundet i Uppsala län Parkeringstillstånd Alkoholtillstånd Kartverksamhet Konsumentvägledning Skuld- och budgetrådgivning Målområde God service Nyckeltal Måluppfyllelse Trend Alla ska vara behöriga till gymnasieutbildning Övergång till högre utbildning ska öka till 35% år 2015 (30% år 2011) Utöka bemanningen inom vård och omsorg 90% av alla hushåll ska ha tillgång till bredband år 2020 Statistikunderlag för bedömning av måluppfyllelsen god service Mål framgångsrik skola Sida 6 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Källa: Siris och Kolada För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att söka till ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Som ett sammanfattande mått på gymnasiebehörighet sammantaget, oavsett program och nivå, är det behörighet till yrkesprogrammet som ska användas. Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i årskurs 9, kommunala skolor. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler. Källa: RKA:s beräkning utifrån Skolverket och SCB. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, det betyder att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram så länge, eller där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en planerad årlig produktion av data. Mål god omsorg präglad av kvalitet och trygghet Öppna jämförelser Källa: SKL. Årsarbetare, antal kommunalt anställda inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Avser både månadsavlönade och timavlönade. Sida 7 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Mål välutbyggd infrastruktur Källa: PTS Bredbandskartan Målområde Demokrati och delaktighet Nyckeltal Måluppfyllelse Trend Utveckla hemsidan Antal e-tjänster Statistikunderlag för bedömning av måluppfyllelsen demokrati och delaktighet Mål främja mångkultur och öppenhet Det finns inget nyckeltal, på kommunfullmäktigenivå, kopplat till målet. Mål öka medborgarinflytande Sida 8 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Källa: SKL information till alla 2015 Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100%. Informationsindex, vilket är ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena av kommunens webbplats, värdet har ökat med fyra procentenhet från föregående mätning år 2014 (66%) år 2015 (70%). Då det inte finns ett startvärdenyckeltal, på kommunfullmäktigenivå, är det svårt att bedöma måluppfyllelsen. Dock finns i nedanstående de e-tjänster som kommunen erbjuder idag. E-tjänster inom förvaltningarna Kommunstyrelsen Samhällsbyggnad Utbildning och omsorg Lämna synpunkter Felanmälan av kommunens utomhusmiljö Dexter, anmälan av barnomsorg och beräkning av avgift Anmälan om misstänkt matförgiftning Bokning av idrottsanläggningar och lokaler Bibli länk till Ansökan om PÅPP-bidrag, ungdomsarrangemang Unikum, utvecklingsplaner för skola och kommunikation med föräldrar Sesam för elever och föräldrar Målområde God ekonomisk hushållning Nyckeltal Måluppfyllelse Trend Årets resultat ska uppgå till minst 2% av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Soliditeten tillåts minska till 30% vid utgången av 2015 därefter är målsättningen att den ska åter öka. Likvida medel ska i genomsnitt under ett år uppgå till 15 mnkr Kommunen ska årligen förbättra sitt relativa kostnadsläge jämfört med andra kommuner Sida 9 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08

Statistikunderlag för bedömning av måluppfyllelsen god ekonomisk hushållning Mål årets resultat ska över en planperiod uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag, vilket f.n. motsvarar ca 8 mnkr per år. Lägsta nivå ett enskilt år är ett resultat på 1 %. Mål under några år genomför kommunen stora lånefinansierade investeringar, vilket negativt påverkar soliditeten, som därför tillåts minska till 30 % vid utgången av 2015. Därefter är målsättningen att soliditeten åter ska öka. Mål Likvida medel ska i genomsnitt under ett år uppgå till 15 miljoner kronor. Källa: Älvkarleby kommuns årsredovisning Mål kommunen ska årligen förbättra sitt relativa kostnadsläge jämfört med andra kommuner. Sida 10 Måluppfyllelse - KF Årsredovisning 2015 2016-01-08