2003-01-23 Vuxenutbildningsgruppen Idéskiss för det framtida samarbetet inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen Bakgrunden Vuxenutbildningen behandlas i de regionalpolitiska utbildningsmålen för Göteborgsregionen med ett livslångt lärande som bärande idé. Dessutom har denna verksamhet fått förändrade villkor föranledda av statliga intentioner och styrdokument (prop om Vuxnas lärande 2001-05-18, prop om Öppna högskolan 2001/02:15, prop om Politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/02:4, Förordning om kommunal vuxenutbildning SFS 2002:1012). I kommunerna finns en strävan att utveckla vuxenutbildningen, bl a genom insatser för att utveckla infrastrukturen för vuxnas lärande. Det politiska uppdraget Inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns samverkansavtal i Göteborgsregionen som visar på möjligheten till väl fungerande samarbetsformer. Med hänvisning till detta har GRs Utbildningsgrupp uppdragit åt GR Utbildning (2001-10-09) att, tillsammans med Utbildningschefsgruppen, ta fram en idéskiss för det framtida samarbetet inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen. Arbetsgruppen En arbetsgrupp bestående av Inga-Lena Lindenau, Ale (ordf), Annika Bjerrhede, Kungsbacka, Håkan Hakeberg, Lerum, Anna Övergaard, Göteborg, Lisbeth Lundström, GR och Peter Holmström, GR, har tagit fram ett förslag till idéskiss för det framtida samarbetet inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen. Funderingar kring uppdraget och slutsatser Det livslånga och livsvida lärandet I den nya vuxenutbildningsförordningen poängteras vissa nyckelord rörande det livslånga och livsvida lärandet som arbetsgruppen tagit fasta på i arbetet med att ta fram föreliggande idéskiss. Dessa begrepp är individens val, utveckla arbetsformer pedagogik, flexibilitet, kommunal infrastruktur, servicenivå, ekonomi och samverkan. De ekonomiska villkoren Det blir allt svårare för kommunerna att tillgodose kommuninvånarnas behov av och önskemål om utbildning och kompetensutveckling. Detta innebär att den enskilde 1
studerande har fått allt svårare att kunna delta i utbildningar både inom och utanför den egna kommunen. En effekt av detta kan bli att vissa studerande kan tvingas byta mantalsskrivningsort för att kunna delta i en för dem angelägen utbildning. En bidragande orsak till kommunernas försämrade ekonomiska förutsättningar för vuxenutbildningen är att kostnaderna för de riksrekryterande utbildningarna, vars genomförande beslutas av Skolverket, har ökat i omfattning under de senaste åren. De enskilda kommunernas möjlighet att påverka antagningen till dessa utbildningar är obefintlig. Däremot är kommunen skyldig att betala kostnaderna till anordnande kommun. Detta får till följd att kommunernas ekonomi för vuxenutbildning urholkas och möjlighet till kontroll saknas. Utbildningarna tillför sannolikt inte Göteborgsregionen nytta / tillväxt motsvarande de resurser som läggs ner på dessa. Stöd för den regionala utvecklingen För att i framtiden säkerställa den kompetensutveckling näringslivet och den enskilde efterfrågar, är en regional samverkan kring vuxenutbildningen nödvändig. Göteborgsregionens varierande kommunstruktur med små, mellanstora samt en stor kommun fordrar en samverkan kring de mer specialinriktade och näringslivsnära utbildningarna. Kommungränserna och företagens geografiska placering får inte bli ett hinder för lokal och regional utveckling. De strukturella hindren måste alltså hanteras på ett dynamiskt och konstruktivt sätt. Tillgången på praktikplatser och på dyr och avancerad teknik kan underlättas när näringslivet och den offentliga sektorn lever i symbios kring kompetensutvecklingen. Samverkan i olika former blir därför en nödvändighet för att kunna erbjuda invånarna en god utbildningsnivå och för att kunna utveckla vuxenutbildningen i Göteborgsregionen till att bli den bästa i landet och på så sätt öka möjligheten till tillväxt i regionen. Härigenom ökar också möjligheterna till bättre kontakter med näringsliv, myndigheter, högskolor och andra för att finna bra lösningar på kompetensförsörjningen lokalt och regionalt. Hur kan en framtida samverkan i Göteborgsregionen se ut? Samverkan inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen kan ske på regionnivå och på regioncirkelnivå i Göteborgsregionens tre regioncirklar (se nedan). De enskilda kommunernas möjligheter att besluta över sitt lokala utbud berörs inte. Verksamheten på kommunnivå och samverkan på regioncirkelnivå regleras därför inte i ett eventuellt avtal. För att utveckla vuxenutbildningen förutsätts dock att samverkan fortsatt sker på dessa nivåer. Samverkan på regionnivå i Göteborgsregionen En samverkan avseende vissa strategiska tillväxtskapande utbildningar föreslås på regional nivå. Dessa utbildningar kan då komma att ersätta de riksrekryterande 2
utbildningarna. Genom att skapa dessa regionrekryterande tillväxtutbildningar utnyttjas de kommunala vuxenutbildningsresurserna på ett optimalt sätt. Detta innebär också större möjligheter att tillgodose individens behov av utbildning nära hemorten. Utbildningarna medför också att resurserna och den ökande kompetensen behålls inom Göteborgsregionen. Exempel på dessa regionrekryterande utbildningar, som kan utgöras av yrkesutbildningar, specialkurser och andra lämpliga gemensamma utbildningar redovisas nedan: Data: Data (ekonomi / teknik) Ekonomi: Ekonomi, försäljning och marknadsföring El: Elinstallatör, behörighet Media: Media, skapande teknik (ljud och ljus) Service: Turism, hotell, restaurang, konferens, reception, evenemang Vård och omsorg: Fortbildning barnskötare, friskvårdsterapeut, ambulanssjukvård, vård av gravt psykiskt utvecklingsstörda, personlig assistent, vårddokumentation (läkarsekreterare), tandsköterska, barn /fritid, apotekstekniker Collegeutbildningar Ej specificerade: Byggutbildning / byggnadsmurare, hantverk / design, naturbruk / Ridinstruktör, logistik, miljö, sjöfart, säkerhetsansvarig, trafikutbildningar / bilskollärare, transport / logistik, trädgård / florist. Övrigt: Kan även innefatta utbildningar i särskilda projekt, t ex utbildningar i Volvoprojektet, dvs kärnämnen. Det är dock det nedan föreslagna Vuxenutbildningsrådets uppgift att föreslå nya utbildningar som kan bidra till tillväxt i regionen. Samverkan på regioncirkelnivå Sedan några år tillbaka samarbetar kommunerna i Göteborgsregionen i tre regioncirklar; nord (Ale, Göteborg, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn), ost (Alingsås, Göteborg, Lerum, Partille) och syd (Härryda, Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Öckerö). Samarbetet innebär ett erfarenhetsutbyte kring marknadsföring och genomförande av utbildningar. Verksamheten på kommunnivå och samverkan på regioncirkelnivå regleras inte i ett eventuellt avtal. För att utveckla vuxenutbildningen förutsätts dock att samverkan fortsatt sker på dessa nivåer. Exempel på de utbildningar som kan bedrivas inom de tre regioncirklarna (nord, ost och syd) är; vård, tandsköterska, ekonomi / handel, habiliteringsutbildning, marknadsföring, försäljning (bl a i butik), redovisning, språk och teckenspråk. 3
Prövningar, valideringar och distansutbildningar är verksamheter som med stor fördel kan utvecklas i samverkan på regioncirkelnivå. Förslag till samverkan innehåll och utformning I det följande redovisas en idé om hur arbetet med en samverkan kring de regionrekryterande utbildningarna inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen kan utformas. Härigenom kan studiegruppernas storlek optimeras för att utnyttja resurserna på effektivaste sätt och alla kommuner ges möjlighet att anordna angelägna utbildningar. Detta vinna-vinnakoncept medför att angelägna utbildningar kan genomföras och att dessa kan förläggas på valfri plats i Göteborgsregionen. Regionalt vuxenutbildningsråd Ett regionalt vuxenutbildningsråd inrättas. Rådets uppgifter är att föreslå vilka regionrekryterande utbildningar som bör finnas i Göteborgsregionen. Rådet ska verka för att behovet i regionen tillgodoses avseende tillväxt och konkurrenskraft. Det regionala vuxenutbildningsrådet föreslås ha följande sammansättning: Arbetsmarknadens parter, Business Region Göteborg (BRG), Försäkringskassan, Högskolan, Kommunrepresentation (tre kommuner; Göteborg, mellankommun och mindre kommun), Länsarbetsnämnden samt GR. Ordföranden utses av GR. Ärendeberedning GRs Vuxenutbildningsgrupp tar fram ett underlag på grundval av Vuxenutbildningsrådets förslag. GRs Utbildningschefsgrupp lämnar därefter rekommendation till Utbildningsgruppen för beslut om utbildningarnas inriktning, omfattning och placering. Alternativt kan en särskild grupp, med representanter från Vuxenutbildningsgruppen och Utbildningschefsgruppen, ta fram ett underlag på grundval av Vuxenutbildningsrådets förslag och lämna rekommendation till Utbildningsgruppen. GRs Utbildningsgrupp avgör vilka regionrekryterande utbildningar som ska finnas. Information Utbildningarna utannonseras och marknadsförs enligt gemensamt fastställda riktlinjer. 4
Genomförande Utbildningskommunen genomför de utbildningar den fått ansvar för att anordna. Kommunen avgör själv i vilken form utbildningarna genomförs, genom upphandling eller på annat sätt. Antagning I det följande redovisas två alternativa modeller för antagning till regionrekryterande utbildningar. Kommunantagning Antagning till utbildningarna genomförs av utbildningskommunen. Ansökan skickas till hemkommunen, som gör ett urval i enlighet med gällande lagar och förordningar. Hemkommunen avsätter för detta erforderliga resurser till de regionrekryterande utbildningarna från de medel som avsatts för kommunens vuxenutbildning. Därefter skickas prioriterade ansökningar till utförande kommun, som gör den slutliga antagningen utifrån för utbildningen fastställda särskilda antagningskrav. Utbildningskommunen meddelar hemkommunen vilka sökanden som antagits. Regionantagning Antagning genomförs av en regionalt sammansatt antagningsgrupp, som gör ett urval i enlighet med gällande lagar och förordningar och de särskilda antagningskrav som finns för utbildningen. Hemkommunen lämnar sedan medgivande om vilka sökande som antas. För- och nackdelarna med regionantagning har tagits fram på uppdrag från Vuxenutbildningsgruppen. Fördelar med regionantagning: + Likvärdig prövning för de sökande. + Rationellt utnyttjande av personal - effektivt utnyttjande av resurser. + Ger bättre överblick av situationen i och med att hanteringen sker på ett ställe. Nackdelar med regionantagning: - Fler instanser är inblandade. - Den enskilde får svårare att överblicka. - Det kan bli ett stelbent och överbyråkratiserat system och mycket avstämningsarbete mellan GR och utbildningsgivaren kommer att krävas. - Den frångår kommunens självbestämmande. - Den specifika behörigheten måste ändå prövas av utbildaren. - Tillkommande kostnad för att skapa en regional antagningsenhet. - Det råder annorlunda civilrättsliga villkor än för gymnasieskolan individen har inte samma rätt till vuxenutbildning som till gymnasieutbildning inom ungdomsskolan. 5
Efter en prövning av de olika alternativen har arbetsgruppen funnit att kommunantagning är att förorda. Ekonomisk ersättning och ansvar Kommunerna förutsätts avsätta erforderliga resurser till interkommunala ersättningar för regionrekryterande utbildningar. Utbildningskommunen garanteras betalning från hemkommunen för dem som studerar i kommunens regionrekryterande kurser. Ersättning för utbildningarna baseras på den gemensamma interkommunala prislistan. GRs Utbildningsgrupp beslutar dessutom om regionalt ekonomiskt åtagande, s k regional garanti, om det skulle vara så att utbildningarna inte har full beläggning. De kostnader som uppkommer som en konsekvens av beslut fattade enligt denna modell ersätts enligt samma kostnadsfördelningsprincip som tillämpas för den medlemsavgift som GRs medlemskommuner erlägger för medlemskap i Göteborgsregionens kommunalförbund (enligt beprövad modell inom den gymnasiala ungdomsskolan). Enligt preliminär bedömning kan antalet regionrekryterande utbildningarna uppgå till ca 15 utbildningar årligen. Kostnaderna för dessa kan komma att uppgå till 12-15 miljoner kronor. En finansiell samordning med andra parter bör eftersträvas. Uppföljning och utvärdering Avstämning mellan utbildningskommun och hemkommun görs löpande och utbildningskommunen har ansvaret för att så sker. Utbildningen produceras varvid ekonomiska transaktioner, statistik och kvalitetsuppföljning sker enligt enhetliga riktlinjer. Förslag till tidplan 2001-10-09 UG beslut om uppdrag att ta fram idéskiss till framtida samverkansformer kring vuxenutbildningen i Göteborgsregionen 2002-11-15 UC första information från arbetsgruppen --- 2003-02-07 UC avrapportering från arbetsgruppen 2003- april UG information om förslag till idéskiss 2003-06-04 UC avstämning 2003- juni UG beslut om inriktning 2003- september UG beslut om samverkansform 2003-09-12 Förbundsstyrelsen beslut om samverkansform 2003 okt - nov Godkännande i kommunerna 2004-01-01 Ny samverkansform gäller 6
2004-07-01 Ny samverkansform i bruk 2004-2005 Löpande uppföljning 2005-07-01 Utvärdering genomförs 2005-12-31 Det riktade statsbidraget upphör 2006-01-01 Ny finansieringsform av vuxenutbildningen UG = GRs Utbildningsgrupp UC = GRs Utbildningschefsgrupp Förbundsstyrelsen = Göteborgsregionens kommunalförbunds styrelse 7