VIKINGAR Lyssna till [v] De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär 800-1100 efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Ordet viking tros betyda från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla sig vid vikar och fjordar. I vikingatidens Europa kom ordet att betyda pirat, eftersom nordborna blev mest kända för sina plundringståg. Men vikingarna var också mycket skickliga handelsmän, hantverkare, berättare, diplomater och upptäcksresande. Man talade samma språk, fornnordiska, över hela Skandinavien men det fanns aldrig en enda enad vikinganation. Det var gott om hövdingar och småkungar som skaffat sig makt över större eller mindre landområden genom erövring. Gränserna för sådana riken växlade i omfång eller upphörde allt efter den som hade makten. Den som ena dagen var hövding kunde plötsligt dödas i ett slagsmål eller ett fältslag, och någon annan, ofta just den som dödat hövdingen, tog över. Vikingarna levde ett mycket våldsamt liv, och stora delar av deras tillvaro präglades av våld. Man gjorde gärna upp i dueller man mot 1
man, som inte ansågs avslutade förrän den ene var död. Men då var också konflikten löst, åtminstone för stunden. En släkting till den dräpte var i sin fulla rätt att bli upprörd och försöka ge igen. På det här viset kunde hela familjer utplåna varandra genom mord och strider som varade i generationer. Hämnd var en hederssak för vikingarna. Samtidigt var de också kapabla att visa stor tillgivenhet och trohet till sina vänner, hövdingar och familjer. De var antagligen mer kärleksfulla och förlåtande än de kristna medeltidsriddarna, till exempel. Vikingarna hade också stort sinne för humor, och tyckte om att berätta och lyssna på spännande och underhållande historier. En bra historieberättare hade högt anseende i vikingasamhället. Vikingarna dyrkade en sorts gudar som kallas för asar. De var mäktiga och ofta skoningslösa, men hade flera mänskliga drag. Detta gjorde det lätt för vikingarna att tro på sina gudar, och många av dem betraktades nästan som goda kamrater följeslagare på resan, så att säga. Överguden hette Oden. Han valde vilka av de döda som skulle få sitta i hans sal Valhall och festa dagarna i ända. Det var vikingarnas uppfattning om paradiset. Den mest populära guden var annars Tor, som hade makt över åskan. Hans stridshammare Mjölner bars som ett smycke runt halsen, liksom de kristna bar ett kors. 2
Under dessa plundringståg tog man sig fram med skepp. Vikingarna var skickliga båtbyggare och sjömän. De reste över hela Europa och en bra bit in i Asien. Så småningom tog de sig också till Nordamerika. Under dessa resor ställde de till med mycket elände, men knöt också nya kontakter och öppnade handelsvägar. På många ställen stannade man kvar och bildade kolonier som så småningom växte till hela städer. I slutet av vikingatiden började allt fler skandinaver gå över till den kristna tron. Slaget vid Hastings 1066 brukar räknas som vikingatidens sista stund. Då invaderade de franska vikingaättlingarna normanderna England och tog makten där. Ungefär 30 år senare gav sig riddare av på det första korståget till Jerusalem, och samhället i hela Europa hade fått en annan uppbyggnad. Ur Vikingarnas historia http://www.ungafakta.se/ 3
PRESABSIV.L 1. VAL AL 2. VID ID 3. VÅR ÅR 4. VÄN ÄN 5. VAGN AGN 6. VEKA EKA 7. VIDA IDA 8. VRAK RAK 9. VÄGG ÄGG 10. VÖRT ÖRT 11. VAX AX 12. VEK EK 13. VIS IS 14. VAKT AKT 15. VETT ETT 16. VINN IN 17. VRÅN RÅN 18. VÄGA ÄGA 19. VÄRM ÄRM 20. VARV ARV 4
PRESABSIF.L 1. FAX AX 2. FANN ANN 3. FEL EL 4. FLAT LAT 5. FYR YR 6. FÅS ÅS 7. FARM ARM 8. FLEN LEN 9. FRIS RIS 10. FÅR ÅR 11. FART ART 12. FNÖS NÖS 13. FACK ACK 14. FIKA ICA 15. FOCK OCH 16. FRID RID 17. FETT ETT 18. FANA ANA 19. FINN IN 20. FRAS RAS 5
TACTRAINFVi.L 1. FAR VAR 2. FET VET 3. FIN VIN 4. FÅR VÅR 5. FADD VADD 6. FEGA VEGA 7. FEST VÄST 8. FILA VILA 9. FORD VÅRD 10. FÄLG VÄLJ 11. FAS VAS 12. FIK VIK 13. FALK VALK 14. FEJA VÄJA 15. FILT VILT 16. FÅTT VÅTT 17. FÄLT VÄLT 18. FAX VAX 19. FELA VELA 20. FINK VINK 6
TACTRAINFVma.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 7
TACTRAINFVma.L 1. /a: f a / / a: v a / 2. /a: f a / / a: v a / 3. /a: f a / / a: v a / 4. /a: f a / / a: v a / 5. /a: f a / / a: v a / 6. /a: f a / / a: v a / 7. /a: f a / / a: v a / 8. /a: f a / / a: v a / 9. /a: f a / / a: v a / 10. /a: f a / / a: v a / 11. /a: f a / / a: v a / 12. /a: f a / / a: v a / 13. /a: f a / / a: v a / 14. /a: f a / / a: v a / 15. /a: f a / / a: v a / 16. /a: f a / / a: v a / 17. /a: f a / / a: v a / 18. /a: f a / / a: v a / 19. /a: f a / / a: v a / 20. /a: f a / / a: v a / 8
TACTRAINFVmu.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 9
TACTRAINFVmu.L 1. /u: f u / /u: v u / 2. /u: f u / /u: v u / 3. /u: f u / /u: v u / 4. /u: f u / /u: v u / 5. /u: f u / /u: v u / 6. /u: f u / /u: v u / 7. /u: f u / /u: v u / 8. /u: f u / /u: v u / 9. /u: f u / /u: v u / 10. /u: f u / /u: v u / 11. /u: f u / /u: v u / 12. /u: f u / /u: v u / 13. /u: f u / /u: v u / 14. /u: f u / /u: v u / 15. /u: f u / /u: v u / 16. /u: f u / /u: v u / 17. /u: f u / /u: v u / 18. /u: f u / /u: v u / 19. /u: f u / /u: v u / 20. /u: f u / /u: v u / 10
TACTRAINFVmi.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 11
TACTRAINFVmi.L 1. /i: f I / /i: v I / 2. /i: f I / /i: v I / 3. /i: f I / /i: v I / 4. /i: f I / /i: v I / 5. /i: f I / /i: v I / 6. /i: f I / /i: v I / 7. /i: f I / /i: v I / 8. /i: f I / /i: v I / 9. /i: f I / /i: v I / 10. /i: f I / /i: v I / 11. /i: f I / /i: v I / 12. /i: f I / /i: v I / 13. /i: f I / /i: v I / 14. /i: f I / /i: v I / 15. /i: f I / /i: v I / 16. /i: f I / //i: v I / 17. /i: f I / /i: v I / 18. /i: f I // //i: v I / 19. /i: f I / /i: v I / 20. /i: f I / /i: v I / 12
Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när det handlar om böcker. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 13
Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet? 6. Vad handlar det om det du säger? 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 14
Sånt folk kan prata om när det gäller böcker 1. Boken är nyutkommen. (3) 2. Har du läst boken? (4) 3. Jag beställde boken på internet. (5) 4. Jag vet vad boken heter, men jag vet inte vem som har skrivit den. (14) 5. Vem skrev boken? (3) 6. Det är en av mina favoritböcker. (6) 7. Jag läste den när jag var barn. (7) 8. Jag lånade boken på biblioteket i förra veckan, men jag har inte haft tid att läsa den. (17) 9. Får jag låna boken när du har läst ut den? (10) 10. Vem är din favoritförfattare? (4) 11. Det är många som tycker om den boken. (8) 12. Jag läste den för länge sedan, men jag kommer inte ihåg hur den slutar. (14) 13. Det är en mycket intressant berättelse. (6) 14. Jag gillar att läsa på bussen. (6) 15. Det verkar som om jag aldrig får tid att läsa ut boken. (12) 16. Vad kostar boken? (3) 17. Det är REA på den nya bokhandeln. (7) 18. Böcker är alldeles för dyra nuförtiden. (6) 19. Kom du ihåg att lämna tillbaka boken på biblioteket? (9) 20. Jag ska försöka att läsa färdigt boken under helgen. (9) 21. Vi ska ge honom boken i födelsedagspresent. (7) 22. Biblioteket har precis fått in många nya böcker. (8) 23. Tror du att jag kommer att gilla den boken? (9) 24. Min bror sa att den var väldigt bra. (8) 25. Sätt tillbaka boken i bokhyllan när du är klar med den. (11) 26. Hon har skrivit många spännande böcker, men detta är den bästa. (11) 27. Söndagstidningen har många artiklar om böcker den här veckan. (9) 28. Du måste läsa ut den snabbt. (6) 29. Den är spännande, men jag tycker att den är för lång. (11) 30. Vad håller du på att läsa nu? (7) 31. Du får låna den när jag läst ut den. (9) 32. Jag läser alltid mycket under semestern. (6) 33. Jag älskar att läsa. (4) 34. Glöm inte att lämna tillbaka böckerna i tid, annars får du böter. (12) 35. Jag har haft boken en dryg vecka över tiden. (9) 36. Mina barn har läst alla dessa böcker. (7) 37. Hennes nya bok kommer ut i nästa vecka. (8) 38. Jag kan köpa boken åt dig. (6) 39. Jag har läst om hennes nya bok, men jag har inte kunnat få tag på ett exemplar. (17) 40. Jag har sett filmen men inte läst boken. (8) 41. Jag läser första kapitlet för att se vad jag tycker om den. (12) 42. Den var så spännande att jag läste halva natten. (9) 43. Min syster äger boken. (4) 44. Den blir mycket billigare när den kommer ut som pocket. (10) 15
45. Glöm inte boken. (3) 46. Om du får tag i boken på biblioteket borde du läsa den. (12) 47. Hur många gånger har din son läst boken? (8) 48. Hon är en av världens mest populära författare, men jag har inte läst en bok av henne. (17) 49. Har du inte läst ut boken än? (7) 50. Tror du att jag skulle uppskatta boken? (7) 16
Carl Nielsen Vem var Carl Nielsen? Han var kompositör. Han levde i Danmark. Det var under senare delen av 1800-talet och under början av 1900-talet. När föddes han? Han föddes 9 juni 1865. Var föddes han? I en by ungefär en mil söder om Odense. Staden är idag betydande. Den ligger centralt i Danmark, på ön Fyn. Finns det andra berömda danskar som kommer härifrån? Ja, i Odense föddes en av 1800-talets största danskar. Han hette Hans Christian Andersen. Vilka likheter finns mellan de två männen? Båda hade enkel bakgrund. Andersens far var skomakare. Nielsens var husmålare. Båda lämnade hemmet och reste till Köpenhamn. Andersen var 14 år. Han försökte bli dansare eller skådespelare. Nielsen reste hemifrån när han var 18 år. Han ville bli kompositör. Nielsens ambitioner lyckades. Andersen misslyckades. Men senare blev Andersen berömd som sagoförfattare. Kom Nielsen från en musikalisk familj? Ja, hans far spelade fiol på bröllop och fester. Fadern var även kornettspelare. Han spelade i den lokala orkestern. 17
Vilket instrument spelade han? Han började tidigt att spela fiol. Tillsammans med pappan uppträdde han vid fester. Vilket var hans första jobb och varför lämnade han det? Hans första jobb var som lärling hos specerihandlaren. Hans far tyckte att han skulle lära sig spela blåsinstrument så att han kunde han bli militärmusiker. När han var fjorton sökte han till militärmusiken i Odense. Han var den yngste kandidaten. Trots detta vann han uttagningen. Han anställdes i orkestern. Hur länge spelade han i Odense militärorkester? Han stannade kvar tills han åkte till Köpenhamn som artonåring. Han sökte utbildning vid musikkonservatoriet i Köpenhamn. Vad studerade han på musikkonservatoriet? Hans huvudinstrument var violinen. Men han var mest intresserad av musikteori och komposition. När skrev han sina första kompositioner? Redan som åttaåring skrev han sina första melodier. Det var några dansmelodier. Medan han arbetade i Odense började han spela piano. Han komponerade också. Hans första verk intresserade beundrare. De bekostade studierna i Köpenhamn. Vid 23 års ålder framfördes ett av hans verk offentligt. Det var på Tivoli i Köpenhamn. Verket uppskattades. Det är fortfarande populärt i Danmark. Kunde Nielsen leva på sina kompositioner? Nielsens mål var att bli kompositör. Han insåg att inkomsterna inte skulle räcka. 1889 sökte han till opera- och balettorkestern vid kungliga teatern. Han spelade i orkestern till 1905. Fortsatte han att komponera som orkestermusiker? Ja, han skrev sina mest berömda verk då. Till exempel de två första symfonierna. Han skrev också operan Saul och David. Hur många symfonier skrev han, och när kom de till? Under 33 år skrev han sex symfonier. Den första kom 1892. den andra 1901-1902. Den tredje 1910-1911. Den fjärde 1914-1916. Den femte 1920-1922. Den sjätte och sista kom 1925. 18
Skrev han flera operor? Han komponerade sin andra opera 1906. Den hette Maskerad. Idén kom från ett verk av Ludvig Holberg. Han är fortfarande en av Danmarks största dramatiker. Vad gjorde han när han lämnat orkestern 1905? 1908 blev han dirigent vid kungliga teaterns orkester. Han fortsatte fram till 1915. Han hade också flera andra uppdrag i den danska musikvärlden. Blev Nielsen erkänd under sin livstid? Nielsen klagade ofta över att hans verk inte blev tillräckligt uppskattade. Han kände att hans ställning i samhället inte motsvarade hans bedrifter. Tyvärr insåg man inte hans genialitet förrän efter döden Varför kallades den fjärde symfonin den outsläckliga? Han ansåg att musiken var levande. Därför skulle den finnas för evigt. Fortsatte Nielsen att komponera hela sitt liv? Nielsen fortsatte att komponera hela sitt liv. 1920-talet var mycket produktiv tid. Mot slutet försämrades dock hälsan. När dog han? Carl Nielsen dog 1931. Han var då 76 år. 19