INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2018 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA
FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig faktor. Dessutom är den svenska ökningstakten i förhållande till i viktiga konkurrentländer betydelsefull för hur Sveriges konkurrenskraft utvecklas. Teknikföretagen publicerar därför årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade på olika håll. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. En central slutsats i årets rapport är att det svenska relativa arbetskraftskostnadsläget mot euroområdet förbättrades något 2017 jämfört med åren innan och att detta i första hand beror på kronförsvagningen. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Stockholm i juni 2018 Mats Kinnwall Chefekonom 1
2
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 ARBETSKRAFTSKOSTNADS-NIVÅER INOM INDUSTRIN... 7 Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse... 7 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa... 10 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader... 12 ÖKNING AV ARBETSKRAFTSKOSTNADER INOM INDUSTRIN... 13 Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet under många år... 13 Varierande ökningstakter enligt olika källor... 17 Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i euroområdet... 17 KRONANS UTVECKLING MOT ANDRA VALUTOR... 19 Växelkursförändringar påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad... 19 Försvagad svensk krona även enligt KIX- och TCW-indexen... 21 UTVECKLING AV INDUSTRINS RELATIVA KOSTNADSLÄGE... 23 Ett något förbättrat relativt kostnadsläge 2017 jämfört med åren innan... 23 Högre relativ arbetskraftskostnadsnivå i USA på grund av dollarförstärkningen... 25 Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat... 26 BILAGOR... 27 Förteckning över bilagor... 27 Bilaga 1-4: Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer... 28 Bilaga 5-7: Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta... 32 Bilaga 8: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad... 38 3
En medarbetare inom tillverkningsindustrin i Sverige kostade i genomsnitt 361 SEK per timme 2017, vilket är mer än i många viktiga konkurrentländer men mindre än i Tyskland. Den svenska kostnadsnivån var 7 procent högre än i euroområdet under 2017. I jämförelse med Västeuropa var den 3 procent högre. Den årliga ökningstakten i Sverige har varit högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre period. Dock växlade den ner under 2017, men jämförelser med andra länder försvåras av att Ericsson AB omklassificerades från industri till tjänstesektor mellan 2016 och 2017. Under 2017 fortsatte kronan att försvagas mot euron. Den över tid högre svenska ökningstakten för arbetskraftskostnaderna har resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge trots att kronan är jämförelsevis svag. 4
SAMMANFATTNING Det svenska arbetskraftskostnadsläget inom tillverkningsindustrin ligger över nivån i många viktiga konkurrentländer. Kostnadsläget i Sverige är 3 procent högre än i Västeuropa och 7 procent högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens kalkyl för 2017 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Conference Board. En medarbetare i Sverige kostar i genomsnitt 361 SEK per timme. Endast ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge, Danmark och Tyskland, har högre kostnadsnivå än Sverige. Det tyska kostnadsläget är nu tydligt högre än det svenska, efter att kronan försvagats mot euron under flera år. Kostnadsläget i Sverige är samtidigt högre än i konkurrentländer som Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och USA. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och i övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Under 2017 växlade den svenska ökningstakten ner men jämförelser med andra länder försvåras av att Ericsson AB omklassificerades från industri till tjänstesektor mellan 2016 och 2017. Ökningstakten var 1,8 procent i Västeuropa och 2,0 procent i Euroområdet under 2017 enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). För Sverige var motsvarande ökningstakt 1,1 procent 2017, men uppgiften är då påverkad den ovan nämnda omklassificeringen. Beräknat utifrån uppgifter där Ericsson AB behandlas som om bolaget inte hade bytt bransch blir ökningstakten för Sverige istället 2,1 procent 2017. Ökningstakter studeras dock bäst för perioder om flera år. På så sätt blir påverkan av tidpunkter för lönerevisioner och andra engångseffekter mindre. Under femårsperioden 2012-2016 ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 3,0 procent per år. Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 2,0 procent per år. I euroområdet var den 2,2 procent under perioden. I rapporten studeras även utvecklingen av relativ arbetskraftskostnad. Det innebär att även växelkursförändringar beaktas när utvecklingen studeras. Kronan försvagades ytterligare mot bl.a. euron under 2017, vilket bidrog till att det relativa arbetskraftskostnadsläget förbättrats något jämfört med åren innan. Att kostnadsökningstakten i Sverige samtidigt var mer i nivå med i viktiga konkurrentländer innebar att det i första hand var just växelkursutvecklingen som bidrog till förbättringen. Sammantaget har den över tid högre svenska ökningstakten för arbetskraftskostnaderna resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge, jämfört med i viktiga konkurrentländer. Detta trots att den svenska kronan nu är jämförelsevis svag. Företagen verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Att kostnadsnivån är hög och att den svenska ökningstakten trendmässigt är högre än i viktiga konkurrentländer bidrar negativt till svensk konkurrenskraft. 5
6
ARBETSKRAFTSKOSTNADS- NIVÅER INOM INDUSTRIN Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse Arbetskraftskostnaderna är en viktig faktor när företag beslutar om var i världen produktion ska ske. Ökad världshandel och digitalisering har bidragit till mer internationell konkurrens. Företagens globala närvaro innebär dessutom att det inom ett och samma bolag i olika länder ofta finns likartade produktionsanläggningar med motsvarande produktivitetsnivå. Detta innebär att arbetskraftskostnaderna blir extra viktiga för bolagen. Det är sammantaget inte givet att Sverige har fördelar som kan kompensera för ett högt arbetskraftskostnadsläge. Detta kapitel syftar till att ge läsaren en uppdaterad bild av kostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige i relation till i andra länder. Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller i skrivande stund samtidigt enbart kostnadsnivåer till och med 2016 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska Conference Board har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Svensk arbetskraftskostnad är relativt hög jämfört med andra EU- och OECD-länder En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar i genomsnitt 361 SEK per timme. Uppgifterna avser samtliga anställda år 2017. Ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge, Danmark och Tyskland har en högre kostnadsnivå än Sverige. I årets jämförelse hamnar Schweiz med god marginal högst eftersom schweizerfrancen har stärkts kraftigt under senare år. Det tyska kostnadsläget är nu dessutom tydligt högre än det svenska. Till och med 2014 låg det under eller i nivå med det svenska, men framförallt en svagare krona har resulterat i att det nu ligger över det svenska. Kostnadsläget i Sverige är samtidigt högre än i konkurrentländer som Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och USA. Uppgifterna ovan baseras på data från Conference Board. Kostnaden i Sverige är ungefär motsvarande enligt nationella statistikkällor. Conference Board (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är sammantaget en utmärkt källa för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2017 kalkylerats utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Conference Board och uppgifterna avser 2016. Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2012 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 7
KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN I MÅNGA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2017, samtliga anställda (SEK per timme)* Schweiz** 517 Norge Belgien Danmark Tyskland Sverige Österrike USA Frankrike Finland Irland Nederländerna Italien 428 417 401 385 361 351 340 333 330 319 311 283 Storbritannien Japan Spanien Sydkorea 238 220 206 205 Grekland 138 Slovakien Estland Tjeckien Portugal Ungern Polen Brasilien Litauen*** Lettland*** 109 107 103 98 82 81 77 76 74 Turkiet Mexiko 32 48 0 100 200 300 400 500 600 Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons, Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för detta land, har ökningstakt från nationellt statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Eftersom uppgifter enligt The Conference Board saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS). 8
I Västeuropa sammantaget är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 350 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 336 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 3 procent högre än i Västeuropa och 7 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeuropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR HÖGRE ÄN DEN I VÄSTEUROPA Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2017, samtliga anställda (SEK per timme)* 400 361 350 336 300 249 273 255 200 100 0 Sverige Västeuropa* Euroområdet** Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons, Eurostat och OECD använts * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Lettland, Litauen, Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 107 SEK per timme. I USA är kostnadsnivån 340 SEK per timme. Tidigare har den amerikanska kostnadsnivån legat klart under den svenska, men på grund av dollarförstärkningen har nu kostnadsläget närmat sig det svenska. I Japan är kostnadsnivån klart lägre än i Sverige. Där är kostnaden 220 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad som presenteras här. Stor skillnad mellan lön och total arbetskraftskostnad i Sverige De skuggade staplarna i figurerna i detta avsnitt anger lön per timme. Lönen för medarbetare i svensk tillverkningsindustri är 249 SEK per timme. Uppgiften avser samtliga anställda år 2017. Skillnaden mellan lön och total arbetskraftskostnad är därmed jämförelsevis stor i Sverige. I Danmark utgör exempelvis lönen en betydligt större andel av den totala arbetskraftskostnaden. Det bör dock noteras att den anställde själv betalar en stor del av de sociala avgifterna i Danmark. Lönebikostnadernas andel i Sverige är samtidigt även betydligt större 9
än i viktiga konkurrentländer som Finland, Tyskland och Nederländerna. För industrin är det den totala arbetskraftskostnaden som främst är av betydelse. I rapportens bilagor finns dock löneuppgifter från olika källor för ett antal länder. Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Amerikanska Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden ca 360 SEK per timme, dvs. ungefär motsvarande som enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Detta som ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCB:s arbetskraftskostnadsindex (AKI). Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 350 SEK per timme 2017. När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Conference Board gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Som vi nämnt tidigare använder vi i fösta hand denna källa för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av Conference Board ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser 2012. Enligt metodbeskrivningen är undersökningen gjord på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2017 för tillverkningsindustrin i Sverige landar på 396 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor. 10
RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2017, samtliga anställda (SEK per timme) The Conference Board 2017 Eurostat Labour Cost Survey (LCS)* 2017 Nationalräkenskaper via Eurostat 2017 Schweiz** 517 : : Norge 428 468 435 Belgien 417 423 412 Danmark 401 432 414 Tyskland 385 399 375 Sverige*** 361 403 296 Österrike 351 360 328 USA 340 : : Frankrike 333 371 361 Finland 330 350 332 Irland 319 311 285 Nederländerna 311 351 345 Italien 283 265 233 Storbritannien 238 213 304 Japan 220 : : Spanien 206 221 205 Sydkorea 205 : : Grekland 138 142 101 Slovakien 109 110 103 Estland 107 108 87 Tjeckien 103 109 99 Portugal 98 112 96 Ungern 82 87 82 Polen 81 81 : Brasilien 77 : : Litauen : 76 83 Lettland : 74 71 Turkiet 48 58 : Mexiko 32 : : Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons Eurostat och OECD använts : Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för detta land, har ökningstakt från nationellt statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 296 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 350 SEK per timme. En orsak är att den allmänna löneavgiften räknas bort när Eurostat redovisar svenska arbetskraftskostnader i nationalräkenskaperna. Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad Conference Board och Eurostat har. 11
Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 2 Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Indien är mindre en tiondel av vad den är i Sverige. I Kina är den högre än i Indien särskilt i mer urbana områden. Det är dessvärre svårt att ange en exakt kostnadsnivå eftersom offentlig statistik är dåligt uppdaterad. I Brasilien är kostnadsnivån drygt en femtedel av den svenska. Inte bara i Kina utan på växande marknader överlag är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. I Kina är kostnaden för högre tjänstemän i vissa fall högre än i Sverige. 2 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Conference Board, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 12
ÖKNING AV ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INOM INDUSTRIN Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet under många år Arbetskraftskostnadernas utveckling avgör i stor utsträckning hur de svenska konkurrensförutsättningarna utvecklas. Internationella jämförelser av ökningstakterna är därför viktiga. Vi gör en analys i lokal valuta i detta kapitel. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. På så sätt framgår effekterna av de ökningar som förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna tydligare än när även växelkursförändringar beaktas. DEN SVENSKA ÖKNNINGSTAKTEN 2017 ÄR SVÅR ATT JÄMFÖRA PGA OMKLASSIFICERINGAR Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* 6,0 5,0 4,0 Sverige* Västeuropa (KIX-viktat)** 3,0 2,0 1,0 0,0 Euroområdet (KIX-viktat)*** 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Eftersom omklassificeringen av Ericsson AB till tjänstesektorn påverkar statistiken är utvecklingen rensat för detta markerad streckat i diagrammet. I den streckade linjen redovisas ökningstakten för 2017 enligt SCB:s LCI-serier, där serien för tjänstemän är beräknad som om Ericsson AB inte skulle ha bytt bransch mellan åren 2016 och 2017. Serierna för arbetare och tjänstemän har viktats samman varefter en uppgift för samtliga anställda erhållits. ** De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vilka det finns LCI-data. *** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland, Lettland, Litauen och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland, Lettland och Litauen har länderna viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 13
Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Västeuropa 1,8 procent 2017 samtidigt som den ökade med 2,0 procent i euroområdet. Konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter har här använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa respektive euroområdet. För Sverige var motsvarande ökningstakt 1,1 procent 2017. Då är uppgiften påverkad av att Statistiska Centralbyrån (SCB) klassificerat om Ericsson AB från industrin till tjänstesektorn mellan 2016 och 2017. SCB redovisar även uppgifter beräknade som om Ericsson AB inte skulle ha bytt bransch mellan 2016 och 2017. Utifrån dessa uppgifter blir ökningstakten för Sverige 2,1 procent 2017. 3 Ytterligare ett alternativ är att titta på Eurostats LCI-siffra för hela näringslivet, vilken var 2,7 procent för Sverige 2017. Ökningstakter studeras dock bäst för perioder om flera år. Såväl tidpunkter för lönerevisioner som andra engångseffekter bl.a. kopplat till sociala avgifter enligt avtal gör att det kan vara missvisande att jämföra uppgifter för enskilda år mellan länder. Genom att jämföra ökningstakten för flerårsperioder ökar jämförbarheten länderna/områdena emellan. Värt att notera är också att LCI-siffror för många länder fortfarande är preliminära för 2017. Under femårsperioden 2012-2016 ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 3,0 procent per år. 4 Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 2,0 procent per år. I euroområdet var den 2,2 procent under perioden. Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige har alltså varit högre än i Västeuropa och euroområdet under den aktuella femårsperioden. Motsvarande gäller även när man blickar tillbaka en hel tioårsperiod. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. I Norge var ökningstakten 2,8 procent per år under perioden 2012-2016 och 1,5 procent 2017. I Danmark var ökningstakten 1,9 per år under den aktuella perioden 2011-2016, medan den var 2,1 procent i Finland. Under 2017 var förändringstaktakten negativ i Finland. Detta tack vare regeringens paket med åtgärder för att förbättra den finska konkurrenskraften. I Tyskland har ökningstakten växlat upp något efter att ha varit jämförelse låg under en längre tid. För femårsperioden 2012-2016 var den 2,8 procent per år. Under 2017 ökade arbetskraftskostnaden med 2,5 procent i Tyskland. Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa sammantaget. Ökningstakterna i flera av länderna i Sydeuropa har under senare år varit låga eller negativa efter att den europeiska skuldkrisen eskalerade. Så var fallet även under 2017. Eftersom dessa länder sammantaget är stora bidrar även det till att hålla nere de sammanviktade ökningstakterna för såväl Västeuropa som euroområdet. Det kan samtidigt konstateras att ökningstakterna i de baltiska länderna är hög och har varit det under en längre period. Detta efter en tillfälligt negativ ökningstakt i samband med finanskrisen. I Estland ökade arbetskraftskostnaderna med 6,7 procent per år 2012-2016. Motsvarande siffror för Lettland och Litauen är 6,5 respektive 6,2 procent. 3 Se metodbeskrivning till figuren på föregående sida för hur uppgiften är beräknad. 4 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna 2007-2011 samt 2012-2016. Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att de uppgifter som finns för 2017 i många fall fortfarande preliminära. 14
HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER MÅNGA ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* Eurostat LCI 2007-2011 2012-2016 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Belgien 3,2 1,2 3,1 1,7 1,1 0,2 0,1 1,3 Danmark 3,2 1,9 1,3 1,8 2,0 1,6 2,8 1,6 Estland 7,5 6,7 7,9 7,9 5,8 6,2 5,5 6,3 Finland 3,5 2,1 4,7 1,0 1,9 2,0 0,7-2,0 Frankrike 2,8 1,6 2,7 1,0 1,2 1,5 1,5 1,4 Grekland 1,4-2,2-4,9-5,7 0,8-0,9 0,0 1,1 Irland 3,0 1,2 2,5 0,6 2,2-1,2 2,1 1,0 Italien 3,7 0,9 3,1 1,7 1,0-0,6-0,7 0,2 Lettland 10,3 6,5 4,5 6,2 5,9 8,6 7,1 7,6 Litauen 7,0 6,2 4,6 6,2 4,0 7,4 9,1 10,0 Nederländerna 2,5 1,9 3,6 1,6 3,3 0,1 0,9 3,3 Norge 5,3 2,8 3,3 4,0 3,6 1,0 2,0 1,5 Polen 6,7 4,1 4,5 3,4 4,5 3,5 4,6 6,4 Portugal 2,9-0,4-5,7-1,7-0,7 3,4 2,9 2,7 Spanien 3,2 0,8 2,5 1,3 0,5-0,6 0,5 0,8 Storbritannien 2,8 1,9 1,3 1,4 2,1 3,0 1,7 3,1 Sverige** 3,8 3,0 4,8 1,4 2,7 2,9 3,3 1,1 (2,1) Tjeckien 4,7 3,3 3,2 1,6 3,0 4,4 4,2 7,7 Tyskland 1,7 2,8 2,6 3,1 2,6 2,6 3,0 2,5 Ungern 5,0 4,8 8,2 3,6 2,9 3,7 5,5 9,2 Österrike 3,0 2,7 3,8 2,8 2,8 2,2 1,9 1,8 Västeuropa (KIX-viktat) 2,9 2,0 2,7 2,1 2,1 1,5 1,7 1,8 Euroområdet (KIX-viktat) 2,6 2,2 3,1 2,2 2,2 1,6 1,9 2,0 Euroområdet (enl. Eurostat) 2,6 2,0 2,7 2,1 2,0 1,5 1,8 2,0 EU-28 (enl. Eurostat) 2,8 2,2 2,8 2,1 2,1 1,9 2,1 2,4 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden. ** Eftersom omklassificeringen av Ericsson AB till tjänstesektorn påverkar statistiken är utvecklingen rensat för detta även angiven. Inom parentes redovisas ökningstakten för 2017 enligt SCB:s LCI-serier, där serien för tjänstemän är beräknad som om Ericsson AB inte skulle ha bytt bransch mellan åren 2016 och 2017. Serierna för arbetare och tjänstemän har viktats samman varefter en uppgift för samtliga anställda erhållits. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt Conference Board och OECD Amerikanska Conference Board redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 2,7 procent per år i genomsnitt under femårsperioden 2012-2016 enligt Conference Board. I USA var motsvarande ökningstakt 1,9 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade nästan inte alls under perioden. Uppgifter från Conference Board för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor. 15
KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT CONFERENCE BOARD Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Conference Board 2007-2011 2012-2016 2012 2013 2014 2015 2016 2017 : Australien 3,1 2,7 2,4 6,2 4,2 0,6 0,0 Brasilien 8,3 7,5 8,2 7,8 8,5 4,8 8,3 Canada 2,0 2,1 2,2 2,6 1,3 3,1 1,4 Japan 0,4 0,2-1,2 0,1 1,4 0,1 0,8 Mexiko 4,2 4,2 3,7 3,9 3,6 4,6 5,1 Sverige 3,0 2,7 5,3 2,1 2,6 2,1 1,6 Sydkorea 5,1 4,6 8,3 5,0 2,9 2,5 4,6 USA 3,1 1,9 0,5 2,2 1,5 2,1 3,2 Källa: The Conference Board : Uppgift saknas. : : : : : : : OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,4 procent per år under femårsperioden 2012-2016 enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 2,5 procent. Ökningstakten i Sverige har alltså varit marginellt högre än för OECDområdet under perioden. Lägre ökningstakter i bl.a. Sydeuropa, USA, och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor. ENLIGT OECD HAR LÖNEÖKNINGSTAKTEN I SVERIGE VÄXLAT NER 2016 OCH 2017 Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 5,0 4,0 Sverige OECD 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) 16
Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid. Som vi nämnt tidigare studeras alltså utvecklingen bäst under perioder på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartals- och årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EU-länderna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Conference Board tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Underlaget till Main Economic Indicators (MEI) från OECD är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Main Economic Indicators harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FN:s rekommendationer. Kvaliteten i materialet kan också diskuteras. Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i euroområdet EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE OCH USA ÄN I EUROOMRÅDET 2018 OCH 2019 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2018 och 2019 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) 2018 2019 2018 2019 2018 2019 Euroområdet 2,4 1,9 2,2 2,4 2,2 2,3 Sverige 2,7 2,4 3,2 3,8 : : USA 3,3 4,2 3,0 3,6 2,8 3,4 Källa: Europeiska kommissionen European Economy Spring 2018, OECD Economic Outlook May 2018, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2018 : Uppgift saknas. Prognoserna indikerar en fortsatt högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2018 och 2019. EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 2,7 procent för 2018. Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 3,2 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är EU- 17
kommissionens bedömningar 2,4 procent för 2018 medan bedömningen enligt OECD är 2,2 procent. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är också 2,2 procent. Prognoserna för USA är 3,3 procent enligt EU-kommunionen och 3,0 procent enligt OECD. Även här avser siffrorna 2018. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i USA är 2,8 procent. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. 18
KRONANS UTVECKLING MOT ANDRA VALUTOR Växelkursförändringar påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen. Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande till andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar. En fortsatt svagare krona mot flera stora valutor under 2017 bidrog sammantaget till att förbättra det relativa arbetskraftskostnadsläget under året. DEN SVENSKA KRONAN HAR TRENDMÄSSIGT FÖRSVAGATS MOT EURON UNDER FLERA ÅR Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 10,00 8,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 4,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Sveriges Riksbank En euro kostade 9,64 SEK i snitt under 2017, vilket kan jämföras med 9,47 SEK under 2016. Därmed försvagades kronan 1,8 procent mot euron mellan de båda åren. Trenden med succesivt något svagare krona har därmed hållit i sig. När detta skrivs i juni 2018 har kronan försvagats ytterligare och en euro kostar 10,12 SEK. Mot den amerikanska dollarn har den svenska kronan fluktuerat mer än mot euron. Betraktar man helåret 2017 mot 2016 har kursen dock varit i det närmaste oförändrad. Genomsnittskursen var 8,55 SEK per USD i snitt under 2017 medan den var 8,56 under 2016. Under slutet av 2017 och början av 2018 har dollarn stärkts kraftigt mot kronan. I skrivande stund är kursen 8,75 SEK per USD. 19
FÖRSVAGAT BRITTISKT PUND PÅ GRUND AV OSÄKERHETEN INFÖR BREXIT Valutakursutveckling för det brittiska pundet i förhållande till SEK (SEK per GBP) 16,00 14,00 12,00 10,00 SEK / Pund (GBP) 8,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Sveriges Riksbank Under 2017 fortsatte det brittiska pundet att försvagas mot kronan (och de flesta andra valutorna). Detta inte minst på grund av osäkerheten inför Brexit. Genomsnittskursen var 11,00 GBP per SEK under 2017 vilket kan jämföras med kursen 11,58 under 2016. Under andra halvan av 2017 och början av 2018 har pundet återigen stärkts. I skrivande stund är kursen ca 11,59 SEK per GBP. ÅTERIGEN FÖRSVAGAD SVENSK KRONA MOT DEN NORSKA Valutakursutveckling för den norska kronan i förhållande till SEK (SEK per NOK) 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 SEK / NOK 0,90 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Sveriges Riksbank 20
Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor det senaste decenniet. Från 2012 och en bit in på 2014 försvagades Yenen kraftigt mot den svenska kronan som en konsekvens av att Japan använde alla tillgängliga medel för att få igång inflationen. Därefter har yenen trendmässigt stärkts även om kursen fluktuerat. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar. Bland våra nordiska grannländer är som bekant Finland ett euroland medan Danmark har sin valuta nära knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan i praktiken rör sig på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan är samtidigt relevant att titta närmare på. Den har sedan 2013 trendmässigt försvagats mot den svenska. Däremot inte under det senaste året. Genomsnittskursen var 1,03 NOK per SEK under 2017 vilket kan jämföras med kursen 1,02 under 2016. Försvagad svensk krona även enligt KIX- och TCW-indexen Det är även vanligt att växelkursutvecklingen mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en korg av andra valutor. Den svenska kronan har blivit svagare även mot KIX- och TCW-indexen. Utvecklingen mot euron är en viktig förklaring till detta. I relation till KIX-indexet försvagades den med 1,1 procent 2017. Motsvarande mot TCW-indexet var 0,4 procent. Skillnaden mellan de båda indexserierna är att KIX-indexet är lite bredare än TCW-indexet eftersom även växande marknader ingår. FÖRHÅLLANDEVIS OFÖRÄNDRAD KRONA 2016 ENLIGT KIX- OCH TCW-INDEXEN Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november 1992 170 KIX indexet TCW indexet 150 130 110 90 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Sveriges Riksbank 21
22
UTVECKLING AV INDUSTRINS RELATIVA KOSTNADSLÄGE Ett något förbättrat relativt kostnadsläge 2017 jämfört med åren innan Den försvagade svenska kronan bidrog till att det relativa arbetskraftskostnadsläget 2017 förbättrats något jämfört med åren innan. Att kostnadsökningstakten i Sverige samtidigt var mer i nivå med i viktiga konkurrentländer innebar att det i första hand var just växelkursutvecklingen som bidrog till att förbättra det relativa arbetskraftskostnadsläget under året. Som beskrivits tidigare i rapporten påverkas statistiken av att Ericsson AB mellan 2016 och 2017 omklassificerades från industri- till tjänstesektorn. Det påverkar även utvecklingen för det relativa kostnadsläget som redovisas i detta kapitel. Sett i ett längre perspektiv är det svenska kostnadsläget jämförelsevis högt. Den högre svenska ökningstakten över tid har trots att kronan nu är svag resulterat i ett relativt högt svenskt kostnadsläge, jämfört med i viktig konkurrentländer. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN LIGGER FORTFARANDE ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100)* 130 120 Sverige relativt Euroområdet*** 110 100 90 80 Sverige relativt Västeuropa** 70 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: The Conference Board samt Teknikföretagens kalkyl för 2017 * Eftersom omklassificeringen av Ericsson AB till tjänstesektorn påverkar statistiken är utvecklingen rensat för detta markerad streckat i diagrammet. ** De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. *** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Litauen, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 23
SVENSK KOSTNADSNIVÅ ÄR FORTSATT HÖG RELATIVT EUROPEISK Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 400 300 200 Sverige Västeuropa* Euroområdet** 100 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: The Conference Board samt Teknikföretagens kalkyl för 2017 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Litauen, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I detta kapitel beskrivs den relativa kostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Conference Board. 5 Om analysen istället skulle göras med Eurostat Labour Cost Survey som källa så skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Som tidigare nämnts anser vi dock att Conference Board bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige. Den svenska arbetskraftskostnadsnivån har minskat relativt den västeuropeiska 2017. Under året var den 3 procent högre än den västeuropeiska. Detta ifall vi inte korrigerar för effekten av omklassificeringen av Ericsson AB. Med en sådan justering var den istället 4 procent högre. I samband med finanskrisen och den efterföljande europeiska skuldkrisen skedde relativt stora svängningar på grund av växelkursförändringarna. Blickar man däremot längre tillbaka så var den svenska kostnadsnivån i snitt 1 till 2 procent högre än den västeuropeiska under 2000-talet fram till och med 2010. Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2017 låg den svenska kostnadsnivån 7 procent högre än i euroområdet. Ifall vi korrigerar för effekten av omklassificeringen av Ericsson AB var den istället 8 procent högre. 5 För att väga samman enskilda länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning av viktning och kalkylmetod. 24
Utvecklingen i Tyskland påverkar i betydande grad hur det svenska kostnadsläget utvecklas relativt Europa. Under 2017 bidrog såväl kronans försvagning mot euron som högre arbetskraftskostnadsökningstakt i Tyskland till att kostnadsläget i Tyskland ökade relativt det svenska. Under 2017 låg kostnadsnivån i Tyskland drygt 6 procent över nivån i Sverige och skillnaden har ökat sedan 2015. Under skuldkrisåren dessförinnan bidrog samtidigt kronans kraftiga förstärkning mot euron till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal låg över den tyska medan förhållandet var det omvända under finanskrisen. DET TYSKA KOSTNADSLÄGET ÄR NU TYDLIGT HÖGRE ÄN DET SVENSKA PGA DEN SVAGA KRONAN Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 400 300 200 Sverige USA Tyskland 100 Japan Frankrike 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: The Conference Board samt Teknikföretagens kalkyl för 2017 Högre relativ arbetskraftskostnadsnivå i USA på grund av dollarförstärkningen 2017 låg den svenska kostnadsnivån 6 procent över den amerikanska att jämföra med 35 procent över den amerikanska tre år dessförinnan. Under 2015 steg arbetskraftskostnadsnivån i USA kraftigt relativt Sverige. Detta på grund av att den amerikanska dollarn stärktes kraftigt under året. Därefter har den amerikanska kostnadsnivån ytterligare närmat sig den svenska. Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har varierat kraftigt i relation till i Sverige det senaste decenniet. Orsaken är främst de växelkursförändringar som beskrivits i föregående kapitel. Utvecklingen har dock delvis även påverkats av arbetskraftskostnadsutvecklingen i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre ökningstakt än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ. 25
Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat Arbetskrafskostnadsnivån i Norge ökade något relativt Sverige under 2017, efter att minskat två år dessförinnan. Utvecklingen följer växelkursförändringarna. Det norska kostnadsläget var 18 procent högre än det svenska under 2017. Skillnaden är samtidigt mindre nu än under första halvan av den studerade tioårsperioden. Då var den i storleksordningen 30 procent. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron följer utvecklingen för landet utvecklingen den i euroområdet. Den danska kostnadsnivån har legat något över den svenska under hela den studerade perioden, förutom under den europeiska skuldkrisen då kronans förstärkning innebar att kostnadsnivån i de båda länderna var på en motsvarande nivå. Eurolandet Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Däremot inte under finanskrisen då kronans försvagades kraftigt. DEN SVAGARE SVENSKA KRONAN HAR GJORT ATT SKILLNADEN MOT NORGE OCH DANMARK ÖKAT IGEN Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 500 400 300 200 Sverige Danmark Norge Finland 100 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: The Conference Board samt Teknikföretagens kalkyl för 2017 26
BILAGOR Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer Bilaga 1: Conference Board Arbetskraftskostnad 2007-2017 Bilaga 2: Conference Board Lön 2007-2017 Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Arbetskraftskostnad 2012 samt kalkyl för 2017 Bilaga 4: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Lön 2012 samt kalkyl för 2017 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 5: Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad 2007-2017 Bilaga 6: Conference Board Utveckling av total arbetskraftskostnad 2007-2016 Bilaga 7: OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling 2007-2017 Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 8: EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskostnad 2018-2019 27
BILAGA 1 CONFERENCE BOARD ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2007 2017 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin, inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2017 (SEK) Arbetskraftskostnad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kalkyl för 2017 Argentina 54 66 78 92 104 128 131 121 149 96 : Australien 225 231 250 285 301 323 308 316 326 327 336 Belgien 320 350 397 364 357 353 358 387 405 405 417 Brasilien* 48 55 62 72 75 73 68 72 65 68 77 Canada 211 210 223 246 235 249 238 236 259 258 270 Danmark 300 324 371 348 338 334 337 362 376 388 401 Estland 59 69 75 68 68 71 76 85 93 99 107 Filippinerna 11 11 13 13 13 14 14 14 18 18 : Finland 264 285 333 290 286 285 290 309 324 331 330 Frankrike 256 272 302 281 277 279 282 302 315 323 333 Grekland 133 150 173 162 148 133 126 132 135 134 138 Irland 248 273 320 293 278 276 273 298 302 310 319 Israel 106 121 134 138 137 136 145 158 184 194 212 Italien 214 228 262 243 237 235 240 259 273 278 283 Japan 160 180 229 228 231 239 188 185 199 227 220 Mexiko 31 32 32 33 31 32 33 34 37 33 32 Nederländerna 255 280 324 276 268 267 267 289 295 296 311 Norge 352 375 406 414 418 427 429 431 430 416 428 Nya Zeeland 127 123 131 147 151 169 168 185 196 203 210 Polen 53 64 61 61 59 59 60 67 72 73 81 Portugal 75 82 94 86 86 84 84 87 93 94 98 Schweiz* 294 321 383 368 392 415 412 444 515 517 517 Singapore 106 123 134 139 150 165 168 184 218 229 : Slovakien 58 70 85 77 76 77 81 89 93 99 109 Spanien 167 180 211 191 184 182 183 193 197 201 206 Storbritannien 238 221 223 208 198 209 202 226 262 243 238 Sverige 288 290 308 307 312 328 335 344 351 357 361 Sydkorea 131 110 114 129 124 138 144 162 190 197 205 Taiwan 55 57 59 60 60 64 61 65 80 84 : Tjeckien 66 80 87 82 82 80 79 82 88 92 103 Tyskland 292 306 345 315 305 308 315 339 357 370 385 Ungern 58 64 66 60 59 60 62 65 69 74 82 USA 216 214 260 250 230 242 238 254 319 334 340 Österrike 257 278 323 288 281 283 289 313 329 339 351 Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. : Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2016 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna nivån 2017. Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 28
BILAGA 2 CONFERENCE BOARD LÖN 2007-2017 Lön per timme inom tillverkningsindustrin, inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2017 (SEK) Lön 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kalkyl för 2017 Argentina 45 54 64 76 86 106 108 100 123 80 : Australien 178 183 199 228 242 261 248 254 261 264 272 Belgien 219 238 269 247 242 240 243 262 274 279 290 Brasilien* 33 37 42 49 51 50 47 49 45 47 53 Canada 171 170 179 198 189 199 190 189 207 205 215 Danmark 269 291 334 312 303 298 298 321 333 343 354 Estland 44 51 55 50 50 53 56 63 69 73 79 Filippinerna 10 10 12 12 12 13 13 13 17 16 : Finland 206 222 261 232 228 227 231 246 258 264 266 Frankrike 179 191 212 196 194 195 196 210 219 225 233 Grekland 103 116 133 124 114 102 97 101 103 103 105 Irland 210 230 268 245 232 230 228 248 252 259 268 Israel 89 104 114 116 114 114 121 131 152 158 173 Italien 151 162 186 174 170 169 171 184 194 198 201 Japan 131 147 188 187 189 196 154 151 163 186 181 Mexiko 22 22 22 23 22 22 23 24 26 23 22 Nederländerna 202 221 255 217 210 208 208 225 230 234 246 Norge 289 308 334 342 346 354 356 358 357 346 356 Nya Zeeland 123 119 126 141 145 162 162 177 188 195 202 Polen 44 54 51 51 49 49 50 55 59 60 66 Portugal 60 66 75 69 69 67 67 70 74 75 79 Schweiz* 248 272 324 311 332 339 336 362 420 422 422 Singapore 90 104 112 116 124 136 137 150 178 187 : Slovakien 42 51 61 56 56 56 58 64 68 72 79 Spanien 123 134 155 142 137 135 136 144 148 151 155 Storbritannien 203 188 190 179 169 179 173 193 224 208 203 Sverige 191 197 208 210 215 227 233 238 244 247 249 Sydkorea 107 89 92 103 99 110 115 131 153 159 166 Taiwan 47 48 50 51 52 54 52 55 68 71 : Tjeckien 49 59 63 60 61 59 58 60 64 67 76 Tyskland 227 240 269 244 238 242 247 266 279 289 302 Ungern 43 47 49 46 45 46 47 50 53 56 65 USA 164 164 198 189 174 184 180 194 243 254 258 Österrike 191 207 240 214 208 210 213 231 243 250 259 Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. : Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2016 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna nivån 2017. Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 29