EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN KälloriHaninge vattenkvalitetochtillgänglighet ShahabBehrouzAkrami KTH Stockholm 2012
KTH KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN EXAMENSARBETE TITEL: KälloriHaninge vattenkvalitetochtillgänglighet ENGELSKTITEL:SpringsinHaninge WaterQualityand Accessibility SÖKORD:Kallkällor,vattenkvalitet,vattenkemi,Haninge, kemiskaanalyser,sensoriskaegenskaper ARBETSPLATS: KTHKemivetenskap,Institutionenförtillämpad FysikaliskkemiochHaningekommun HANDLEDAREPÅ ARBETSPLATSEN: BjörnOliviusson,vattenstrateg KommunstyrelseförvaltningenHaningekommun HANDLEDARE PÅKTH: OlleWahlberg,Institutionenförtillämpadfysikalisk Kemi,KTH STUDENT: ShahabBehrouzAkrami DATUM: GODKÄND: 2
Sammanfattning DenhärrapportenomkallkälloriHaningekommunisödraStockholmslänärettexamensarbetepå KTH.UndersökningenhargjortsisamarbetemedHaningekommunochKällakademin.Arbetetutförs avtvåstudenter,därenstudentfokuserarpåkällornastillståndidag(dennarapport)ochenstudent fokuserarpåkällornashistoriaochtradition.detprimäramåletmeddettaarbeteärattgehaninge kommunochdessinvånarebättrekännedomomdekallkällorsomfinnsikommunen,särskildmed avseendepåvattenkvalitetochtillgänglighet. Kommunenharambitionenattinformeraallmänhetenomkallkällorochförseendelavdemmed skyltar.informationomkällornasexistensochlokaliseringinhämtadesfrånolikadatabaser,främst SGUs(Sverigesgeologiskaundersökning),SkogsstyrelsensochLänsstyrelsenssamtgenompersonliga kontakter.efterlokaliseringenavkällornavaldessjustyckenförprovtagning.devaldakallkällorna besöktesochprovfråndessaundersöktesochanalyseradesmedavseendepåföljandeparametrar: Temperatur,pH,konduktivitet,alkalinitet,kemisksyreförbrukning(COD Mn ),kloridhalt,färg,lukt, smakochklarhet.detreförstaparametrarnabestämdesifält.utöverdessaparametrarbestämdes ävenmetallhalternaochtotalfosforhalten.demetallhaltersombestämdesvarkadmium,kalcium, kalium,magnesium,natriumochkoppar.någonbakteriologiskundersökningavkällvattnenhari dettaskedeintegjorts Resultatenvisadeföljande:Fyrakallkällor,Källbacken,Gubbkärret,Mellanbergskällanoch Sandemarkällanärlämpligaattrestaurera.Deharbravattenkvalitéocholikakaraktär.Detfinns mindreproblemsomt.ex.rensningochskötselsombehöverföljasupp. Trekallkällor,Lillsjön,NytorpochTrefaldighetskällanpåUtöharsämrekvalitéochfordrarmerarbete attåterställa. 3
Abstract ThisreportaboutspringsinHaningeMunicipality,whichislocatedtothesouthofStockholm,isa diplomaworkatkth.thesurveywasmadeincollaborationwithhaningemunicipalityand Källakademin(SwedishAcademyofSprings).Theworkwascarriedoutbytwostudents,onewho specializedinthepresentconditionofthesprings(thisreport)andonewhofocusedontheirhistory andtradition.theprimaryaimofthisresearchistogivehaningemunicipalityanditsresidents betterknowledgeofthespringsthatexistinthemunicipality,especiallywithregardtotheirwater qualityandlocation. Themunicipalitystrivestoinformthepublicaboutspringsandtoprovidethespringswithsigns.The informationabouttheexistenceofthespringsandthelocationsofthemhasbeenobtainedfrom variousdatabases,primarilysgu(geologicalsurveyofsweden),theswedishforestagencyandthe Stockholmcountyadministrationandalsothroughprivatecontacts. Afterthelocalizationofthesprings,sevenofthemwerechosenforsampling.Thechosensprings werevisitedandsampled.thewaterwasanalyzedwithrespecttothefollowingparameters: temperature,ph,conductivity,alkalinity,chemicaloxygendemand(cod Mn ),chloride,colour,taste, smellandtransparency.thefirstthreeoftheseparametersweredeterminedinthefield.inaddition totheseparameters,theconcentrationofmetalionsandthetotalphosphorouscontentwerealso determined.themetalsthatwereanalysedincludecadmium,calcium,potassium,magnesium, sodiumandcopper. Theresultsgavethefollowinginformation:Foursprings,Källbacken,Gubbkärret,Mellanbergskällan andsandemararesuitableforrestorationandtheyhaveverygoodwaterqualityfromchemicalphysicalpointofview.thesefourspringshavedifferentcharacteristicsandthereareminor problemsconserningrestorationbutthey,needfurthersamplingandexamination. Threesprings,Lillsjön,NytorpandTrefaldighetskällanatUtöhaveinferiorqualityandwouldrequire greatereffortstorestore. 4
Innehållsförteckning 1. Inledning...7 1.1 Bakgrund..7 1.2 Mål...8 1.3 Arbetsmetoder.8 1.4 Avgränsning...8 2. Förklaringarochbeteckningar...8 2.1 Förklaringavkemiskatermer......8 2.2 Beteckningarförprover.8 3. Vattnetskretslopp.. 9 4. KälloriHaninge. 10 5. Undersökningsmetoderochvattnetskaraktär 11 5.1 Naturligaprocessergervattnetdesskaraktär...11 5.2 Mätningar.11 6. Resultat..11 6.1 Beskrivningaravsjukällor. 12 6.1.1 Gubbkärret.12 6.1.2 Mellanbergskällan.12 6.1.3 Källbacken 13 6.1.4 Sandemar.13 6.1.5 TrefaldighetskällanpåUtö.. 14 6.1.6 Nytorp...14 6.1.7 Lillsjön 15 6.2 Vattnetssensoriskaegenskaper,källvattnetsklarhet,färg,luktochsmak 15 6.3 Vattnetsfysikalisk kemiskaegenskaper,d.v.s.källvattnetsph,alkalinitet,hårdhet, konduktivitet(elektriskledningsförmåga),kemisksyreförbrukning(cod Mn ),kloridhalt ochp tot.17 7. Diskussion.21 7.1 Någravanligaproblemmedkällvattnetskvalitet.21 7.1.1 Saltpåverkan..21 7.1.2 Påverkanfrånindustrin.21 7.1.3 Övergödning..21 7.1.4 Avloppochdagvatten.22 7.2 Återställandeavkällornaianvändbartskickochvårdavkällorna 22 8. Slutsats.22 9. Referenser.23 10. Bilagor..24 10.1 Bilaga 1Beskrivningavmätmetoderförkarakteriseringavkällvattnet.Mätningar gjordespåkemiskolanlaboratorium.24 10.1.1 Bestämningavkemisksyreförbrukning,COD Mn 24 10.1.2 Bestämningavalkalinitet.25 5
10.1.3 BestämningavKloridhalt. 25 10.1.4 BestämningavmetallhalterochdentotalamängdenfosformedICP.25 10.2 Bilaga 2Allmänfysikalisk kemiskinformationomkällorna.26 10.2.1 Källorlämpligaattrestaurera...26 10.2.1.1 Beskrivningavkällorna 26 10.2.1.2 Källornasvattenkvalitet..26 10.2.2 Källormedbristfälligkvalitet 29 10.2.2.1 Beskrivningavkällorna...29 10.2.2.2 Källornasvattenkvalitet..29 10.2.3 Tungmetallerikällvattnens.31 10.2.4 Övergödning.31 10.3 Bilaga 3Förslagtillrestaureringochvårdavkällorna.32 10.4 Bilaga 4Samtligadiagram 33 6
1.Inledning Haningekommunäruppdragsgivaretilldettaexamensarbete.Undersökningengårutpåatt lokaliserakällorsomliggerihaningekommunochattanalyseravattnetskvalitet.informationom källornasexistensochlokaliseringinhämtadespåfleraolikasättenligtföljande: 1. Personligakontakter 2. Kontaktmedmyndigheter 3. Följandedatabaser: Sverigesgeologiskaundersökning(SGU) Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Efterlokaliseringenavkallkällorna,harettantalavdessavaltsförprovtagning.Deprover,somhar tagitsfråndevaldakallkällorna,undersöktesochanalyseradesmedavseendepåföljande parametrar:temperatur,ph,konduktivitet,alkalinitet,cod Mn ochkloridhalt.detreförsta parametrarnabestämdesifält.utöverdessaparametrarbestämdesävenmetallhalteroch totalfosformedicp(inductivelycoupledplasma).demetallhaltersombestämdesärföljande: kadmium,kalcium,kalium,magnesium,natriumochkoppar.dessutombestämdesfärg,lukt,klarhet ochsmak(ejnytorpochlillsjön).någonbakteriologiskundersökningavkällvattnenharidettaskede integjorts Genomdefysikalisk kemiskaanalysernaochslutsatserdärifrånskakommunenochallmänhetenfå informationomkällornasegenskapert.ex.vattenkvalitetförsamtligavaldakallkällor.påverkanav miljönkringvarjekällaäravgörandeförvattenkvaliteten.förvarjekällaredovisashurden omgivandemiljönpåverkarkällanbådepositivtochnegativt.grundvattenihaningekommunhar undersöktstidigare[4].detfinnsocksåensärskildundersökningavkällornaistockholmslän[13]. Måletmeddessaundersökningarvarattkarteragrundvattentillgångarna.Källornaanvändessom kvalitetsindikatorer. 1.1Bakgrund Dethärarbetetärettsamarbetemedtvåstudenter,ShahabBehrouzAkramiochMarziehGolkhar, samttvåhandledare,björnoliviussonihaningekommunochollewahlbergpåkth.varjestudent ansvararförsinegenrapportochsinaslutsatser.arbetetäruppdelatsåattmarziehgolkhar fokuserarpåtraditionkringkällorochshahabbehrouzakramifokuserarpåkällornasstatusoch användningidag. HaningekommunliggerisödradelenavStockholmslänochärenskärgårdskommun.Haninge kommunhar78326invånare[8]ochföljandetätorter:vendelsö,brandbergen,norrby, Vendelsömalm,Vega,Dalarö,Jordbro,Muskö,Väländan,VästerhaningeochHanden.Densenareär kommunenscentralort.huddinge,botkyrka,tyresö,värmdöochnynäshamnärhaninges grannkommuner. DennarapportärettexamensarbeteinomkemiteknikprogrammetvidKungligaTekniskaHögskolan (180hp)iStockholm.ArbetetharutförtsisamarbetemedHaningekommunochKällakademin. RapportensyftartillattgeHaningekommunochdessinvånareenbättrekännedomomdekallkällor 7
somfinnsikommunen,särskiltmedavseendepåvattenkvalitetochbelägenhet.iensnarframtid kommerkommunenattinformeraallmänhetenomkallkällornasvattenkvalitetochderashistoria genomattvarjekallkällafåreninformationsskylt. 1.2Mål AttidentifierakallkälloriHaningekommunochattbeskrivavattenkvalitetenfördessakällor,samt attredovisaförhaningekommunvilkakällorsomharbrakvalitet,vilkamedettbegränsatarbetekan återställasochgörastillgängligaförallmänheten. 1.3Arbetsmetoder Idettaarbeteanvändskemiskaanalyserochmänniskanssinnenförattbedömavattenkvalitet.Ett antalnaturligakallkällorbesöktesochprovtogs. 1.4Avgränsning UndersökningenavkällornaiHaningedelasupppåtvåexamensarbeten.Dethärexamensarbetet begränsastillattfinnakällormedbravattenkvalitet,somskullekunnautnyttjasavallmänheten. MarziehGolkharsexamensarbetebehandlarkällornastraditionochutveckling. Haningekommunärrikpåkallkällor,menmångakällorharförfallit,förstörtsellerglömtsbort.Det härprojektetärbörjanpåettarbeteattåterställanågraavdessakällor. Idennarapportharantaletanalyserbegränsats,t.ex.harjärnhalteninteblivitanalyserad.Ivissa källorkonstateradesenkraftigjärnsmakmenimellanbergskällansmakadevattnetutmärkt(ingen järnsmak)trotskraftigjärnutfällning,troligenärphavgörandeförsmaken.någonbakteriologisk undersökningavkällvattnenharidettaskedeintegjorts. 2.Förklaringarochbeteckningar 2.1Förklaringavkemiskatermer Alkalinitethuvudsakligenvätekarbonat,HCO 3.Denviktigastekällantillalkalinitetenivattenär vittringend.v.s.upplösningenavminerogentmaterial(berg).alkalinitetenärvanligen40 100mg/l. OmalkalinitetenärförlågärriskenstorattpHsjunker,ochattvattnetförsuras. COD Mn (ChemicalOxygenDemand),kemisksyreförbrukning.COD Mn ärettmåttpåhurmycket lättillgängligtorganisktmaterialsomfinnsivattnet.bakteriernaomsätter(äter)dettaochförbrukar dådetsyre,somfinnsivattnet.enövregränsavcod Mn ärca8mgo 2 /l.frisktvatteninnehåller11 mgo 2 /lvid15 C.Närsyretförsvinner ruttnar vattnetomdetfårstå. phärettmåttpåvattnetssurhet.ienslättsjötypmälarenärphrunt7.7ochienskogssjöca5.5, menkanbli6.5medmåttligvittring. Konduktivitetellerelektriskledningsförmågaärettmåttpåsalthaltenivattnet.Förenslättsjöibra konditiont.ex.mälarenärkonduktiviteten20ms/m(millisiemenspermeter).grundvattenhar värdet40ms/mochregnvattenunder10ms/m. Kloridhalten,ärkoncentrationenavClˉ(koksalt=natriumklorid).Mälarenharsalthalten11mgClˉ/l. Förhöjtvärdeindikerarförorening,oftavägsalt. Hårdhetärhuvudsakligenkoncentrationenavkalciumjoner,Ca²+.Magnesiumochjärnkanbidratill vattnetshårdhet. Merfullständigabeskrivningarfinnsireferens[3] 8
2.2Beteckningarförprover Sammanlagttogs11prover.Varjeprovhadevolymenenliter.Iblandtogsfleraproverivarje källområde,(dessabetecknadesdåa,b,c)särskiltomdetfannsflerautflödeniettkällområde.i Källbackenhademarkägarendragitenledningfrånkällanochdärvidpåverkatdenursprungliga källan,därförtogsprovpåtvåställen.markägarenhadeävenbörjatutnyttjaenbergborradbrunn, vilkenocksåprovtogs. KällbackenA;högstuppikällområdetiskogsmark. KällbackenB;nereikällbäcken,somförsettsmedencementringavmarkägaren. KällbackenC;provtogsiendjupborradbrunninärhetenavbäcken. Gubbkärret;endastettprovtogs. Mellanbergskällan;endastettprovtogs. NytorpA;provtogsienlitenkälla20mfrånhuvudkällan. NytorpB;provfrånhuvudkällan. LillsjönA;provtogsisjön. LillsjönB;provtogsiettstortdike,somrannutisjönfrånettindustriområde. LillsjönC;provtogsiennärliggandeskogsbäck,uppströmsdiket. Sandemar;endastettprovtogs. 3.Vattnetskretslopp Uppkomstenavkällorärrelateradetillvattnetskretsloppinaturen(Sefigur 1).Vattenpåochi markenkommerfrånnederbörden,vilkenisinturtillförsatmosfärengenomavdunstningfrån planetenjordensyta,främstfrånhavensomtäcker71%avytan.endelavvattnetavrinnerpåytan avmarken,sombäckar,åarochflodermotsjöarochhav.enannandelavvattnetträngerneri jordenochbildargrundvatten[2]. Figur 1Vattnetskretslopp.Figur 1ärtagenfrånKällboken[2]. 9
10 Enkallkälladefinierassom ettdistinktutflödeavgrundvattenurjordellerbergochden vattensamlingenmedavrinning,somoftaförekommervidettsådantutflöde [2]. 4.KälloriHaninge EttantalkälloriHaningebesöktes.Tvåexkursionergjordes.Sjukällorvaldesutochstuderades närmare.deharmärktsutpåkartannedan.ifältgjordesmätningaravph,elektrisk ledningsförmåga,temperaturochflöden.ettantalfysikalisk kemiskaparametrarbestämdespå laboratorium. Figur 2Kartaöverdetundersöktaområdet.KartankommerfrånSverigesgeologiskaundersökningar [9] WGS84(lat,lon) SWEREF99TM: Mellanbergskällan N59 10.840' E18 8.164' N6564383 E679187 Källbacken N59 5.283' E18 2.761' N6553838 E674515 Lillsjön N59 9.001' E18 7.367' N6560936 E678588 Nytorp N59 8.342' E18 6.526' N6559677 E677844 Sandemar N59 7.880' E18 22.535' N6559562 E693143 Sandemar Gubbkärret TrefaldighetskällanpåUtö Mellanbergskällan Lillsjön Nytorp Källbacken
Gubbkärret N59 11.269' N6565316 E18 11.205' E682043 TrefaldighetskällanpåUtö Källanliggersöderom Koordinatersaknas kyrkan Tabell 1Koordinaterfördeundersöktakällorna[9] 5.Undersökningsmetoderochvattnetskaraktär Källvattnetsklarhet,lukt,färgochsmak(sensoriskaegenskaper)studeradesifält.Dekontrollerades ocksåpålaboratorium.temperatur,ph,elektriskledningsförmågaochflödetmättesifält.kemisk syreförbrukning,kloridhalt,totalfosforhalt,alkalinitetochmetallerna,kadmium,koppar,kalcium, magnesium,kaliumochnatriummättespåkemiskolanslaboratorium,kth.defysikalisk kemiska analysmetodernaredovisasibilaga 1.Allaanvändametoderärstandardmetoderförvattenanalyser. Källvattnetpåverkasavprocesseridenomgivandemiljön,vilkabestämmervattnetskaraktär.De flestanaturvattenpåverkasocksåavmänskligaaktiviteter(seunderdiskussionsidan21).nedan beskrivshurkällvattnetpåverkasavomgivningen. 5.1Naturligaprocessergervattnetdesskaraktär Vattnetikällornaspeglardenomgivandemiljönsegenskaper.Iområdenmedbasiskkalkberggrund blirph,alkaliniteten(hco 3 )ochhårdheten(ca 2+ )höga[12].dettaförklarasmedformelnför upplösning(vittring)avkalksten:co 2 (g)+h 2 O+CaCO 3 (s) Ca 2+ +2HCO 3 [7](vittringavkalksten). KällaniSandemarärettexempelpåkalkstenspåverkatvatten.Iskogsområdenmedsvårvittrad berggrundfinnsoftabrunsvarthumusjord,somgerlågtph.värdenapåalkalinitetoch kalciumkoncentrationisådanavattenärocksålåga.källanvidkällbackenärettexempelpådetta.i områden,somvittrarmåttligtblirphoftanära6.5,dåkolsyraochvätekarbonatbestämmerph. ExempelpådettaärGubbkärret,MellanbergskällanochNytorp.Vissaområdenkanvaranaturligt näringsrika.sådanaområdenärt.ex.sandemar,nytorpochkällbacken.ettproblemärlångväga transportavkvävemedluften,vilketdeponeraspåmarken[12]. 5.2Mätningar Ibilaga 1beskrivsidetaljdemetoder,somanvändesidennaundersökning.Ibilaga 2gesen noggranninformationomobservationerochmätningarifältochpålaboratorietförvarjekälla. Underrubrikenresultatnedangesenöversiktavdeviktigasteobservationernaochmätningarna. 6.Resultat Desjuutvaldakällornabesöktesden2012 06 28eller2012 07 03.Vädretvarsoligtpåbådadagarna ochlufttemperaturenvar19 Crespektive20 C.Nedanbeskrivskällornaöversiktligtmedbilderoch kortanoteringaromtemperaturochflöde. Vattnetslukt,smak,färgochklarhetredovisas.Enkortöversiktavkällornasfysikalisk kemiska egenskaperges.fullständigadatafinnsibilaga 4. 11
6.1Beskrivningavsjukällor 6.1.1Gubbkärret Källområdetärvackert,belägetnäraettvillasamhälle.Vattnetvarklart,smakadeochluktadegott. Ettflertalkällorfinnsiområdetsomdockvarganskanedskräpatmedpapperochskrot. Vattentemperatur:8.3 C.Vattenflöde:ingetsynbartflöde. 6.1.2Mellanbergskällan Källanliggeralldelesinvidenlitenväg.Vattnetrannövervägen.Detvarklartochvälsmakandetrots enkraftigjärnutfällning.vattentemperatur:10 C.Vattenflöde:0.6l/s 12
6.1.3Källbacken Enkraftigtigenvuxenbäckrannfrånkällområdet.Vattnetfrånolikadelaravområdethadeskiftande kvalitet.högstuppinnehöllvattnetalltförmyckethumusmedanlängrenervarvattnetmycketbra. Vattentemperatur:KällbackenA(källområdetuppeiberget,ytligtskogsvatten)14.4 C.KällbackenB (vattenibäckenmedbrunnsrör)10.5 C.KällbackenC(bergborradbrunn)9.8 C.Vattenflöde:iden övredelenavområdetvarflödet0.5l/sochidennedredelenavområdetvarflödet2.0l/s. 6.1.4Sandemar Källanliggeriettnaturreservatnärahavet.Ettflertalkällorbildarettkällområdevidpunktenför SGU:skoordinater.Inärhetenfinnsenkällsjö.Vattnetvarklart.Vattentemperatur:17.6 C. Vattenflöde:4l/s. 13
6.1.5TrefaldighetskällanpåUtö Källanharenvackeröverbyggnadavträ.Vattnetärstillaståendeienlitenbassängochsmakarstark järn.vattentemperatur:10.9 C.Vattenflöde:ingetsynbartflöde. 6.1.6Nytorp Källanliggervackertiensluttningnedmotenbäckmedsandbotten.Flerasmåkällorochenstörre källaobserverades.områdetärkraftigigenvuxetochhuvudkällanärheltfylldmedorganiskt material.vattnetluktarsurtochobehagligt.vattentemperatur:12.8 C.Vattenflöde:ingetsynbart flöde. 14
6.1.7Lillsjön Lillsjönliggervackertiettskogsområde.Ettstortdikelederditfrånettindustriområde. Dagvattenledningarmynnarisjön.Vattnetluktarmycketobehagligt(typfotsvett). Vattentemperatur:LillsjönA19.4 C,LillsjönB12.7 CochLillsjönC14.9 C.Vattenflöde:LillsjönB5 l/sochlillsjönc0.5l/s. 6.2Vattnetssensoriskaegenskaper,d.v.s.källvattnets klarhet,färg,luktochsmak Temperaturochflöde,somredovisasovan,ärviktigaidettasammanhang.Upplevelsenavkällorna medsinnenaärbetydelsefull.ettbrakällvattenskavaraklart,färglöstsamtluktaochsmakagott. Dessaegenskaperuppskattadespåenskala0 10.Endasttvåproverinnehöllgrumligtvattenmedan hälftenavprovernainnehöllfärgatkällvatten,oftabruntavhumussediagramnedan. 5 4 3 2 1 0 Klarhet,uppskahadevärdenpåenskala0 10 Klartvahen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Grumligt vahen 1 3 Diagram 1Klarhetenideundersöktakällorna AllavattenutomLillsjönBochNytorpAvarklara. 15
Färg,uppskahadevärdenpåenskala0 10 10 8 6 4 2 0 Ofärgatkällvahen 0 0 0 0 0 2 4 4 5 7 8 Digarm 2Färgenideundersöktakällorna Femproverhadeingenmärkbarfärg,medanrestenvarmerellermindrefärgadeavhumus.Detta harävenbetydelseföranalysernadåhumuskanpåverkaklorid ochcod Mn analyserna. Lukt,uppskahadevärdenpåenskala0 10 10 8 6 4 2 0 Ingetmärkbarlukt 0 0 0 1 1 1 1 1 3 3 4 5 Diagram 3Luktenideundersöktakällorna Åttaproverdoftadeangenämt.Värdet 1 indikerarensvagangenämdoft.vattenmedhögrevärden hadeenobehagliglukt.källbackencärenbergborradbrunn(användsavnuvarandeägaren).lillsjön Cärytvatteniskogen,uppströmshuvudkällan.Övrigavattenärtraditionellakällvatten.NytorpAär ettprovmedmycketdy.lillsjönahartroligenavloppsutsläppisjön,lillsjönbluktadeolja.ettdike, ochminsttvådagsvattenledningarmynnadeisjön. 16
Smak,uppskahadevärdenpåenskala0 10 10 8 6 4 2 0 0 1 1 1 1 1 1 2 Mycketföroreningar Diagram 4Smakenideundersöktakällorna Värdet 1 angerensvagangenämsmak.mycketföroreningarindikerardåligtvatten,vilketinte provsamkades. 6.3Vattnetsfysikalisk kemiskaegenskaper,d.v.s. källvattnetsph,alkalinitet,hårdhet,konduktivitet(elektrisk ledningsförmåga),kemisksyreförbrukning(codmn), kloridhaltenochptot Defysikalisk kemiskaegenskapernagerenuppfattningomvattnetskvalitet.livsmedelsverkets kriterierfördricksvatten[10]ochmedianvärdenförparametrarnaistockholmslänsgrundvattenger riktvärden[4].denomgivandemiljönspåverkanpåvattnetbeskrevsovan.nedanredovisasde uppmättavärdenamedjämförelsevärden.detomgivandesamhälletpåverkariblandvattnet negativt.dettabeskrivsnedan(sesidan21). 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 5,4 6,7 7,3 6,8 6,8 4,6 7,4 6,4 6 6,4 6,5 6,2 ph 7.0Medianvärdetför råvahenidenmellansvenska sänkan[4] 7.5 9.0Värdensomgällerför dricksvahen[5][10] 6.5 9.0Värdensomgällerför grundvahen[4] Flerakällor,somliggeriskogsmark,harlågtpH. Diagram 5pH värdetideundersöktakällorna 17
18 KällaniSandemarliggerikalkstenområde,vilketgerhögavärdenpåalkalinitetochkalcium[12]. Jämförmeddiagram 6.DenhögakalciumhalteniSandemarberorpåkalkberggrunden[12]. 0 123 144 90 104 0 249 43 3 121 75 21 0 50 100 150 200 250 300 Alkalinitet[mgHCO₃ /l] 130[mgHCO₃ /l] Medianvärdetförråvaheni denmellansvenskasänkan[4] Digram 6Alkalinitetenideundersöktakällorna 8 61 54 56 53 6 95 29 11 59 43 22 0 20 40 60 80 100 120 Kalciumhalten[mgCa/l] 59[mgCa/l] Medianvärdetför råvaheniden Mellansvenskasänkan[4] 100[mgCa/l] Gränsvärdenför dricksvahen[5][10] Diagram 7Kalciumhalteni deundersöktakällorna
19 Högakonduktivitetsvärdenindikerarpåverkanavföroreningarellerhavsvatten(Sandemar).Källani Sandemarliggeriettkalkbergsområde,därförärkalcium ochvätekarbonatvärdenahöga,vilket ocksågerhögkonduktivitet[12]. Värdenöver8mgO₂/lindikerardåligvattenkvalitet[12]. 3,6 14,6 33,737,8 48,9 57,758,9 25,15 19,119,1 33,1 19,6 0 10 20 30 40 50 60 Konduknvitet[mS/m] 40[mS/m]Medianvärdet förråvaheniden Mellansvenskasänkan[4] 250[mS/m]Gränsvärdetför dricksvahen[5][10] Diagram 8Konduknviteteni deundersöktakällorna 19 1 2 16 10 3 5 22 66 5 20 0 10 20 30 40 50 60 70 Kemisksyreförbrukning,COD [mgo₂/l] 0,8[mgO₂/]Medianvärdet förråvaheniden Mellansvenkasänkan[4] Diagram 9Kemisksyreförbrukningen ideundersöktakällorna
70 60 53 66 62 Kloridhalten[mgCl/l] 50 40 30 20 10 0 34 19 31[mgCl/l] Medianvärdetförråvahen idenmellansvenska sänkan[4] 18[mgCl/l] Referensvärdeför grundvahenijord[6] 100[mgCl/l]Gränsvärdet fördricksvahen[5][10] Diagram 10Kloridhalteni deundersöktakällorna Kloridhaltenkundeendastbestämmasförnågravatten,dåhumusinterfererar.Påverkanavvägsalt ochhavsvattengerförhöjdavärden[12]. 1400 Totalfosforhalten[µgP/l] 1370 1200 1000 800 600 400 200 0 33 6 11 400 400 21 11 12 159 36 57 Diagram 11Totalqosforhaltenideundersöktakällorna Ettbrakällvattenbörhatotaltfosforhaltenunder15µgP/l[12]. 20
7.Diskussion KällornaiStockholmslänharundersöktstidigare,somendeliarbetetmedgrundvattenkartering[4]. Detfinnsocksåensärskildrapportomkallkällor[13],vilkakananvändasförprovtagningav grundvattenförmiljöövervakning.idethärarbetetärfokusiställetpåatthittakällor,somkangöras tillgängligaförallmänhetenochattbeskrivavarjekällassituation.därförredovisaskällornas belägenhet,källvattnetskvalitetochhurkällvattnetpåverkasavomgivningen.källvattnetssensoriska egenskaperochdessfysikalisk kemiskaegenskaperharundersökts,somunderlagförbedömningav vattnetskvalitet.detaljeradebeskrivningaravdefysikalisk kemiskaundersökningsmetodernaoch varjekällassituationredovisasibilaga 2.Ibilaga 3finnsocksåettmerdetaljeratförslagtillprogram förkällornasrestaurering.förattfåtillgångtilllokalkunskapomkällornaföreslåskontaktermed hembygdsföreningarochnaturskyddsföreningaridetfortsattaarbetet.källvattnetbörävenprovtas avenutbildadvattenprovtagareochanalyserasavackrediteratlaboratoriumförattsäkerställa vattenkvaliteteninnankällornarekommenderastillallmänheten.ovan(sidan11)beskrevshur omgivningengerkällvattnetdesskaraktär.nedandiskuterasproblemmedkällornaochhurdessa kanåtgärdas. 7.1Någravanligaproblemmedkällvattnetskvalitet Förekommandeproblemärhuvudsakligenavfyraslag:1)Påverkanavsalt,t.ex.avvägsaltellerfrån havsvatten.2)utsläppfrånindustrierellertrafik.3)igenväxning/övergödning.4)påverkanavavlopp ellerokontrolleratförorenatdagvatten(regnvatten).defyrakällornagubbkärret,källbacken, MellanbergskällanochkällaniSandemarbedömshasålitenpåverkanavnegativafaktorerattdelätt kaniordningställasochutnyttjas,medanövrigakällorharmerellermindreallvarligaproblem. 7.1.1Saltpåverkan Idettaarbeteharkloridhaltenochledningsförmåganmättsförattbedömapåverkanavsalt. SandemarliggervidÖstersjönochpåverkasnågotavhavsvattnet,menvattnetsmakarintesalt. FörhöjdakloridvärdenfinnsocksåivattnetiMellanbergskällanochGubbkärret(sediagram 10)vilket kanindikerapåverkanavsaltfrånnärbelägnavägar.varkenkopparellerkadmiumkundedetekterasi dessavatten,varförpåverkanavbiltrafikärliten(sediagram 15, 16). 7.1.2Påverkanfrånindustrin LillsjönochmöjligenNytorppåverkasavnärliggandeindustrier. 7.1.3Övergödning Kemisksyreförbrukning(COD Mn )ochdentotalamängdenfosfor(p tot )mättesförattseom igenväxningellerövergödningpåverkarvattenkvaliteten.mellanbergskällan,källbacken,sandemar ochgubbkärretharlågavärdenpåcod Mn ochp tot (sediagram 9, 11)vilketbetyderattvattnetär friskt.trefaldighetskällanpåutöharförhöjdavärden,vilketkanberorpåstillaståendevatten(dåligt flöde).lillsjönochnytorpärimycketdåligtskick(högavärden). 21
7.1.4Avloppochdagvatten EttdikeförvattnetfrånettindustriområdetillLillsjön.Dagvattenledningarmynnadeisjönsomhade extremthögavärdenpåcod Mn ochp tot (sediagram 9, 11).Vattnetidiketluktadeolja.Analyserna visadeintepånågrahögahalteravtungmetaller(sediagram 15, 16). 7.2Återställandeavkällornaianvändbartskickochvårdav källorna Fyraavdesjukällornakanmedbegränsatarbeterestaurerassåattkällvattnetblirlätttillgängligtoch kannjutasavbesökare.gubbkärretochsandemarbedömshagodkapacitet(flöde)avvatten. MellanbergskällanochKällbackenbedömshamerbegränsadkapacitet.Defyrakällornas vattenkvalitetärutmärkt.allakällvattenbördockprovtasavettackrediteratlaboratoriumföratt säkerställavattenkvaliteten.källornabörförsesmedskyltarochkällområdenabörstädas.detre återståendekällorna,trefaldighetskällanpåutö,nytorpochlillsjönkrävermeraarbeteföratt återställas.källanpåutöärenfinvälvårdadtraditionellkälla.problemetärattvattnetär stillaståendeochnågotsurt.hinderkanrelativtenkeltavlägsnassåattettvattenflödeuppstår. Järnsmakenkommerattvarakvarmenvattenkvaliteteniövrigtblirbra.Järnansågsförritiden hälsosamtmenpåverkarsmakenmycket.bilaga 2ochbilaga 3innehållermerdetaljerade beskrivningaravkällornastillståndochförslagtillförbättringar. 8.Slutsats Haningekommunharmångakallkällor.Deflestaärbortglömda.Någrakallkällorharbra vattenkvalitetochärlättillgängliga.desjubeskrivnakällornaliggermindreär500mfrånallmänväg. I Förslagtillrestaureringochvårdavkällor påsid.32finnsförslagtillenklaåtgärderföratt underlättahämtningavvattenikällorna.medmindrearbetebedömstreellerfyraavdeundersökta källornakunnaåterställas.debörsedanvårdasgenomattväxtlighetenhållsefterochnärområdet städasvidbehov.källornasvärdeförhöjsomskyltarsättsuppmedinformationomvattnetskvalitet ochkällornastraditionm.m.helstbörmansamarbetamedmänniskorsomharkunskapochintresse fördenlokalatraditionen.sådankunskapbrukasfinnasilokalaföreningar,t.ex.hembygdsföreningar ochnaturskyddsföreningar.ommöjligtbör källvärdar utsessomutankostnaddåochdåsertill källornasåattdetejärnedskräpatiderasomgivningochattuppsattainformationsskyltarejär nedklottradeutanläsbara. 22
9.Referenser 1. KH1400Vattenkemi7.5hp,KTHStockholm2012,Kurskompendium,medtillämpningarpå tekniskaochnaturligavatten,avmargaretaerikssonochollewahlberg, 2. KälloriSverigeKällakademin,ABSvenskByggtjänst,Stockholm2006, ISBN978 91 7333 104 3 3. Byden,Larsson&OlssonMätavatten Undersökningaravsöttochsaltvatten,Institutionen förmiljövårdochoceanografiskainstitutionengöteborgsuniversitet/bokskogen(1992) ISBN91 7776 055 7 4. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/pages/sokresultat.aspx?k=rapport+2006%3a27& Page=10 Länsstyrelsen,rapport2006:27,Grundvattenijord.Metodikförövervakningav vattenkvalitetsamtundersökningsresultatfrån25kommunalagrundvattentäkter LiselotteTunemar(2006),ISBN:91 7281 237 0,besökt2012 10 20 5. http://www.stockholmvatten.se/commondata/rapporter/dricksvatten/dricksvattenkvalitet/ Kval dekl Nor 2011 2012 05 21 CB.pdf Stockholmsvatten,VattenKvalitetvidNorsborgsvattenverk,besökt2012 10 20 6. Sverigesgeologiskaundersökningsförfattningssamling,SGU FS2008:2,ISSN1653 7300 7. KH1400Vattenkemi7.5hp,KTHStockholm2012,Instruktionerförprojektarbeteoch laborationer 8. http://haninge.se/sv/kommun och politik/statistik/befolkning/ Haningekommun,besökt2012 11 10 9. http://www.sgu.se/kartvisare/kartvisare kallor sv.html SGU,Sverigesgeologiskaundersökning,besökt2012 12 20 10. http://www.slv.se/sv/grupp1/dricksvatten/foreskrifter om dricksvatten/ Livsmedelsverketsföreskrifter(SLVFS2001:30)omdricksvatten(ändradLIVSFS2011:3), SLVbesökt2012 10 20 11. http://www.naturvardsverket.se/sv/start/tillstandet imiljon/bedomningsgrunder/grundvatten/metaller /Bedomning av tillstand/ Naturvårdsverket,besökt2012 10 20 12. PersonligkontaktmeddocentOlleWahlberg,institutionenförtillämpadfysikaliskkemi,KTH. telnr:0707 908295,08 7908295 13. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2004/r2 004 25 Kallor sthlm lan webb.pdf Länsstyrelsen,rapport2004:25,KälloriStockholmslän.Inventeringochunderlagför miljöövervakning,danielbomangöranhanson(2004),isbn:91 7281 155 2 Lstbesökt2012 10 22. 23
10.Bilagor 10.1Bilaga 1 Beskrivningavmätmetoderförkarakteriseringav källvattnet.mätningarnagjordespåkemiskolans laboratorium,kth 10.1.1Bestämningavkemisksyreförbrukning(CODMn) Denhärparameternvisarhurmycketsyreförbrukandeorganisktmaterialsomfinnsivattnet. Bakterieroxiderarlöstorganisktmaterialochförbrukarsyre,somfinnslöstivattnet.Organiskt materialförsämrarsåledesvattnetskvalitet.förattbestämmavattnetsinnehållavlättnedbrytbart organisktmaterialanvändscod Mn (ChemicalOxygenDemand)somanalysmetod.Metodenbeskriver denmängdsyresomgåråtnärorganisktmaterialoxideras[1].kaliumpermanganatanvändesi dennaanalyssomoxidationsmedel.sammaanalysförfarandegjordesbådeförenreferens (Stockholmskranvattenidettafall)ochförprovet.Dåmängdenlöstsyreireferenslösningenärkänd [5][10],kanvärdetförprovetberäknas. Ettbradricksvattenärriktpåsyre(luft).Detbetyderattomvattnetinnehållermycketorganiskt materialförbrukardettamycketsyreochvattnetkandärförblisyrefattigt.högavärdenpåcod innebäralltsåenstorriskfördåligvattenkvalitet.gränsenförbravattenkvalitetgårvidca8mg förbrukato 2 perliter[8].syremättatvatteninnehållervid5 o Cca12mgO 2 perliter.försvinnerdå8 mgo 2 perlitersåfinnsfortfarande4mgo 2 perliterkvar,vilketräckerfördevattenlevande organismerna,somandassyre[8]. Utförande: Förenreferenslösning: 1. Fyllenbägaremedvattenochplaceradenpåenkokplatta,setillattbägarenochvattneti, nårentemperaturpå100 C. 2. Fylliettlitetprovrörca10mlmedkranvattenupptill1.0cmunderkanten. 3. Tillsättprovröret ref 3droppar4.5MH 2 SO 4. 4. Tillsätt1droppe0,0020MKMnO 4,Färgenändrasfrånofärgattillsvagtrosa. 5. Ställprovröret ref ibägarenpåkokplattantillsdenrosafärgenförsvinner. 6. Steg4och5skaupprepastillsdenrosafärgenbestår. 7. NoteraantaldropparKMnO 4 somn ref. Förprovet: 1. Fyllenbägaremedvattenochplaceradenpåenkokplatta,setillattbägarenochvattneti, nårentemperaturpå100 C. (Sammavattenbadsomovan) 2. Fylliprovröretmedprovlösningenupptill1.0cmunderkanten. 3. Tillsätt3droppar4.5MH 2 SO 3. 4. Tillsättdroppvis0,00200MKMnO 4,Färgenändrasfrånofärgattillsvagtrosa. 5. Ställprovröret ref ibägarenpåkokplattantillsdenrosafärgenförsvinner. 6. Steg4och5skaupprepastillsdenrosafärgenbestår. 7. NoteraantaldropparKMnO 4 somn prov. COD!" = COD!"#.!!"#$!!"# [mg O! l][7] 24