En undersökning av Storsjön och Lillsjön, särskilt när det gäller näringsämnen. Aya Haider EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2018
|
|
- Anna-Karin Axelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2018 En undersökning av Storsjön och Lillsjön, särskilt när det gäller näringsämnen Aya Haider KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMI, BIOTEKNOLOGI OCH HÄLSA
2 EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsexamen Kemiteknik Titel: En undersökning av Storsjön och Lillsjön, särskilt när det gäller näringsämnen. Engelsk titel: An investigation of the lakes Storsjön and Lillsjön, especially in terms of nutrients. Fosfor, kemiska parametrar, transport och ICP- Sökord: analys. Arbetsplats: KTH, Vallentuna kommun Handledare på arbetsplatsen: Handledare på KTH: Student: Frida Hellblom, miljöplanerare Vallentuna kommun Olle Wahlberg Aya Haider Datum: Examinator: Lars Kloo 1
3 Sammanfattning I det här examensarbetet har Storsjön och Lillsjön undersökts. De ligger 35 km norr om Stockholm nära Lindaholmens stationssamhälle. Målet är att undersöka sjöarnas miljötillstånd. Sjöarnas omgivning är ett jordbruksområde. De ligger i ett avgränsat våtmarksområde med lågt ph (= 6,7). Alkalinitet (HCO3 - ) passerar genom sjöarna från jordbruken i söder och öster. En stor mängd fosfor passerar genom sjöarna och en del av denna lagras i sjöarnas sediment. Sedimenteringsdammar bör konstrueras för att avlägsna näring och en strandzon bör anläggas för upptag av näring. 2
4 Abstract In this thesis the lakes Storsjön and Lillsjön have been examined. They are two lakes situated 35 km north of Stockholm. The goal is to investigate the environmental condition of these lakes. The surrounding area is farming land. Close to the lakes, a wetland with low ph (= 6,7) is found. Alkalinity (HCO3 - ) passes throw the lakes from the farming land south and east of the lakes. A large amount of phosphorus passes throw the lakes, part of which is stored in the sediments. Dams for sedimentation should be constructed for recovery of nutrients and a zone of vegetation should be constructed for the uptake of nutrients. 3
5 Förord Det här examensarbetet har planerats av Olle Wahlberg. Det är ett samarbete mellan Aya Haider och Ghadir Hamid. Studenterna utför två självständiga examensarbeten med olika fokus. Aya Haider och Ghadir Hamid har båda undersökt Lillsjöns och Storsjöns miljötillstånd. Aya undersökte näringsämnena i de båda sjöarna och Ghadir undersökte metallerna i Storsjön och Lillsjön. Fältmätningar och laboratoriearbete har Aya och Ghadir gjort tillsammans under handledning av Olle Wahlberg. De undersökte sjöarna och bestämde ph, ledningsförmåga, vattnets färg, klorinitet, alkalinitet, CODMn samt Ptot och koncentrationerna av metallerna koppar, bly och krom med ICP-OES. Mätningar av djupprofiler gjordes tillsammans från en båt, dvs temperaturen och ledningsförmågan mättes vid varje 0,5 m från ytan till botten. Därefter har beräkningar och rapportskrivning utförts av studenterna var för sig. Mål och slutsatser är specifika för vart och ett av de två examensarbetena. Beräkningarna har beskrivits i detalj i bilagor. 4
6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Bakgrund Experiment Provtagningsplatser Koordinater för provtagningsplatserna vid Lillsjön och Storsjön Fältundersökningar av de båda sjöarna Laboratoriearbete Alkalinitet Klorinitet Fosfor Sedimenten i Storsjön och Lillsjön Uppskattning av fel Djupprofiler Djupprofiler för Storsjön Djupprofiler i Lillsjön Resultat Resultaten från fältstudierna Resultat från mätningarna på ett laboratorium på kemiska institutionen, KTH Resultat från okulär besiktning av proverna Transport och lagring av fosfor och alkalinitet Transport av fosfor och alkalinitet Lagring av fosfor i Storsjön och Lillsjön Lagrad fosfor i Storsjön Lagrad fosfor i Lillsjön Flöden av fosfor till och från Storsjön och Lillsjön Omsättning av alkalinitet i Storsjön och Lillsjön Transport av alkalinitet till och från Storsjön Transport av alkalinitet till och från Lillsjön Omsättning av fosfor i Storsjön och Lillsjön Transport av fosfor till och från Storsjön Transport av fosforn till och från Lillsjön Diskussion Slutsatser Referenser
7 8. Bilagor Bilaga 1: Bilder från provtagningsplatserna Bilaga 2: Alkalinitetsberäkningar Bilaga 3: COD- analysen Bilaga 4: Klorinitetsberäkningar Bilaga 5: Transport av fosfor och transport av alkalinitet
8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Storsjön och Lillsjön är två sjöar i Vallentuna kommun. De ligger i Lindholmen vid Roslagsbanan, ca 35 km norr om Stockholm. Sjöarna ligger nära Lindholmens stationssamhälle och påverkas av bebyggelse och vägar. De påverkas också av närliggande jordbruk. Sjöarna är små och utgör ett viktigt rekreationsområde för befolkningen. Där finns intressanta fåglar. Tranor, sångsvanar och tofsvipor observerades vid provtagningen. Storsjön och Lillsjön omges av stora vassområden och fuktlövskogar. Storsjöns yta är 48 ha. Dess strandzon har högt naturvärde. Runt omkring Storsjön växer gamla träd och området är unikt. Mellan sjöarna finns en stor våtmark. Lillsjön är en eutrof sjö och 4,5 hektar stor. Runt omkring sjön finns breda vassbälten och den är en känd fågelsjö. Vid Lillsjön finns ett berg med badmöjligheter vid den östra stranden. Vattnet i avrinningsområdet rinner genom Storsjön och Lillsjön sedan vidare till Stolp-Ekebysjön. Därifrån rinner vattnet till Åkers kanal och sedan till Östersjön. Lillsjöns omgivning är promenadvänlig och mycket vacker [1]. 1.2 Syfte och mål Examensarbetets syfte är att undersöka sjöarnas miljötillstånd. Målet är att bestämma sjöarnas innehåll av näring. Arbetet avslutas med rekommendationer av åtgärder för att förbättra miljön. 1.3 Avgränsningar Projektets provtagningar och analyser begränsades på grund av tidsramar och kostnader. Projektet avgränsades till två provtagningstillfällen med mätningar av ph, ledningsförmåga, temperatur och flöden. På ett laboratorium mättes alkalinitet, kloridhalt, COD och total fosfor. Inflöden, utflöden och sjövatten undersöktes. Bottenvatten och sediment studerades också. Inga tidigare mätningar finns tillgängliga. Detta har stämts av med Vallentuna kommun. Bedömningarna kommer grundas helt på egna mätningar. 7
9 2. Bakgrund Några större sjöar vilka, liksom Storsjön och Lillsjön, också ligger i norra Storstockholm är Vallentunasjön, Ullnasjön, och Rönningesjön. Dessa sjöar är lerslättsjöar. Det finns också andra typer av sjöar i norra Storstockholm. Norrviken är en djup sprickdalssjö och Snuggan är en skogssjö. Båda ligger i Sollentuna. Rönningesjön och Vallentunasjön har liknande egenskaper. De gemensamma egenskaperna för sjöarna är att de är grunda och näringsrika lerslättsjöar [2]. Det största miljöproblemet med Vallentunasjön är ett stort överskott av näringsämnen. Näringen kommer från bottensediment, bräddning av avloppsvatten, dagvatten, samt enskilda avlopp och jordbruk. Näringsämnena är framförallt fosfor och kväve [3]. Övergödning, vilket också kallas eutrofiering, medför produktion av alger och växter i överskott. Detta orsakas av att en stor mängd näringsämnen tillförs vattnet. Orsakerna är ofta mänskliga aktiviteter. Övergödningen har lett till att rena badvänliga sjöar omvandlats till illaluktande gröna sjöar. Där finns alger, som produceras i överskott. På grund av algerna kan ljuset inte tränga ner i sjön, och detta leder till att sjön kraftigt förändras. Syret i botten av sjön förbrukas, när döda alger och vattenväxter bryts ned av bakterier i botten. Syret kan då förbrukas helt och detta kan leda till att en mängd organismer i botten dör vilket kallas för bottendöd [4]. 8
10 3. Experiment 3.1 Provtagningsplatser Provtagningarna fördelades på två dagar. Den 18 april 2018 var den första provtagningsdagen.totalt togs nio prover på nio olika platser, som visas på kartan i figur 1 nedan. ph, konduktivitet och temperatur mättes på samtliga platser medan flödets storlek mättes där det var möjligt. Den andra provtagsdagen var den 10 maj. Bottenprov från både Storsjön och Lillsjön togs. Samtidigt mättes konduktivitet och temperatur vid olika djup på en plats i varje sjö. I tabell 1 kan man se koordinater på de olika platserna, som är markerad på kartan. Figur 1:Kartan visar de nio provtagningsplatserna i punkterna (1) och (8) togs sedimentprover och där mättes även djupprofilerna. 9
11 3.1.1 Koordinater för provtagningsplatserna vid Lillsjön och Storsjön Tabell 1: Koordinater för provtagningsplatserna för Lillsjön och Storsjön. prov Plats Norr Öster 1 Storsjön Bäck vid Veda hästgård Bäck vid Kullbacka Bäck vid Vasavägen i Lind holmen Bäck mot Lillsjön i Lind holmen Å från Storsjön till Lillsjön Bäck till Storsjön på Lind holmens gård Lillsjön Utlopp från Lillsjön
12 3.2 Fältundersökningar av de båda sjöarna Vid fältundersökningarna togs prover i tillflöden, i utflöden och i sjöarna. Koordinater för provtagningarna finns i tabell 1. Proven förvarades i PET-flaskor. Efter att proverna tagits, mättes vattentemperatur, konduktivitet, ph och flöde. Djupprofiler mättes från en båt dvs temperatur och ledningsförmåga mättes för varje 0,5 m från ytan till botten. 3.3 Laboratoriearbete Undersökningarna genomfördes på ett laboratorium på Institution för kemi, KTH. De parametrar, som undersöktes på laboratoriet, var alkalinitet, klorinitet samt totalfosfor 3.4 Alkalinitet Alkaliniteten är ett mått på buffertförmågan, som anger hur vatten kan reagera med vätejoner utan att ph-värdet ändras. Karbonat och vätekarbonat är viktigast för buffertförmågan [5]. Kemikalier och material, som användes för att bestämma alkalinitet är följande: HCl 10,77mM Vattenprover Indikator, blandindikator bestående av bromkresolgrönt och metylrött. Bägare Byrett E-kolv Kemisk reaktion: H + + HCO 3 H 2 O + CO 2 Utförande: Till en E-kolv pipetterades 20,0 ml av ett vattenprov och därefter tillsattes 2 droppar blandindikator. Provet titrerades med 10,77mM HCl och då förändrades färgen från grön till svagt rosa när ekvivalentpunkt nåtts. Detta genomfördes på samma sätt för varje prov [6]. Alkaliniteten beräknades med hjälp av formeln: V1 C1 = V2 C2. (Ekvation.1) V1= Tillsatt volym HCl [ml] C1=Koncentration av HCl [mm] 11
13 V2=Volym av provet [ml] C2= Koncentrationen av vätekarbonat i provlösningen [mm] För utförliga beräkningar se bilaga Klorinitet Koncentrationen av kloridjoner [Cl - ] i vattnet kallas för klorinitet. Kloriden kommer till en stor del från vägsalt, som använts för halkbekämpning på vintern. Man kan bestämma kloridhalten med en titrering, där silvernitratlösning [AgNO3] använts. Kaliumkromat [K2CrO4] fungerar som indikator. [6] Kemikalier och material som, användes vid Klorinitet experimentet, är följande: AgNO3 0,1000M Vattenprover Indikator K2CrO4 Bägare Byrett E-kolv Reaktioner Ag + + Cl AgCl (s) 2Ag + + CrO 4 2 Ag 2 CrO 4 (s) Utförande: Byretten fylldes med 0,1000M AgNO3. Sedan pipetterades 20,0 ml av vattenprovet till en E-kolv. 3 droppar av Mohrs indikator tillsattes vattenprovet. Därefter tillsattes 0,1000 M silvernitratlösning från en byrett till vattenprovet tills lösningen ändrade färg till rött. Den tillsatta volymen avlästes och kloridjonkoncentrationen beräknades. [6] Kloriniteten beräknades med hjälp av formeln: V1 C1 = V2 C2. (Ekvation.2) V1= Volym av AgNO3 [ml] C1=Koncentration av AgNO3 [mm] V2=Volymen av provet [ml] C2=Koncentrationen av kloridjonen i provlösningen [mm] För utförliga beräkningar (se bilaga 4) 12
14 3.6 Fosfor Fosfor spelar en viktig roll i organismers energiomsättning. Totalfosfor ger ett mått på befintlig och potentiell näring i vattnet. Den inkluderar fosfatfosfor samt organiskt och oorganiskt bunden fosfor. För att bestämma den totala koncentrationen av fosfor användes en metod, som kallas Inductively Coupled Plasma - Optical Emission Spectrometry (ICP- OES). Det är en elementaranalysteknik, som använder emissionsspektrum för ett visst prov, för att kunna identifiera och kvantifiera de aktuella grundämnena. Kemikalier och material som användes vid bestämning av fosfor är följande: 2M HCl Vattenprover Bägare Värmeplatta Tillsattes spruta Utförande: Till en 200 ml bägare sattes 13 ml 2M HCl och 13,00 ml vattenprov. Därefter kokades lösningen och späddes sedan ut med destillerat vatten till 50,0 ml. Lösningen filtrerades genom ett 0,45 µm filter till ett plastkärl, som tvättats med 10% salpetersyra. Analysen genomfördes med ett ICP-OES instrument, varvid provet sprutades in i ett argonplasma med temperaturen 8000 C. Den emitterade strålning mättes [6]. 13
15 3.7 Sedimenten i Storsjön och Lillsjön Under fältarbetet togs två sedimentprov, det ena från Storsjön och det andra från Lillsjön. Bottenslammet och bottenvattnet kunde separeras genom sedimentering, se figur 2. Figur 2: Separation av bottenvatten och sediment. 3.8 Uppskattning av fel Felet i koncentrationerna av klorid och alkalinitet uppskattades till en droppe ca (0,05 ml) vid tillsatsen från byretten. Felen i flödesmätningarna uppskattades genom att upprepa mätningarna flera gånger och bestämma spridningen av värdena. Felen i analyserna av fosfor koncentrationerna uppskattades ur spridningen av de erhållna värdena. För mätningarna användes fyra frekvenser. Felet i CODMn antas vara ± 1 droppe av tillsatsen permanganat. Sju droppar var den minsta åtgången och det största felet (för referensprovet) och felet blir då 1/7 eller 14%. Felet i temperaturen uppskattades till ±0,5 grader och felet i ledningsförmågan är 10 % och felet i ph är ±0,2 enheter. [6] 14
16 3.9 Djupprofiler Djupprofiler för Storsjön Figur 3 och 4 visar djupprofilerna för Storsjön. Ingen skiktning av vattnet kunde observeras. Vattnet är väl omblandat. Sjön är två meter djup. Vattentemperaturen sjunker från ytan ner till botten. Ledningsförmågan densamma inom felgränserna vid ytan och vid botten. Ledningsförmågan påverkas inte märkbart av vägsaltningen, vilket kan förstås av de låga värdena. [6] Figur 3: Djupprofil för Storsjön Djupprofiler i Lillsjön Figur 4: Djupprofil för Storsjön. Figur 5 och figur 6 visar Lillsjöns djupprofiler. Vattnet är skiktat i 2 delar vid -1,2 meter. Sjön är 2,5 m djup Ledningsförmågan och temperaturen i det övre vattenskiktet är högst vid ytan och sjunker nedåt. I det undre skiktet är ledningsförmågan högst och temperaturen lägst vid botten. [6] 15
17 Figur 5: Djupprofil för Lillsjön. Figur 6: Djupprofil för Lillsjön. 16
18 4. Resultat Här nedan redovisas resultat från mätningarna. De uppskattade felen beskrivs i kapitel Resultaten från fältstudierna Resultat från fältstudier visas i tabell 2. Fältstudierna gjordes den 18 april 2018, en molnig dag med lite regn och lufttemperaturen 10 C. Mätningarna gjordes på 9 olika platser. Den 20 maj togs bottenprover i sjöarna ( se 3.7) och dessutom mätes djupprofiler ( se 3.9). Tabell 2: Mättningar av flöden. prov Plats ph Vattnets temp [ O C] Lednings förmåga [ms/m] Flöde [l/s] 1 Storsjön 6,6±0,2 6,8±0,5 30±4 Obetydligt 2 Bäck vid Veda 6,8±0,2 8,5±0,5 16±2 Obetydligt 3 Kullback-a Bäck 4 Bäck Vasavägen 6,7±0,2 3,9±0,5 16±2 33±7 7,3±0,2 7,2±0,5 62±7 1,6±0,2 5 Bäck mot Lillsjön 7,3±0,2 6,1±0,5 59±6 11±4 6 Å mot Lillsjön (utlopp Storsjön) 6,6±0,2 6,9±0,5 25±3 205±16 7 Bäck mot Storsjön 6,7±0,2 5,2±0,5 30±3 96±11 8 Lillsjön 6,6±0,2 7,7±0,5 25±3 Obetydligt 9 Utlopp från Lillsjön 7,7±0,2 6,6±0,5 25±3 306±25 Tabell 2: Mättningar av ph, temperatur, ledningsförmåga och flöden. 17
19 4.2 Resultat från mätningarna på ett laboratorium på kemiska institutionen, KTH. I tabell 3 redovisas alkalinitet, COD, klorinitet och Ptot. Feluppskattningarna redovisas i kapitel 3.7. För detaljer se bilagorna 2, 3 och 4. Tabell 3: Mättningar på laboratoriet på Kemiska institution, KTH. Prov Plats Alkalinitet [mm] COD [mg/o2] Klorinitet [mm] Ptot [μg/l] 1 Storsjön 1,46±0,1 >14 1,10±0,3 138±2 2 Bäck vid Veda 3 Kullbacka Bäck 4 Bäck vasavägen 5 Bäck mot Lillsjön 6 Å mot Lillsjön (utlopp Storsjön) 7 Bäck mot Storsjön 1,35±0,1 >14 1,50±0,3 272±15 0,68±0,1 >14 1,50±0,3 72±19 4,20±0,1 11,1±1,6 1,70±0,3 53±5 3,13±0,1 13,7±1,9 1,30±0,3 94±6 1,20±0,1 13,0±1,8 1,00±0,3 67±11 1,69±0,1 13,0±1,8 0,55±0,3 84±6 8 Lillsjön 1,28±0,1 >14 1,20±0,3 90±11 9 Utlopp från Lillsjön 1,35±0,1 9,3±1,3 0,75±0,3 60±16 18
20 4.3 Resultat från okulär besiktning av proverna I tabell 4 redovisas lukt, färg, fällning och kolloider. För mer detaljer se bilaga 1 bild nr 10. Tabell 4: Resultat från okulär besiktning av proverna. Prov nr Lukt Färg Fällning *Kolloider 1 Starkt lukt Starkt grå Lite fällning Mycket 2 Ingen lukt Svagt grå Lite fällning Obetydligt 3 Ingen lukt Starkt brun Lite fällning Mycket 4 Ingen lukt Färglös Ingen fällning Ganska lite 5 Ingen lukt Svagt brun Lite fällning Mycket 6 Ingen lukt Färglös Lite fällning Mycket 7 Ingen lukt Färglös Lite fällning Mycket 8 Ingen lukt Färglös Lite fällning Ganska lite 9 Ingen lukt Färglös Lite fällning Mycket *Mängden kolloider uppskattades genom tyndalseffekten med hjälp av en ficklampa. 19
21 4.4 Transport och lagring av fosfor och alkalinitet Transport av fosfor och alkalinitet I tabell 5 redovisas mängden fosfor och alkalinitet, som transporteras in i och ut från Lillsjön och Storsjön. För mer detaljer om beräkningarna se bilaga 5. Tabell 5: Transport av fosfor och alkalinitet. Prov Plats Ptot [µg/l] Vattenflödet[l/s] Flödet av fosfor [kg/år] Flödet av Alklinitet [kg/år] 1 Storsjön 138± Bäck vid Veda 3 Kullbacka Bäck 4 Bäck Vasavägen 5 Bäck mot Lillsjön 6 Å mot Lillsjön (Utlopp Storsjön) 7 Bäck mot Storsjön 272± ±19 33±7 75±35 59,4±19 53±5 1,6±0,2 2,7±0,5 17,8±2,7 94±6 11±4 33±14 91±35 67±11 205±16 433± ±79 84±6 96±11 254±48 429±65 8 Lillsjön 90± Utlopp från Lillsjö 60±16 306±25 578± ±132 20
22 4.5 Lagring av fosfor i Storsjön och Lillsjön Lagrad fosfor i Storsjön Tabell 6 visar mängden lagrad fosfor i storsjön. Mängden fosfor beräknades genom att multiplicera sedimentens volym med koncentrationen av fosfor [µgp/l] i vattnet. Tabell 6: Lagrad fosfor i Storsjöns sediment och vatten. Lagrad mängd fosfor i Storsjön Mängden i kg Sediment 1320± 97 kg Vatten 132± 17 kg Lagrad fosfor i Lillsjön Tabell 7 visar lagrad mängd fosfor i Lillsjön. En större del av fosforn lagras i sjöns sediment och en mindre del lagras i sjöns vatten. Mängden fosfor beräknades genom att multiplicera sedimentets tjocklek med sjöns yta och med sedimentets koncentration av fosfor [µgp/l]. Tabell 7: Lagrad fosfor i Lillsjön när det gäller sediment, ytvatten och bottenvatten. Lagrad mängd fosfor i Lillsjön Mängden i kg Sediment 281±32 kg Ytvatten (ovanför 1,2 m djup) 5±1 kg Bottenvatten (under 1,2 m djup) 11± 1 kg 21
23 4.6 Flöden av fosfor till och från Storsjön och Lillsjön I figur 7 visas flödena av fosfor in och ut Storsjön och Lillsjön i (kg/år). För mer detaljer se bilaga 5. Figur 7: Provplatserna nr 3,4,6 och 7 visar inlopp i (kg/år) och utlopp i (kg/år) för Storsjön medan provplatserna nr 3och 9 visar inlopp och utlopp i (kg/år) för Lillsjön. 22
24 4.7 Omsättning av alkalinitet i Storsjön och Lillsjön Transport av alkalinitet till och från Storsjön Tabell 8 visar transport av alkalinitet till Storsjön räknat som massan av NaHCO3. För mer detaljer se bilaga 5. Tabell 8: Transport av alkalinitet till och från Storsjön. Plustecken betecknar transport till och minustecken transport från sjön. Transport av alkalinitet till Storsjön Kullbacka Bäck vid Vasavägen Bäck till Storsjön på Lindholms gård Å mot Lillsjön (Utlopp Storsjön (6) Mängden i kg/år +59±19 kg/år +18±3 kg/år +429±65 kg/år -651±79 kg/år Transport av alkalinitet till och från Lillsjön. Tabell 9 visar transport av alkalinitet till och från Lillsjön räknat som massan av NaHCO3. För mer detaljer se bilaga 5. Tabell 9: Transport av alkalinitet till och från Lillsjön Plustecken betecknar transport till och minustecken betecknar transport från sjön. Transport av alkalinitet till Lillsjön Mängden i kg/år Bäck mot Lillsjön i Lindholmen +91±35 kg/år Å mellan Storsjön och Lillsjön 651±79 kg/år Utlopp från Lillsjön -1093±132 kg/år 23
25 4.8 Omsättning av fosfor i Storsjön och Lillsjön Transport av fosfor till och från Storsjön Tabell 10 visar transport av fosforn till Storsjön. För mer detaljer se bilaga 5. Tabell 10: Transport av fosfor till Storsjön. Plustecken betecknar transport till och minustecken transport från sjön. Transport av fosfor till Storsjön Bäck vid Kullbacka (3) Bäck vid Vasavägen (4) Bäck till Storsjön på Lindholms gård (7) Utlopp från Storsjön (6) Transporten kg/år +75 ± 35 kg/år +3±1 kg/år +254±48 kg/år -433 ± 100 kg/år Transport av fosforn till och från Lillsjön. Tabell 11 visar transport av fosfor till och från Lillsjön. För mer detaljer (se bilaga 5) Tabell 11: Transport av fosfor till Lillsjön. Plustecken betecknar transport till och minustecken transport från sjön. Transport av fosfor till Lillsjön Bäck mot Lillsjön i Lindholmen (5) Å mellan Storsjön och Lillsjön (6) Utlopp från Lillsjön (9) Transporten kg/år +33±14 kg/år +433±100 kg/år -578±201 kg/år 24
26 5. Diskussion Runt Storsjön och Lillsjön ligger jordbruksområden med lerslätter där ph vanligen är ca 7,5 och alkalinteten ligger mellan 1mM och 2mM (jämför tabellerna 4.1 och 4.2). Sjöarna ligger i ett stort våtmarksområde och har ph ca 6,6 (se tabell 4.1), vilket är typiskt för en skogssjö med mycket organiskt material. CODMn stämmer med detta (se tabell 4.2), dvs mätvärdena är höga. I tabellerna 8 och 9 har omsättningen av alkalinitet beräknats som massan av NaHCO3. Alkaliniteten kommer in i Storsjön från jordbruksområdet söder och öster om sjön och transporteras till Lillsjön. Därifrån transporteras alkaliniteten vidare till Stolp- Ekebysjön och till östersjön via Åkers kanal. Värdena för ledningsförmågan är låga utom i två bäckar (4 och 5) vilka troligen är förorenade. Dessa bäckar påverkas antagligen av vägsaltningen på vintern. Vägsaltningen påverkar dock inte sjöarnas vattnen. De har låga värden på ledningsförmågan. Sjöarna är övergödda, vilket syns på de höga fosforvärdena. Tabellerna 6 och 7 visar att stora mängder fosfor finns lagrade i sjöarna. Figur 7 visar transporten av fosfor. En stor mängd fosfor transporteras genom sjöarna (jämför också tabellerna 19 och 11). Källorna är framför allt jordbruket söder och öster om sjöarna och hästgården i Veda. Det finns även lokala källor, vilket indikeras av de höga värdena i proven 2, 5 och 7 (jämför tabell 5). En del av fosfortransporen transporten sker genom ett diffust flöde. För att minska mängden fosfor, som transporteras till i sjöarna, bör sedimenteringsbassängar installeras i tillrinnande vattendrag. Dessutom bör det diffusa flödet av näringsämnen minskas genom att man anlägger strandzoner runt sjöarna. I det här examensarbetet fanns en del svårigheter att hitta lämpliga provplatser för att mäta inflöden och utflöden för både Storsjön och Lillsjön. Ingen har tidigare undersökt sjöarnas miljötillstånd. Därför finns inga tidigare data att jämföra med. 25
27 6. Slutsatser Storsjön och Lillsjön är två små sjöar nära Lindholmens stationssamhälle vid Roslagsbanan. Alkaliniteten, dvs halten av vätekarbonat, passerar från jordbruket genom sjöarna, vidare till Stolp-Ekebysjön och sedan Östersjön via Åkers kanal. Storsjön och Lillsjön ligger i ett våtmarksområde. De påverkas av ett överskott av näring. Källan är huvudsakligen jordbruket, söder om och öster om sjöarna. För att kunna minska mängden fosfor, som tillförs sjöarna, bör sedimenteringsdammar anläggas i tillrinnande bäckar. Dessutom bör strandzoner runt sjöarna konstrueras för att fånga upp det diffusa flödet av näring. 26
28 7. Referenser [1] Vallentuna Kommun, värdebeskrivningar samt källförteckningar i Beteckning , Beslut om utvidgat strandskydd för Vallentuna kommun,, Länsstyrelsen, Stockholm, [2] A. Mankesjö, Miljöplanerare, Täby Kommun, Intervju på arbetplats, [3] Vallentuna kommun, Vallentunasjön, [Online]. Available: [Accessed: 30-Sep-2018]. [4] J. Pansar, Hur mår sjöarna & vattendragen? Undersökningar av vattenkemi i sjöar och vattendrag i Stockholmslän år Länsstyrelsen i Stockholms län, (2004:12) ISBN: [5] Havs- och vattenmyndigheten, Ordbok, [Online]. Available: 14-alkalinitet.html. [Accessed: 30-Sep-2018]. [6] O. Wahlberg, Handledare, Tillämpad Fysikalisk Kemi, KTH, Stockholm,
29 8. Bilagor Bilaga 1: Bilder från provtagningsplatserna 1. Storsjön 2. Bäck vid Veda 3. Bäck vid Kullbacka 28
30 4. Bäck vid Vasavägen 5. Bäck mot Lillsjön 6. Å mot Lillsjön ( Storsjön utlopp) 29
31 7. Bäck mot Storsjön 8. Lillsjön 9. Utlopp från Lillsjön 30
32 10. Vattenprovernas utseende. Den här figuren visar vattenproverna. Se tabell 4 för detaljer. Bilaga 2: Alkalinitetsberäkningar Alkaliniteten beräknades med hjälp av formeln nedan: Kemisk reaktion: H + + HCO 3 H 2 O + CO 2 C1 V1=C2 V2. (Ekvation.1) V1= Tillsatt volym HCl [ml] C1=Koncentration av HCl [10,42mM] V2=Volym av provet [10,00 ml] C2= Koncentrationen av vätekarbonat i provlösningen, vilken beräknas Felet i koncentrationerna av klorid och i alkalinitet uppskattades till en droppe ca (0,05 ml) vid tillsatsen från byretten. 31
33 Prov nr 1: Det gick åt 1,40 ml HCl c2 = 10, ,40 = (1,56 ± 0,05) mm Prov nr 2: Det gick åt 1,30 ml HCl c2 = 1,3 10,42 10 = (1,35 ± 0,05) mm Prov nr 3: Det gick åt 0,65 ml HCl c2 = 0,65 10,42 10 = (0,68 ± 0,05) mm Prov nr 4: Det gick åt 4,05ml HCl c2 = 4,05 10,42 10 = (4,2 ± 0,05) mm Prov nr 5: Det gick åt 3,0 ml HCl c2 = 3,0 10,42 10 = (3,13 ± 0,05) mm Prov nr 6: Det gick åt 1,15 ml HCl c2 = 1,15 10,42 10 = (1,20 ± 0,05) mm Prov nr 7: Det gick åt 1,62 ml HCl c2 = 1,62 10,42 10 = (1,69 ± 0,05) mm Prov nr 8: Det gick åt 1,23 ml HCl c2 = 1,23 10,42 10 = (1,28 ± 0,05) mm Prov nr 9: Det gick åt 1,30 ml HCl c2 = 1,3 10,42 10 = (1,35 ± 0,05) mm 32
34 Bilaga 3: COD- analysen Först fylldes ett provrör med prov och sedan tillsattes två droppar 4,5 M svavelsyra. Därefter tillsattes 0,002 M kaliumpermanagnat tills lösningen blev svagt rosafärgad. Antalet droppar räknades. Kranvatten användes som referens. För referensprovet åtgick 7 droppar. Den största osäkerheten finns i antalet droppar för referenslösningen (7 droppar). Felet antas vara en droppe. COD beräknades genom att använda denna formel som är följande: COD Mn = antal KMnO 4 dropper till prov n COD i kranvattnet antal KMnO 4 dropper till referensprovet n= provnummer. Referensprovet innehöll COD= 2,6 mg O 2 l COD Mn (1) = 40 2,6 = 14,9 ± 2,1 7 COD Mn (2) = 44 2,6 = 16,3 ± 2,3 7 COD Mn (3) = 40 2,6 = 14,9 ± 2,1 7 COD Mn (4) = 30 2,6 = 11,1 ± 1,6 7 COD Mn (5) = 37 2,6 = 13,7 ± 1,9 7 COD Mn (6) = 35 2,6 = 13,0 ± 1,8 7 COD Mn (7) = 35 2,6 = 13,0 ± 1,8 7 COD Mn (8) = 40 2,6 = 14,9 ± 2,1 7 COD Mn (9) = 25 2,6 = 9,3 ± 1,3 7 33
35 Bilaga 4: Klorinitetsberäkningar Kemiska reaktioner: Ag + + Cl AgCl (s) 2Ag + + CrO 2 4 Ag 2 CrO 4 (s) Kloriniteten beräknades med hjälp av formeln: C1 V1=C2 V2. (Ekvation.2) V1= Volym av AgNO3 [ml] C1=Koncentration av AgNO3 [100,0mM] V2=Volymen av provet [20,0ml] C2=Koncentrationen av kloridjonen i provlösningen [mm], vilken fås genom beräkningarna. Felet i koncentrationerna av klorid uppskattades till en droppe ca (0,05 ml) vid tillsatsen från byretten. Prov nr 1: Det gick åt 0,22 ml AgNO 3 C 2 = ,22 = (1,10 ± 0,25)mM [Cl ] Prov nr 2: Det gick åt 0,30 ml AgNO 3 C 2 = ,30 = (1,50 ± 0,25)mM [Cl ] Prov nr 3: Det gick åt 0,30 ml AgNO 3 C 2 = ,30 = (1,50 ± 0,25)mM [Cl ] Prov nr 4: Det gick åt 0,34 ml AgNO 3 C 2 = ,34 = (1,70 ± 0,25)mM [Cl ] Prov nr 5: Det gick åt 0,26 ml AgNO 3 C 2 = ,26 = (1,30 ± 0,25) mm [Cl ] 34
36 Prov nr 6: Det gick åt 0,20 ml AgNO 3 C 2 = ,20 = (1,00 ± 0,25)mM [Cl ] Prov nr 7: Det gick åt 0,11 ml AgNO 3 C 2 = ,11 = (0,55 ± 0,25) mm [Cl ] Prov nr 8: Det gick åt 0,24 ml AgNO 3 C 2 = ,24 = (1,20 ± 0,25) mm [Cl ] Prov nr 9: Det gick åt 0,15 ml AgNO 3 C 2 = ,15 = (0,75 mm [Cl ] ± 0,25) mm [Cl ] Bilaga 5: Transport av fosfor och transport av alkalinitet. Transporten av fosfor eller flödet av fosfor i [kg/år] beräknades genom följande ekvation: Mängdflöde: F = C Q [ µg l ] [l s ] = [µg s ] Vattenflöde koncentration 31, Koncentration: C= m v [g l ] Volymflöde: Q= V T [L S ] Omvandlingsfaktor från [µg/s] [kg/år] fås genom följandet: 1 [µg/s] = 1 [ , ] [kg år ] = 0, [kg år ] Transport av alkalinitet eller flödet av alkalinitet i [kg/år] beräknades genom följande ekvation: Vattenflöde Alkalinitet mm Molmassa NaHCO3 31,
37 36
En undersökning av Rönningesjöns miljötillstånd, särskilt när det gäller näringsämnen. Petra Bitar
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2018 En undersökning av Rönningesjöns miljötillstånd, särskilt när det gäller näringsämnen. Petra Bitar KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMI, BIOTEKNOLOGI
En undersökning av Rönningesjöns miljötillstånd, särskilt när det gäller metaller. Zina Aldabbagh
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2018 En undersökning av Rönningesjöns miljötillstånd, särskilt när det gäller metaller. Zina Aldabbagh KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMI, BIOTEKNOLOGI
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Varifrån kommer näringsämnena i Vallentunasjön? Tara Shohani EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2016
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2016 Varifrån kommer näringsämnena i Vallentunasjön? Tara Shohani KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMIVETENSKAP EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsexamen
Källor i Haninge vattenkvalitet och tillgänglighet
EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN KälloriHaninge vattenkvalitetochtillgänglighet ShahabBehrouzAkrami KTH Stockholm 2012 KTH KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN EXAMENSARBETE TITEL:
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Varifrån kommer metallerna i Vallentunasjön? Mriana Bitar EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2016
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2016 Varifrån kommer metallerna i Vallentunasjön? Mriana Bitar KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMIVETENSKAP EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsexamen
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Nedingen analyser 2011
Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Typområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment
Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra
Undersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde
Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna
Edsviken. Fosfor i vatten och sediment
Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Acceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Provtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla
Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
PRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Salems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Bortpumpning av överskottsnäring i Vallentunasjön. Mohamed Hassan
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2015 Bortpumpning av överskottsnäring i Vallentunasjön Mohamed Hassan Bilden visar Vallentunasjön [4] KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMIVETENSKAP
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön
Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön September 1996 Vattenresurs AB Inledning Bagarsjön (6 ha) är en tätortsnära insjö i östra delen av Nacka kommun. Sjön är påverkad av höga närsalthalter. Sjön
Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar
14U24869 2016-12-27 Södra Gunsta PM: Flödes- och föroreningsberäkningar Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden.
Titrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
Bällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
En jämförelse av de två humussjöarna Käringsjön och Snuggan. Karolina E. M. Rundkvist
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2018 En jämförelse av de två humussjöarna Käringsjön och Snuggan Karolina E. M. Rundkvist Snuggan Käringsjön KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMIVETENSKAP
Grundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
Oxundaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten
UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1
UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998
HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Ackrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Dricksvatten & dess sammansättning
Dricksvatten & dess sammansättning 2011-10-11 1 Vattnets kretslopp 2011-10-11 2 Tillgång Typ Andel % Oceaner 97 Glaciärer 2 Sötvatten 1 Sötvatten Glaciärer 69 Grundvatten 30 Sjöaroch vattendrag 2011-10-11
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon
Övningar Stökiometri och Gaslagen
Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,
Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning
Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida
-3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i
NO-TEMA: Vattenmiljöer
NO-TEMA: Vattenmiljöer Dammen Lindesby Va.enfall Torphy.an Parkudden MÅL: Uppleva tre olika va.enmiljöer. Förutsä.ningar för liv i de olika miljöerna Undersökande arbetssä. Genomföra fältstudier Utrustning:
R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002
R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459
PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN
TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning
Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund
Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A
Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm