Kommer båtlivet att klara kommande miljökrav? 2018-03-17 Kontaktuppgifter ro@vastkustensbf.se, roland@ortengren.nu Mobil 070 308 80 82 Dokumentation, länkar, m.m. kommer på hemsidan www.vastkustensbf.se
Aktuellt om miljö VBF:s Årsstämma 2018 Dagens presentation Myndigheternas miljöarbete CHANGE-projektets rekommendationer Miljöverksamheten inom SBU Råd och tips för miljöarbetet Egna mätningar av metaller i havsvatten
Miljön är allas ansvar Det finns olika slags författningar Lagar antas av riksdagen Förordningar antas av riksdagen Föreskrifter antas av myndigheter Lagarna finns i Miljöbalken 7 delar När de är kungjorda förväntas medborgarna känna till dem och följ dem
Miljön är allas ansvar Lagarna finns i Miljöbalken 7 delar Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen länsstyrelserna, andra statliga myndigheter, samt kommunerna
Miljön är allas ansvar Det pågår en omfattande verksamhet inriktad på miljön inom olika myndigheter och organisationer, t.ex. Naturvårdsverket och Transportstyrelen Havs- och vattenmyndigheten Lantbrukarnas Riksförbund Naturskyddsföreningen
De 16 nationella miljökvalitetsmålen Antogs 1999 (mål 1-15) och 2005 (mål 16) av Sveriges riksdag. Anger vilka kvaliteter miljön ska ha det angivna målåret, vilket för de allra flesta målen är 2020. Syftet med målen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv (Se Wikipedia för utförligare beskrivning)
Miljömålsrådet Regeringen har inrättat Miljömålsrådet för att stärka de berörda myndigheternas roll i genomförandet av miljöpolitiken. 2016 var Miljömålsrådets första år. Första mars 2016 lyfte Miljömålsrådet fram 44 samverkansåtgärder. Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2016 (skrift 70 sidor) http://www.miljomal.se/global/19_vem_gor_vad/miljom alsradet/2016/atgardslista-2016.pdf
Sverige och Agenda 2030 FN antog 2015 resolutionen Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable Development Innehåller en 15-årig agenda för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling kopplat till att bl.a. bekämpa fattigdom och hunger i hela världen Agenda 2030 består av en politisk deklaration, 17 mål och 169 delmål samt förutsättningar och åtgärder för genomförande, uppföljning och översyn.
De 17 globala målen Bland de 17 globala målen för hållbar utveckling finns 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald
Agenda 2030-delegationen Även för Agenda 2030 arbetet tillsatte regeringen en kommitté i mars 2016 Agenda 2030-delegationen har i uppdrag att föreslå en övergripande handlingsplan till regeringen, främja informations- och kunskapsspridning, förankra Agenda 2030 genom en bred dialog med olika samhällsaktörer.
Miljömålsrådet Från åtgärdslistan Båtbottenfärger och miljöfarliga färgrester, sid 57 Åtgärdsprogrammet för havsmiljön: God havsmiljö 2020 Det här ska vi göra Vi ska etablera en arbetsgrupp som ska arbeta med frågeställningarna 2016 2018 Skrovmålet
Vad ska göras? Skrovmålet Ta fram riktlinjer/rekommendationer/eller föreskrifter om: Användandet av båtbottenfärger för fritidsbåtar. Hur man kommer tillrätta med problemet med miljöfarliga färgrester, framför allt TBT, som finns på båtskrov och båtuppläggningsplatser. Mål och syfte Minska användandet och förekomsten av otillåten båtbottenfärg på fritidsbåtar. Bidra till miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Skrovmålet Pågående aktiviteter Kartläggning Befintlig fakta sammanställs och eventuella kunskapsluckor identifieras. Klar 2017. Regelsammanställning Vilka olika regelverk/ riktlinjer/ vägledningar finns idag hos olika myndigheter? Klar 2017. Slutrapportering Åtgärdsförslag Miljömålsrådet 2018. Slutrapportering Åtgärdsprogrammet 2020.
Vad ska göras Åtgärdsprogram för havsmiljön Kartlägga orsaker till fortsatt tillförsel av tributyltenn (TBT) i havsmiljön. Utreda behov av reglering och ta fram vägledning för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön. Exempel på åtgärder Gällande lagstiftning behöver ses över och eventuellt kompletteras. Åtgärder riktade mot sjöfarten samt hamn- och varvsverksamhet etc. Exempel på vägledningsbehov Metoder för identifiering av båtskrov med färg innehållande tenn. Riktlinjer för hantering av båtskrov (färgborttagning). Riktlinjer för efterbehandling av förorenade sediment och markområden.
Förbud mot antifoulingfärg? Hav och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Miljösamverkan i Stockholms län Alla skriver att de har som mål att få bort antifoulingfärger (giftfärger) från båtskroven Miljösamverkan Stockholms län: På sikt ska användningen av giftiga båtbottenfärger upphöra i Stockholms län Genom information och rådgivning försöker vi att få igång en attitydförändring hos båtägarna. Fokus ska flyttas från att minska skadan av läckaget till att stoppa det helt. Flera klubbar har förbud!
Förbud mot antifoulingfärg? Bottenfärg - Väntar vi på frälsningen? Om 5-10 år kanske Olika forskargrupper Hans Elwing, GU Substanser som får havstulpaner att släppa eller inte fästa Medetomidin - I-tech Selektope säljs utanför EU Fenylcapsaicin (chili, cayennpeppar) Axichem Abomectin (Ivermectin), LEAF-projektet Förbud mot antifoulingfärg? Vad gör vi då? Borstvätt, skrovdukar, ultraljud, förvaring på land - svårjobbat Måla sparsamt, använd inte starkare färg än vad som behövs
C CHANGE-projektet Avslutningsseminarium i Helsingfors 7 8 November 2017 Presentationer av projektets resultat 5 Rekommendationer BONUS CHANGE
Rekommendation 1 Utfasning av biocidbaserade antifoulingprodukter i Östersjön på fritidsbåtar inklusive intilliggande sötvattenområden fram till 2030 OBS I OSPARs definition av Östersjön räknas även Kattegatt in!
Rekommendation 2 Introducera en minskning av kopparkoncentrationen i antifoulingfärger ner till 4 % med en gräns för utlakningshastighet för koppar på högst 5 μg/cm 2 och dygn
Rekommendation 5 Förbättra antifoulingmetoder och underhållsarbete i marinor genom regler och infrastruktur i Östersjöns EUmedlemsstater
Förbud mot antifoulingfärg? Stor skillnad i beväxningstryck mellan ost- och västkusten. Havstulpanvarningen fungerar inte på västkusten. Detta förstår man inte på ostsidan, särskilt inte i Stockholmsområdet där det är troligt att besluten fattas. Därför bagatelliseras påväxtproblemen på västkusten Koppar fungerar bra som biocid, visserligen giftigt för många organismer i höga halter, men giftverkan är väl känd och hanterbar. Alternativen är inte det. Det kopparutsläpp som båtlivet bidrar med är obetydligt i förhållande till övriga källor
Ekologisk statusbedömning För alla områden i Sverige ska det göras en ekologiska statusbedömning
Ekologisk statusbedömning Den ekologiska statusbedömningen görs enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig status H G M O D Statusen bedöms efter biologiska, fysikalisk-kemiska* och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer *här ingår särskilt farliga ämnen
Ekologisk statusbedömning Miljötillståndet kontrolleras genom omfattande mätningar av föroreningar i luft, vatten, sediment och mark Resultaten rapporteras och lagras i databasen VISS som är offentlig och öppen för sökningar Trots det svårt att följa förändringar Ofta inga enskilda siffror utan aggregerade omdömen
Ekologisk statusbedömning Det är väldigt sällan som förekomst av koppar är anledning till dålig kvalitetsbedömning Ett resultat av TP-styrelsens faktasammanställning är att det finns inga studier som klart visar på koppars farlighet Tyvärr beaktas inte detta av folk som gärna uttalar sig
Ekologisk statusbedömning Utsöndring av koppar (det finns många källor) KemI 2012: 48 ton försäljning till hushållen (bottenfärg) Transport av koppar i Göta älv 35 ton per år Transport av koppar från Mälaren till Saltsjön 35 ton/år Norrlandsälvarna Dagvatten Trafiken Bottenmålning
Koppar godkänt av EU Augusti 2016 Efter noggrann vetenskaplig utvärdering enligt EU:s biocidproduktförordning 528/2012, har ECHA:s biocidproduktkommitté fastställt att dikopparoxid, koppar-tiocyanat och belagda kopparflingor är godkända som aktiva ämnen i antifoulingfärger på fartyg och fritidsbåtar. Dessa föreningar är de enda kopparföreningar som har fått godkännande hittills och Tillverkare måste söka nya tillstånd från 2018 Tillstånden kommer att gälla i minst tio år (till 2026)
Så fungerar koppar i bottenfärg Effekten sker i gränsskiktet mellan färg och vatten Genom mer forskning kan verkan optimeras och ge mindre färgläckage och bättre frånstötning Bättre än att ersätta koppar med nya preparat med okänd långtidsverkan
Tillsyn och mål för miljöarbetet Utsöndring av koppar Vättern Metallbudget och källfördelning 2010-2012 Våra älvar - Göta älv 35 ton /år Från Mälaren till Saltsjön 35 ton/år Parkeringsplatser Träimpregnering >1000 ton 2014 Fritidsbåtarna försäljning KemI 48 ton 2012, 56 ton 2014 Fritidsbåtarna utsöndring SMED 106, 2012 21 ton
Tabell 3.2 Försåld mängd verksamma ämnen (ton) 2010-2016 (KemI utdrag) Verksamt ämne 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anv Koppar 1,7 0,4 1,5 0,6 0,9 1,1 0,8 AF Koppar(I)oxid 116,4 81,1 112,6 113,1 103,0 98,0 81,8 AF Koppar(II)hydroxidkarbonat 835,2 938,4 1017,5 963,9 1138,8 1164,0 798,1 TR Koppar(II)oxid 108,4 87,6 70,4 62,4 54,8 *) *) TR Kopparpyrition 2,7 3,3 9,7 1,3 1,3 1,0 0,7 AF Koppartiocyanat 12,9 18,1 23,0 33,7 25,2 28,3 34,6 AF Summa totalt 1077,3 1128,9 1234,7 1175,0 1332,5 Summa AF 133,7 108,9 146,8 148,7 138,9 128,4 117,9 Summa AF i procent av tot 12,4 9,7 11,9 12,7 10,4 AF till hushåll 29 49 48 69 56 61 34 AF till hushåll i procent av tot 2,7 4,3 3,9 5,9 4,2 AF till hushåll i proc av AF tot2,7 21,7 45,0 32,7 49,7 40,3 47,5 28,8
Koppar som biocid i båtbottenfärg MiK:s uppfattning Koppar är ett av våra vanligaste ämnen Förekommer naturligt i mark och vatten i stora områden Många organismer kan reglera sitt kopparupptag Giftigt i höga koncentrationer men samtidigt livsnödvändigt Den mesta kopparn i naturen, i sediment och på båtuppläggningsplatser förekommer i biologiskt inaktiva eller olösliga föreningar, alltså ingen giftverkan Koppars kemi är väl känd till skillnad från andra tänkbara biocider, godkänt av Europeiska kemikalieinspektionen Bra antifoulingeffekt särskilt mot havstulpaner Därför är koppar ett bra val som biocid i båtbottenfärg
Miljöverksamheten inom SBU
Miljöverksamheten inom SBU I SBU genom miljökommittén I förbunden genom styrelse och miljösamordnare I klubbarna genom styrelsen med eventuellt utsedd miljösamordnare
SBU Miljökommittén (MiK) Sammankallande: Harald Mårtensson, Linghem Ledamöter: Hans-Jörgen Alsing, Söderhamn, Christer Björkén, Lidingö Petra Elg, Trelleborg Kristina Carlstedt, Norrköping, Jimmy Dominius, Hägersten, Bengt Hallberg, Umeå Roland Örtengren, Kungsbacka Internetmöte varje månad med hjälp av GotoMeeting med protokoll som läggs ut på SBU:s webbplats www.batunionen.se
Mål SBU - Miljökommittén Bedriva ett aktivt miljöarbete med koppling till båtlivet genom att Skapa ökat miljömedvetande hos båtfolket Miljösamordnare i alla förbund och klubbar Bereda aktuella remisser om miljöfrågor avseende båtlivet Miljöspecialist till kansliet Hjälpa klubbarna Att medverka vid drift och underhåll av båtmiljö.se Att besvara frågor som ställs via miljo@batunionen.com
Ren botten utan gift projektet
Ren botten utan gift Kampanj av Naturskyddsföreningen där SBU medverkar 1. Borsttvätt med maskin 2. Manuell borstning 3. Ultraljud 4. Torrsättning 5. Skrovduk 6. Uppsöka sötvatten Oprövade rekommendationer. Var och en måste själv få välja den metod som passar bäst, inklusive biocidmålning För enkelbedömning, se SXK:s miljönämnd http://www.sxk.se/miljonamnden/dokument ger för- och nackdelar med de olika teknikerna
Ren botten utan gift Vi menar att vilken metod man väljer måste vara frivilligt och beroende på båtägarens behov anpassas till Båtstorlek Båttyp Hur båten används Var båten används Vilka alternativ som finns En opartisk testning av metoderna behöver göras, typ konsumenttest
Ren botten utan gift Tre borstvättar på västkusten till sommaren, Stenungsund Marstrand Smögen Borstning bedöms behövas var tredje till var femte vecka Har tulpanerna väl satt sig kan de inte borstas bort Lennart Falck, SXK-V, gör provborstningar Ska bli intressant att få del av erfarenheterna
Mål Nytt miljöprogram för SBU 2017 Främja en hållbar utveckling som leder till god miljö för nuvarande och kommande generationer Beakta hållbarhetens tre dimensioner Ekologisk Social Ekonomisk Finns på SBU:s hemsida
SBU:s miljöprogram Minska tillförsel av näringsämnen till sjöar och hav Klimatpåverkan Minska kemikalieanvändningen Båtbottenfärger måla mindre Hänsyn Bättre att förebygga än att städa i efterhand
Riktlinjer för miljöarbetet Helhetssyn T.ex. rangordna olika källor så att man kan välja ut de som har störst påverkan och börja med dem samt balansanalys Vetenskap och beprövad erfarenhet Basera slutsatser på tillförlitliga empiriska undersökningar och när underlag saknas se till att bristen avhjälps Konsekvensutredningar Effekten av tilltänkta beslut måste utredas, inklusive kostnad-nytta beräkningar (vilket myndigheterna skall göra enligt lagen, SFS2007:1244) Sluta benämna koppar som gift Koppar är ett essentiellt födoämne men både för mycket och för lite är skadligt. Koppar är i praktiken den enda biocid som förekommer i båtbottenfärg och när man talar om giftiga bottenfärger ger det fel signaler. Koppar är inte farligt
SBU:s miljöprogram PM Kunskapsbehov inom båtmiljöområdet PM:et innehåller en genomgång av kunskapsläget hösten 2017. Syftet är att påvisa att många förslag till miljöfrämjande åtgärder som cirkulerar saknar tillförlitligt underlag. PM:et har tagits fram som en del i SBU:s miljöarbete. Finns på SBU:s hemsida
SBU:s miljöprogram Miljöarbetet sker i båtklubbarna Stöd till förbund och klubbar Miljösamordnare i alla förbund och klubbar Miljöcoacher utbildas till stöd
Miljö inom VBF Målet är att alla klubbar ska ha Miljöplan Avfallshanteringsplan Årliga egenkontroller Utsedd miljösamordnare Ordning på namn och befattningar i BAS
Råd och tips för miljöarbetet
Råd och tips för miljöarbetet Hamnhandboken (ny webbaserad upplaga 2016) Egenkontroll (SBU, Transportstyrelsen) Miljöplan och Avfallshanteringsplaner Hjälp och stöd t.ex. vid miljöinspektion Nyttig länk till vad man bör tänka på http://www.miljosamverkan.se/sv/publikationer/2017/documents/20 17-handlaggarstod-fritidsbatshamnar.pdf
Hamnhandboken Hamnboken 1 2016 Finns på SBU:s webbplats att ladda ner finns i två versioner, pdf och word Innehåller detaljerade anvisningar och råd till klubbar som har hamnverksamhet. Innehåller många hänvisningar till lagar och förordningar om miljön
Hamnhandboken Hamnar för Fritidsbåtar
Egenkontroll Hamn egenkontroll Finns på SBU:s webbplats att ladda ner Innehåller detaljerade checklista. Lätt att identifiera vad som behöver åtgärdas Genomförande av egenkontroll rekommenderas starkt Bra dokument att lämna över till Miljöförvaltningen vid inspektion. Visar att man har koll på läget.
Avfallshantering i hamnarna Fritidsbåthamnars skyldigheter (se Hamnhandboken) Varje fritidsbåtshamn ska planera för att ta hand om avfall som uppkommer från båtlivet och den egna verksamheten En god service minskar sannolikheten för att avfallet hamnar i naturen Behovet av att lämna avfall ska styra omfattning och utformning på mottagningsanordningar Farligt avfall och miljöstation, sophantering och transport (dokumenteras!) Tydliga skyltar. Namn och telefonnummer till kontaktperson
Måla mindre-projektet Många har provat och det fungerar Minskar biocidutsläpp Går åt mindre färg 50 % Spar pengar Länk till SXK-V:s webbplats http://www.vastkustkretsen.se/miljo-kommitteen/vadgorvi Där finns länkar till 1) inbjudan att delta och 2) målningsinstruktion
Nästa steg Hur ska miljöarbetet gå vidare i vår klubb? Har ni miljöombud/ miljögrupp? Vilka åtgärder är akuta för er att ta tag i? Har ni båtar med TBT-färg? Hur uppmuntra båtägare att välja giftfri färg? Bör ordningsregler/ stadgar skärpas? Kan ni vässa er miljöpolicy? Obligatorisk miljöutbildning? (efter SMBF)
Hjälp och stöd SBU: Miljökommittén, dokument på webbplatsen Förbunden: Dokumentation på webbplatsen Förbunden: miljösamordnaren Miljöcoacherna Sökning på internet Frågor kan mejlas till miljo@batunionen.com Harald Mårtensson och Roland Örtengren svarar Kontaktuppgifter till Roland Örtengren Mobil 070 308 80 82 Epost ro@vastkustensbf.se, roland@ortengren.nu
Ny broschyr om att måla botten
Ny broschyr om att ta bort bottenfärg https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer/sjofart /slipning-batbotten.pdf
Länkar till bra broschyrer http://www.miljosamverkanvg.se/sv/projekt-ochrapporter/miljofarlig-verksamhet/documents/information till båtägare.pdf http://www.miljosamverkanvg.se/sv/projekt-ochrapporter/miljofarlig-verksamhet/documents/information till fritidsbåtshamnar.pdf http://www.miljosamverkan.se/sv/publikationer/2017/doc uments/2017-handlaggarstod-fritidsbatshamnar.pdf
Hjälp och stöd LOVA-bidrag Nu upp till 80 % av kostnaden Eget arbete får räknas in i totalkostnaden Inte enskilda men klubbar kan söka Kolla länsstyrelsens hemsida Ansökan in i januari, senare kan gå
Egna mätningar Koppar m.m. i småbåtshamnar Syfte Att göra mätningar som en bas för diskussionen om bidraget av koppar från nöjesbåtar och hur man kan kontrollera farliga ämnen i omgivningen, dvs. Att bidra med fakta till diskussionen
Mätningar i marinor i vattnen runt Göteborg Provtagningar med DGT (diffussive gradient thin film) Tar endast upp kopparjoner i vattnet. Fyra marinor och en referens provtogs
Provtagningspunkter BK TL F G Figur 7. Provtagningsplatsernas närhet till urban miljö. BK=Björlanda Kile, TL=Torslanda Kile, F=Fiskebäck och G=Gottskär. 2018-03-17
Resultat Provplats Koppar (µg/l) Zink (µg/l) TBT (ng/l) Björlanda Kile 2,35 3,76 <0,10 Torslanda Lagun 3,40 3,37 <0,065 Fiskebäck 2,54 4,96 - Gottskär 0,193 0,934 - St Rödskär (referens) 0,108 <1 - Gränsvärde för biotillgänglig del: koppar 2,6 µg/l, zink 3,4 µg/l (HVMFS 2015:4)
Sammanfattning Den biotillgängliga delen av kopparhalten är låg i havsvatten Kan andra källor till koppar i havsvatten vara mer betydelsefulla än båtbottenfärg? Läckaget från fritidsbåtar till vatten kan vara lägre än bidrag från andra källor
Fortsättning Vi planerar fortsatta mätningar kommande sommar På fler platser Vid fler tillfällen Ansökt om medel hos SBU och VBF Planerar också ett expertseminarium om koppar med några inbjudna.
Sammanfattande kommentarer Stora kunskapsluckor - Mer forskning behövs Fler undersökande studier t.ex. utsöndring från båtskrov (examensarbeten, m.m.) Systematisk sammanställning av båtägarnas erfarenheter behövs jfr Måla mindre En del är på gång, men beslut fattas ändå utan riktigt underlag Det finns ingen saklig grund för förbud mot koppar som biocid i båtbottenfärg
Kommer båtlivet att klara kommande miljökrav? Det beror bl.a. på vilka restriktioner myndigheterna beslutar om och hur vi kan leva upp till dem Tack för mig!