Bottenfaunan i Gavleån 2017, inom Gävle stad naturvärden och miljöpåverkan

Bottenfaunan i Gavleån 2017, inom Gävle stad naturvärden och miljöpåverkan 2017-12-22 Jan Herrmann ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se

Innehåll Innehåll... 2 Uppdrag... 3 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Provtagningsområde... 5 Metoder... 6 Resultat med kommentarer... 7 Antal taxa och taxonomisk sammansättning... 7 Försurningspåverkan... 8 Föroreningspåverkan... 8 Naturvärden... 9 Ekologisk status... 10 Diskussion... 11 Referenser... 12 Bilaga 1. Använda index, bedömningsgrunder och klassningssystem... 13 Bilaga 2. Detaljerad redovisning av provpunkterna (Pp)... 16 Beställare: Gävle kommun Projekt nr: 17211 Genomförande konsult: Ecocom AB. Uppdragsledare: Daniel Segerlind Fältarbete: Jan Herrmann Analys av data och författande av rapport: Jan Herrmann Framsida, bildtext: Gavleån vid Slottet (provpunkt 6) i Gävle stad Framsida, fotograf: Jan Herrmann Samtliga foton: Jan Herrmann Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 2 av 18

Uppdrag Ecocom AB har på uppdrag av Gävle kommun undersökt bottenfaunan i Gavleån i syfte att utreda vattendragets ekologiska status. Rapporten utgör underlag för kommunens fortsatta arbete med att nå Vattenmyndigheternas övergripande mål att uppnå god vattenstatus i kommunens vattendrag, och även naturvärden bedöms. Uppdraget har utförts av Jan Herrmann på Ecocom AB, och är en upprepning av en snarlik provserie i oktober 2016. Sammanfattning På fem provpunkter i Gavleån, centralt i Gävle, studerades 2017-10-04 bottenfaunan medelst sparkhåvning, varvid provtagning och bedömningar genomfördes enligt föreliggande direktiv och manualer. Flertalet provpunkter uppvisar god eller hög Ekologisk status (enl. EU:s Vattendirektiv), medan provpunkt 1 (Valls hage nordost) visar Måttlig status; detta pga. parameter som antyder syrgasbristgivande förorening. Naturvärdesindex visar på höga kvaliteter, möjligen är dock dessa pga. indexets konstruktion något överskattade. Inga tydliga tecken på försurningspåverkan föreligger. Den avgörande faktorn för bottenfaunasamhällets sammansättning är säkerligen vattenflödet, främst dess hastighet, vilken på vissa provpunkter gynnar vissa arter, på andra gynnar andra arter. Ett tiotal ovanliga arter, främst olika insekter, hittades, men inga rödlistade. Likväl bör finnas goda anledningar att bevaka och förbättra tillståndet, inklusive följa upp denna studie, av sociala, etiska, estetiska och rekreativa skäl. Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 3 av 18

Inledning Varje vattendrag speglar dess tillrinningsområde, och vattnets biologiska innehåll kan därför säga en del om den miljöbelastning som finns uppströms, men även under tidigare år. Ofta studeras förhållandena i punkter relativt nära nedströms kända utsläppspunkter, eller om särskilt skyddsvärda vattenförekomster hotas, medan biologin i mer triviala delar av vattensystemet ofta är dåligt känd. Gavleåns vattensystem belastas av framför allt industriella aktiviteter i Sandviken- och Hoforsområdet, men även jordbruksområden och tätorter. Gavleåns kemiska tillstånd är enligt EU:s vattendirektiv i varierande grad inte tillfredsställande (Gästriklands vattenråd 2015, VISS 2016). Dock studerades nyligen att ett stort antal lokaler i nämnda område, alltså uppströms Gävle, varvid konstaterades att vattnet överlag inte är anmärkningsvärt påverkat av övergödning, försurning eller metaller, medan ett par biflöden till Gavleån inom Gävle, men nedströms föreliggande studies provpunkter uppvisade måttligt höga halter av koppar och zink (Gästriklands Vattenvårdsförening 2017) Fiskbeståndet i Gavleån är någorlunda välstuderat, drygt 20 arter finns, och omfattande åtgärder har gjorts för att förbättra vandringsmöjligheter och andra problem (Länsstyrelsen Gävleborg 2012, Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg 2015). Nyligen visades att halterna av metaller och organiska miljögifter i abborre och gös är tämligen låga (Länsstyrelsen Gävleborg 2017). Övrig biologi verkar inte alls ha dokumenterats fram till förra årets studie (Herrmann 2016). Inom Gävle stad ger Gavleån en livgivande grön bård, med en okänd biologisk mångfald. I avsikt att öka kunskapen om åns naturvärden, men också att säga något om miljöbelastningen på denna sträcka, uppdrog Gävle kommun åt Ecocom AB att studera bottenfaunan på ett antal provpunkter inom staden, i år fem stycken, av förra årets sex. Avsikten med föreliggande studie (2017) är inte att se förändringar över tid av tillståndet för bottenfaunan i Gavleån, utan mer som en fördjupning och säkerställande av 2016 års resultat. Detaljskillnader skall därvid inte fokuseras, utan om de framtagna bedömningarna är desamma/snarlika de bägge åren, detta ger en bra utgångspunkt för förhoppningsvis framtida förbättringar. Bottenfauna innebär allehanda ryggradslösa smådjur (= evertebrater, dvs främst insekter, men även virvelmaskar, fåborst(dagg)maskar, iglar, snäckor, musslor, spindeldjur och kräftdjur) på bottnen av vattenmiljöer som vattendrag, våtmarker och sjöar, och dessa provtas oftast med ett standardiserat håvningsförfarande. I föreliggande studie har använts de insamlingsmetoder, analyssätt och bedömningsgrunder som föreskrivs av Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten. Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 4 av 18

Provtagningsområde Preliminära provpunkter hade för 2016 års provtagning (Herrmann 2016) föreslagits av Daniel Segerlind på Ecocom. Innan provtagningen då genomfördes besöktes dessa platser och de beslutades mer exakt. Av förra årets sex provpunkter användes i år fem, se Figur 1, deras namn och koordinater ges i Tabell 1. Utförliga data om förhållandena på bottnen, stranden och omgivningar finns i Bilaga 2, liksom även foton och skisser av de fem provpunkterna (Pp), varvid förra årets Pp-nummer används, dvs Pp 3 har bara uteslutits. Figur 1. Provpunkterna på den sträckan av Gavleån som behandlas i denna rapport. Tabell 1. Provpunkternas namn och koordinater (Sweref 99 TM). Provpunkt (Pp) Namn Y(N)-koordinat X(E)-koordinat 1 Valls hage nordost 6728813 1615548 2 Valls hage syd 6728625 1615468 4 Stadsträdgården huvudfåra 6728339 1616323 5 Stadsträdgården sidofåra 6728372 1616352 6 Slottet 6728144 1617001 Kommentarer: 1) Skissen för Pp 4 i Bilaga 2 var i 2016 års rapport felritad, nu ersatt med en korrekt bild. 2) Koordinaterna för främst Pp 4, i liten grad även Pp 5 och 6, var i 2016 års rapport lite fel, nu korrigerade. Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 5 av 18

Gavleån avvattnar ca 2500 km 2, i huvudsak barrskogsmarker, upp mot ca 350 m ö h, samt en del jordbruksmarker (Vattenmyndigheten Bottenhavet 2015). Ner mot Gävle blir åns vattenflöde lugnare (Pp 4 och 5 är dock måttligt strömmande), delvis beroende på flera fördämningar i olika syften. Även inom Gävle finns vandringshinder, varav ett knappt 400 m uppströms Pp 4. Alla provpunkterna är i princip omgivna av stadsbebyggelse, även om flertalet har en vegetationsförsedd strand av varierande bredd, från ett fåtal meter upp till åtskilliga tiotal meter (Valls äng). Året 2017 kännetecknades av ovanligt låg nederbörd, och fortfarande i början av oktober var flödet och vattenståndet i Gavleån lågt, dock 10 15 cm högre än 2016. Detta innebar att stränderna även i år på vissa provpunkter var till viss, mindre, del torrlagda, delvis otypiskt, men medgav också lättare provtagning. Metoder Insamling av bottenfauna utfördes med semikvantitativ provtagning enligt standardiserad sparkmetod (SS-EN 27828, se Naturvårdsverket 2010) med handhåv av storleken 25 x 25 cm, med rak framkant och ett tämligen djupt (ca 60 cm) nät med 0,5 mm maskvidd. På var och en av de fem provpunkterna (Pp) 1, 2, 4, 5 och 6 togs 2017-10-04 fem prover/replikat. Varje prov innebar att håven fördes fram och åter 3 ggr längs en sträcka av 1 m under totalt (per prov) ca 1 minuts effektiv tid, varvid bottenmaterial längs kanten och på bottnen virvlades upp av håven rörelser, eller stenar lyftes lite med foten, samt bottenfästa växter stöttes till. Växter, djur och dött organiskt material, och (varierande mängd) sand/grus, fördes in i håven. Detta material sköljdes omedelbart rent på finpartiklar. Enligt nämnd standard skall dessa fem prover tas i mittdelen av vattendraget, inte vid kanterna, en form av standardisering. Men eftersom Gavleån är relativt djup, och delvis med alltför kraftig ström, togs proverna vid kanten, på ett medeldjup av 20 30 cm djup, max 80 cm, men med ett djup utanför på 1.5 2 meter. Enligt nämnd standard ska förutom de fem proverna tas ett 10 minuters sökprov längs kanterna för att få med olika bottenmiljöer där, men pga. nämnda fem prover uteslöts sökprovet. För alla provpunkter erhölls därmed 5 x 1 minuts prov (replikat), dessa hölls åtskilda tills dess att bestämning av djuren gjorts. Proverna konserverades med 95 % alkohol, till en slutlig koncentration av ca 70 %. På lab fördelades provet, ofta i omgångar, i en vanna och djuren plockades ut från det övriga innehållet i proverna. Vid några alltför stora prov subsamplades dessa med avseende på någon eller flera ytterst talrika grupper genom att sortera ut dessa grupper (främst fjädermygglarver, vattendaggmaskar och ärtmusslor, samt i några få fall även små gråsuggor, Caenis-dagsländor och Hydrospyche-nattsländor) på en mindre del av vannan, samt därefter uppräkning. Med avseende på övriga arter genomsöktes hela materialet i vannan, och dessa plockades. Under stereolupp räknades och bestämdes djuren till (oftast) art eller högre grupp, då oftast släkte, men för vattendaggmaskar, vissa trollsländelarver och tvåvingar redovisas oftast bara familjer (Bilaga 2). Därför, istället för art/-er används i rapporten begreppet taxon (pl. taxa). Det innebär också att antal taxa är något undervärderade. Statusklassning och bedömningar följde Naturvårdsverket (2007) och Havs- och vattenmyndigheten (2013). Dessutom redovisas index enligt Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Resultaten redovisas i Bilaga 2, där även finns kompletta artlistor, samt provtagningslämplighet och provtagningskvalitet. Alla dessa använda parametrar förklaras i Bilaga 1 och 2. Det bör påpekas att alla dessa är biologiska egenskaper i ekosystemet som syftar till att bedöma vattnets kemiska/fysikaliska egenskaper, men de tjänar även som en bra indikation på biologins kvaliteter i sig, dvs vilka Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 6 av 18

naturvärden vad provpunkten uppvisar, och därmed vattendraget, i alla fall på denna sträcka. För detta har använts ett s.k. naturvärdesindex, se Bilaga 1. Eftersom Gavleån ligger strax norr om Dalälven, dvs nära gränsen mellan Illies ekoregion 14 och 22 (Illies 1978), vilka används vid klassificering av ekologisk status, redovisas i resultatdelen primärt bedömningen enligt ekoregion 22 (norr om Dalälven), men också enligt ekoregion 14. Resultat med kommentarer Antal taxa och taxonomisk sammansättning Antal taxa, dvs huvudsakligen antal arter, varierade kraftigt mellan provpunkterna (Tabell 2). Pp 1 och 2 uppvisade mycket höga värden, Pp 5 och 6 något fattigare ( höga ), medan på Pp 4 erhölls bara ett måttligt antal taxa. Antal taxa beror oftast relativt mycket av antalet individer, notera dock det mycket stora antalet individer på Pp 4, varav dock hälften var en enda art, nattsländelarven Hydropsyche siltalai. Det låga antalet individer vid Pp 5 och 6 kanske beror på periodvis kraftigt vattenflöde, vilket borde vara fallet även vid Pp 4, men där dominerar då istället de filtrerande hydropsychiderna, främst arten Hydropsyche siltalai, nästan 60 % av alla djur, kanske beroende på att dessa gynnas av läget nedströms Strömdalens kraftverksdamm, och ganska få ovanliga arter påträffades där. Att antal ovanliga arter är relativt stort på Pp 1 bör nog ses som en överdrift, se Bilaga 1 och kommentarer nedtill i lokalbladen i Bilaga 2. Antal arter av dag-, bäck och nattsländor (EPT) var högst på Pp 5, alltså troligen störst variation m.a.p. bottenmiljöer för sådana lite mer krävande arter. Lågt EPT-index på Pp 1 kan nog tillskrivas dess mjukbotten med mycket organiskt material, där troligen syrgasbrist kan råda. Det kan påpekas att redovisade antal (individer, arter) är från ca en kvadratmeter bottenyta, se metodavsnittet. Tabell 2. På respektive provpunkt (Pp) funna evertebrater, i form av summering av taxonomiska parametrar från Bilaga 2. Värdena avser summa från provpunktens alla fem prover, vardera om en minut. Ov = ovanliga arter, varvid siffror utan parentes är utifrån ovanligheten utgår från Degerman m. fl. (1994), medan siffror inom parentes baseras på en mer återhållsam etikettering, se kommentar under Naturvärden och Rödlistade i Bilaga 1 respektive 2. Pp Antal taxa Bedömning Individantal Bedömning Antal Ov EPT-index Bedömning 1 48 Mycket högt 1134 Måttligt 17 (3) 10 Lågt 2 48 Mycket högt 1352 Måttligt 9 (1) 16 Måttligt högt 4 31 Måttligt 2194 Högt 6 (2) 15 Måttligt högt 5 41 Högt 780 Måttligt 10 (6) 20 Måttligt högt 6 39 Högt 714 Måttligt 12 (3) 16 Måttligt högt Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 7 av 18

Försurningspåverkan Försurning verkar inte vara något problem i Gavleån, påverkan enligt Försurningsindex är i samtliga provpunkter obetydlig (Tabell 3). MISA som är en del av den ekologiska statusklassningen (se detta avsnitt), har fokus på försurningspåverkan (se detta avsnitt), redovisas även här, och bottenfaunan indikerar på alla provpunkter nära neutralt vatten. Att försurning inte föreligger är ganska rimligt så pass långt ner i ett vattensystem, som då mottagit viss belastning från jordbruk och samhällen, och sådana tillskott brukar ge en viss buffrande effekt. Tabell 3. För respektive provpunkt (Pp) bedömningar av försurningsläget, baserat på där funna evertebrater. Parametrarna förklaras i Bilaga 1. Pp Försurningsindex Bedömning MISA Bedömning 1 11 Obetydlig påverkan 54 Nära neutralt 2 11 Obetydlig påverkan 62 Nära neutralt 4 8 Obetydlig påverkan 55 Nära neutralt 5 9 Obetydlig påverkan 57 Nära neutralt 6 7 Obetydlig påverkan 57 Nära neutralt Föroreningspåverkan Begreppet förorening är vagt och brett, men brukar i dessa sammanhang avse eutrofiering (belastning av näringsämnen och/eller organiskt material) och därav resulterande syrgasbrist, och det är ju det senare i sig som har direkt relevans för bottenfaunan. Danska Faunaindex (DFI) och det i statusklassningen använda DJ-index (se Bilaga 1) avser att spegla just denna typ av miljöpåverkan. Mer allmän miljöpåverkan kan mätas med det grova ASPTmåttet (se Bilaga 1) och framför allt tidigare användes Shannons diversitetsindex (2-log), även de redovisas här. En ganska stark ( betydlig ) förorening i form av eutrofiering/syrgasbelastning verkar utifrån DFI-bedömningarna föreligga på alla provpunkterna utom Pp 5, medan DJ-index bara utpekar Pp 1 (Tabell 4). Skillnaderna mellan provpunkterna är dock överlag rätt små. Att faunan på Pp 1 indikerar syrgasbrist bör rätt mycket tolkas som att här är vattnet ofta lugnflytande, detta ger mjukbottnar med hög organisk halt, så sannolikt föreligger här ofta syrgasbrist. Allmän viss miljöpåverkan, alltså en eller flera ( okända ) störningar, kan varken av ASPT eller Shannon-index indikeras. Dock är Shannon-värdet lägre på Pp 1, 4 och 6, troligen en funktion av att på dessa platser utgör ett taxon > 50 % av alla individer, men detta behöver inte vara ett tecken på problem. Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 8 av 18

Tabell 4. För respektive provpunkt (Pp) bedömningar av föroreningsläget, baserat på där funna evertebrater. Parametrarna förklaras i Bilaga 1. Kommentarer utan parentes är klassning utifrån Illies ekoregion 22 ( Norrland), värden inom parentes är utifrån ekoregion 14, dvs söder om Dalälven. Pp DFI Bedömning DJ-index Bedömning ASPT Bedömning Shannon Bedömning 1 4 Betydlig påverkan 9 Måttlig (Hög) 5.2 God (Hög) 2.84 Måttligt högt 2 4 Betydlig påverkan 11 God (Hög) 5.5 God (Hög) 3.20 Högt 4 4 Betydlig påverkan 12 God (Hög) 5.1 God (Hög) 2.49 Måttligt högt 5 6 Svag påverkan 11 God (Hög) 5.5 God (Hög) 3.40 Högt 6 4 Betydlig påverkan 11 God (Hög) 5.9 Hög (Hög) 2.42 Måttligt högt Naturvärden Naturvärdena framstår som mycket höga på alla provpunkter, särskilt på Pp 1 (Tabell 5). Detta utfall styrs nästan helt av hur många s.k. ovanliga arter (för definition, se Bilaga 1) det finns, och kanske har slumpen här också bidragit en del. Men flertalet av de ovanliga arterna bör nog inte räknas som sådana, se kommentar under Naturvårdsindex i Bilaga 1. Dock kan följande arter uppmärksammas som mindre vanliga: Virvelmasken Planaria torva, igeln Glossiphonia concolor, dagsländan Caenis robusta, ryggsimmaren Notonecta obliqua, nattsländorna Hydropsyche contubernalis, Holocentropus dubius, Lype sp. och Goera pilosa. Det kan handla om fler, pga. att bestämning inte alltid skett till artnivå, samt att sällsynthetsgraden kan skilja sig mellan Sydsverige och Gävletrakten. Likväl, med bara dessa arter beaktade som ovanliga, blir utfallet att provpunkternas naturvärde sjunker från mycket högt till högt, utom för Pp 5, som kvarstår. Tabell 5. För respektive provpunkt (Pp) bedömningar av naturvärdet, baserat på där funna evertebrater. Parametern förklaras i Bilaga 1, varvid siffror utan parentes är utifrån ovanligheten utgår från Degerman m fl. (1994), medan siffror inom parentes baseras på en mer återhållsam etikettering, se kommentar under Naturvärden och Rödlistade i Bilaga 1 respektive 2. Pp Naturvärdesindex Bedömning av Naturvärde 1 54 (12) Mycket högt (Högt) 2 30 (6) Mycket högt (Högt) 4 19 (7) Mycket högt (Högt) 5 31 (19) Mycket högt (Mycket högt) 6 36 (9) Mycket högt (Högt) Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 9 av 18

Ekologisk status EU:s ramdirektiv för vatten föreskriver via den nationella vattenförvaltningen, särskilt Vattenmyndigheterna (i Sverige fem distrikt, för Gävle/Gavleån gäller Bottenhavets vattendistrikt med säte i Härnösand) att det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus, dvs god ekologisk och vattenkemisk status. För att fastställa detta finns föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten (2013). Bottenfauna i vattendrag, som ett av flera parallella instrument för att fastställa vattnets kemisk/fysikaliska förhållanden, ska klassificeras genom att parametrarna ASPT, DJ-index och MISA, förklarade i Bilaga 1, används och uttrycks som ekologisk kvalitetskvot (EK), en kvot mot förväntade normal- eller referensvärden för den aktuella delen av Sverige, se slutet av metodkapitlet. I enlighet med Vattendirektivet vägs dessa sedan samman, varvid det sämsta utfallet styr den slutliga klassificeringen av vattenkvaliteten. Detta blir då den provpunktens sammanvägda ekologiska status. Provpunkterna 2, 4, 5 och 6 håller uppenbarligen en god, eller hög, ekologisk status (Tabell 6), beroende på vilken ekoregion som används vid bedömningen (se slutet av metodavsnittet). Provpunkt 1 hamnar något lägre om den rätta regionen (norr om Dalälven) används. Tabell 6. För respektive provpunkt (Pp) bedömningar av ekologisk status, enligt ASPT, DJ-index och MISA, samt den sammanvägda bedömningen. Kommentarer utan parentes är klassning utifrån Illies ekoregion 22 ( Norrland), värden inom parentes är utifrån ekoregion 14, dvs söder om Dalälven. Färgerna är de gängse använda, dvs blått är högsta(bästa) värde (5), grönt innebär 4, gult innebär 3. Orange (2) och röd (1) behöver inte användas här! Pp ASPT Bedömning DJ-index Bedömning MISA Bedömning Sammanvägd ekologisk status 1 5.2 God (Hög) 9 Måttlig (Hög) 54 Nära neutralt Måttlig (Hög) 2 5.5 God (Hög) 11 God (Hög) 62 Nära neutralt God (Hög) 4 5.1 God (Hög) 12 God (Hög) 55 Nära neutralt God (Hög) 5 5.5 God (Hög) 11 God (Hög) 57 Nära neutralt God (Hög) 6 5.9 Hög (Hög) 11 God (Hög) 57 Nära neutralt God (Hög) Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 10 av 18

Diskussion De studerade provpunkterna (Pp) i Gavleån, mitt inne i Gävle, förefaller vara i hyfsad eller bra status, ty enligt Vattendirektiv-statusklassningen bedöms Pp 2, 4, 5, och 6 till god/hög ekologisk status om ekoregion 22, norr om Dalälven används, se avsnitt om Ekologisk status. Enligt denna klassning verkar Pp 1 ha något sämre förhållanden, men bara strax under gränsen, och enbart om ekoregion 14 används. Antalet taxa ( arter ) är tämligen höga eller mycket höga på flertalet provpunkter, men bara måttligt på Pp 4, kanske pga. periodvis strömhastighet. Antal individer var å andra sidan högst där, pga. att nattsländan Hydropsyche siltalai utgjorde nästan 50 % av alla individer. Att Shannon antyder betydande problem på Pp 4 beror på den stora dominansen av en art där. En allmän föroreningsbedömning, enligt ASPT, indikerar rätt tydligt att alla provpunkterna är bara måttligt påverkade, medan Shannon antyder eventuellt mer betydande problem på Pp 1, 4 och 6, men orsaken är sannolikt att ett enda taxon utgör cirka hälften eller fler av alla individer. Ingen försurningspåverkan verkar finnas på dessa Pp-er. Föroreningspåverkan pga. eutrofiering, alltså för bottenfauna den relevanta parametern syrgasbrist, antyds med Föroreningspåverkan (DFI) vara betydlig på Pp 1, 2, 4 och 6, men bara svag på Pp 5, dock med små skillnader mellan faunasammansättningen. Pp 5, indikerade att skillnader mot övriga Pp-er är små, kanske bara periodvis. Även DJ-index skall indikera eutrofiering/syrgasbrist, men här antyds visst problem enbart på Pp 1. Inga rödlistade arter hittades, men ganska många ovanliga arter (enligt definition i Bilaga 1 och 2), särskilt på Pp 1. Detta är nog dock en överdrift, se kommentar under Naturvärdesindex i Bilaga 1. Det kan nog snarare sägas finnas enstaka reellt ovanliga arter på flertalet provpunkter, något fler på Pp 5. En sådan bedömning gjordes av författaren, och är som komplement införda i Tabell 2 och 5. Denna studie fokuserar enbart två aspekter på vattendragets värden; indikation av miljöpåverkan och naturvärden. I ett bredare perspektiv bör man dock väga in sociala, etiska estetiska och rekreativa dimensioner av att ha och vårda ett vattendrag mitt i staden. Sådana värden är i sig viktiga vid samhällsplanering och samhällsutveckling, men kan dessutom ge positiva effekter på vattendragets ekologi. Ett sådant tänkande höjer Gavleåns värde, t ex där den är en del av Stadsträdgården, och bör beaktas mer, som nu sker runt om i världens storstäder, se mer om urban streams i en review av Smith m. fl. (2016). Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 11 av 18

Referenser Degerman E, Fernholm B, Lingdell P-E (1994). Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 4345. Ekologgruppen (2016). Bottenfauna i Jönköpings län 2015. En undersökning av bottenfauna på 36 lokaler i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Jönköpings län Medd 2016:17. Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg (2015). Nedre Gavleåns fvof fick årets Bronsfisk http://fiskevattenagarna.se/2015/12/nedre-gavleans-fvof-fick-arets-bronsfisk/. (Uttaget 2016-12-06) Gästriklands vattenråd (2015). Om våra vatten. http://www.vattenorganisationer.se/gskvr/modules.php?name=content&op=showcont ent&id=802. (Uttaget 2016-12-06) Gästriklands Vattenvårdsförening (2017). Årsrapport 2016, tills med Pelagia och Eurofins. Havs- och Vattenmyndigheten (2013). Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19. Henrikson L och Medin M (1990). Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Herrmann J (2016). Bottenfaunan i Gavleån 2017, inom Gävle stad naturvärden och miljöpåverkan. Ecocom AB. Illies J (1978). Limnofauna Europaea, a checklist... Gustav Fischer Verlag. Länsstyrelsen Gävleborg (2012). Stor fiskinventering i centrala Gävle http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/sv/nyheter/2012/pages/stor-fiskinventering-i- centrala-gavle-fiskeforbud-i-gavlean-mellan-islandsbron-och-kvarnbron-15-maj- -15- juni.aspx?keyword=gavleån. (Uttaget 2016-12-06) Länsstyrelsen Gävleborg (2017). Miljögifter i Gavleån 2016, Ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Gävleborg och Gävle kommun. Rapport 2017:9. Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket (2006). Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivning. Version 1:6 : 2006-04-26. Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket (2010). Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Nilsson C, Sundberg I, Engdal A och Ericsson U (2001). Bottenfauna i Jönköpings län 2000. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42. Smith RF, Hawley RJ, Neale MW, Vietz GJ, Diaz-Pascacio E, Herrmann J, Ovell AC, Prescott C, Rios-Touma, Smith B och Utz RM (2016). Urban stream renovation: incorporating societal objectives to achieve ecological improvements. Freshwater Science 35:364 379. Vattenmyndigheten Bottenhavet (2015). Bottenhavets vattendistrikt Gästriklands skogsvattendrag 2009-2015. http://www.vattenmyndigheterna.se/sitecollectiondocuments/sv/bottenhavet/publika tioner/delomradesrapporter/bottenhavets-kustomraden.pdf. (Uttaget 2016-12-06) VISS (2016). https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se672928-157021. (Uttaget 2016-12-06) Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 12 av 18

Bilaga 1. Använda index, bedömningsgrunder och klassningssystem Totalantal taxa, ibland kallat artantal, ty se kommentar i metodavsnittet, är beräknat primärt över alla fem proverna på respektive provpunkt. Vissa djur har dock inte bestämts till art, det verkliga antalet är alltså oftast något större. Klassningen är gjord efter Ekologgruppen (2016). Individantal är också över alla fem proverna, vilket summerade någorlunda bra kan sägas bli per kvadratmeter, se mer om hur proverna är tagna i metodavsnittet. Åtminstone är det en standardisering, men alla djur kommer ju inte med som vid ett bottenhugg. Klassningen är gjord efter Ekologgruppen (2016). EPT-index är summan av alla arter av dag-, bäck- och nattsländor, ett ganska ofta använt uttryck för hur bra eller ren en lokal är. Även här föreligger alltså viss underskattning. Klassningen är gjord efter Nilsson m. fl. (2001). Shannons diversitetsindex (H ) har använts i flera decennier som ett mått på störning, med tanken att miljöproblem, ett eller flera tillsammans, minskar antalet arter och vissa individer blir mycket mer talrika, och bägge dessa parametrar minskar diversiteten (mångfalden sett lite mer vetenskapligt). Men eftersom det dels finns naturligt artfattiga o/e individrika ekosystem, dels har man funnit att en miljöstress långt ifrån alltid ger en minskad diversitet, har man alltmer lämnat detta mått. Det har dock beräknats och presenteras i rapporten, för den som vill jämföra med andra studier, och rätt tolkat, med reservationer, är det användbart. Det är dessutom en del av ekologisk status, se nedan. Det har under åren varit viss förvirring vilken log-bas man bör använda, egentligen bör det nog vara e-log, men oftast i bottenfaunasammanhang har det nog varit 2-log, och anvisat så av Naturvårdsverket (1999). Det senare har använts här, men genom division med 1.44 kan e-log-varianten erhållas. Använd formel är H = - ni/n x log2 ni/n, där n i = antalet individer av respektive art upp till i antal arter, och N = totala antalet individer. Klassningen är gjord efter Naturvårdsverket (1999). ASPT-index är ett rätt gammalt engelskt system, som innebär att för varje familj av bottenfauna som finns en eller flera representanter av (oavsett hur många arter eller individer), så bidrar detta med en viss poäng mellan 1 och 10 till en slutsumma, som divideras med antalet ingående arter, man får alltså ett medelvärde, average score per taxon (ASPT). Utfallet relateras sedan till (bildar kvot med) referensvärden och utfallet bedöms olika beroende på var i Sverige vattendraget ligger (ekoregion 14 eller 22, se slutet av metodavsnittet). Utformning och klassning efter föreskrifterna från Havs- och vattenmyndigheten (2013). Funktionell grupp förklaras i Bilaga 2. Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 13 av 18

Försurningsindex är ett sammansatt index, dvs det består av flera delar, vilka bör basera sig på konstruktörernas erfarenhet och tillgång till rätt stora datamaterial över större regioner. Komponenterna är antal försurningskänsliga arter, vissa arter som man vet gynnas, kvot mellan vissa känsliga respektive mindre känsliga arter, totalantalet arter m fl. De olika utfallen ger olika poäng, vilka adderas och bedöms utifrån en given skala. Här använd utformning och klassning är efter Henrikson och Medin (1990) och Ekologgruppen (2016). Detta index är inte detsamma som försurningskänslighet (Bilaga 2), även om i bägge data från Degerman m. fl. (1994) används. Föroreningsindex/DFI är ett av många dylika konstruerade sammansatta index för att påvisa framför allt eutrofiering, dvs för bottenfauna den relevanta faktorn syrgastillgång. DFI (Danskt Fauna Index) är sammansatt av dels en summering av negativa och positiva arter (vad avser dess tolerans), dels ett antal andra kriterier utifrån vissa utpekade indikatorarter/grupper, vilket leder fram till en siffra, som jämförs med en bedömningsmall. Utformning och klassning efter Naturvårdsverket (1999). Naturvärdesindex är också ett sammansatt index, med avsikt att påvisa vattendragets naturvärden, inte biologins möjligheter att indikera vattenkvaliteten. Komponenter är rödlistade arter (=mycket sällsynta och mer eller mindre hotade arter), antal taxa, Shannons diversitetsindex och ett mått på sällsynthet, dvs om arten enligt Degerman m. fl. (1994) påträffats med < 5 % i Lingdells databas. Utformning och klassning efter Nilsson m. fl. (2001), här har inga justeringar gjorts utifrån eventuella avvikande åsikter hos författaren till föreliggande rapport. En befogad kommentar är dock att utifrån ovan nämnd 5%-gräns blir många arter sällsynta, och har så angivits i Bilaga 2. Detta är dock missvisande överdrifter, flertalet av dessa är ganska vanliga, men den nämnda databasen baserar sig nog mest på provtagning i snabbrinnande bäckar. I denna rapports Bilaga 2 har därför de arter som, närmare verkligheten, kanske ändå bör bedömas som ovanliga, fått etiketten Ov fetstilad. Följaktligen har bedömningarna av provpunkternas naturvärden i Bilaga 2 getts dels utifrån nämnd databas, dels inom parentes de mer realistiska bedömningarna. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett sammansatt (multimetriskt) index för bedömning av hur drabbad bottenfaunan är av försurning. Ingående komponenter är antal familjer totalt, antal arter av snäckor, antal arter av dagsländor, kvot mellan antal individer av dagsländor och bäcksländor, ett speciellt engelskt index AWIC, samt procentandel sönderdelare. Utfallet relateras sedan till (bildar kvot med) referensvärden och utfallet bedöms olika beroende på var i Sverige vattendraget ligger (ekoregion 14 eller 22, se slutet av metodavsnittet). Utformning och klassning efter föreskrifterna från Havs- och vattenmyndigheten (2013). DJ-index är också ett sammansatt index, men avsett att bedöma förorening, dvs syrgasnedsättning, för dessa begrepps användning se även ASPT. Ingående komponenter är antal arter av och andel bestående av dags-, bäck- och nattsländor, andel kräftdjur, ASPT och det gamla tyska Saprobieindexet (i princip ett genomsnitt av bedömningar av alla arters känslighet, har även använts separat i föreliggande studie). Utfallet relateras sedan till (bildar kvot med) referensvärden och utfallet bedöms olika beroende på var i Sverige vattendraget ligger (ekoregion 14 eller 22, se slutet av metodavsnittet). Utformning och klassning efter föreskrifterna från Havs- och vattenmyndigheten (2013). Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 14 av 18

Ekologisk status är en viktig del av arbetet vid landets (och EUs) Vattenmyndigheter och Länsstyrelser. Det baserar sig, vad gäller vattendrag, på ASPT, MISA och DJ-index, vilkas utfall (statusklassningar) vägs ihop och den sämsta styr slutbedömningen, vattendragets ekologiska status. Statusen kan ges i fem klasser 1-5 (stigande kvalitet), med motsvarande färger rött-orange-gult-grönt-blått, använt i Tabell 6. Utformning och klassning efter föreskrifterna från Havs- och vattenmyndigheten (2013). Som synes är flertalet index idag av den sammansatta typen (multimetriskt index), vilka satts ihop av erfarna forskare, utifrån tillgång till mycket insamlingsdata från många lokaler av olika slag, där man då även har tillgång till vattenkemidata m.m. Man kan visserligen ha olika och avvikande åsikter om/hur dessa index är rimliga i sina detaljer (om arten X reagerar och finns si och så, beroende på var i landet etc.), men dessa index är tillstyrkta av experter och EU, och skall användas. Därför har inga korrigeringar gjorts i föreliggande rapport. Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 15 av 18

Bilaga 2. Detaljerad redovisning av provpunkterna (Pp) För varje Pp finns två blad, det första med provtagningsdata, all information om bottnen, stranden och närmaste omgivningarna, foto och skiss, samt även de bedömningar som gjorts enligt Bilaga 1. Andra bladet redovisar bottenfaunan från densamma Pp. På första bladet: Provtagningslämplighet beskriver om lokalens strand, särskilt dess botten, varit lätt eller svår att ta prover på. Det innebär info om bottnens hårdhet, åtkomlighet och djup, med förklarande kommentarer. Provtagningskvalitet uttrycker hur sannolikt det verkar att de fem proverna speglar bottenfaunans sammansättning, genom att se hur många % tillskott i artlistan det sista (femte) provet ger jämfört med de fyra föregående. Värderingen har satts till mycket god kvalitet om prov 1-4 gett > 92 %, till god kvalitet om 70-92 % erhölls, och svag kvalitet vid < 30 %. Detta system har hämtats från Ekologgruppen (2016). På andra bladet (för varje Pp): Artlistans kolumn Känslighet/funktion skall uttydas: Fk = försurningskänslighet enligt, och bedömning utifrån Degerman m fl (1994): 1 = taxat tål ph < 4.5 2 = taxat tål ph 4.5 4.9 3 = taxat tål ph 5.0-5.4 4 = taxat tål ph 5.5 5.9 5 = taxat tål inte ph < 6.0 Fg = Funktionell grupp, dvs vad respektive art äter, enligt: 1 = Filtrerare av plankton och småpartiklar, dvs samlare från vattnet. 2 = Findetritusätare, dvs samlare på bottnen. 3 = Predatorer, dvs lever av andra smådjur, inkl. parasiter. 4 = Skrapare, dvs lever av påväxtalger. 5 = Sönderdelare, dvs äter grövre organiskt material som löv, kvistar m. fl. växtdelar. Eu = Eutrofieringskänslighet, dvs känslighet för syrgasnedsättning (belastning av näringsämnen o/e organiskt material), enligt en femgradig skala (1 = kraftigt förorenad) i Degerman m fl (1994), något justerad i rapport från Ekologgruppen (2016), men inte av författaren till denna rapport. Denna bedömning innebär med nödvändighet en icke ringa grad av subjektivitet, men kan ändå ge vinkar om syrgaskrav, som är det som eutrofieringspåverkan handlar om när det gäller bottenfauna. RO = Rödlistade eller ovanliga arter. Den förra kategorin fanns inga av i denna studie, ovanliga (Ov) har kallats de som enligt Degerman m. fl. (1994) påträffats med < 5 % i Lingdells databas, här har inga justeringar gjorts utifrån eventuella avvikande åsikter hos författaren till föreliggande rapport. Se dock kommentar om Naturvärdesindex i Bilaga 1. Andra förkortningar i artlistan: betecknar summa antal individer av detta taxon ( art ) i de fem proverna. % är den andel som föregående summa utgör av alla individer på den provpunkten. M är genomsnittet av antal taxa av de fem proverna på den provpunkten. Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 16 av 18

Inventering av bottenfaunan i Gavleån 2017, Ecocom AB Sida 17 av 18

Härads övningsfält Sida 18 av 18