1(18) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
2(18) Innehåll Sammanfattning... 3 Partiklar (PM10)... 3 Kvävedioxid (NO 2 )... 3 Svaveldioxid (SO 2 )... 3 Marknära ozon (O 3 )... 4 Flyktiga organiska ämnen (VOC)... 4 1. Inledning... 5 2. Utförda mätningar i Landskrona Stad... 5 2.1 Mätningar... 5 2.2 Mätplatser... 6 2.2.1 Urban... 6 2.2.2 Gaturum... 7 2.2.3 Bakgrundsmiljö... 7 3. Mätmetoder... 8 4. Resultat... 8 4.1 Partiklar (PM10)... 8 4.1.1 Kalenderåret 2010... 9 4.1.2 Vinterhalvåret 2009/2010... 11 4.2 Kvävedioxid (NO 2 )... 13 4.3 Svaveldioxid (SO 2 )... 14 4.4 Marknära ozon... 15 4.5 Flyktiga organiska ämnen (VOC)... 16 5. Referenser... 18
3(18) Sammanfattning Landskrona stad ingår sedan 1988/89 i det så kallade Urbanmätnätet. Projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftföroreningar för övervakning av luftkvaliteten och för kontroll av miljökvalitetsnormerna (enligt SFS 2010:477). Projektet är ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Under 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 har mätningar i Landskrona stad gjorts i den urbana en på polishuset i Landskrona, i met på Eriksgatan 154 samt i smiljöer på Rönneberga backe och Ven. Totalt har 5 olika parametrar undersökts: partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), ozon (O 3 ) och VOC (flyktiga organiska ämnen bl.a. bensen). Partiklar (PM10) PM10 har mätts kontinuerligt (dygnsvis) under hela året i met vid Eriksgatan samt i den urbana en vid polishuset under vinterhalvåret 2010/2011. Mätningarna i den urbana en har skett sedan vinterhalvåret 2001/2002 och i met sedan vinterhalvåret 2002/2003. Helårsmätningar har gjorts i met sedan 2004. För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. Kalenderåret 2010 För kalenderåret 2010 överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i met under 8 dygn. Den övre utvärderingströskeln 35 µg/m 3 överskreds under 27 dygn och det totala årsmedelvärdet var 20 µg/m 3. Detta innebär en något minskad partikelhalt jämfört med föregående år. Vinterhalvåret 2010/2011 För vinterhalvåret 2010/2011 (oktober mars) överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 inte något dygn i den urbana en och 3 dygn i met. Medelvärdet för vinterhalvåret var 17 µg/m 3 i den urbana en och 19 µg/m 3 i met. I den urbana en överskreds den övre utvärderingströskeln (35 µg/m 3 ) 14 dygn och i met 17 dygn. Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid har mätts i urban i Landskrona sedan 1988. Mätningarna under vinterhalvåret 2010/2011 har skett med passiv provtagning (diffusionsprovtagare) på månadsbasis. Medelvärdet för vinterhalvåret är 13 µg/m 3 i den urbana en, vilket kan jämföras med miljökvalitetsnormen 40 µg/m 3 och svärdet 5.0 µg/m 3 för mätstationen Vavihill på Söderåsen samt miljömålet 20 µg/m 3. Årsmedelvärdet ligger under den nedre utvärderingströskeln 26 µg/m 3, vilket innebär att inget kontinuerligt mätkrav föreligger. Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid mättes under vinterhalvåret 2010/2011 med passiv provtagning månadsvis i den urbana en. Havlårsmedelvärdet är 1.1 µg/m 3, att jämföras med värdet 0.7 µg/m 3 för mätstationen Vavihill på Söderåsen och miljömålet 1.4 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen är baserad på tim- och dygnsmedelvärde och är max 100 µg/m 3 under ett dygn, till skydd för människors hälsa.
4(18) Marknära ozon (O 3 ) Mätningar av marknära ozon har skett i Landskrona under delar av sommarhalvåret sedan 2004. 2010 mättes ozon månadsvis med passiv provtagning, dels i urban och i regional på Rönneberga backe och på Ven under tre månader. Medelvärdet för den urbana en är 63 µg/m 3, Rönneberga backe 64 µg/m 3 och Ven 66 µg/m 3. Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för månadsmedelvärden, men det bör eftersträvas att 8-timmarsmedelvärdet inte överstiger 70 µg/m 3 enligt miljömålen. Mätvärdena i Landskrona kan jämföras med smätningarna på Vavihill som visar liknande nivåer med ett sommarhalvårsmedelvärde på 67 µg/m 3. Marknära ozon mäts endast under sommarhalvåret då det bildas med hjälp av solljus från andra luftföroreningar. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Under 2010 mättes flyktiga organiska ämnen i met på Eriksgatan i Landskrona under 20 veckor, jämnt utspridda över året. Både årsmedelvärdet 1.2 µg/m 3 och vinterhalvårsvärdet 1.4 µg/m 3 för bensen understeg miljökvalitetsnormen 5 µg/m 3 med bred marginal och även den nedre utvärderingströskeln 2.0 µg/m 3.
5(18) 1. Inledning Landskrona stad ingår i det så kallade Urbanmätnätet för luftkvalitet i tätorter sedan vinterhalvåret 1988/89. Urbanmätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Det grundläggande arbetet utförs av miljöförvaltningarna i respektive kommun medan IVL står för utrustning, analyser och mätdatabearbetning. Varje år redovisar IVL resultatet från mätningarna inom Urban-projektet i en rapport över Sveriges luftkvalitet för det senaste kalenderåret och vinterhalvåret. Rapporten kommer miljöförvaltningarna tillhanda i september/oktober året därpå. Denna rapport är bland annat en sammanfattning av IVL:S rapport Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 2010/11 (Rapport B1996) för det som handlar om mätningarna i Landskrona. Mer sinformation, med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik, finns i IVL:s rapport. Denna rapport redovisar endast mätningarna som ingår i Urbanmätnätet. Sedan 1991 har mätningar på luftföroreningar i Landskronas tätort också utförts med så kallad DOASteknik (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultaten från dessa mätningar redovisas i separata rapporter. I maj 2010 ersatte Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) den tidigare förordningen (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Detta innebar en förändring i gränsvärdena för de olika luftföroreningarna och störst betydelse har det varit för parametern PM10 där värdet för den övre utvärderingströskeln (ÖUT) har höjts från 30 µg/m 3 till 35 µg/m 3 och antalet tillåtna överskridande av ÖUT per år har höjts från 7 gånger till 35 gånger. Även ÖUT för årsmedelvärdet har höjts från 14 µg/m 3 till 28 µg/m 3. Överskrids ÖUT på årsbasis föreligger en kontrollplikt i form av konstanta mätningar av luftkvaliteten. Överskrids endast den nedre utvärderingströskeln (NUT), är det tillåtet att endast mäta under delar av året och övriga värden kan beräknas. Även NUT har höjts för PM10 i den nya förordningen, men den förändringen har inte någon betydelse för resultatet på mätningarna i Landskrona. 2. Utförda mätningar i Landskrona Stad 2.1 Mätningar I Landskronas tätort mättes olika parametrar i luften på två olika mätstationer under hela året 2010 och under vinterhalvåret 2010/2011. De parametrar som ingick i Urbanmätnätet var partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), marknära ozon (O 3 ) och flyktiga organiska ämnen (VOC). Vilka parametrar som mättes vid respektive mätstation och med vilken mätfrekvens framgår av tabell 1. Mätstation Mätperiod Parameter Mätfrekvens Urban (polishuset) Vinterhalvåret PM 10 SO 2 Dygn Månad Kalenderår (f.r.o.m juni) NO 2 Månad Gaturum (Eriksgatan 154) Kalenderår PM10 VOC Dygn Vecka Tabell 1: Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona Stad under kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011
6(18) Utöver ovanstående mätningar utfördes passiva mätningar av marknära ozon (O 3 ) och kvävedioxid (NO 2 ) i sluft på landsbygden under juli, augusti och september på Rönneberga backe och på Ven ovanför Bäckviken. Mätplats Ven Mätplats Rönneberga Figur 1: Bakgrundmätningar på landsbygden 2.2 Mätplatser 2.2.1 Urban Mätplatsen för urban är placerad i takhöjd i centrum och stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan Rådhusgatan. Mätningar har gjorts på denna plats sedan vinterhalvåret 2001/2002 och innan dess har stationen flyttas vid flera tillfällen men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande placering framgår av figur 2.
7(18) Urbant Urban Figur 2: Mätstationernas placering i centrala Landskrona 2.2.2 Gaturum Mätstationen för är placerad på ca 2 meters höjd i met på Eriksgatan 154, som är en av Landskronas mest trafikerade gator där det även finns cykel- och gångbana. Gatan omges av byggnader på båda sidor och mätplatsen framgår av figur 2. Trafikflödet på Eriksgatan i närheten av mätpunkten var i maj 2011 beräknat som vardagsmedeldygn (VMD) 9829 fordon varav 609 var tunga fordon (6.2 %). Medelhastigheten var 32 km/h och 85:e percentilen var 38 km/h. I nära anslutning till mätplatsen finns också vägbulor för att dämpa hastigheten. Antalet fordon på Eriksgatan har var år 2000 10 217 fordon under ett vardagsmedeldygn och sjönk under den första halvan av decenniet till 8827 fordon under 2006, därefter har det stigit något igen. Andelen tunga fordon har dock sjunkit något, från 6.7% under 2006 till 6.2% år 2011. 2.2.3 Bakgrundsmiljö Ven - Mätplatsen på Ven är belägen på höjden ovanför Bäckviken, ca 300 m från hamnen. Det finns endast lite biltrafik på Ven och färjan har 9 avgångar/dag (15 avgångar/dag under sommarmånaderna juni - augusti) Rönneberga backe - Mätplatsen på Rönneberga backe är belägen ca 10 km från Landskrona tätort, ca 8 km från motorvägen (E6/E4) och 1 km från närmaste större väg (väg 17). Endast ett fåtal lantbruksfastigheter finns i närheten. Vavihill - Mätstationen Vavihill på Söderåsen ingår i det nationella luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen i Vavihill är relativt opåverkad av lokala källor och redovisas som en jämförelsestation i resultatet.
8(18) 3. Mätmetoder Mätningarna av PM10 i met och i den urbana en är gjorda med en aktiv metod, där luft sugs in från provplatsen med en pump och får passera ett filter, speciellt anpassat för att fånga upp de partiklar som är större än 10 μm. Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen vid midnatt, varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden (Se figur 3). Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod där luften passerar filtret med diffusion och provbytena sker en gång per vecka eller månad (NO 2, SO 2, O 3 och VOC). Figur 3: Utrustning för mätningar av PM10 och luftintag för mätning av NO 2 4. Resultat 4.1 Partiklar (PM10) Partiklar är den luftförorening som bedöms vara mest skadlig för människans hälsa. Den negativa påverkan kan ske redan vid låga nivåer och partiklarna kan bland annat försämra barns lungfunktion och deras lungutveckling. Man beräknar också att höga halter av partiklar i luften orsakar 3000 till 5000 förtida dödsfall per år i Sverige, vilket motsvarar en förkortad medellivslängd på 6-12 månader. Den största källan till höga halter av grova partiklar (PM10) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, däck, bromsar och vägsand. Slitaget uppstår framför allt vid användning av dubbdäck.
9(18) PM10 mättes för första gången i den urbana en i Landskrona vinterhalvåret 2001/2002 och vintern 2002/2003 startade även mätningar i met. Sedan 2004 har PM10 mätts kontinuerligt (dvs. helårsvis) i met. Resultatet ska jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 18 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och utvärderingströsklarna enligt bilaga 1 till Luftkvalitetsförordningen. Partiklar PM10 18 Till skydd för människors hälsa får partiklar (PM10) inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår. Bilaga 1 till förordning SFS 2010:477 Utvärderingströsklar Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel 35 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 35 gånger per kalenderår Nedre tröskel 25 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 35 gånger per kalenderår Norm för årsmedelvärde Övre tröskel 28 mikrogram per kubikmeter luft Nedre tröskel 20 mikrogram per kubikmeter luft Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) krävs kontinuerliga mätningar, dvs. fortlöpande mätningar, under ett helt kalenderår på en fast punkt, när den nedre utvärderingströskeln (NUT) överskrids (9 ). NUT överskrids när dygnsmedelvärdet 25 µg/m 3 överskrids mer än 35 dygn under ett kalenderår, alternativt när årsmedelvärdet överskrider 20 µg/m 3. Fram till 2010 hade miljömålet Frisk luft som delmål för PM10 att dygnsmedelvärdet 35 µg/m 3 och årsmedelvärdet 20 µg/m 3 skulle underskridas och att dygnsmedelvärdet inte fick överskridas mer än 37 gånger under ett kalenderår. Miljömålet Frisk luft preciserades av regeringen i prop. 2009/10:155, vilket innebär att halten partiklar (PM10) inte bör överskrida 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 15 µg/m 3 som årsmedelvärde. Målet är att detta ska vara uppfyllt innan 2020. Dessa riktvärden är satta speciellt med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. 4.1.1 Kalenderåret 2010 PM10 har mätts helårsvis och dagligen i met sedan 2004. För kalenderåret 2010 överskreds miljökvalitetsnormen för PM10 (50 µg/m 3 ) i met under 8 dygn. Dygnen med överskridande av miljökvalitetsnormen var en gång i februari, en gång i april och en gång i september samt fem tillfällen i mars månad. Årsmedelvärdet var 20 µg/m 3 och den övre utvärderingströskeln (35 µg/m 3 ) överskreds 27 gånger. Dessa tillfällen var främst fördelade mellan februari, mars och april, med ett fåtal tillfällen i september och oktober.
10(18) Detta innebär att både årsmedelvärde och antal dygn som överskrider miljökvalitetsnormen och ÖUT har minskat sedan föregående år. Däremot uppfylls inte miljömålet Frisk luft, då det uppsatta riktvärdet för både årsmedelvärde (15 µg/m 3 ) och dygnsmedelvärde (30 µg/m 3 ) överskrids (se tabell 2). För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. Årsresultatet för 2010 framgår av tabell 2, där även resultaten från tidigare års mätningar redovisas. År Årsmedelvärde 90- percentil uppmätt 50 µg/m 3 * 35 µg/m 3 (ÖUT)** 25 µg/m 3 (NUT)** 30 µg/m 3 *** Max antal överskridanden - - 35 35 25 7 2010 20 32 8 27 88-2009 22 38 11 35 95-2008 20 34 4 - - 47 2007 21 38 14 - - 60 2006 28 46 25 - - 101 2005 24 43 21 - - 71 2004 22 38 10 - - 72 Tabell 2: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i met, Landskrona centrum;* Miljökvalitetsnormen; **Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477; *** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527 Årsmedelvärdet för PM10 har legat runt 20 µg/m 3 sedan mätstarten, med undantag för år 2005 och 2006. 90-percentilen och antalet dygn som överstiger miljökvalitetsnormen har också sjunkit något jämfört med tidigare år (med undantag för lägstanoteringen 2008) (se figur 4). 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Årsmedelvärde (µg/m3) 90-percentil uppmätt 50 µg/m3 Miljömålet 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 4: Diagram över årsmedelvärde, 90-percentil och antal dygnsmedelvärden 50 µg/m 3 sedan mätstarten 2004.
11(18) De datum då dygnsmedelvärdet överskred miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) för kalenderåret 2010 i met visas i tabell 3. PM10 Datum 2010-02-19 58 2010-03-18 65 2010-03-24 53 2010-03-25 65 2010-03-26 78 2010-03-30 50 2010-04-29 56 2010-09-30 97 Summa 8 dygn Tabell 3: Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen under kalenderåret 2010 i det urbana met 4.1.2 Vinterhalvåret 2009/2010 PM10 har mätts under vinterhalvåret (fr.o.m oktober t.o.m. mars/april) i den urbana en sedan 2001/2002 och i met sedan 2002/2003. Sedan 2004 har helårsmätningar av PM10 gjorts i met, men redovisas även här som vinterhalvårsmätningar. För vinterhalvåret 2010/2011 (oktober mars) överskreds inte miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) någon gång i den urbana en och den övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskreds vid 14 tillfällen. I met överskreds miljökvalitetsnormen 3 gånger och ÖUT 17 gånger. Vinterhalvårsresultatet framgår av tabell 4 där även tidigare års mätningar redovisas. Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 90- percentil uppmätt 50 µg/m 3 * 35 µg/m 3 (ÖUT)** 25 µg/m 3 (NUT)** 30 µg/m 3 *** 2010/2011 17 32 0 14 29-2009/2010 16 27 2 8 22-2008/2009 17 27 0 - - 11 2007/2008 19 32 2 - - 32 2006/2007 21 37 3 - - 25 2005/2006 22 39 8 - - 41 2004/2005 19 32 4 - - 21 2003/2004 22 46 4 - - 44 2002/2003 26 52 19 - - 57 2001/2002 21 37 6 - - 6 Tabell 4: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i urban, oktober - mars; * Miljökvalitetsnormen;** Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477;*** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527
12(18) Vinterhalvårsmedelvärdet har sjunkit något sedan mätstarten 2001/2002, även om medelvärdet för vinterhalvåret 2010/2011 var marginellt högre än föregående vinterhalvår. Även antalet dygn som överskridit miljökvalitetsnormen har sjunkit något. Huruvida detta är trend som kommer att hålla i sig får framtida mätningar utvisa. Högstanoteringen uppnåddes vinterhalvåret 2002/2003 där 19 mättillfällen överskred miljökvalitetsnormen vilket i sin tur ledde till ett något högre halvårsmedelvärde (se figur 5). Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m3) 30 50 µg/m3 25 20 Miljömålet 15 10 5 0 Figur 5: Diagram över vinterhalvårsmedelvärde (oktober mars) och antal dygnsmedelvärden 50 µg/m 3 sedan mätstarten 2001/2002 i urban. Resultaten för met följer samma mönster som för den urbana en med högre medelvärden och fler antal dygn som överskrider miljökvalitetsnormen för vinterhalvåren 2002/2003 och 2005/2006 (se tabell 5) Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 90- percentil uppmätt 50 µg/m 3 * 35 µg/m 3 (ÖUT)** 25 µg/m 3 (NUT)** 30 µg/m 3 *** 2010/2011 19 31 3 17 50-2009/2010 21 34 7 17 48-2008/2009 22 40 3 - - 37 2007/2008 21 35 0 - - 33 2006/2007 27 44 10 - - 38 2005/2006 33 61 23 - - 66 2004/2005 25 41 10 - - 49 2003/2004 27 38 12 - - 64 2002/2003 34 64 27 - - 80 Tabell 5: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i met, oktober - mars; * Miljökvalitetsnormen;** Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477;*** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527
13(18) De datum då miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) överskreds under vinterhalvåret 2010/2011 i met visas i tabell 6 (miljökvalitetsnormen överskreds inte i den urbana en). PM10 Datum 2010-02-25 53 2010-02-26 55 2010-03-13 52 Summa 3 dygn Tabell 6: Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen under vinterhalvåret 2010/2011 i det urbana met 4.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Förhöjda halter av kvävedioxid i luften kan ge negativa effekter både på människans hälsa och på miljön. Det är framför allt tillståndet för personer med astma och lungproblem som förvärras vid dagar med högre exponering, men nyare forskning visar på att även långvarig exponering vid de nivåer som finns i våra tätorter idag kan ge negativa effekter på hälsan. Nedfallet av kväveföreningar i naturen orsakar bland annat försurning och övergödning. Kvävedioxid bidrar också till bildandet av marknära ozon, som också är skadligt för hälsan och för miljön (se avsnitt 4.4 om marknära ozon). Kvävedioxid bildas vid all typ av förbränning och i tätorterna är det framför allt fordonstrafiken som orsakar de största utsläppen. Även andra källor som sjöfart, energiproduktion och energianvändning kan bidra till halterna av kvävedioxid i luften. Höga halter av kvävedioxid är vanligast vid stora motortrafikleder och i trånga. Kvävedioxid har mätts i den urbana en i Landskrona sedan 1988 och i met sedan vinterhalvåret 2006/2007. För den här rapporteringstiden har kvävedioxid endast mätts under vinterhalvåret 2010/2011 med diffusionsprovtagare (på månadsbasis) i den urbana en. Tidigare år har halten kvävedioxid mätts med aktiv dygnsprovtagning både i den urbana en och i met. Medelvärdet för vinterhalvåret (oktober mars) 2010/2011 var 13 µg/m 3 vilket kan jämföras med svärdet 5.0 µg/m 3 på Vavihill på Söderåsen (se tabell 7). Det uppmätta värdet ligger också långt under miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa (årsmedelvärde) 40 µg/m 3 och även under den nedre utvärderingströskeln (NUT) på 26 µg/m 3 (SFS 2010:477). Eftersom halterna är så pass låga, krävs inte längre kontinuerliga mätningar av kvävedioxid i Landskrona. Miljömålet Frisk luft har som delmål att halten kvävedioxid inte får överskrida 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och mätningarna visar att Landskrona även klarar detta mål. Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 2010/2011 Antal mätvärden Urban 13 6 Vavihill 5.0 180 Miljömål 20 - Tabell 7: Resultat av månads- respektive dygnsmätningar under vinterhalvåret 2010/2011av kvävedioxid i den urbana en i Landskrona och på sstationen Vavihill på Söderåsen
14(18) Kvävedioxidhalten i Landskrona har sjunkit sedan mätstarten på slutet av 1980-talet (se figur 6). Sedan början av 2000-talet har minskningen avtagit och värdena ligger nu på en stabil nivå i paritet med de halter som uppmättes under vinterhalvåret 2010/2011. En liknande trend går att se på nationell nivå som sannolikt beror på de skärpta avgaskraven som motverkas av att fordonstrafiken fortsätter öka. Figur 6: Uppmätta kvävedioxidoch svaveldioxidhalter i Landskrona stad sedan 1988/1989 4.3 Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid bildas framför allt vid förbränning av fossila bränslen som kol och eldningsolja. Sedan 1960-talet har halterna minskat kraftigt både i Sverige och Europa och minskningen beror framför allt på en lägre svavelhalt i olja, rening av avgaser vid energiförbränning och indirekt genom en övergång till andra energikällor utan förbränning. Lufttransporter från kontinenten och utsläpp från sjöfarten gör att de högsta halterna numera finns i kuststäder i södra Sverige. Svaveldioxid var en gång en betydande luftförorening ur hälsosynpunkt och var bland annat en viktig orsak till sjukdomar i luftvägarna, men sedan halterna har sjunkit har nu svaveldioxid som luftförorening mest betydelse för miljön. Svaveldioxid i luften leder bland annat till försurning av skogsmark, sjöar och vattendrag samt korrosion av olika material, som t.ex. kalksten. Denna korrosion leder bland annat till att vissa kulturföremål förstörs. Halten svaveldioxid har mätts i Landskrona sedan 1973, med uppehåll under 4 säsonger i mitten av 1980-talet. Till och med säsongen 2000/2001 mättes halterna med aktiva dygnsmätningar under vinterhalvåren, men från och med vinterhalvåret 2001/2002 har diffusionsprovtagning med månadsmätningar gjorts istället. Under vinterhalvåret 2010/2011 har mätningarna skett i den urbana en. Vinterhalvårsmedelvärdet är 1.1 µg/m 3, vilket kan jämföras med det uppmätta värdet 0.7 µg/m 3 på Vavihill. (se tabell 8). Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 2010/2011 Antal mätvärden Urban 1.1 5 Vavihill 0.7 171 Miljömål 5.0 - Tabell 8: Resultat av månads- respektive dygnsmätningar under vinterhalvåret 2010/2011av svaveldioxid i den urbana en i Landskrona och på sstationen Vavihill på Söderåsen Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa är 100 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, vilket de uppmätta halterna i Landskrona ligger långt under.
15(18) Miljömålet Frisk luft har som delmål att svaveldioxidhalten i utomhusluften inte får överskrida 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Delmålet för svaveldioxid är framför allt kopplat till korrosion av material. Halterna i Landskronas tätort understiger även detta mål. De uppmätta halterna i Landskrona följer den nationella trenden och har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet (se figur 6 under avsnittet om kvävedioxid). 4.4 Marknära ozon Marknära ozon är en så kallad sekundär luftförorening som inte släpps ut direkt från olika källor utan som bildas av andra primära luftföroreningar. Ozon bildas bland annat då flyktiga organiska ämnen (VOC) och olika kväveoxider (NO x ) reagerar med solljus. Ozonet bryts ner av kvävemonoxid (NO), vilket innebär att lokalt vid utsläppskällorna, där NOhalterna är höga, är ozonhalterna lägre. De högsta halterna finns däremot längre ifrån utsläppskällorna och i kombination med att ozonet kan transporteras långt är halterna oftast högre på landsbygden. När ett högtrycksområde med svaga vindar stannar över Europa under en längre tid kan en fotokemisk smog med höga halter ozon bildas. Detta kan sedan transporteras till Sverige och detta leder till så kallade ozonepisoder, dvs. några dygn med 2-3 gånger högre ozonhalt än normalt. I och med att solljus krävs för bildandet av ozon, är halterna oftast högre under sommarhalvåret. Episoder med höga halter av ozon kan leda till irritation i luftvägarna och förvärrade problem hos astmatiker och andra känsliga personer. Nyare forskning visar också på att långvarig exponering kan bidra till uppkomst av astma. Marknära ozon kan även ge skador på växtlighet genom bland annat synliga skador och förkortad livslängd på bladen. Detta kan orsaka stora kostnader, framför allt för jordbruket och skogsbruket. Marknära ozon har mätts vid de två sstationerna på Rönneberga backe och Ven och i den urbana en sedan sommaren 2007 med månadsvis diffusionsprovtagning. Under 2010 mättes ozonhalten under 3 månader. På Rönneberga backe var medelvärdet för dessa månader 64 µg/m 3, på Ven 66 µg/m 3 och i tätorten 63 µg/m 3. Detta kan jämföras med den uppmätta halten på Vavihill, som var 67 µg/m 3 (baserat på timmätningar) för sommarhalvåret (se tabell 9). År Ven Rönneberga Urban backe 2010 66 64 63 2009 64 69 62 2008 68 69 64 2007 68 64 61 Tabell 9: Resultat av månads- respektive timmätningar under sommarhalvåret 2010 av marknära ozon i Landskrona. Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för månadsmedelvärden för marknära ozon, men det bör eftersträvas att 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn inte överstiger 70 µg/m 3 enligt ett delmål i miljömålet Frisk luft. Enligt miljökvalitetsnormen ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3 som högsta 8- timmarsmedelvärde. Sommarhalvårsmedelvärdet har under de senaste åren legat stabilt mellan 60 och 70 µg/m 3 och de uppmätta halterna i tätorten har genomgående varit något lägre än ute på landsbygden (se figur 7).
16(18) 70 68 66 64 62 60 Ven Rönneberga backe Urban 58 56 2007 2008 2009 2010 Figur 7: Uppmätta halter av marknära ozon på Ven, på Rönneberga backe och i den urbana en sedan mätstarten 2007. 4.5 Flyktiga organiska ämnen (VOC) Flyktiga organiska ämnen är ett samlingsnamn på organiska ämnen som har en kokpunkt som är lägre än 250 C vid normalt tryck. Flyktiga organiska ämnen bidrar bland annat till bildandet av marknära ozon, men kan också individuellt vara skadliga för hälsan. Ett av dessa ämnen är bensen, ett flyktigt aromatiskt kolväte, som är cancerogent. Bensen kommer från en rad olika källor som t.ex. bensinbilar, småskalig vedeldning och cigarettrök. I tätorten är normalt sett den största utsläppskällan biltrafiken eftersom bensin innehåller bensen. I vissa tätorter kan också den småskaliga vedeldningen bidra till höga halter. Minskad bensenhalt i bensin och förbättrad katalytisk avgasrening har gjort att halterna generellt sett har sjunkit i Sverige sedan början av 1990-talet. Flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts veckovis i den urbana en i Landskrona sedan vintern 1992/1993. Från och med 2004 utförs mätningarna i met istället. Under 2010 mättes flyktiga organiska ämnen under ca 20 veckor, utspridda över hela kalenderåret. Årsmedelvärdet för halten bensen uppmättes till 1.2 µg/m 3 under 2010 och underskrider både miljökvalitetsnormen på 5.0 µg/m 3 och den nedre utvärderingströskeln 2.0 µg/m 3 med marginal. Resultatet av VOC-mätningar för kalenderåret 2010 framgår av tabell 10. Bensen Toluen Oktan Butylacetat Etylbensen m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Halt (µg/m 3 1.2 2.8 0.19 0.09 0.39 1.4 0.49 0.18 ) Tabell 10: Årsmedelvärde av uppmätta halter VOC i met under kalenderåret 2010 Miljömålet Frisk luft har som delmål att halten bensen i utomhusluften inte ska överstiga 1 µg/m 3 senast år 2020. Halten bensen har sjunkit något i met sedan mätstarten 2004, men ligger fortfarande över miljömålet (se figur 8).
17(18) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 Miljömålet Halt bensen (µg/m3) 0,6 0,4 0,2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 8: Årsmedelvärde av uppmätt halt bensen i utomhusluft i met i Landskrona sedan mätstarten 2004.
18(18) 5. Referenser IVL Svenska Mljöinstitutet AB, Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet: Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 2010/11 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) Miljömålsportalen (www.miljomal.nu)