1
För att beräkna utsläppsreduktionen krävs uppgifter om energimängden fossila och förnybara drivmedelskomponenterna. Utsläppsfaktorer för de ingående drivmedelskomponenterna behövs också. För fossila komponenter används viktade normalvärden, för hållbara förnybara används uppgifter om utsläpp i livscykelperspektiv enligt hållbarhetskriterierna (faktiska beräkningar, normalvärden eller delnormalvärden). En utsläppsfaktor för den aktuella fossila motsvarigheten används också. 2
Utsläppsfaktorn beräknas genom att man räknar ut den totala mängden utsläpp uttryckt som gram koldioxidekvivalenter och delar det med den totala energimängden för det färdiga drivmedlet. Utsläppsfaktorn ges då uttrycks som gram koldioxidekvivalenter per megajoule. 3
För att räkna ut utsläppsreduktionen i procent beräknas först differensen mellan utsläppsfaktorn för den fossila motsvarigheten och den aktuella drivmedelsblandningen. Därefter divideras resultatet med utsläppsfaktorn för den fossila motsvarigheten. 4
Grafen visar hur den genomsnittliga utsläppsfaktorn för all bensin och diesel som använts i Sverige de senaste åren har utvecklats (heldragna linjer). De streckade linjerna visar den föreslagna reduktionsplikten fram till 2020, därefter följer en linjär minskning till det indikativa målet om 40 % utsläppsminskning år 2030. Här har den procentuella utsläppsminskningen antagits vara lika stor för bensin som diesel, men fördelningen kan komma att se annorlunda ut. 5
I samband med att reduktionsplikten införs justeras även beskattningen för bensin och diesel. Detta görs för att inte drivmedelspriset vid pump ska påverkas eftersom biodrivmedelskomponenterna som används i bensin och diesel inte längre får skattenedsättning. Regeringens tanke är att beskattningen ska fortsätta ändras i takt med att andelen förnybart ökar. Dessa ändringar kommer att beräknas utifrån hur stor andel biodrivmedel som behöver blandas in för att uppfylla reduktionsplikten för det aktuella året. En viktig faktor i den beräkningen är klimatprestandan hos de biodrivmedel som används. 6
Eftersom regelverket träder i kraft i juli 2018 kommer den första redovisningen av reduktionsplikten (2019) inte omfatta ett helt kalenderår. Det kommer därför vara nödvändigt för reduktionspliktiga aktörer att särredovisa de mängder av drivmedel som skattskyldighet inträtt för enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi. Det kan göras antingen genom att två separata rapporteringar skickas in. Ett annat alternativ är att den reduktionspliktiga aktören markerar vilka drivmedel och därmed ingående komponenter som omfattas av reduktionsplikt i rapporteringsmallen. 7
Vid försenad redovisning debiteras den reduktionspliktige max 5 000 kr. Vid utebliven reduktion debiteras 7 kr per kg koldioxidekvivalent. 8
Det är möjligt att överlåta reduktion mellan olika reduktionspliktiga aktörer. Endast överskott av reduktionsplikt för hela kalenderåret får överlåtas. Överlåtelse ska därför ske efter kalenderårets slut men före tiden för redovisning av reduktionsplikt (1 april). Vid överlåtelse ska en skriftlig överenskommelse finnas och den ska bifogas i samband med redovisningen. Överlåtelse får endast ske mellan samma drivmedel, överskottsreduktion för bensin får alltså endast användas för bensin. 9
Redovisningen av reduktionsplikten kommer att ske gemensamt med befintlig rapportering enligt hållbarhetslagen och drivmedelslagen. Redovisningen skickas in visa e-tjänst och Energimyndigheten kontrollerar redovisningen och beräkning av utsläppsreduktion. Därefter skickas besked och eventuell reduktionspliktsavgift. 10
11
12