Miljörapport 2012 Hetvattencentralen BORENSBERG
Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 4 2.6 Gällande beslut 4 2.6.1 Tillstånd 4 2.6.2 Försiktighetsmått 4 3 Miljöberättelse 5 3.1 Miljöpåverkan 5 3.2 Verksamhetssystem 5 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 6 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 6 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 6 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 6 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter 7 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 7 3.4 Kontrollresultat 7 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 7 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp 8 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 8 4 Försiktighetsmått och kommentarer 8 Bilaga 1 Borensbergs fjärrvärmenät 1 (9)
1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 2003-MH0174 Anläggningsnamn Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110 Ort Borensberg Besöksadress Tjällmovägen Fastighetsbeteckningar Olivehult 10:93 Kommun Motala Kommun Huvudbranschkod 40.60 C Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Plan- och miljökontoret i Motala Tillsynsmyndighets Miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala Kontaktperson för anläggningen Förnamn Jenny Efternamn Österberg Telefonnummer 013-20 92 33 E-postadress jenny.osterberg@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av årsrapport Förnamn Sten Efternamn Bruce Telefonnummer 013-20 82 39 E-postadress sten.bruce@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping 2 (9)
2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under Division Energi som är organiserad enligt följande: Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110, ligger organisatoriskt under Produktion kraftvärme. 2.2 Lokalisering och bakgrund Hetvattencentralen i Borensberg, har varit i drift sedan 2003 och är belägen i nordvästra delen av Borensberg på fastighet Olivehult 10:93. Området norr om anläggningen utgörs av industrimark och öster om anläggningen går väg 211. I bilaga 1 återfinns en karta över Borensbergs fjärrvärmenät. 3 (9)
2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Hetvattencentralen i Borensberg består av en fastbränslepanna och två oljepannor, varav den ena är av containertyp och går att flytta. Fastbränslepannan står för basproduktionen av värme till fjärrvärmenätet, medan den stationära oljepannan i första hand är avsedd för reserv- och spetslastproduktion. Den mobila oljepannan startar vid ett eventuellt effektbortfall på någon av de två andra produktionsenheterna. Pannornas produktionskapacitet fördelar sig enligt tabell 1. Tabell 1. Produktionskapacitet HVC 110. Panna Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepannan 3,6 Biobränsle1 Oljepannan 5 Eldningsolja 1 Mobil oljepanna 1,2 Eldningsolja 1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Vid den dagliga ronderingen inspekteras hela anläggningen och temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning, rökgasfläktar och så vidare kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningen kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om orsaken till larmet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda något på plats. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med multicyklon för stoftavskiljning. Oljepannorna eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Plan- och miljökontoret i Motala kommun (PMK) 2003-05-26 (2003-MH 0174-9) Plan- och miljöförvaltningen 2012-03-07 (2011-MH 1695-6) Plan- och miljökontoret lämnar Tekniska verken villkorade försiktighetsmått för att uppföra och driva panncentralen i Borensberg. Plan- och miljönämndens beslut avseende installation av en mobil oljepanna vid i panncentralen i Borensberg. Utsläppskrav avseende denna panna ingår i det beslut om försiktighets mått som gäller för den befintliga i panncentralen i Borensberg. 2.6.2 Försiktighetsmått Försiktighetsmått för HVC 110 kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 4 (9)
3 Miljöberättelse 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från HVC 110 är främst utsläpp till luft, omhändertagande av askor, förbrukning av naturresurser som olja samt transport av bränsle till anläggningen. Miljöpåverkan av den produkt, det vill säga värme, som Borensbergs panncentral levererar bedöms vara positiv. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas. Under 2012 har 3 nya fastigheter anslutits till Borenbergs fjärrvärmenät. Den nyanslutna fjärrvärmen har ersatt olja och elvärme vilket innebär hushållning med ändliga resurser såsom olja och därför ger en positiv påverkan på klimatet. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 och 2010 infördes certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Ett återkommande miljömål för hetvattencentralen i Borensberg är att minska fossilbränsleanvändningen, under år 2012 jämfört med år 2011 minskades oljeanvändningen med hela 44 %. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. En generell riskanalys för Tekniska verkens träeldade produktionsanläggningar utfördes i april 2012. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. 5 (9)
3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer Under 2012 har det inte genomförts några materiella förändringar på anläggningen, utan arbetet har till största delen utgjorts av förbränningstekniska åtgärder på biopannan. Under 2011 genomfördes ett antal förändringar i biopannans styrsystem vilket var ett första steg i ledet att öka energiutnyttjningen av biopannan. Under 2012 inleddes steg två, som har inneburit ett omfattande trimnings- och optimeringsarbete. Detta har gjort att tillgängligheten på och energiutnyttjningen av biopannan ökat tydligt. Till exempel har verkningsgraden på biopannan ökat med 20 % och oljeförbrukningen jämfört med föregående år minskats med drygt 40 %. 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2012 till 15 330 MWh. I tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna år 2012. Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, 2012. Benämning Produktion [MWh] Bränsleförbrukning Fastbränslepannan 13 770 5 720 ton Oljepannan 1 560 190 m 3 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 3.3.3.1 Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. I tabell 3 visas kemikalieförbrukningen på HVC 110 under 2012. Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Användnings- Förbrukning Enhet område Salttabletter Avhärdningssalt 75 kg Smörjolja Maskineri 40 liter Smörjfett Maskineri 2 kg Eldningsolja 1 Bränsle 189 m 3 6 (9)
3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Det har inte vidtagits några speciella åtgärder under året för att minska mängderna avfall. Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid hetvattencentralen i Borensberg är aska. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Flyg - och bottenaska matas ut i en sluten container och körs av entreprenör till godkänd mottagare. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Den mängd avfall som uppkommit i Panncentralen i Borensberg framgår av tabell 4. Under 2012 uppkom endast små mängder farligt avfall varpå inga tömningar har gjorts. Tabell 4. Uppkommen mängd icke-farligt avfall, 2012. Typ av avfall Mängd Mottagare Botten- och flygaska 138 ton Gärstad avfallsanläggning Osorterat avfall 2 160 kg Gärstad avfallsanläggning 3.3.5 Förändringar och störningar i driften Drifttekniska problem Vid den årliga emissionsmätningen var stofthalterna högre än normalt och i samband med detta noterades ett onormalt slitage av rökgasfläkten. Vid efterföljande genomgång av rökgasreningen upptäcktes det att sekundärcyklonen var felaktigt monterad och att den så kallade virvelfällan saknades. Detta åtgärdades omgående. I oktober byttes fjärrvärmeväxlaren varpå det uppstod problem med temperatur och flöde på utgående fjärrvärme. För fjärrvärmekunderna i Borensberg innebar det ett kort avbrott i fjärrvärmeleveransen. Genom att starta den mobila oljepannan var värmen snabbt tillbaka. Emissionsmätning Vid tillfället för 2012 års emissionsmätning på fastbränslepannan innehölls ej nivån för försiktighetsmåttet avseende stoft och NO X, för NO X jämfört med årsmedelvärdet. Det sammantagna årsmedelvärdet för NO X har beräknats till 108 mg/mj. Rökgaskondensering Under året har det gjorts en utredning avseende installation av en rökgaskondenseringsanläggning till biopannan. Genom installation av en rökgaskondenseringsanläggning skulle energiutnyttjningen av biopannan öka och även fungera som ett extra reningssteg. Utredningen visade att det inte fanns tillräckliga processtekniska argument eftersom ingen leverantör kunde garantera varken utvunnen energimängd eller avskiljningsgrad av stoft. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränningen vid anläggningen övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. På så sätt kan förbränningen optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. Mätinstrumenten har under 2012 fungerat utan några anmärkningar. 7 (9)
3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp Kontroll av utsläpp sker en gång per år och omfattar parametrarna kolmonoxid, kväveoxid och stoft. Vid tillfället för den senaste emissionsmätningen innehölls inte försiktighetsmåttet avseende stoft och NO X. Se avsnitt 3.3.5. Övriga kontrollerbara försiktighetsmått innehölls. Utsläpp till luft i kg beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se tabell 6. Tabell 5. Sammantaget utsläpp från hetvattencentralen i Borensberg, 2012. NO X Stoft Svavel [kg] [kg] [kg] 7 055 3 020 32 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. 4 Försiktighetsmått och kommentarer Parameter Försiktighetsmått Kommentar Allmänt försiktighetsmått (försiktighetsmått 1, Om inte annat föreskrivs i nedan angivna försiktighetsmått skall verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i anmälan. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i anmälningshandlingarna. Stoft från fliseldning (försiktighetsmått 2, Åtgärdsplan - stoft från fliseldning (försiktighetsmått 3, Stoft från oljeeldning (försiktighetsmått 4, Kväveoxider (försiktighetsmått 5, Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får inte överskrida 100 mg/nm3, (tg 13 % CO 2 ). Utsläppet får dock högst 30 månader, räknat från den dag som panncentralen tas i drift, inte överskrida 150 mg/m3 (tg, 13 % CO 2 ). Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärde. Sökanden skall senast 26 månader efter idrifttagande av panncentralen inlämna till tillsynsmyndighet en åtgärdsplan för hur utsläpp stoft till luft skall minska, så att 100 mg/m 3 (tg, 13 % CO 2 ) kan hållas. Utsläppet av stoft från oljepannan får inte överskrida 0,5 g/kg olja. Utsläppet av kväveoxider får sammantaget för alla pannor inom anläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppsvärdet skall betraktas som ett riktvärde. Vid emissionsmätningen 2012-03-22-- 23 uppgick stofthalten till 120 mg/nm3 13 % CO 2. Åtgärdsplan har inlämnats till tillsynsmyndighet innan 26 månader efter idrifttagande. Vid den periodiska emissionsmätningen på oljepannan 2007-06-15 uppmättes 0,3 g/kg olja. Vid emissionsmätningarna av fastbränslepannan 2012-03-22--23 uppgick halten NO X till 116 mg/mj tillfört bränsle och vid mätningen av oljepannan (2007-06-15) var halten NO X 43 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet för NO X 2012 blir då 108 mg/mj tillfört bränsle. 8 (9)
Kolmonoxid (försiktighetsmått 6, Damning (försiktighetsmått 7, Kemikalier och farligt avfall (försiktighetsmått 8, Utsläppet av kolmonoxid från fastbränslepannan får inte överstiga 200 mg/mj tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Utsläppet får inte överskrida 500 mg/mj tillfört bränsle räknat som timmedelvärde. Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärden. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra störande damning. Kemikalier och farligt avfall skall förvaras, märkas och hanteras så att ingen risk för förorening av mark eller vatten förekommer. Förvaring skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Vidare skall förvaring ske på hårdgjord yta under tak och helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer, skall dessa förses med sådana anordningar att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppssystemet. Flytande kemikalier och farligt avfall skall alltid förvaras inom invallat område. Invallningen skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Vid emissionsmätningarna av fastbränslepannan 2012-03-22--23 uppgick CO-halten till, 48 mg/mj, som dygnsmedelvärde och som timmedelvärde till 99 mg/mj. De åtgärder som vidtagits för att förhindra damning är att avlastning till bränslebunkern sker med lastbilar med sidtippare och att askor från förbränningen samlas i en sluten container inomhus och transporteras till Gärstad. Inga klagomål på damning har förekommit. Flytande kemikalier samt farligt avfall förvaras inom invallat område enligt dimensionering i försiktighetsmått. Mindre kemikalier förvaras i tydligt märkta kemikalieskåp. Samtliga anmärkningar från förstagångsbesiktningen har åtgärdas. Buller (försiktighetsmått 9, Kontrollprogram (försiktighetsmått 10, Buller från verksamheten får inte, vid bostäder, ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än: ekv. ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 50 kvällstid (18-22): 45 sön- och helgd. (7-18): 45 nattetid (22-07): 40 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Bullerutredning för kontroll av uppfyllelse av försiktighetsmått för buller utfördes i samband med förstagångsbesiktningen samt därefter vid behov t.ex.: - efter förändringar vid anläggningen som kan förorsakat ökat buller, - efter anmodan från tillsynsmyndigheten eller - efter klagomål. Undersökning utfördes 2005-01-19 Alla ljudnivåer innehölls. Inskickat och godkänt av tillsynsmyndighet. 9 (9)
Bilaga 1 sid 1 av 1
, Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, www.tekniskaverken.se