6 mars 2009 Hej Eftersom jag fått förtroendet att svara för servicen till förbundets företagarmedlemmar vill jag helt kort nämna hur nyhetsbrevet är uppbyggt. Brevet kommer ut i början av mars, juni, september och december. Marsnumret har tema deklaration och decembernumret tema bokslut. De två övriga numren kommer att ta upp ämnen, som återspeglas i de frågor du och andra medlemmar ställer via mejl eller telefon. Ämnena kan exempelvis vara försäkringar, debitering, avtal, skatter eller andra typer av frågor som ofta återkommer. I slutet av brevet under rubriken Nyttigt att ha kommer alltid att finnas basala uppgifter, som berör många företagare och ofta är tidsödande att få fram. Under samma huvudrubrik kan du som vill tränga djupare i en fråga, via Adresser och telefonnummer, söka dig vidare till flera källor. Under rubriken Annat som händer redovisas innehållet i två-tre viktiga förändringar eller förslag till sådana inom området företagande. Ofta kommer det att handla om skattelagstiftning,. En liten varning också tänk på att de uppgifter som står under Nyttigt att ha avser situationen just nu, medan uppgifterna i den löpande texten istället handlar om den kommande deklarationen, som ju avser inkomståret 2008. Inget nyhetsbrev täcker allas behov. Mitt sätt att fylla just dina behov tror jag bäst sker genom direktkontakt. Med funderingar runt aktuellt brev eller varje annan fråga, är du välkommen att höra av dig till mig. På återhörande Urban Åhgren Naturvetarna tel: 0706 61 03 91 e-post: foretagare@naturvetarna.se Planiavägen 13 Box 760 131 24 Nacka naturvetarna.se 08-466 2480 Fax 08-466 2479 info@naturvetarna.se SE -802 002 42601 bg 5557-2572 pg 351995-6 NATURVETARNA ETT SACOFÖRBUND
Innehåll 3 Tema deklaration 3 Kontrolluppgifter 4 Underskott på skattekontot? 4 Rörelsebilagor 5 Bil 5 Arbetslokal 5 Förrättningar 6 Enskild firma 6 Handelsbolag 6 Aktiebolag 6 Räkenskapsår. 7 Vem ska deklarera? 7 Förmögenhet 7 Inkomstuppdelning mellan makar 8 Räntefördelning 9 Periodiseringsfond 9 Expansionsfond 10 Pensionsförsäkring 10 Egenavgifter och löneskatt 11 Underskott. 12 Skatt 12 Annat som händer Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt Lättare att få F-skatt. 13 Nyttigt att ha Adresser och telefonnummer Basbelopp Bilförmån 2008 Bilresor 2008 Dröjsmålsränta och referensränta Representationsbelopp 2008 Räntefördelningsränta Sociala avgifter 2008 Skatteskala 2008 2 (16)
Tema deklaration Reglerna för företagsdeklarationer är fortsatt omfattande inför årets deklaration. Har du en årlig nettoomsättning (försäljning) som uppgår till högst tre miljoner kronor får du upprätta ett förenklat årsbokslut. Du får dock inte upprätta förenklat årsbokslut om företaget ska upprätta årsredovisning. Det är mycket ovanligt att enskilda näringsidkare måste upprätta årsredovisning. Det är i princip endast när den enskilda firman är moderföretag i en större koncern. Du som inte får eller själv väljer att inte upprätta förenklat årsbokslut ska upprätta ett vanligt årsbokslut, dvs ett bokslut upprättat efter allmänna redovisningsprinciper. Skillnaden mellan ett årsbokslut och ett förenklat årsbokslut är huvudsakligen att för förenklat årsbokslut gäller förenklade värderings- och periodiseringsregler. Det finns också förenklade skatteregler som bara får tillämpas om ett förenklat årsbokslut har upprättats. I min genomgång utgår jag ifrån att du lever i en blandvärld, där företaget utgör en del av ditt yrkesliv och en anställning en annan. De enskilda kommentarerna gäller emellertid även dig som är heltidsföretagare. Vill du tränga djupare i någon fråga, så hänvisar jag till Skatteverket på din ort, deras hemsida eller din revisor. På hemsidan www.skatteverket.se finns hänvisningar till fördjupning inom praktiskt taget varje område jag tar upp. Hemsidan är en mycket gedigen informationskälla. Givetvis är du också välkommen att höra av dig till mig. Deklarationsblanketten är, liksom tidigare, lika för löntagare såväl som egenföretagare. Den är redan ifylld med många uppgifter. Har den inte kommit till dig senast 15 april bör du kontakta Skatteverket. Den som driver näringsverksamhet måste lämna in näringsbilagor. Inkomstdeklarationen ska i år vara inlämnad till Skatteverket senast den 4 maj. Om du har en e-legitimation från din bank kan du deklarera via internet, telefon eller sms. Efter 4 maj får du betala förseningsavgift, om du inte fått anstånd med inlämnandet. Lägsta avgift är 1000 kronor för aktiebolag 5000 kronor. Förmodligen får du vänta till december på slutskattebesked och eventuella pengar åter. Kontrolluppgifter. Som företagare ska du senast 31 januari ha skickat ut kontrolluppgifter till dem som mottagit lön och/eller förmåner från dig på minst 100 kronor. Blanda inte ihop detta med den gräns på 1000 kronor i lön som syftar till redovisning av 3 (16)
skatter och avgifter. Har du missat att skicka kontrolluppgift på någon person, så gör det omgående. Som inkomsttagare är det hög tid att titta igenom kontrolluppgifterna inför deklarationen för att få eventuella felaktigheter eller brister i dessa ändrade av uppgiftslämnaren. Då blir det också korrekta uppgifter i deklarationen. I sista hand kan du alltid ändra felaktiga uppgifter direkt på deklarationsblanketten. Sedan 2007 är vare sig A-kasseavgift eller fackföringsavgift avdragsgill i deklarationen. De ger heller inte rätt till skattereduktion. Underskott på skattekontot? Om du har betalat för lite skatt 2008 och inte gjort någon egen inbetalning till ditt skattekonto kommer du att få ett underskott. På det betalar du kostnadsränta. Underskottet och kostnadsräntan framgår av beräkningsbilagan eller kontoutdraget som du får tillsammans med ditt slutskattebesked. Om du har underskott ska du betala in det tillsammans med kostnadsräntan. Av bilagan eller utdraget framgår när du senast ska betala. Betalar du före förfallodagen blir räntekostnaden mindre. Anvisningar kring skattekontot finner du via http://www.skatteverket.se/download/18.2132aba31199fa6713e80 0012226/40804.pdf Rörelsebilagor. Beroende på din arbetsinsats i förvärvskällan är den antingen aktiv eller passiv. En verksamhet som i huvudsak baseras på ditt eget arbete, till exempel en konsultrörelse, räknas som aktiv oavsett antal arbetstimmar. Bedriver du fastighetsförvaltning, jord- eller skogsbruk krävs i regel en arbetsinsats om minst 500 timmar (en tredjedels normalarbetstid) för att förvärvskällan ska räknas som aktiv. Var vaksam på att om du bedriver såväl passiv som aktiv verksamhet så ska dessa räknas som ingående i samma förvärvskälla, vilket innebär att t ex ett fastighetsinnehav kan komma att beläggas med egenavgifter istället för löneskatt, vilket hade varit fallet om fastigheten utgjort egen förvärvskälla. Inkomst av aktiv näringsverksamhet är pensionsgrundande och sjukpenninggrundande. Inkomsten ger dessutom rätt att dra av för egna pensionsinbetalningar. Observera att pension räknas som tjänstepension om du som företagare tecknat privat pensionsförsäkring som dragits av i företagets deklaration. Skulle du ha behov av A-kassa, så kommer 4 (16)
det att reducera din ersättning. Tänk alltså noga igenom bärkraften i ditt företag och tryggheten i din anställning innan privat pensionsförsäkring dras av i företaget. Är verksamheten nystartad får du kvitta underskott mot inkomst av tjänst under de fem första verksamhetsåren. Passiv verksamhet ger inga sådana möjligheter. Du får göra avdrag för nästan alla utgifter som har ett direkt samband med den verksamhet du bedriver. Böter, viten och felparkeringsavgifter är dock inte avdragsgilla. Inte heller medlemsavgifter däremot den del av exempelvis avgift i företagarförening som är att anse som servicekostnad. Bil. Uppfyller du kraven för att resa med egen bil, är avdraget 18,50 per mil vid årets taxering, både privat och som egenföretagare. Din körjournal bör vara minutiöst förd för att du ska få rätt mot Skatteverket i händelse av tvist. För förmånsbil se nedan under Nyttigt att ha. Arbetslokal. Om du använder en särskilt inrättad del av din bostad till näringsverksamhet kan du få avdrag för skälig del av hyra, värme, vatten, avlopp etcetera. Även andra utgifter för denna del av bostaden kan du dra av om de är direkt orsakade av näringsverksamheten. Du kan få göra avdrag i din näringsverksamhet även om du saknar särskilt inrättad arbetslokal i bostaden. Har du under året utfört minst 800 timmars arbete i bostaden för verksamhetens räkning, får du schablonmässigt göra avdrag med 2 000 kr/år om du bor i egen eller makes fastighet. I annat fall får du göra avdrag med 4 000 kr/år. Förrättningar. Om du har övernattat och haft ökade levnadskostnader för exempelvis kost och logi utanför den vanliga verksamhetsorten kan du få avdrag för dessa kostnader. Den vanliga verksamhetsorten omfattar ett område inom 50 km närmaste färdväg från din bostad och/eller din arbetsplats. Du får avdrag för hel dag om resan har börjat före klockan 12.00 och på hemkomstdagen avslutats efter klockan 19.00. Annars får du avdrag för halv dag för avrese- och hemkomstdagen. Kan du inte visa dina merkostnader får du vid resor inom landet avdrag med 200 kronor för hel dag och 100 kronor för halv dag. Du får avdrag för logi med 100 kronor. 5 (16)
Enskild firma. Enskilda näringsidkare ska avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut. Enskilda näringsidkare som har en årlig nettoomsättning som normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor får upprätta ett förenklat årsbokslut. Alternativet till att upprätta ett förenklat årsbokslut är att upprätta ett årsbokslut enligt bokföringslagen och övrig normgivning från Bokföringsnämnden. Det förenklade årsbokslutet ligger också till grund för deklarationen. Läs mer under http://www.skatteverket.se/download/18.3a7aab801183dd6bfd380 009421/28202_Del1.pdf samt http://www.skatteverket.se/download/18.69ef368911e1304a62580 006854/28313.pdf I din näringsverksamhet kan du bedriva flera olika verksamheter exempelvis en tjänsteproducerande samt fastighetsförvaltning. Du kan då välja att redovisa dessa var för sig, vilket kan vara en fördel om du har bokföringen separerad mellan verksamheterna. Du fyller då först i en NEA-blankett för varje verksamhet och sammanställer resultatet på blankett NE. Blankett N6 är numera borttagen och den rätt besvärliga uträkningen ska göras direkt på blankett NE/NEA. Dock finns en hjälpblankett, benämnd 2196, att tillgå. Liksom alla andra blanketter finns den både som pappers- och nedladdningsbar produkt på Skatteverkets hemsida. Handelsbolag. Inkomst i handelsbolag beskattas hos dig och de andra delägarna i bolaget. Handelsbolaget ska lämna uppgifter till Skatteverket om näringsverksamheten som bedrivits av bolaget under året och om hur den fördelats på delägarna. Detta görs på Inkomstdeklaration 4. Du redovisar sedan din andel av inkomsterna i handelsbolaget i din inkomstdeklaration på bilagan N3A. Aktiebolag. Inkomst i aktiebolag beskattas i bolaget och sker på blankett Inkomstdeklaration 2. Delägare i aktiebolag måste till sin privata Inkomstdeklaration foga blankett K10. Räkenskapsår? Enskilda näringsidkare, dödsbon, vissa samfälligheter och handelsbolag med fysisk person bland delägarna ska ha kalenderår som räkenskapsår. Aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag som ägs helt av juridisk person får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår, ett så kallat 6 (16)
brutet räkenskapsår. Tillåtna brutna räkenskapsår är 1 maj-30 april, 1 juli-30 juni samt 1 september-31 augusti. Annat brutet räkenskapsår får bara tillämpas om Skatteverket lämnar dispens. För det krävs synnerliga skäl. Räkenskapsåret ska normalt omfatta 12 månader. När bokföringsskyldighet inträder eller när räkenskapsåret ska läggas om får räkenskapsåret förlängas eller förkortas till att omfatta 0-18 månader. Verksamhetens första räkenskapsår kan alltså förlängas. Startar du verksamheten någon gång efter 1 juli så kan du alltså välja mellan att avsluta det första räkenskapsåret 31 december samma år eller att förlänga räkenskapsåret och avsluta det 31 december påföljande år. Vem ska deklarera? Om du har varit bosatt i Sverige under hela 2008 och haft inkomst av aktiv näringsverksamhet och av tjänst på sammanlagt 17 343 kr eller mer ska du lämna inkomstdeklaration. Du ska också lämna deklaration om du har haft inkomst av passiv näringsverksamhet på 100 kr eller mer. En näringsverksamhet anses som aktiv om näringsidkaren har arbetat i verksamheten minst en tredjedel av den tid som motsvarar en heltidsanställning (minst 500 timmar). Om du vid sidan av en anställning driver en näringsverksamhet som i huvudsak bygger på din egen arbetsinsats anses också verksamheten normalt vara aktiv. All annan verksamhet är passiv näringsverksamhet. Om du ägt fastighet eller del därav under inkomståret 2008 ska du också deklarera. Också i andra fall kan det vara nödvändigt att lämna deklaration. Får du en deklarationsblankett tillsänd från Skatteverket måste du alltid deklarera. Ring myndigheten och fråga om du är det minsta osäker. Förmögenhet. Förmögenhetsskatten är avskaffad sedan 1 januari 2007. Inkomstuppdelning mellan makar. Om din make/maka arbetat i din näringsverksamhet får du inte göra avdrag för någon lön. I stället ska ni dela på verksamhetens resultat. I ruta R18 på blankett NE/NEA drar du av den del av resultatet som din make/maka ska redovisa i sin deklaration. Bedriver ni verksamheten gemensamt ska resultatet fördelas efter vars och ens arbetsinsats i verksamheten. Gemensam verksamhet är det när ni båda kan anses ha en likvärdig ställning i verksamheten med tanke på arbetsuppgifter och utbildning. Om du är den som 7 (16)
driver verksamheten räknas din make/maka som medhjälpande. Resultatet får då fördelas på så sätt att din make/maka inte får en större del av resultatet än vad som motsvarar en marknadsmässig ersättning för antalet arbetade timmar under året. Om ersättningen till medhjälpande make/maka överstiger 120 kronor per timme inklusive sociala avgifter, d v s 90 kr x 1,33 måste du kunna visa hur ersättningen har beräknats. Räntefördelning. Enskild näringsidkare beräknar underlaget för räntefördelning på hjälpblankett 2196. Vid årets taxering är underlaget skillnaden mellan de tillgångar och skulder som fanns i förvärvskällan den 1 januari år 2008. Som handelsbolagsdelägare ska du varje år på blankett N3A beräkna anskaffningsutgiften för din andel i bolaget. Den justerade anskaffningsutgiften använder du vid beräkning av kapitalvinst när du säljer din handelsbolagsandel. Efter vissa justeringar ska den justerade anskaffningsutgiften numera även användas vid beräkning av räntefördelning och expansionsfond. Tänk på att underlaget för räntefördelning måste uppgå till minst 50 000 kronor för att du ska få ett fördelningsunderlag att beräkna ränta på. Från inkomst av enskild firma eller handelsbolag, får du göra avdrag för en beräknad ränta på det kapital du investerat i verksamheten. Motsvarande belopp tar du upp som inkomst av kapital. Det kallas för positiv räntefördelning. Genom att utnyttja möjligheten till räntefördelning sänker du skatten till 30 procent på det belopp som räntefördelas. Du väljer själv om du ska utnyttja möjligheten till positiv räntefördelning fullt ut eller inte. Den del av utrymmet som du inte utnyttjar i år, får du spara till kommande år. Det sparade utrymmet ökar kommande räntefördelningsunderlag. Den räntesats du ska använda vid positiv räntefördelning uppgår vid årets taxering till 9,16 %. Negativ räntefördelning har införts för att inte privata lån ska belasta näringsverksamheten. Den är alltså tvingande. Om skulderna i förvärvskällan överstiger tillgångarna med mer än 50 000 kronor, tas en beräknad ränta upp som inkomst i näringsverksamheten samtidigt som motsvarande ränta får dras av i inkomstslaget kapital. Den räntesats som används vid negativ räntefördelning uppgår till 5,16 % vid årets taxering. 8 (16)
Periodiseringsfond. Periodiseringsfonden syftar till att jämna ut inkomsten mellan olika år. Fonden kan också användas för att till exempel balansera avskrivningar, möta planerade utgifter eller täcka framtida förluster. Vid årets taxering får du göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond med 30 procent av verksamhetens överskott. Årets avsättning redovisar du i ruta R34 på blankett NE eller 831 på blankett N3A. Varje års avsättning bildar en särskild fond. Glöm därför inte att fylla i uppgifter om tidigare års avsättningar på blanketten. Du återför periodiseringsfonderna med valfritt belopp varje år. Du är emellertid tvungen att återföra kvarvarande fondavsättning vid taxeringen senast det sjätte året efter det taxeringsår avsättningen gjordes. Alltså ska du vid årets taxering återföra den avsättning till periodiseringsfond du gjorde vid 2003 års taxering. Gör du en ny avsättning i år ska den fonden återföras senast vid 2015 års taxering. För juridiska personer gäller motsvarande regler med en avsättning om högst 25 %. Expansionsfond. Avsättning till expansionsfond är, liksom räntefördelning, ett sätt att göra skattereglerna mellan enskild firma/handelsbolag och fåmansaktiebolag likvärdiga. En avsättning till expansionsfond ger dig också möjlighet att flytta en vinst från ett år till ett framtida förlustår. Gör du en avsättning till expansionsfond får du göra avdrag i deklarationen med motsvarande belopp. På avsättningen betalar du 28 procent i expansionsfondsskatt. Denna skatt återbetalas till dig om du ett kommande år minskar avsättningen till expansionsfonden. Det skattebelopp som återbetalas kommer då att motsvara 28 procent av minskningen. En minskning av expansionsfonden redovisar du som en inkomst i verksamheten. Du får inte göra så stor avsättning till expansionsfond att det uppstår ett underskott i verksamheten. Dessutom får avsättningen inte vara större än 138,89 procent av kapitalunderlaget vid årets utgång i förvärvskällan. Är du delägare i ett handelsbolag får avsättningen inte vara större än den justerade anskaffningsutgiften vid årets utgång för din bolagsandel efter vissa justeringar som du gör på blankett N3A sidan 2. Genom avsättningen till expansionsfond bygger du upp en latent skatteskuld i ditt företag. Detsamma gäller avsättningen till periodiseringsfond. Tänk på att om du gör avsättning till någon av dessa fonder enbart för att sänka din skatt, kan du få problem att avveckla eller överlåta din verksamhet i framtiden. Avsättning till expansions- och periodiseringsfond minskar också ditt underlag för positiv räntefördelning. 9 (16)
Pensionsförsäkring. Inkomst av tjänst: Från och med inkomståret 2008 begränsas möjligheten att göra avdrag till maximalt 12 000 kronor Tidigare gällde ett halvt prisbasbelopp med tillägg av 5 procent av tjänsteinkomst mellan 10 och 20 prisbasbelopp. Inkomst av näringsverksamhet: Om du har inkomst av aktiv näringsverksamhet har du från och med inkomståret 2008 rätt att göra avdrag med 12 000 kronor plus ett tillägg på 35 procent av inkomsten. Tillägget kan uppgå till högst 410 000 kronor för inkomståret 2008 och 428 000 kronor för inkomståret 2009. För den pensionsförsäkringspremie du gör avdrag för i näringsverksamheten ska du betala särskild löneskatt. Löneskatten uppgår till 24,26 procent och den är avdragsgill redan vid årets taxering. Avdraget gör du i ruta R39 på blankett NE eller 821 på blankett N3A. Avdragsreglerna för pensionsförsäkringspremie omfattar inte inkomst av passiv näringsverksamhet. Observera att du måste ha ansökt om pensionsförsäkring hos försäkringsföretaget under 2008 och betalat pensionsförsäkringspremien senast vid deklarationstidpunkten för att den ska vara avdragsgill vid 2009 års taxering. För insättning på pensionssparkonto gäller inte samma regler. En sådan insättning måste vara gjord senast den 31 december 2008 för att den ska vara avdragsgill vid årets taxering. Notera också nogsamt vad som sagts om pensionsförsäkring ovan under Rörelsebilagor. Egenavgifter och löneskatt. För de olika avgifterna och skatterna från 1 januari 2009 samt nivån på dessa hänvisas du till Nyttigt att ha nedan under rubriken Socialavgifter. Notera att dessa inte är desamma som gäller vid årets deklaration, som ju avser inkomståret 2008. Både egenavgifterna och den särskilda löneskatten räknas som en omkostnad i näringsverksamheten. Du får därför göra ett schablonavdrag som motsvarar de egenavgifter eller den särskilda löneskatt du ska betala för årets inkomst. Ska du betala egenavgifter får du göra schablonavdrag med högst 25 procent av förvärvskällans nettointäkt. För särskild löneskatt är schablonavdraget högst 20 procent. Avdraget gör du i ruta R43 på blankett NE eller i ruta 823 på deklarationsblankett N3A. Vid årets taxering ska det schablonavdrag du gjorde vid 2008 års taxering stämmas av mot de avgifter du blev påförd vid den taxeringen alltså de egenavgifter eller den särskilda löneskatt som fanns 10 (16)
upptagna i Slutlig skatt enligt 2008 års taxering, som du fick i december 2008. Avstämningen gör du i rutorna R40 och R41 på blankett NE eller i rutorna 818 och 819 på deklarationsblankett N3A. Underskott. Den näringsverksamhet du driver kan ju dessvärre även ge underskott. Du får då spara underskottet och kvitta det mot överskott i samma förvärvskälla nästa år. Är din verksamhet nystartad kan du istället få dra av årets underskott som allmänt avdrag. Det innebär att underskottet kvittas mot till exempel inkomst av tjänst. Du har rätt att kvitta underskott upp till 100 000 kronor varje år de första fem åren. De krav som måste vara uppfyllda är att verksamheten bedrivs aktivt och att du inte bedrivit likartad verksamhet de senaste fem åren. Är du delägare i ett kommanditbolag eller ett handelsbolag med begränsat ansvar för bolagets förpliktelser gäller kvittningsrätten bara vad du satt in eller åtagit dig att sätta in i bolaget. Skatt. Det är rätt komplicerat att räkna ut skatten. En skatteberäkning kan göras på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se 11 (16)
Annat som händer Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt. Bolagsskatten och expansionsfondsskatten har sänkts från 28 procent till 26,3 procent från 1 januari 2009. Skattesats om 28 procent ska tillämpas för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. Den sänkta expansionsfondsskatten omfattar även avsättningar till expansionsfond som redan gjorts. Proposition 2008/09:65 Lättare att få F-skatt. När F-skattsedel ska tilldelas ska det prövas om en verksamhet kan anses självständigt bedriven. Vid en sådan prövning ska, liksom vad som gällt hittills, en helhetsbedömning göras utifrån ett antal kriterier. Sedan den 1 januari 2009 har dock förtydligats vad som särskilt ska beaktas, nämligen: vad uppdragsgivaren och uppdragstagaren har avtalat, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet. Dessa tre kriterier lyfts nu fram och får ökad betydelse samtidigt som de blir inbördes likvärdiga. Syftet är att fokus ska ligga på relationen mellan parterna och deras gemensamma avsikt när det prövas om F-skatt ska tilldelas. Betydelsen av antalet uppdragsgivare minskar därmed jämfört med vad som tidigare gällt. Proposition 2008/09:62 12 (16)
Nyttigt att ha Adresser och telefonnummer Försäkringskassan 0771-524 524, www.forsakringskassan.se Regeringskansliet 08-405 10 00, www.regeringen.se Skatteverket 0771-567 567, www.skatteverket.se Urban Åhgren, Naturvetarna 0706-61 03 91, foretagare@naturvetarna.se Basbelopp År Prisbasbelopp Förhöjt prisbasbelopp Inkomstbasbelopp 2009 42 800 43 600 50 900 2008 41 000 41 800 48 000 2007 40 300 41 100 45 900 2006 39 700 40 500 44 500 2005 39 400 40 300 43 300 2004 39 300 40 100 42 300 Bilförmån 2009 Nya bilar 13 568 kr + 2,17 % av nybilspriset + 9 % av nybilspriset 2002-2007 321 000 kr + 20 % av nybilspriset överstigande 321 000 kr. Vid fri bensin läggs 120 % av bensinkostnaden till. Sexårsbilar, -2003 Samma regler som ovan men med lägsta nybilspris 171 200 kr, det vill säga 4 prisbasbelopp. Bilresor 2009 Till och från arbetet och i tjänsten med egen bil 18,50 kr/mil förmånsbil 9,50 kr/mil (bensin) 6,50 kr/mil (diesel) miljöbil För elbilar, elhybridbilar och gasdrivna bilar (ej gasol) ska förmånsvärdet bestämmas till 60 procent av förmånsvärdet för en jämförbar bil. Nedsättning får ske med högst 16 000 kronor per år. För alkoholdrivna bilar ska förmånsvärdet bestämmas till 80 procent av förmånsvärdet för en jämförbar bil. Nedsättning får göras med högst 8 000 kronor för helt år. 13 (16)
Miljöbilsreglerna är tidsbegränsade och gäller till och med inkomståret 2011. Dröjsmålsränta och referensränta Dröjsmålsräntan är 10,00 % om inte annat avtalats, d v s referensräntan plus 8 procentenheter (2,00+8,00). Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år och är för perioden 090101-090630 2,00 %. Representationsbelopp 2009 Lunch, middag, supé Öviga måltider Inträdesbiljetter Representationsgåva 90 kr exkl moms 60 kr exkl moms 180 kr exkl moms 180 kr exkl moms Räntefördelningsränta Taxeringsår Positiv Negativ 2009 9,16% 5,16% 2008 8,54 % 4,54 % 2007 8,26 % 4,26 % Sociala avgifter 2009 Arbetsgivaravgifter Ålderspensionsavgift 10,21 % Efterlevandepensionsavgift 1,70 % Sjukförsäkringsavgift 6,71 % Arbetsskadeavgift 0,68 % Föräldraförsäkringsavgift 2,20 % Arbetsmarknadsavgift 2,43 % Allmän löneavgift 7,49 % Summa: 31,42 % Från och med inkomståret 2008 ska arbetsgivaren inte längre betala särskild löneskatt och inte heller några socialavgifter för personer födda 1937 eller tidigare. Om den anställde är född 1938-1943 betalar du endast 10,21 procent i ålderspensionsavgift. Om den anställde är född 1983 eller senare (personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år) blir arbetsgivaravgiften 15,49 procent och består av ålderspensionsavgift och en fjärdedel av övriga avgifter. 14 (16)
Arbetsgivaren kan i vissa fall göra ett särskilt avdrag, regionalt företagsstöd, i vissa branscher inom stödområde med 10 procent (för ungdomar som vid årets början inte fyllt 26 år med 5,28 %) av avgiftsunderlaget, dock högst 7 100 kronor per månad. För mera information om stödområden hänvisas du till Skatteverkets hemsida. Om avtalsförsäkringar och avtalspension tillkommer uppgår dessa vanligtvis till högst 13 %. Kontrollera med berörda organisationer. Egenavgifter 29,71 % 3 dagars karens i sjukförsäkringen 29,67 % 30 dagars karens i sjukförsäkringen 28,89 % Löneskatt Observera att det finns två (punkterna 1 och 2 nedan) olika former av särskild löneskatt. Skatten uppgår i normalfallet till 24,26 % av underlaget. Arbetsgivare ska från och med 2008 inte betala särskild löneskatt på förvärvsinkomster på ersättning för arbete till personer födda 1937 eller tidigare. Detsamma gäller för enskilda näringsidkare. 1) I följande situationer ska sådan skatt däremot betalas av arbetsgivare: Arbetsgivare som lämnar bidrag till vinstandelsstiftelse. Arbetsgivare som betalar ut ersättningar enligt vissa kollektiva försäkringar m.m. Redovisning görs i ovanstående fall i skattedeklarationen. Läs mer i broschyren Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, SKV 401. Särskild löneskatt betalas av enskilda näringsidkare (eller dödsbon) i följande situation: Enskild person som har inkomst av passiv näringsverksamhet, eller fått vissa försäkringsersättningar. Redovisning görs i inkomstdeklarationen och skatten fastställs vid taxeringen. Läs mer i broschyrerna Skatteuträkningsbroschyren, SKV 425 samt Skatteregler för enskilda näringsidkare, SKV 295. 2) Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster betalas även på företagets kostnader för pensionsförmåner till de anställda, exempelvis i form av avsättningar till pensionsstiftelse eller köp av 15 (16)
pensionsförsäkring. Redovisning görs i inkomstdeklarationen och skatten fastställs vid taxeringen. Särskild löneskatt betalas också av enskild näringsidkare eller handelsbolagsdelägare/kommanditdelägare på egen pensionsförsäkringspremie eller inbetalning till pensionssparkonto. Allmän pensionsavgift 7,00 % Tas ut på inkomster upp till 410 484 kr. Maxavgift 28 800 kr. Hela avgiften är avdragsgill. Skatteskala 2009 Beskattningsbar inkomst Skatt inom skiktet (32 kr kommunal skatt) -367 600 32 % 367 700-526 200 52 % 526 300-57 % 16 (16)