INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. X, Avlönings- och pensionsstatistik. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse avgiven... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1882-1915. Täckningsår: 1881-1915 = 1:1-10. Efterföljare: Befattningshavare i statens och de större städernas tjänst : deras antal och löneförmåner åren 1919-1924 / av Kungl. Socialstyrelsen. Stockholm, Isaac Marcus, 1925. 88 s. (Sveriges officiella statistik). Anställnings- och avlöningsförhållandena för lägre personal i allmän tjänst / utgiven av Kungl. Socialstyrelsen. Stockholm : Isaac Marcus, 1931. 146, 115 s. (Sveriges officiella statistik). Kungl. Pensionsstyrelsen. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz, 1915-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1914-1917. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 112: Tab. 93. Statens pensionsanstalt 1906-1950. BISOS X digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-x0-8707_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. X) AFLÖNINGS- OCH PENSIONSSTATISTIK. I: 5 STATISTISKA CENTRALBYRÅNS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE AFGIFVEN DEN 15 JULI 1887. STOCKHOLM, 1887. KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNEN.
Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse I XIV. Inledning I. Aflönings- och pensionsförmåner för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer I. A) Aflöningsförmåner I. B) Pensionsförmåner IX. Tab. Sammandrag af aflöningsförmånerna för de till Kungl. Finansdepartementet hörande stater och kårer XII. Tabeller 1-86. Tab. 8. Aflönings- och pensionsförmåner för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886 87. (Jfr hänvisningarna i tabellen å sid. XII.)) 1. I. Poststaten 1 II. Telegraf- och telefonstaterna 36. III. Direktionen öfver Telegrafverkets pensionsinrättning samt enke- och pupillkassa 45. IV. Tullstaten 47. V. Direktionen öfver Tullstatens enskilda pensionsinrättning 65. VI. Skogsstaten. 70. VII. Skogsläroverken 78. VIII. Domänintendenter 78. IX. Kontroll- och Justeringsväsendet 81. X. K. Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning 86. XI. K. Direktionen öfver Handelsflottans pensionsanstalt 86. ) Angående de till K. Finansdepartementet hörande centrala embetsverken, se det år 1881 afgifna häftet. Table des matières. Pages. Rapport au Roi I XIV. Introduction I. Salaires et pensions des autorités subordonnées au Département des finances I. A) Salaires I. B) Pensions IX. Tabl. Résumé des salaires des autorités subordonnées au Département des finances XII. Tableaux 1 86. Tableau 8. Salaires et pensions des autorités subordonnées au Département des finances en 1886 87) 1. I. Personnel de l'administration des postes 1. II. Personnel de l'administration des télégraphes et des téléphones de l'état 36. III. Direction de la Caisse de pension et de la Caisse des veuves du personnel de l'administration des télégraphes 45. IV. Personnel de l'administration des douanes 47. V. Direction de la Caisse spéciale des veuves du personnel de l'administration des douanes VI. Personnel de l'administration des forêts 70. VII. Écoles forestières.. 78. VIII. Intendants des domaines 78. IX. Personnel du Contrôle de la fabrication de l'eau de vie et du sucre de betteraves, et celui de la Vérification des poids et mesures 81. X. Direction royale de la Caisse de pension du personnel de l'administration civile 86. XI. Direction royale de la Caisse de pension de la flotte marchande 86. ) Pour les autorités, administrations et directions centrales subordonnées au mème département, voir Tome I.
TILL KONUNGEN. Otatistiska Centralbyrån får härmed underdånigst öfverlemna femte häftet af den aflönings- och pensionsstatistik, som Centralbyrån enligt nådigt bref d. 19 sept. 1879 blifvit anbefald att utarbeta, och redogöres i detta häfte för aflöningsoch pensionsförhållandena vid de till Finansdepartementet hörande stater och kårer. Redogörelsen för Poststaten är grundad på den för år 1887 faststälda stat; för Telegraf- och Telefonstaterna på 1886 års stat, dock med den afvikelse, att telegrafisternas aflöningsförmåner upptagits till de belopp, hvarmed de utgå från och med innevarande år 1887; för Kontroll- och justerings väsendet på förhållandena år 1885; samt för öfriga stater och kårer på förhållandena år 1886. Arbetena med föreliggande häfte hafva företagits i samma ordning som arbetena med det närmast föregående häftet, eller på det sättet, att primäruppgifter infordrats från vederbörande myndigheter. Sålunda har Generalpoststyrelsen lemnat de erforderliga primäruppgifterna rörande Poststaten; Telegrafstyrelsen rörande Telegraf- och Telefonstaterna; Direktionen öfver Telegrafverkets pensionsinrättning rörande direktionen och dess tjensteman; Generaltullstyrelsen rörande Tullstaten; Direktionen öfver Tullstatens enskilda pensionsinrättning rörande direktionen och dess tjensteman; Domänstyrelsen rörande Skogsstaten, Skogsläroverken och Domänintendenterna; Finansdepartementets Kon- Afiöninys- och penaionaatutiatik. I: ö. troll- och justeringsbyrå rörande Kontroll- och justeringsväsendet; Direktionerna öfver Civilstatens pensionsinrättning och Svenska Handelsflottans pensionsanstalt rörande dessa direktioner och deras tjensteman. De i Statskalendern äfven upptagna Styrelsen öfver Allmänna Hypoteksbanken, Direktionen öfver Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer ocli Direktionen öfver Allmänna enke- och pupillkassan har Statistiska Centralbyrån icke ansett böra upptagas i aflönings- och pensionsstatistiken. Härefter öfvergår Statistiska Centralbyrån till redogörelsen för de gällande bestämmelserna rörande aflöningsförmånerna och pensionsväsendet för de till Finansdepartementet hörande stater och kårer. Tab. 8. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Finansdepartementet börande stater och kårer. A) Aflöningsförmåner. a) Aflöningsförmåner vid Poststaten. Angående untagnhiit och entledigande af tjensteman och betjente vid postanstalterna stadgas i den af Eders Kungl. Maj:t den 4 juni 1886 utfärdade instruktionen för Generalpoststyrelsen (Sv. Förf.-saml. 1886, ir.r 47), att postdirektörer och de post- I
II Aflöningsförmåner vid Poststaten. mästare, hvilka förestå postanstalter af andra, tredje och fjerde klassen, erhålla å dessa tjenster Eders Kungl. Maj:ts fullmakt eller konstitutorial. Alla öfriga tjenster vid postanstalterna tillsättas af Generalpoststyrelsen under iakttagande, hvad förenad post- och telegraftjenst angår, af hvad derom särskildt finnes stadgadt. De konstitutorialer, hvilka af Generalpoststyrelsen utfärdas å befattningar vid postanstalterna, böra lyda å postmästare-, kontrollörs- eller postexpeditörsbefattning vid Postverket; ankommande det på Generalpoststyrelsen att åt sålunda förordnad tjensteinan anvisa såväl tjenstgöringsort som de göromål, hvilka böra af honom bestridas. Generalpoststyrelsen tillhör ock att bestämma, för hvilka särskilda kontrollörs- och postexpeditörsbefattningar de för sådana befattningar i staten uppförda olika aflöningsförmånerna böra utgå. Till postexpeditör, likasom till föreståndare för femte och sjette klassens postkontor, kan äfven antagas myndig qvinna, hvilken är ogift eller enka; dock skall i dylikt fall å befattningen utfärdas endast förordnande, hvarigenom tjensten icke varder definitivt tillsatt. Om qvinna, som innehar sådan befattning, träder i gifte, skall hon anses hafva frånträdt befattningen, likväl med rätt för Generalpoststyrelsen att låta henne qvarstå såsom extra biträde i Postverket. Postinspektörerna tillsättas endast på förordnande. För bestridande af de vid postanstalterna förekommande göromål, hvilka icke kunna af den å stat uppförda personalen besörjas, eger styrelsen anställa extra biträden, till hvilka aflöningen utgår af de anslag, som för sådant ändamål finnas å Postverkets stat uppförda. Körande anställning af såväl extra biträden som poststationsföreståndare må, i den mån sådant pröfvas lämpligt, kontrakt af Generalpoststyrelsen afslutas, hvilka upphöra att gälla viss tid efter uppsägning. Vaktbetjente antagas af Generalpoststyrelsen, som eger använda dem, vare sig att såsom postiljoner beledsaga s. k. landsvägsposter, eller att i jernvägspostkupé besörja postutvexlingen eller biträda tjenstgörande postexpeditörer, eller ock att vid fast postanstalt besörja ankommande försändelsers hembärande till adressaterna, posternas transporterande mellan postanstalten och jernvägsstation eller postförande ångfartyg samt tömmande af breflådor m. m. Generalpoststyrelsen eger rättighet att träffa sådana anordningar, att, i den mån det kan ske utan särskild kostnad för Postverket och utan hinder för göromålens gång, tjenstemännen vid postanstalterna beredas semester af högst en månad för hvar och en. Styrelsen eger äfven vid förefallande behof bevilja annan ledighet samt förordna om tjensterr.as uppehållande såväl under sådan ledighet som vid tillfälle af afstängning eller afgång frän tjensten. Fråga om ledighet för extra biträden, poststationsföreståndare och betjente pröfvas af styrelsen, der icke sådant ärendes afgörande anses böra öfverlemnas ät vederbörande postanstalt. För ordinarie tjenstemän och betjente vid postkontoren och postinspektionerna är den fasta, kontanta aflöningen, bestående af liin, tjenstijiiritignpenningar och åhlerstillägg, till beloppet bestämd senast vid 1886 års riksdag och utgår enligt den af Eders Kungl. Maj:t d. 4 juni 1886 faststälda stat pä sätt, som vidstäende tablå utvisar. Vilkoren för åtnjutande af de vid 1886 års riksdag medgifna förbättrade löneförmånerna för 2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te och 6:te klassernas postförvaltare samt kontrollörer och postinspektörer finnas stadgade i ofvannämnda Kungl. bref af d. 4 juni 1886. Med tjenster af ofvannämnda slag få ej förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat befattning i Telegrafverket likväl undantagen och ej heller annan tjenstebefattning, som finnes vara hinderlig för tjenstgöringen vid Postverket. Tjenstemän skall vara skyldig att underkasta sig ej blott den utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af möjligen uppkommande förening mellan post- och telegraftjenst kan föranledas, utan ock den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan blifva honom ålagd. Dessa bestämmelser rörande förening af tjenster samt utvidgning eller förändring af tjenstgöring skola ega tillämpning äfven å de postförvaltare af l:a klassen, som hädanefter utnämnas. I afseende på aftöningsförhållandena vid tjenstledighet utom semester stadgas i den ofvannämnda instruktionen för Generalpoststyrelsen, att tjenstemän, som åtnjuter tjenstledighet, skall under denna tid afstå honom tillkommande tjenstgöringsperiningar. Den till en tjenst hörande inkomst af provision och sportler tillkommer alltid den, som bestrider tjensten, liksom denne ock eger disponera de anslag, hvilka finnas anvisade till skrivbiträdes aflönande, till hyra för postlokal samt till expenser. Kan icke mot tillgodonjutande af dessa förmåner lämplig person erhållas till bestridande af befattning, hvars ordinarie innehafvare åtnjuter tjenstledighet, och oinfattar icke ledigheten mer än 3 månader af samma kalenderår, skall af postmedlen för ändamålet disponeras, hvad Generalpoststyrelsen finner vara oundgängligt. Uppgår deremot den tid, hvarunder ledighet af tjenstemän åtnjutes, till mer än 3 månader af samma kalenderår, eller förekomma, äfven der ledigheten omfattar kortare tid, icke sådana omständigheter, som innefatta anledning att med postmedel bestrida någon del af utgifterna för tjenstens uppehållande, åligger det den ledige tjenstemännen att jemte det afdrag å löne-
Aflöningsförmåner vid Poststaten. III förmånerna, hvarom ofvan förmäles, afstå hvad derutöfver tör tjenstens förrättande af annan person pröfvas erforderligt. Fråga om och till hvad belopp bidrag af postmedel må utgå för bestridande under ledighet af befattning såsom extra biträde eller vid Postverket anstäld vaktbetjent pröfvas och afgöres af Generalpoststyrelsen. Enligt Kungl. brefvet den 6 juni 1873 ankommer det pä K. Generalpoststyrelsen och K. Telegrafstyrelsen att gemensamt bestämma, å hvilka orter i riket, der både postexpedition (motsvarande nuvarande postkontor af 5:e eller 6:e klass) och telegrafstation rinnas inrättade eller komina att inrättas, en sådan förening af dem må kunna och böra ega rum, att icke allenast båda anstalterna förestås af samme tjensteman, utan ock, der biträdande tjensteman behöfva användas, dessa må kunna anlitas för såväl post- som telegrafgöromålens bestridande. Eger en sådan förening af tjenster rum å en ort, der samtliga göromälen vid den förenade anstalten anses i allmänhet kunna af en person bestridas, skall föreståndaren åläggas att afstå en viss, af de båda förenämnda styrelserna i hvarje fall bestämd andel (i allmänhet 1 / 1 ) af den lön eller det arfvode, tjenstgöringspenningar derunder icke inräknade, som enligt hvardera verkets stat skolat utbetalas, derest någon förening ej egt rum. A de orter deremot, der förening af post- och telegrafanstalt icke kan föranleda någon minskning i antalet af de tjensteman, som förut varit för anstalterna använda, men anses i andra afseenden lämplig och utforbar, ankommer det på bemälda styrelser att bestämma det belopp, hvarmed föreståndare och biträdande tjensteman må aflönas, under iakttagande dervid dels deraf, att sammanlagda beloppet af berörda aflöningar icke får öfverstiga summan af de anslag, hvilka för ifrågavarande post- och telegrafanstalter finnas i verkens stater uppförda, och dels deraf att beloppet af samtliga utgifter vid en dylik förenad anstalt skall fördelas mellan båda verken efter förhållandet emellan omförmälda, å deras stater uppförda anslag. Hvad angår ålderstilläggen stadgas, att tidpunkten för postförvaltare af 2:a och 3:e löneklasserna samt kontrollörer att komma i åtnjutande af det ålderstillägg, som blifvit dessa tjensteman medgifvet, skall inträda 10 år efter det vederbörande tjensteman tillträdt endera af nyssnämnda befattningar i postverkets tjenst eller föreståndarebefattning för postkontor af 4:e löneklassen. Tidpunkten, då postförvaltare af'4:e löneklassen kan komma i åtnjutande af det för innehafvare af sådan befattning stadgade första ålderstillägg, skall inträda fem år efter det han tillträdt vare sig föreståndarebefattning vid postkontor af 2:a, 3:e eller 4:e klassen eller kontrollörstjenst; tidpunkten för åtnjutande af det för postforvaltare af 5:e och 6:0 löneklasserna samt postexpeditörer medgifna första ålderstillägget skall inträda fem år efter det han tillträdt vare sig föreståndarebefattning vid fullständig postanstalt af 5:e, 6:e eller den förutvarande 7:e klassen eller vid dylik postanstalt å öfvergångsstat eller ock postexpeditörsbefattning. Det andra ålderstillägget får, der sådant är medgifvet, tillträdas efter ytterligare fem år, sedan det första erhållits och under enahanda vilkor, som gälla i afseende på detta. För att komma i åtnjutande af de här om förmälda ålderstilläggen fordras dessutom i allmänhet, att tjensteman under mer än / 5 af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till ålderstillägget, skall hafva bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjenst vid Postverket. Dock må härvid ej föras honom till last den tid, under hvilken han åtnjutit semester. Hans tjenstgöring skall dessutom under den ofvannämnda tiden hafva varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas. Den högre aflöningen får ej tillträdas torr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjenstealdern blifvit uppnådd. Föreståndare för 2:a, 3:e och 4:e klassernas postkontor samt kontrollörer få dervid tillgodoräkna sig den tid, som före ofvannämnda bestämmelsers meddelande förflutit från hans tillträde till någon af dessa befattningar, samt föreståndare för 5:e och 6:e klassernas postkontor och postexpeditörer den tid, som på lika sätt förflutit frän hans tillträde till befattning såsom postforvaltare vid postkontor af 5 : e eller lägre klass eller till befattning såsom postexpeditör eller till förutvarande kontorsskrifvare- eller resepostexpeditörsbefättning. Dessa bestämmelser skola gälla vare sig tillträdet till tjensten skett på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i de fall, da med anledning af väckt fråga om indragning eller omorganisation endast förordnande skolat å befattningen meddelas. Tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande af älderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteälder, som berättigar honom till pension å Postverkets stat, eger ej rätt att tillträda detta ålderstillägg. Af ålderstilläggen räknas 3 4 till tjenstemans lön och ' 4 till hans tjenstgöringspenningar. Vaktbetjente ega, enligt Kungl. brefvet d. 30 maj 1884, att efter 5 års väl vitsordad ordinarie tjenstgöring uppbära ålderstillägg, dock att tidpunkten för detta ålderstilläggs åtnjutande icke i något fall må vidtaga förr än 5 år efter utgången af åi 1884. Hela ålderstillägget räknas till lönen. Vaktmästare ega, enligt Kungl. brefvet d. 5 juni 1874, uppbära ett ålderstillägg efter 5 års ordinarie tjenstgöring och ytterligare ett efter 10 års tjenstgöring. Af dessa ålderstillägg räknas 3 4 till lönen och '/ 4 till tjenstgöringspenningarne. Enligt Kungl. brefvet d. 30 maj 1884 skola vaktmästarebefattningarna, i den mån de då anstälde vaktmästarne afgå, indragas och i stället antalet vaktbetjente i motsvarande mån ökas. Åvfcoden till po/ststatiotwföreståudare utgå från ett för detta ändamål i 1887 års stat uppfördt förslagsanslag. Beträffande storleken af dessa artvoden gälla följande bestämmelser. Det arfvode, som får tilldelas poststationsföreståndare, som icke innehar befattning vid statens jernvägar, må, enligt Kungl. brefvet d. 20 mars 1874, ej öfverstiga 600 kr. per år. Till poststationsföreståndare deremot, som tillika är tjensteman vid någon af statens jernvägsstationer, utgår, enligt Kungl. brefvet d. 23 febr. 1872, aflöningen för postgöromålens bestridande med någotdera af beloppen 10, 15, 20, 25, 30, 35 eller 40 kr. i månaden. Enligt instruktionen för Generalpoststyrelsen bestämmes i förra fallet arfvodet af styrelsen inom det faststälda högsta beloppet. I senare fallet ankommer det pä öfverenskommelse emellan Generalpoststyrelsen och Styrelsen för statens jernvägstratik, till hvilken af de stadgade löneklasserna poststationen skall hänföras. Der synnerligen besvärlig natt-tjenstgöring förekommer å poststation eller det betinnes nödigt och lämpligt att åt poststationsföreståndare uppdraga jemväl sådana göromål i postverkets tjenst, hvilka icke kunna anses tillhöra hans befattning såsom poststationsföreståndare, eger General poststyrelsen för dylik extra tjenstgöring tilldela honom särskild ersättning af högst 300 kr. per år. Dervid åligger det dock styrelsen att, dä sådant sär-
IV Aflöningsförmåner vid Poststaten. skildt arfvode utgått öfver ett år, hos Eders Kungl. Maj:t göra anmälan derom i och för pröfning, huruvida under sådana omständigheter anledning kan finnas till poststationens utbytande mot fullständig postanstalt. Arfvode till extra biträde må, när den tjenstgöring, för hvilket biträdet användes, är närmast jemförlig med den, som besörjes af tjensteinan, bestämmas högst till belopp, motsvarande livad som ä stat linnes för postexpeditor anslaget. Der äter den tjenstgöring, som besörjes af extra biträde, är närmast jemförlig med vaktbetjents, får ersättningen derför icke öfverstiga den ahöning, som är å stat for vaktbetjent uppförd; Generalpoststyrelsen dock obetaget att derutöfver tilldela dylikt biträde lämpligt dagtraktamente inom det högsta belopp, som blifvit för dagtraktamente åt ordinarie vaktbetjent faststäldt. Endast de extra biträden, hvilka antagits af Generalpoststyrelsen, äro i de här bifogade tabellerna upptagna, hvaremot det ej ansetts nödigt att redogöra för de till vissa postförvaltares disposition stälda anslag, hvilka äro afsedda för atlönande af sädana extra biträden, som antagas af postförvaltarne sjelfva (jfr härefter följande sid..5 ṛ >, anm. till Summa för Poststaten). Det högsta belopp, livilket såsom arfvode bör tilldelas extra vaktbetjent, är enligt Kungl. brefvet d. 30 dec. 1884 bestämdt till 25 kr. per manad. Grunderna för beräknandet af traktamente till tjenstemän i jernvägspostkupé äro faststälda genom Kungl. brefven d. 8 dec. 1881 och d. 1 febr. 1884. Der stadgas, att traktamentet i allmänhet skall beräknas efter det antal timmar, under hvilka enligt faststäld tidtabell tjensteinannen är frän sin station frånvarande, dock att detta antal bör ökas med 2 timmar, den ena för inställelse till tjenstgöring i behörig tid före resans anträdande, den andra för erforderlig tjenstgöring efter återkomsten till stationen. Då för postkupégöromålens behöriga handläggning erfordras inställelse till tjenstgöring tidigare än en timme före affardandet af det bantåg, hvarmed postkupé fortskaftäs, må såsom ersättning för den sålunda utsträckta tjenstgöringen jemväl traktamente utbetalas. Derest vid beräknandet af det antal timmar, under hvilka tjenstemän varit från sin station frånvarande, uppkommer del af timme, skall den sålunda öfverskjutande delen, om densamma uppgår till 30 minuter eller derutöfver, räknas såsom hel timme, men om den uppgår till mindre än 30 minuter, icke tagas i beräkning. Eör hvarje i tjenstgöring använd timme, för hvilken traktamente utgår, skall detsamma i allmänhet utgöra 20 öre för postexpeditor och 30 öre för extra biträde; men för hvarje i tjenstgöring använd timme, som hel och hallen eller till en del infaller mellan kl. 10 på aftonen och kl. 5 på morgonen, skall traktamente utgå med 30 öre till postexpeditor och med 40 öre till extra biträde. Till tjenstgöringstiinme räknas äfven en timme efter ankomsten till och en timme före åtgången från vänd- eller öfverliggningsort, inen för den tid tjensteinan i öfrigt, utan skyldighet att tjenstgöra, ligger öfver a en ort, der han icke är stationerad, utgår traktamente till postexpeditor med 15 öre och till extra biträde med 20 öre per timme. Traktamente får dock ej under några förhållanden för ett dygn utgå med lägre belopp än 2 kr. 50 öre för postexpeditor samt 3 kr. 50 öre för extra biträde. Då i jernvägspostkupé på en gång tjenstgöra flere tjenstemän, skall den af dem, som utöfvar förmanskap och i första hand svarar tor göromålens behöriga gång, åtnjuta ett särskildt tilläggstraktamente, utgående i allmänhet med 1 kr. för hvarje fullbordad resa fram och åter, men med 2 kr. för hvarje resa fram och åter med tjenstgöring a den s. k. utländska afdelningen i postkupéexpeditionen N:o 2 å jernvägslinien Malmö Nässjö. Har, i följd af trafikhinder idler annan trängande omständighet, post blifvit väsentligen fördröjd utöfver den för dess fortskaffande bestämda tid, ankommer det pä Generalpoststyrelsens pröfning, huruvida traktamente till tjenstemän skall utgå för hela den tid, hvarunder han sålunda varit frän sin station frånvarande. Om och när till extra biträden i jernvägspostkupé arfvoden komma att utgå, hvilka i väsentlig mån öfverstiga ett belopp af 450 kr. om året till hvardera, böra deras traktamenten i motsvarande mån bringas till närmare öfverensstämmelse med livad vederbörande postexpeditörer i sådant hänseende uppbära. Derest tjenstemän nödgas a ort, der han har sin station, någon längre tid för inträde i posttjenstgöring ä jernväg afvakta affardandet af bantåg, hvilket till följd af tratikhinder eller annan omständighet blifvit försenadt, ankommer det på Generalpoststyrelsens pröfning, huruvida traktamente bör utbetalas för den tid, under hvilken han i afvaktan på bantågets afgårg hållit sig beredd att inträda i tjenstgöring. Härvid skall dock iakttagas, att detta traktamente icke i något fall far utgå med högre belopp för timme räknadt än det, som uppbäres af tjensteinan för den tid han, utan att vara stadd i tjenstgöring, ligger öfver å annan ort än den, der han har sin station. Enligt instruktionen för Ger.eralpoststyrelsen tillhör det densamma att med utseende pä de mer eller mindre ansträngande göromål, som uppdragas åt vaktbetjent, samt med hänsyn till öfriga förekommande omständigheter bestämma beloppet af det dagtraktamente, hvilket tills vidare skall utbetalas till vaktbetjent, ordinarie eller extra, dock under iakttagande deraf, att traktamentet ej öfverstiger det högsta belopp, som finnes stadgadt i Kungl. brefvet d. 19 sept. 1884. Enligt detsamma får beloppet af det traktamente, som må tillerkännas vaktbetjent, i allmänhet utgöra högst 2 kr. för dag. Till de vaktbetjente, som göra tjenst å bantåg och dervid på eget ansvar expediera post, liksom ock till de vaktbetjente, hvilka tjenstgöra å linien Malmö Köpenhamn, far likväl, der sådant kan pröfvas skäligt, utbetalas ett tilläggstraktamente af högst 1 kr. för dag utöfver det traktamente, som eljest bort tillkomma dem. Ett tilläggstraktamente af 10 kr. i månaden utöfver dagtraktamentet får enligt Kungl. brefvet d. 30 dec. 1884 tilldelas hvar och en af de vaktbetjente i hufvudstaden, hvilka användas såsom förmän bland brefbärarne, dock ej åt flere än en inom hvart och ett af de distrikt, i hvilka hufvudstaden, livad brefbäringens ombesörjande angår, är indelad. I de bestämmelser, hvilka af Generalpoststyrelsen blifvit meddelade rörande postbetjents tjenstgöring och det honom tillkommande traktamente, kunna ock, då förhållandena sådant föranleda, förändringar vidtagas af styrelsen. Sportlemia utgöras af uppbörds- och friinärksprovision; arfvode för expedierande af lösväskor, tillhöriga enskilda korrespondenter; arfvode för postafgifters bokförande samt ersättning för bestridande af postsparbanksgöromål. Uppbörds- och frimärksprovition utgår enligt 1887 års stat vid de fullständiga, fasta postanstalterna och postinspektionerna med 10 % af uppbörd, som ej öfverstiger 3,000 kr., med 6 % af uppbörd, som öfverstiger 3,000, men ej 15,000 kr., samt med 3 /. af uppbörd, som öfverstiger 15,000 kr., allt per ar. Beträffande
fördelningen af denna provision vid postanstalter, der mer än en tjensteman med lön a stat finnes anstäld, äfvensom vid postinspektionskontoren, livad beträffar den derstädes tjänstgörande personal med lön eller arfvode ä stat, stadgas i Kungl. brefvet d. 23 mars 1877, att provisionen i allmänhet skall fördelas sålunda, att '/t tillkommer kontorscliefen ensam samt återstående 3 /, delas mellan denne och vederbörande ä stat uppförde biträdande tjensteman i män af beloppet utaf dem tillkommande lön eller arfvode. livad särskildt angår den provision, som belöper sig på Stockholms postkontors tidnings-, paket- och brefbärareexpeditioner samt dervarande iilialpostkontor, iakttages, att utaf den fjerdedel af den tor dessa afdelningar belöpande provision, som undantages frän delning mellan samtlige kontorstjenstemännen, 3 /, eller af hela provisionsbeloppet :l 18 tilldelas vederbörande afdelningsförestandare och återstående ' /4 eller af hela provisionsbeloppet Via tillfaller kontorschefen.' Derjemte iakttages, att, der icke någon af de vid filialkontoren anstälde tjenstemännen är å stat uppförd, samtliga dessa tjensteman skola af provisionen åtnjuta enahanda andel, som om befattningen vore uppförd a stat. I öfverensstämmelse härmed fortares ät"ven med den provision, som belöper sig pä paket- och brefbärarexpeditionen samt filialpostkontoret i Göteborg, livad sistnämnda kontor angår jemlikt Kungl. brefvet d. 27 mars 1885. Beträffande postdirektören i Stockholm har genom Kungl. brefvet d. 5 juni 1885 den inskränkning skett i ofvannämnda provisionsandel, att den kontrollör, hvilken tjenstgör såsom förvaltare af kassan och frimärkesförrådet, eger uppbära halfva beloppet af den provisionsandel, som eljest skulle hel och hallen tillfalla postdirektören. Den provision å försålda frimärken, som tillkommer poststationsfö restan dåre, är i sammanhang med fastställandet af Postverkets nonnalstat år 1874 bestämd till 2 % af det försåldas värde. Aflöningsförmåner vid Poststaten. Arfvode för enskilda korrespondenter tillhöriga löseåskovs expedierande tillkommer endast postanstalternas föreståndare och bestämmes genom öfverenskomnielse mellan dessa och väskornas egare. Kan öfverenskomnielse ej åvägabringas rörande storleken af detta arfvode, skall, jemlikt ofvannämnda instruktion för Generalpoststyrelsen samt gällande allmänna poststadga af d. 31 dee. 1881 (Sv. Förf.-saml. 1881, n:r 78) frågan derom hänskjutas till Generalpoststyrelsen, hvilken eger bestämma den ersättning, som, rned afseende å mer eller mindre ofta förekommande utvexling af lösväska, bör af vederbörande utgöras. Dock far ej i något fall denna godtgörelse bestämmas till mindre än 6 kr. eller mer än 18 kr. om året. Arfvode för postafgifters bokförande tillkommer likaledes postförvaltarne ensamt och utgår, i fall korrespondent å postanstalten deponerat medel, motsvarande belöpande portoafgifter, med följande i allmänna poststadgan bestämda belopp nemligen: dä beloppet af de bokförda afgifterna för år icke öfverstiger 75 kr. med 8'/ 2 % deraf; då beloppet öfverstiger 75 men ej 112 kr. 50 öre med 7 kr. 50 öre; då beloppet öfverstiger 112 kr. 50 öre men ej 150 kr. med 9 kr.; då beloppet öfverstiger 150 kr. men ej 225 kr. med 11 kr. 25 öre; då beloppet öfverstiger 225 kr. men ej 300 kr. med 15 kr.; då beloppet öfverstiger 300 kr. men ej 450 kr. med 18 kr. 75 öre; samt för belopp, öfverstigande 450 kr., utöfver förenåmnda afgift med 2V, % af öfverskottet. Har föreståndare för postanstalt på eget äfventyr medgifvit, att postafgifter, som böra af enskild korrespondent eller bolag utgöras, må, utan att deposition egt rum, bokföras för att vid qvartalets utgång gäldas, utgår ersättningen med dubbla beloppet af ofvanstaende afgifter. I olikhet med förenåmnda stadgande derom, att ifrågavarande ersättning tillkommer posttorvaltaren ensamt, har i afseende pa postdirektören i Stockholm genom ofvannämnda Kungl. bref af d. 5 juni 1885 förordnats, att af de medel, som vid postkontoren i Stockholm inflyta för postafgifters bokförande, minst 2,000 kr. skola årligen användas till aflönande af de biträden, som erfordras för handläggning af göromal, med hvilka är förenad sportelinkomst for postdirektören. Beträffande ersättning för bestridande af poslxpurlninksgöromiil stadgas i Kungl. brefvet till Styrelsen för postsparbanken d. 21 sept. 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883, n:r 43), att för dessa göromal ersättning af bankens medel skall till postanstalternas tjeiisteinän tills vidare utgå sålunda, att dels ett belopp af 2 öre för livar insättning tillfaller den tjensteman, som i motboken qvitterar det insatta beloppet, dels för hvarje redovisningsperiod uppbördsprovision med ';, % af de sparbanksmedel, hvilka blifvit ä postanstalt insatta, tillgodogöras föreståndaren för den postanstalt, som till central förvaltningen redovisar de influtna medlen, dock med iakttagande af att sådan provision beräknas endast a hvarje fullt tiotal kronor, som i redovisningen ingår, livad sålunda stadgats om posttjenstenian skall ega tillämpning äfven pä föreståndare for poststation. I sammanhang med fastställandet af 1874 års nonnalstat för postverket stadgades, att de minskningar i ännu återstående sportelinkomster, hvilka framdeles möjligen kunde för postpersonalen uppkomma, ej finge grundlägga några anspråk pa ersättning af statsverket. 1 instruktionen för Generalpoststyrelseu stadgas, att, om det för postgodsets bevakande eller postutvexlingens behöriga besörjande jemväl ä tider af dygnet, då postanstalten icke hålles öppen för allmänheten, betinnes nödvändigt att i samma hus, der postanstalten inrymmes, bostad beredes för någon bland postanstaltens tjensteman eller betjente, må, utöfver de lägenheter, som erfordras till tjenstelokal, ett, högst två rum torhyras för nämnda ändamål. Finnes i hus, som tillhör Postverket, lägenhet, hvilken icke behöfver tagas i anspråk för post- eller telegraftjenstgöring, är Generalpoststyrelsen oförhindrad att åt en eller flere i Postverket anstälde tjensteman eller betjente upplåta lägenheten till bostad emot den hyra, som, der icke särskilda förhållanden påkalla lägenhetens upplåtande utan afgift, styrelsen eger att bestämma efter omständigheterna. Inom kort kominer det att tagas under ompröfning, huruvida de tjensteman och betjente, hvilka enligt den här efterföljande tabellen f. n. åtnjuta bostad, skola fortfarande få åtnjuta denna förmän eller om hyra skall erläggas. Beklädnad eller ersåtlniny för sådan tillkommer i allmänhet vaktbetjente, såväl extra som ordinarie. Denna beklädnad utgöres för dem, hvilka tjenstgöra såsom vaktmästare, brefbärare och brefiadstömmare, af rock och mössa med beräknad slitningstid af ett är. För dem, som beledsaga postverkets diligenser, utgöres beklädnaden af rock, byxor, väst och mössa med tvåårig slitningstid jemte kontant ersättning för skodon, kapott med tvåårig slitningstid samt skinnkrage och sämskskinnströja utan bestämd slitningstid. De, hvilka beledsaga vanlig landsvägspost, erhålla rock. byxor, väst och mössa med tvåårig slitningstid jemte kontant ersättning för skodon och kapott med fyraårig slitningstid samt skinnkrage och sämskskinnströja utan bestämd V
VI Aflöningsförmåner vid Telegraf- och telefonstaterna samt Tullstaten. slitningstid. De, hvilka tjenstgöra ä jemväg, erhålla in natura sämskskinnströja utan bestämd slitningstid samt ett kontant belopp, mot det alt de sjelfva skaffa sig rock, byxor, mössa och kapott. Äfven vaktbetjente, Iivilka beledsaga diligens- eller vanliga landsvägsposter, kunna, om de det önska, erhålla kontant ersättning i stället för beklädnad in natura livad angår rock, byxor, väst och mössa. (ieneralpoststyrelsen eger till pröfning upptaga och i överensstämmelse med gällande föreskrifter åtgöra frågor om den ersättning, som bör tillkomma postiljou eller postförare för lösväskors ahvmnande och afhämtande. (Jratifikation eger (ieneralpoststyrelsen utan särskild underdånig framställning utgifva till postförarc, hvilka under postens forsling hlifvit illa slagen eller särad, å högst 100 kronor; till skjutsande eller annan, som ådagalagt rädighet att afvärja våld nmt posten eller försök dertill, å högst 75 kronor; för tillrättaskaffande af värdeförsändelser, som, medan de varit under Postverkets vård, hlifvit tillgripna, med högst 10 % af hvad som aterbekommits; samt för upptäckande eller gripande af den eller dem, som föröfvat vald å allmänna posten eller tillgrepp från densamma, å högst 300 kronor; börande dock med anledning häråt' ej göras något afdrag å den belöning, som kan belöpa sig för tillrättaskaffandet af tillgripna värdeförsändelser. b) Ajitiningxjöriitäiier vid Teleijraf- och telefonstaterna. I afseende pa tjenstemäns och betjentes vid Telegrafverket antagande stadgas i instruktionen för Telegrafstyrelsen den 1 nov. 1878 (Sv. Förf.-saml. 1878, n:r 35), att telegrafdirektörer tillsättas af Kung!. 3Iaj:t. Ofriga a stat, for telegrafstationerna upptagna tjenstemän förordnas af styrelsen, hvilken äfven i inan af behof antager e. o. tjenstemän till biträde vid telegraferingsgöromalen samt förordnar om anställande af betjente för telegrambäringen och uppassningen vid stationerna. At tjenstemännen vid telegrafstationerna eger styrelsen vid förefallande behof bevilja ledighet samt förordna om tjensternas uppehållande under tiden. Frågor om ledighet för e. o. tjenstemän och för betjente pröfvas också af styrelsen, der icke sådant ärendes åtgörande anses böra öfverleninas at vederbörande stationsfö resta nda re. Gällande afiömngsförmäner äro hufvudsakligen faststälda genom Kungl. brefvet den 1 sept. 1882, med den ändring att vid 1886 ars riksdag telegratisternas atlöning under förutsättning af ökad tjonstgöringstid höjdes frän 800 till 900 kronor. Enligt 1887 ars stat för Telegrafverket utgår afiöningen efter toljande klasser: Vilkoreii för aflöningsförmånernas åtnjutande äro enligt Kunal. brefvet d. I sept. 1882 toljande: Med tjenst vid Telegrafverkets stationer far ej förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat befattning i Postverket likväl undantagen ej heller annan tjenstebefättning, som linnes vara hinderlig för tjenstgöringen vid Telegrafverket. 11 varje tjenstemän skall vara skyldig att underkasta sig icke allenast den utvidgade och förändrade tjenstgöring, som kan föranledas af möjligen uppkommande förening af post- och telegraftjenst, utan ock den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan blifva honom ålagd. Beträffande ålderstil läggen stadgas, att tidpunkten för första älderstilläggets åtnjutande inträder 5 år efter det tjenstemännen tillträdt sin befattning inom graden, under vilkor att tjensteinnehafvaren mer än 4 är af nämnda tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjenst i Telegrafverket. Härvid är dock att iakttaga, att kommissarierna af de särskilda löneklasserna skola anses tillhöra en och samma tjenstegrad, sa att kommissarie af högre klass eger för åtnjutande af ålderstillägg inom klassen räkna sig till godo äfven den tid, han tillhört lägre löneklass inom graden. Det andra älderstillägget uppbäres efter ytterligare 5 är och det assistenter och telegratister tillkommande tredje ålderstillägget 5 år efter det andras erhållande, allt under enahanda vilkor, som gälla i afseende på det första älderstillägget. Alderstilläggen fä ej tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, under hvilket den stadgade tjensteäldern hlifvit uppnådd. Af ålderstilläggen räknas 3 / 4 till lönen och '/ 4 till tjenstgöringspenningarne. Den tjenstemän, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar till pension från Telegrafverkets pensionsinrättning, eger ej rätt att tillträda detta älderstillägg. Likaså skall den, soin börjat uppbära älderstillägg, vara skyldig att fränträda detsamma, dä han uppnått den stadgade pensionsåldern. c) Direktionen öfter Telegrafverkets pensionsinvättnhig samt enke- och pupillkassa. Till hvad i anmärkningarna till tabellen är sagdt, har Statistiska Centralbyrån här intet att tillägga. d) Tullstaten. Enligt gällande instruktion för Generaltullstyrelsen af den I nov. 1878 (Sv. Förf.-saml. 1878, n:r 36) tillsätter Generaltullstyrelsen medelst konstitutorial alla tjenster vid Tullverkets lokalförvaltning, kust- och gränsbevakning, med undantag af öfverinspektorer, befälhafvare tor kustbevakningen i Skåne, tullförvaltare ä tullkamrarne, uppbörds-, nederlags- och kassörskontoren i Stockholm och Göteborg, tullförvaltare i ofriga stapelstäder, hvarest kontrollör tillika tinnes anstäld, samt packhusinspektör i Malmö, hvilka tjenstemän å sina befattningar erhålla Kungl. Maj:ts konstitutorial. Tulldirektör i Göteborg utses enligt instruktionen tor denna tjenstemän af Kungl, Maj:t. Skeppsmätningskontrollörer och skeppsmätare antagas, enligt de för dessa tjenstemän d. 12 nov. 1880 utfärdade instruktioner (Sv. Förf.-saml. 1880, n:r 65 och 66), af Generaltullstyrelsen. E. o. tjenstemän och betjente antagas i mån af behof af Generaltullstyrelsen, som äfven eger anställa eller låta i tjenstgöring inkalla extra biträden. Generaltullstyrelsen beviljar underlydande tjenstemän och betjente tjenstledighel. Är fråga om tjenstledighet under högst 14 dagar för kammarskrifvare, öfver- eller underbetjent, som
Aflöningsförmåner vid Tullstaten och Skogsstaten. VII icke har upphördsansvarighet, och kommer i följd af ledighet någon kostnad för vikariat icke att drabba Tullverket, må vederbörande chef vid lokalförvaltning eller kust- och gränsbevakning sådan ledighet bevilja. Vilkoren för aflöningsförmånernas åtnjutande finnas intagna i förenämnda instruktion för Generaltullstyrelsen samt i Tullverkets tjenstgöringsreglemente af d. 1 okt. 1831 (Sv. Förf.-saml. 1831, n:r 58). Vid tillsättning af sådana tjenster vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen, för hvilka den för Tullverket gällande stat icke upptager bestämd tjenstgöringsort, sker utnämning endast till viss grad inom verket med skyldighet för den utnämnde att tjenstgöra å den ort, som af (Ieneraltullstyrelsen vid tjenstens ledigförklarande eller senast vid utnämningen anvisas, och att sedermera vara underkastad den forändring af tjenstgöringsort, som kan af styrelsen bestämmas, i händelse beslut fattas om indragning eller förändring af den tjenst, han innehar, dock att sådan förflyttning icke må medföra minskning i den ordinarie lön, tjensteinnehafvaren enligt stat åtnjuter. De till kust- och gränsbevakningen hörande tjenstemän, åt hvilka hästlega bestås, äro pliktige att hålla sig tjenstbar häst. Likaledes skola de tjenstemän, för hvilkas befattningar jakt- eller båtlegor äro anslagna, hälla de för deras bevakningsåligganden nödigt ansedde farkoster i fullgodt stånd. Beträffande ålderstillägg stadgas i Kungl. brefvet d. 1 febr. 1878, att derest tjenstemän omedelbart före erhållandet af in nehafvande tjenst beklädt tjenst i högre grad, den i sistnämnda tjenst tillbragta tid må honom tillgodoräknas vid bestämmandet af rätt till ålderstillägg i den lägre graden. Vaktmästare, kustvakt till häst eller fot, som befordras till uppsyningsmanstjenst, vid hvilken ålderstillägget ej är högre än vid den förut innehafda vaktmästare- eller kustvaktssysslan, eger i fråga om åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo sin tjenstetid i den lägre graden. Samma rätt tillkommer enligt Kungl. brefvet d. 5 juni 1885 öfveruppsyningsman, som befordras till tjenstemän i första älderstilläggsgraden. Enligt Generaltullstyrelsens cirkulär d. 22 febr. 1878 tillträdes ålderstillägg först vid ingången af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjensteåldern uppnåtts. Ålderstillägg hänföres till hela sitt belopp till tjenstgöringspenningar och inverkar således icke på tjensteinneliafvarens pensionsrätt. Beträffande sportler gälla följande bestämmelser. Lösen för a/skrifter, utdrag af handlingar, kollationering och vidimation samt för mätbref och produktionsbevis utgår enligt 1883 års expeditionstaxa (Sv. Förf.-saml. 1883, n:r 64); lösen för försegling af bränrinskärl vid inrikes transport i saltsjö enligt Kungl. kung. d. 2 aug. 1836. Aktar atsprovision utgår enligt Kungl. brefven d. 4 febr. 1800 och 9 sept, 1818 med 12 procent af kronans andel i konfiskations- och bötesmedel till vederbörande aktör i tullrättegångsmål. Med samma belopp utgår, enligt Kungl. brefven d. lä febr. 1841 och d. 10 mars 1845, Generaltullstyrelsens skrifvelse d. 13 okt. 1874 och Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen d. 12 febr. 1869, kustehefsprovision af konfiskations- och bötesmedel i mål, som angifvits af kustchef sjelf eller af den under hans befäl stälda kustbevakningspersonal. Om tulltjenstemans rätt till beslagareandel och andel i böter stadgas i gällande Tullstadga (Sv. Förf.-saml. 1877, n:r 36). Auktionsprovision utgår för försäljning af beslagsgods, strandvrak, bottenfynd och i öppen sjö anträffadt gods samt af abandonnerade och natt och år ståndna varor enligt Generaltullstyrelsens cirkulär d. 19 maj 1852 och gällande tullstadga med 2 procent af auktionsbeloppet. För hvarje nummer i auktionsprotokollet utgår tlaqafaift med 9 öre. (ienom Generaltullstyrelsens kungörelse d. 28 dec. 1877 (Sv. Förf.-saml. 1877, n:r 54) bestämdes det belopp (50 öre), som jämte ersättning till bud eller för postporto skall af godsegare erläggas för underrättelsers eller påminnelsers meddelande i enlighet med gällande tullstadga 31. Ersättningar och traktamenten åtnjutas, enligt bestämmelser i tullstadgan och åtskilliga Generaltullstyrelsens cirkulär, förtjenstgöring å annan än den stadgade tjänstgöringsorten eller utom det bestämda tjenstgöringsområdet. Provision for debitering och redovisning af hamnafgifter och af magasinshyra för transitupplagsgods samt af tonafgifter till sjömanshusen utgår enligt öfverenskommelse med vederbörande stad och sjömanshus. Enligt Kungl. förordningen d. 12 nov. 1880 (Sv. Förf.-saml. 1880, n:r 64) bekommer skeppsmätare arfvode för skeppsmätning med 20 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspligtiga drägtighet, dock minst 10 kr., för mätning efter mera fullständig metod (regel I) och med 10 öre tor ton, dock minst 5 kr., för mätning efter mera provisionel metod (regel II). För mätning af fartyg, som befinnes icke ega den drägtighet, som medför ovilkorlig mätningsskyldighet, äfvensom för undersökning af fartygs identitet, när ommätning ej är erforderlig, utgår ersättning med 5 kr. För anbringande af föreskrifna märken uppbär skeppsmätare 4 kr.; för mätning enligt britiska regeln och den af europeiska Donaukommissionen antagna rörande afdrag för maskinrum 10 kr.; samt för omsättning k mätbref af de gamla matten till metermått 5 kr. för hvarje fartyg. e) Direktionen öfcer Tnllstatens enskilda pensionsinrättniikj. Till hvad i anmärkningarne till tabellen är saadt, har Statistiska Centralbyrån här intet att tillägga. f) Skoysstaten. Enligt gällande instruktion för Skogsstaten af d. 19 nov. 1869 (Sv. Förf.-saml. 1869, n:r 66) förordna skogsinspektörer och jägmästare af Kungl. Maj:t. E. o. jägmästare och kronojägare förordnas af Domänstyrelsen. Beträffande rilkoren för åtnjutande af löneförmånerna innehåller Kungl. brefvet d. 5 juni 1874 det allmänna förbehåll, att de personer, som erhålla skogstjenster eller i följd af den nya staten med dertill hörande bestämmelser komme att tillträda högre ahöning, än de pa grund af fullmakt eller konstitutorial redan atnjöte, skola vara underkastade tillämpning af de allmänna vilkor för åtnjutande af allöning i statens tjenst, som Kungl. Maj:t framdeles kunde finna godt stadga. I fråga om sportler gälla följande bestämmelser. Enligt Kungl. förordningen d. 18 sept. 1874 (Sv. Förf.-saml. 1874, n:r 79) angående utsyning och försäljning af skogsalster i de norrländska länen skall den synekostnad, som det åligger utsyningssökanden att gälda, utgå till förrättningsmannen med 10 öre för hvarje till bjelke och sågtimmer utsynadt dugligt träd och med enahanda belopp för livart fjerde lass af annat utsynadt virke. Genom Skogsstyrelsens kungörelse d. 26 juni 1882 (Bih. till Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 35) ändrades dessa bestämmelser sä till vida, att synekostnaden skall för träd om 30 centimeter och derutöfver i genomskärning vid brösthöjd beräknas till 10 öre
VIII Aflöningsförmåner vid Skogsstaten samt Kontroll- och justeringsväsendet. och för träd af mindre storlek till 5 öre, hvilka belopp dock, der antalet utsynade träd öfverstiger 1,000 stycken, for öfverstigande antal skola utgå med endast hälften eller 5 och 2-5 öre för träd. Arfvode för skogsindelning och andra skogsförrättningar, som efter särskildt förordnande verkställas, utgår enligt af Eders Kungl. Maj:t faststäld taxa af d. 12 nov. 1875 (Sv. Förf.-saml. 1875, n:r 91) med ändringar af d. 29 febr. 1876 (Sv. Förf.-saml. 1876, n:r 10) och d. 12 maj 1882 (Sv. Förf.- saml. 1882, n:r 22). Ersättning för deltagande i afvittringsförrättning åtnjutes enligt Kungl. brefvet d. 12 juli 1878 (Bih. till Sv. Förf.-saml. 1878, n:r 35) efter dagberäkning enligt gällande resereglemente. Ersättning för närvaro vid landtmäteriförrättiung, der boställes rätt är i fråga, gäldas i den ordning, som i gällande landtmäteritaxa är föreskrifven i fråga om de a boställe belöpande kostnader för landtmäteriforrättning. Beshigarearfrode för otojiigen afverkadt virke utgår enligt nådiga cirkuläret d. 22 nov. 1867 (Sv. Förf.-saml. 1867, n:r 72) med 20 procent af behållna försäljningssumman, i fall åverkaren af det i beslag tagna virket upptäckes och sakfälles, men med blott 6 procent, då åverkaren förblifver oupptäckt eller i brist af bevis icke kan till ansvar fallas. För ntstämpling af kronans ekar samt till master och spiror användbar furuskog utgår resekostnadsersättning samt arfvode enligt 1875 års arfvodestaxa. Reseersättning för skogsodling å kal utmark utgår enligt resereglementet. g) Skogsläroverken; h) Domänintendenter. Beträffande dessa stater och kårer har Statistiska Centralbyrån här intet annat att tillägga till hvad i anmärkningarna till tabellen är sagdt, än att i fråga om tillsättning af föreståndare för Skogsinstitutet, lärare derstädes och vid skogsskolorna samt underläraren vid Ombergs skogsskola gäller hvad som är stadgadt om jägmästare och i fråga om skogsrättare hvad som är stadgadt om kronojägare. i) Kontroll- och jasteringsväsendet. Eldigt Kungl. förordningen angående tillverkning af bränvin d. 2 juni 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 25), ordningsstadgan för bränvinsbrännerierna i riket d. 3 nov. 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 51) och nådiga stadgan för allmänna bränvinsnederlag il. 16 nov. 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883, n:r 69) förordnas öfverkimtrollörer vid bränviitstillverkniiigen af Kungl. Maj:t, uppbördsmän, kontrollörer och tillsyningsmän af Kungl. Majrts Befalluingshafvande. Beträffande arfvode, dagarfvode och arfvode efter taxa gälla följande stadganden. Till öfverkontrollör utgår arfvode efter 2,000 kr. för är, till biträdande öfverkontrollör dagarfvode af 8 kr. under tjänstgöringstiden. Biträdande öfverkontrollören i Gotlands län erhåller, enligt Kungl. brefvet d. 15 nov. 1884, under hela den tid han är tjenstgörande ett dagtraktamente af 2 kr. I årligt arfvode tillkommer uppbördsman 20 kr. och dessutom 3 kr. för hvarje inom länet befintligt bränneri, der bränvinstillverkning under året utöfvats. Arfvode till kontrollör vid bränvinstillverkningen utgår med 6 kr. om dagen tor tillsyn ä 1 bränneri, 7 kr. för tillsyn å 2 brännerier och 8 kr. för tillsyn ä 3 eller Here. Tillsyningsmän vid brännerinederlag åtnjuter arfvode för hvarje förrättning med 4 kr., som betalas af nederlagets innehafvare, när förrättning pa dennes begäran verkställes utöfver en gång i veckan, men eljest af staten. Tillsyningsmän vid allmänt brännerinederlag uppbär arfvode af 1,000 kr. för år räknadt samt dessutom 50 öre for hvarje helt tusental liter bränvin af normalstyrka, som varit under året på nederlaget upplagdt. Tillsyningsmans arfvode må dock icke utgå med högre belopp än 3,000 kr. för år räknadt. Biträdande tillsyningsmän erhåller 6 kr. om dagen. Ersättning för skrifmaterialier oeh postporto utgår till öfverkontrollör med 10 kr. i månaden; till kontrollör dels med 3 kr. (häri inräknad ersättning äfven för förseglingsmaterialier), utan afseende å tjenstgövingstidens längd, och dels med 1 kr. 50 öre for hvarje dag, då utdrag af afräkningslängd samt tillverknings- och nederlagsjournal, tillverkningsbevis eller tillverkningsjournal skola till Kungl. Maj:ts Befallningshafvande insändas; till tillsyningsmän vid brännerinederlag med 2 kr. i månaden. Resekostnads- och traktamentsersättning utgår till öfverkontrollör for resor och tjensteförrättningar och till kontrollör för resa till och ifrån tjenstgöringsområdet efter resereglementet. Kungl. Maj:ts Befallningshafvande skall föranstalta derom, att kontrollör erhåller skjuts inom tjenstgöringsområdet, och skall ersättning härför af statsmedel utgå med högst hvad som motsvarar gällande skjutslega för en häst med åkdon. Möter hinder att erhålla skjuts på dessa vilkor, utan att tillverkare anlitas, är tillverkare eller nederlagsinnehafvare pligtig att efter tillsägelse lemna skjuts mot ersättning efter gällande skjutslega. Tillsyningsmän vid brännerinederlag erhåller skjutsersättning efter femte klassen i resereglementet. Den utgår i samma fall som arfvodet af statsmedel (se ofvan). Kungl. Maj:ts Befallningshafvande eger föranstalta derom, att kontrollör erhåller bostad och kost, och må ersättningen af statsmedel härför utgöra högst 3 kr. om dagen. Möter hinder att bereda kontrollör dessa förmåner, utan att tillverkare derom anlitas, är den tillverkare, som Kungl. Maj:ts Befallningshafvande bestämmer, pligtig att emot förenämnda ersättning lemna kontrollören kost och eget möbleradt, eldadt och städadt boningsrum, som af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande godkännes. Enligt ordningsstadgan för hvitbetssockerfabrikerna i riket af d. 30 maj 1873 (Sv. Förf.-saml. 1873, n:r 34) med ändringar af d. 16 juni 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 27) samt Kungl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket d. 16 juni 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 27) förordnas öfverkontrollör för hvitbetssockertillverkningen af Kungl. Maj:t, tillsynings- och uppbördsmän af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande. Dagarfvode utgår till öfverkontrollör enligt Kungl. brefven d. 21 aug. 1874 och 19 sept. 1884 med 6 kr. under tjenstgöringstiden, och till uppsyningsman enligt Kungl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen med 5 kr. TJppbördsmannen af kontrolleffekter erhåller samma arfvode som uppbördsmän för kontrolleffekter för kontrollen öfver bränvinstillverkningen. Rese- och traktamentsersättning utgår enligt resereglementet. Justerare af mått och vigt samt af bränvinsprofningsinstrument antagas enligt nådiga instruktionen for justerare af mått och vigt d. 31 okt. 1884 (Sv. Förf.-saml. 1884, n:r 60) af chefen för Finansdepartementet. De justerare, som före 1879 af Landtmäteristyrelsen erhållit förordnande i enlighet med styrelsens kungörelse d. 12 mars 1866 (Sv. Förf.-saml. 1866, n:r 10) hafva
Aflöningsförmåner vid Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrätning. Pensionsförmåner. IX rätt att justera endast redskap af äldre mått- och vigtsystemet, men ej af det metriska. Arfvode för justering utgår efter taxor, faststälda d. 5 juni 1874 och d. 27 febr. 1880 (Sv. Förf.-saml. 1874. n:r 35, och 1880, n:r 6) samt, beträffande bränvinsprofningsinstrument, d. 17 maj 1861 (Sv. Förf.-saml. 1861, n:r 32). Styrelsen för statens jemvägstrafik eger att oberoende af distriktsindelningen anlita justerare för justering af statens jernvägars mått och vigter. Dessutom pläga på vederbörande traflkstyrelsers begäran visse justerare erhålla förordnande att för enskilda jernvägar verkställa justering äfven vid stationer, som äro belägna utom justerarens eget distrikt. Denna justering verkställes vanligen mot ersättning enligt ackord och ej efter taxa. Justeraren af bränvinsprofningsinstrument och termometrar uppbär ett årligt arfvode enligt Kungl. brefvet d. 20 aug. 1867. Statistiska Centralbyrån har ansett sig med afseende å den tabellariska redogörelsen för de till kontroll- och justeringsväsendet hörande tjenstemäns aflöningsförmåner böra göra en afvikelse från den eljest följda planen derutinnan, att i tabellen lemnats uppgift om de belopp, till hvilka. resekostnads- och traktamentsersättning samt statsverkets utgifter för kontrollörers kost, bostad och skjuts inom tjenstgöringsdistriktet uppgått. Anledningen till resekostnads- och traktamentsersättningens upptagande är den, att vederbörande tjenstemän tydligen kunnat påräkna en icke obetydlig vinst af sina reseräkningar. Hvad åter beträffar kolumnen kost, bostad och skjuts inom tjenstgöringsonirädet, har densamma intagits för att gifva en föreställning om.statsverkets utgifter för att bereda kontrollörerna bostad och kost. Riktigast hade varit att icke i kolumnen inräkna statsverkets utgifter för skjuts åt kontrollör inom tjenstgöringsområdet, men detta har icke kunnat ske i följd af beskaffenheten af de uppgifter, som inkomma till Kontroll- och justeringsbyrån. k) K. Direktionen öfrer Civilstatens 'pensionsinrättning. Enligt Kungl. brefvet d. 30 nov. 1877 skall embets- eller tjenstemän vid Civilstatens pensionsinrättning vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som i allmänhet kan varda stadgad. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat. Den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, skall ega uppbära hela lönen, men den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt. Tidpunkten för första ålderstillägget inträder efter fem år under vilkor, att tjenstinnehafvaren af denna tid mera än fyra är sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan tjenst vid Civilstatens pensionsinrättning dock må dervid icke föras öfverkommissarien till last den tid han åtnjutit semester, och tidpunkten för andra ålderstillägget efter ytterligare fem är under samma vilkor, på det sätt likväl i båda fallen, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjensteäldern blifvit uppnådd. Aflönings- och pensionuttatistik. I: 5. 1) K. Direktionen öfver Svenska handelsflottans pensionsanstalt. Till hvad i anmärkningarna till tabellen är yttradt, har Statistiska Centralbyrån här intet att tillägga. B) Pensionsförmåner. Tjenstemän och betjente vid Skogsstaten äro berättigade till pension å Allmänna indragningsstaten i enlighet med de grunder, för hvilka finnes redogjordt i första häftet af Aflönings- och pensionsstatistiken sid. V. Beträffande tjenstemäns och betjentes vid Skogsskolorna pensionsrätt hänvisas till härefter följande sid. 80, anm. 2 till Skogsskolorna. I Kungl. brefvet d. 4 juni 1886 stadgas, att tjenstemän vid Poststaten skall, då han uppnått 65 lefnadsär och minst 35 tjensteår, vara förpligtigad att från tjensten afgå med oafkortad lön såsom pension, Kungl. Maj:t eller Generalpoststyrelsen, der det tillkommer den senare att utfärda afskedet, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå. Dylik pension skall utgå af postmedel, d. v. s. af Postverkets pensionsstat i den mån den afskedade posttjenstemannen icke enligt gällande bestämmelser eger erhålla pension från Civilstatens pensionsinrättning. I tabellen upptages för livar och en pensionsberättigad såsom pension från Civilstatens pensionsinrättning det belopp, som tillkommer honom enligt gällande reglemente för samma inrättning, hvaremot i kolumnen»postverkets pensionsstat» upptagits det belopp, som utgör skilnaden mellan pensionen från Civilstatens pensionsinrättning och den pension, till hvilken vederbörande är berättigad. Jemlikt Kungl. brefvet d. 5 okt. 1883 äro embets- och tjenstemän vid Telegrafverkets stationer förpligtade att efter uppnådda 95 sammanräknade lefnads- och tjensteår afgå från tjensten med åtnjutande af pension, motsvarande lönens hela belopp. Dock kan Kungl. Maj:t eller Telegrafstyrelsen, der det tillkommer styrelsen att utfärda afskedet, låta med detsamma anstå, om den pensionsberättigade finnes fortfarande kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna. Af ålderstilläggen räknas 3 / 4 till lönen och V 4 till tjenstgöringspenningarna. Pensionsbeloppet utgår dels från Telegrafverkets pensionsinrättning, enligt bestämmelserna i gällande reglemente, dels med erforderligt fyllnadsbelopp af Telegrafverkets medel. Tjensteinän och betjente vid Tullstaten ega enligt Kungl. brefvet d. 18 nov. 1836 rätt till pension ä Tullverkets pensionsstat under följande vilkor. Hel pension eller åtnjutande af hela lönebeloppet tillkommer den, som i och för tjensten blifvit genom yttre våld eller andra styrkta olyckstillfällen skadad till lemmar eller helsa och dymedels befinnes oförmögen till vidare tjenstgöring, eller som efter redlig och trogen tjenst i sammanräknadt 30 års tid hunnit öfver 60 års ålder; tre fjerdedels pension den, som antingen uppnått 60 lefnadsår, men icke tjenat 30 åi-, eller tjenat i 30 år, men icke uppnått 60 års ålder; half pension den, som före uppnådda 60 lefnadsår tjenat i minst 25 år, eller som vid en lägre ålder och efter kortare tjenstetid är till erforderlig tjenstgöring oförmögen och tillika utmärkt sig genom skicklighet och pålitlighet; fjerdedels pension den, som efter kortare tjenstetid funnits till erforderlig tjenstgöring oförmögen, II
X Civilstatens pensionsinrättning och enke- och pupillkassa. Telegrafverkets pensionsinrätning. derest i öfrigt icke skäl förekommit till hans lagliga skiljande från Tullverket utan pensionsförmän. Tjenstemän och vaktbetjente vid postanstalterna i riket ega rättighet till pension från Civilstatens pensionsinrättning, för hvilken finnes utförligt redogjordt i 4:e häftet af denna publikation. Postdirektörerna i Stockholm, Göteborg och Malmö tillhöra 2:a klassen; postmästare, som förestå andra eller tredje klassens postanstalter, och kontrollörer i första lönegraden 4:e klassen; öfriga kontrollörer och postmästare, som förestå fjerde klassens postanstalter, 5:e klassen; postexpeditörer och postmästare, som förestå femte, sjette eller sjunde klassens postanstalter, äfvensom postmästarne i Boxholm, Drottningholm och Misterhult 6:e klassen; samt vaktbetjente 8:e klassen. 1 Civilstatens pensionsinrättning ega äfven jägmästare, kronojägare, föreståndare för Skogsskolorna och skogsrättare pensionsrätt. Jägmästarne tillhöra 5:e klassen, föreståndarne för skogsskolorna 7:e klassen, skogsrättare 8:e klassen och kronojägare 9:e klassen. Samtlige ordinarie tjenstemän vid Civilstatens pensionsinrättning, äfvensom vaktmästaren, skola vara delegare i pensionsinrättningen med åtnjutande af samma fördelar som öfriga delegare och mot skyldighet ett erlägga stadgade afgifter i den pensionsklass, hvartill en livar för innehafvande befattning hör. Öfverkoinmissarien tillhör l:a klassen, öfrige tjenstemän 4:e klassen och vaktmästaren 8:e klassen. Löntagare hos pensionsinrättningen må ega att, då han uppnätt 65 lefnadsår och i 35 år innehaft tjenst hos pensionsinrättningen, med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå, i hvilket fall pension från inrättningen dock icke må tillkomma honom såsom delegare i densamma. Dylik pension skall å pensionsinrättningens indragningsstat uppföras utan att med öfriga pensioner sammanföras. Samtliga dessa tjenstemän äro äfven delaktiga i Civilstatens enke- och. pupillkassa, för hvilken pensionsinrättning finnes redogjordt i fjerde häftet af denna publikation. Hvad särskildt beträffar rätt till pension från Allmänna enke- och pupillfonden, så hänföras öfverkommissarien i Civilstatens pensionsinrättning till 3:e klassen; postmästare i Stockholm och Göteborg till 5:e klassen; postinspektorer och postkommissarier, kontrollörer vid Stockholms postkontrollkontor, jägmästare och öfverjägare till 6:e klassen; postmästare i landsorten utom Göteborg, postkontrollörer i landsorten samt revisorn och kanslisten i Civilstatens pensionsinrättning till 7:e klassen; lägre skogsoch jägeribetjente, som af kronan aflönas, till 8:e klassen. Föreståndare för skogsskolorna och sekreteraren i Civilstatens pensionsinrättning finnas icke upptagna såsom delaktige i allmänna enke- och pupillfonden. I första häftet af denna publikation finnes en kortfattad redogörelse för innehållet af det af Eders K.ungl. Maj:t d. 23 okt. 1874 faststälda reglementet för Telegrafverkets pensionsinrättning (Sv. Förf.-saml. 1874, n:r 87). Som emellertid detta reglemente blifvit väsentligen förändradt genom Kungl. kungörelserna d. 5 dec. 1879 (Sv. Förf.-saml. 1879, n:r 66), d. 2 dec. 1881 (Sv. Förf.-saml. 1881, n:r 73) och d. 14 dec. 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883, n:r 72) anser sig Centralbyrån här böra lemna en ny och något fullständigare framställning af detsamma. Delegare i pensionsinrättningen är hvar och en, som är anstäld i Telegrafverkets ordinarie tjenst. Delegarne delas i tvä klasser: klassen A, hvartill räknas Telegrafstyrelsens embetsoch tjenstemän, äfvensom betjente hos styrelsen och å stationerna, samt klassen B, omfattande stationspersonalen, utom betjente. Pensionsinrättningens tillgångar utgöras af: de afgifter, hvilka delegarne sjelfva erlägga; Telegrafverkets bidrag, som frän och med år 1875 utgår med 5 % af det Sverige tillkommande telegram portot; gåfvor, med hvilka inrättningen kan blifva hågkoiumen; sådana pensionsbelopp, som icke inom behörig tid uttagas eller som på annat sätt förveikas; samt räntor å kassans medel. Delegarnes år safgifter utgå med viss procent af den mot afluningen svarande pensionen sålunda, att delegarne inom klassen A erlägger 3 '/. af den blifvande pensionen, och delegare inom klassen B, som inträdt i telegrafverkets ordinarie tjenst före fylda 25 år, erlägger 5-2 % af pensionen, den som vid inträdet fylt 25 men ej 27 Den, soin anställes i Telegrafverkets ordinarie tjenst, är skyldig att, om han tillhör klassen A och fylt 25 år, från nämnda ålder erlägga den retroaktivafgift, som betingas af hans pensionsålder. Om han tillhör klassen B, är han skyldig att för den tid, han efter 25 lefnadsår varit extra ordinarie inom verket, erlägga motsvarande retroaktivafgift. Vill han för ernående af en tidigare pensionering tillgodoräkna sig äfven en föregående tjenstetid vid Telegrafverket eller i annan statens tjenst, skall han ikläda sig en ytterligare retroaktivafgift, svarande mot sistnämnda tid. Hvarje gång delegare uppflyttas i högre löneklass, som berättigar till förhöjd pension, åligger det honom att till pensionsinrättningen inbetala skilnaden mellan den förra och den nya aflöningen under de tre första månaderna. Förflyttas delegare frän befattning med högre aflöning till befattning med lägre, är han dock berättigad att medelst fortsatt inbetalning i stadgad ordning af afgifter, beräknade efter den högre aflöningen, bereda sig den emot samma aflöning svarande pension. Delegare, som tillika är posttjensteman, skall, äfven om han ej uppbär full aflöning å Telegrafverkets stat, i sitt förhållande till pensionsinrättningen dock anses, som om berörda aflöning utginge till honom oafkortad. Berättigad till hel pension är hvarje delegare efter uppnådda 65 lefhads- och minst 35 tjensteår, om han tillhör klassen A, samt efter uppnådda 95 sammanräknade lefnads- och tjensteår, om han eller hon tillhör klassen B. Berättigad till half pension är hvarje delegare, som i Telegrafverkets tjenst ådragit sig kroppsskada eller sjuklighet och icke vidare kan behörigen sköta sin befattning samt för den skull erhåller afsked. Berättigad till afkortad pension är hvarje delegare, som afgår ur Telegrafverkets tjenst högst 10 år före uppnådd pensionsålder. Hel pension utgår med 60 % af hela aflöningen, då denna ej öfverstiger 4,000 kronor; 60 /. å 4,000 kr., eller 2,400 kro-
Telegrafverkets enke- och pupillkassa. Pension af tullmedlen. XI nor, då hela aflöningen är större än 4,000 kronor, men icke öfverstiger 5,000 kronor, samt 40 % af hela aflöningen, dä densamma öfverstiger 5,000 kronor. Afkortad pension utgår med det matematiska värdet af pension vid afskedsaldern, jemförd med hel pension vid full pensionsålder. Innehåller det genom förestående beräkningar uppkommande pensionsbelopp delar af kronor, afrundas detsamma till närmast högre krontal. Med aflöning förstås här ordinarie lön eller arfvode jemte älderstillägg och tjenstgöringspenningar, hvaremot hyresförmäner och tillfälliga arfvoden icke i aflöningen inräknas. Ehuru i första häftet af denna publikation finnos intagen en kortare redogörelse för pensionsförhållandena vid Telegrafverkets enke- och. pupillkassa enligt reglementet af d. 21 maj 1875 (Sv. Förf.-saml. 1875, n:r 36), har dock Statistiska Centralbyrån ansett lämpligt att här lemna en något utförligare framställning af reglementet. Delegare i pensionsinrättningen är hvarje man, som är anstäld i Telegrafverkets ordinarie tjenst, eller som efter vunnen delaktighet i kassan afgått ur Telegrafverket, men fortfarande till kassan behörigen fullgör stadgade inbetalningar. Kassans tillgångar utgöras af: delegarnes bidrag; Telegrafverkets understödsfond i enlighet med Kungl. brefvet d. 11 juni 1868; Telegrafverkets bidrag, som frän och med år 1876 utgår med 5,000 kr. årligen; böter och viten, hvilka ådömas vid Telegrafverket anstälda personer för fel eller försummelse i tjensten och ej enligt allmän lag eller författning böra tillfalla kronan eller någon annan; gåfvor, med hvilka kassan kan varda ihågkonimen; sådana pensionsbelopp, hvilka icke inom behörig tid uttagas eller på annat sätt förverkas; räntor å kassans medel. Delegarnes allmänna årsafyifter utgå med 3 i af aflöningen. Delegare, som är eller varit gift samt eger pensionsberättigad maka eller pensionsberättigade barn, ett eller flere, erlägger dessutom i tillskottsafgift årligen 10 % af den stadgade allmänna årsafgiften. Aflöning tages här i samma omfattning som i reglementet för Telegrafverkets pensionsinrättning. Delegare, hvilkens hustru är mer än 10 år yngre än mannen, erlägger på tid, som bestämmes af direktionen, i åldersskilnadsafgift en viss procent af aflöningen enligt en särskild, till reglementet fogad tabell. Pensionsbeloppen till delegarnes efterlefvande utgå ärligen med 200 kr. jemte 10 % af senast åtnjuten aflöning för i tjenst varande eller pensionerad embets- och tjensteman; 50 kr. jemte 10 '/, af senast åtnjuten aflöning för i tjenst varande eller pensionerad vaktmästare och budbärare; 10 "i utaf senast inom Telegrafverket åtnjuten aflöning för delegare, som afgått ur Telegrafverkets tjenst, innan han blifvit pensionsberättigad. Innehåller det genom ofvanstående beräkningar uppkommande pensionsbeloppet delar af kronor, afrundas detsamma till närmast högre krontal. Pensionsberättigade äro: den aflidnes enka, så länge hon lefver ogift och åtnjuter medborgerligt fortroende, samt hvarje den aflidnes barn, som är yngre än 18 är och ej dömts förl listigt medborgerligt förtroende. Ar enka ensam pensionsberättigad eller finnas endast pensionsberättigade barn, skall i förra fallet enkan och i senare fallet barnet eller barnen uppbära hela pensionsbeloppet. Finnes både pensionsberättigad enka och pensionsberättigade barn, skall enkan åtnjuta den ena hälften och barnet eller barnen den andra hälften af pensionsbeloppet. Mellan barn delas beloppet lika. Afliden delegares frånskilda hustru, som ej ingått nytt äktenskap, har rätt till samma pension som enka, försåvidt den aflidne ej efterlemnat pensionsherättigad enka eller pensionsberättigade barn och direktionen prof var sådant skäligt. Äktenskap, på hvilket penningansprak kan grundas, måste vara ingånget före delegares afskedstagande och innan han fylt 60 ar. Äktenskap, ingånget på dödsbädden, berättigar ej efterlefvande till pension. Ogift eller barnlös delegare, som afgar ur Telegrafverkets ordinarie tjenst, upphör samtidigt att vara delegare i kassan. Annan delegare, som afgår ur Telegrafverkets ordinarie tjenst, skall, om han da är berättigad att frän Telegrafverket uppbära pension, fortfarande till kassan erlägga stadgade afgifter, sa länge han eger maka och barn med anspråk pa pension. Ar han ej vid afskedet ponsiousberättigad, kan han ijvarsta i kassan såsom delegare med den begränsade pensionsrätt, som ofvanför är nämnd. Aflider delegare utan att hafva inbetalt honom åliggande afgifter, skall, innan pensioneringen far taga sin början, pensionskassans fordran vara betäekt till kapital och ränta efter 6 % årligen. Den som vid uppnådda 60 ars ålder ej eger pensionsberättigade anhöriga, upphör att vara delegare i kassan och är följaktligen ej skyldig att dit vidare erlägga någon afgift. Underlåter delegare, som utträdt ur Telegrafverkets tjenst, att under 6 månader till pensionskassan inbetala förfallna afgifter med dera upplupen ränta, är han förlustig sin delegarerätt. Dock kan sålunda förverkad rätt pa direktionens tillstyrkan af pensionsinrättningens fullmäktige återställas. Såsom i första häftet af denna publikation i korthet omnämnts, ega, enligt det af Kung]. Maj:t d. 16 febr. 1833 faststälda reglemente för pensionering å allmänna medel af tulltjenstemäns i fattigdom efterlemnade enkor och barn, enkor och barn efter sådane Generaltullstyrelsen underlydande tjenstemän, högre och lägre, som i följd af verklig utnämning innehaft ordinarie lön på Tullverkets stat och till dödstimmen qvarstått på aflönings- eller pensionsstat vid verket, undfå pension af tullmedlen, när pä vederbörligt sätt styrkes, att mannens eller fadrens qvarlätenskap icke lemnat så stor kapitalbehållning, att räntan deraf, efter 3 procent beräknad, uppgår till pensionens belopp. Sådan pension bestämmes till vissa procent af den aflidnes senast innehafda lön, nemligen: ä lön öfver 4,500 kr. till 4 %, å löner från 1,500 till och med 4,500 kr. till 5 %, å löner från 300 till och med 1,500 kr. till 6, å löner af 300 kronors belopp till 7'/., % och ä löner derunder till 9. 1'ension för enka och barn efter underbetjent vid Tullverket, som innehaft lägre lön än 600 kr., skall dock, enligt (ieneraltullstyrelsens cirkulär d. 14 dec. 1861, oberoende af lönens belopp utgå med 36 kr. Barn, som arliden tjenstemän haft med den enka, han efterlemnar, ega ej rätt till pension, sä länge deras moder lefver ogift, men finnas jemte enka barn af föregående äktenskap, tager enkan halfva pensionen och barnen den andra hälften. Ar ej mer än ett barn af föregående äktenskap, tager det en tredjedel och enkan två tredjedelar af pensionen. Har arliden tjenstemän icke efterlemnat pensionsherättigad enka, utan endast barn, erhålla dessa hela pensionen, om de äro tre eller flere, men för två barn bestås endast två tredjedelar af enkepensionen och för ett barn en tredjedel. Enka och dotter åtnjuta pension, så länge
XII Tullstatens enskilda pensionsinrättning. Sammandrag af aflöningsförmåner. de lefva ogifta, son tills han fyllt 21 år. Flyttar pensionär utrikes, minskas pensionen till hälften, så framt icke Kungl. Maj:t på särskilda skäl finner godt bevilja undantag. Pensionen indrages, om pensionär genom arf eller på annat sätt blir i tillfälle att sig sjelf försörja. För Tullstatens enskilda pensionsinrättning är nytt reglemente utfärdadt d. 30 maj 1884 (Sv. Förf.-saml. 1884, n:r 30). Kassans inkomster utgöras af: delegarnes bidrag; andel af böter enligt gällande tullstadga; behållna auktionssumman för försålda, för Tullverket icke hehöfliga eller gagneliga handlingar; 3 procent af den inkomst, tjensteman vid Tullverket i egenskap af målsegande tillkommer af förbrtitna dömda varor, äfvensom af böter för en del öfverträdelser mot tullförfattningarna, samt 2 procent af dylik inkomst, som tillfaller målsegande, hvilken ej är anstäld i Tullverkets tjenst; 2 procent af tulltjensteman tillkommande aktoratsprovision, kustchefsprocent, anmärkningsprocent och auktionsprovision; samt, dä tjenst vid Tullverket är ledig och kominer att i vanlig ordning återbesättas, den del af den till tjensten hörande aflöningen efter stat, som efter Generaltullstyrelsens bepröfvande icke erfordras för tjenstens uppehållande under ledigheten. Delegare i Tullstatens enskilda pensionsinrättning äro byråcheferna i Generaltullstyrelsen jemte styrelsen underlydande tjensteman och betjente med lön på ordinarie stat. Skyldigheten till deltagande i pensionsinrättningen fortfar for delegare som flyttats från ordinarie aflöningsstat till pensions-, öfvergångsaflönings- eller indragningsstat vid Tullverket. Vid första befordran till tjenst på Tullverkets ordinarie stat skall den befordrade till pensionskassan erlägga s. k. bottenpenning med 6 procent å ordinarie lönebeloppet samt derjemte uldersafgift med 1 procent å lönebeloppet för hvarje fullt år, hvarmed hans ålder öfverstiger SO år. Den, som genom transport, befordran eller löneförhöjning tillträder högre lön, erlägger likaledes s. k. bottenpenning, dock endast med 6 procent å skilnaden mellan det sålunda erhållna och det senast innehafda lönebeloppet. Arsafgiften utgår för den, som vid inträdet i pensionsinrättningen ej uppnått 30 år, med 3 procent af det löneeller pensionsbelopp, som han innehar å Tullverkets stat; för den, som uppnått 30, men ej 40 år, med 4 procent; för den, som uppnått 40, men ej 50 är, med 5 procent; samt för den, som uppnått 50 år eller derutöfver med 6 procent. /'eiimm efter afliden delegare utgår för närvarande med 15 procent af den lön eller pension, hvarefter delegare till pensionsinrättningen sist bidragit. Dessa pensioner böra samfåldt med 5 procent för hvarje gång, efter nyssnämnda beräkningsgrund, i framtiden ökas, när kassan vinner den förkofran, att dess direktion finner sådan förhöjning kunna ega rum; dock att beslut om sådan förhöjning icke träder i kraft, förr än detsamma blifvit af Kungl. Maj:t godkändt. Dör delegare, innan årsafgifter för minst 5 år blifvit till kassan inbetalda, skall, derest de efterlefvande vilja begagna sig af pensionsförmånen, skilnadsbeloppet antingen af sterbhuset inbetalas, eller ock innehållas å pensionen. Berättigad till pension är enka, så länge hon lefver ogift. Barns pensionsrätt upphör för söner vid fylda 21 år och för döttrar vid fylda 25 år samt för de senare äfven dessförinnan, om de träda i gifte. Ar enka ensam pensionsberättigad eller finnas endast pensionsberättigade barn, uppbär i förra fallet enkan och i senare fallet barnen samfäldt hela pensionsbeloppet. Finnas både pensionsberättigad enka och pensionsberättigade barn, är pensionsunderstödet gemensamt för moder och barn, när dessa hos henne uppfostras. Äro barnen skilda från modren och åt annans vård öfverlemnade, tager modren halfva beloppet och barnen gemensamt andra hälften. Befinnes barn vid den ålder, då rättighet till pension bör upphöra, till sinnen eller lemmar så vanfördt, lytt eller bräckligt, eller af annan svår eller fortfarande sjukdom besväradt, att det ej kan sitt uppehälle förtjena, och saknar det i öfrigt nödig tillgång för sitt underhåll, åtnjute sådant barn särskild pension, sa länge dess fortfarande sjuklighet och fattigdom behörigen styrkes, eller intilldess denne pensionär kan erhålla nödigt underhåll af hospitals- eller andra allmänna medel. Dotter vid uppnådd 50 års ålder, som lefver ogift, är af god frejd oeh befinner sig i torftiga omständigheter, bör likaledes upptagas till åtnjutande af särskild pension. Dessa särskilda pensionsunderstöd bestämmas till beloppet af pensionsinrättningens direktion, men få icke i något fall sammanlagdt öfverstiga hälften af hela det pensionsbelopp, som efter pensionärens fader tillkommit dennes enka eller minderåriga barn. Särskild pension får beviljas utan afseende dera, att den sökandes moder eller minderåriga syskon under samma tid åtnjuta pension. Sammandrag af aflöningsförmånerna för de till Kungl. Finansdepartementet hörande stater och kårer. I likhet med hvad som egt rum i föregående häften af Aflönings- och pensionsstatistiken, får Statistiska Centralbyrån här lemna en sammanställning af de i följande tabell redovisade aflöningsförmåner. Sammandrag af aflöningsförmåner för de till Kungl. Finansdepartementet hörande stater och kårer.
Sammandrag af aflöningsförmåner. XIII Anm. ').Tfr sista anm. å sid. 35. 2 ) Häri ingå 760 kr. sportler (ill tnllhevakningen vid Karlshamns spritförädlingsfabrik. 3 ) Häri ingå äfven reseersättning för närvaro vid afvittringssammanträden samt de sportler, som Afiönings- och pension$statistik. I: 5. tillfallit eitra jägmästare. -- ') Reseersättning för skogsingeniörer. ) Arfvoilen för meteorologiska oeh växtfysiologiska undersökningar. "1 Sportclinkomsterna hnfva icke kunnat uppdelas efter de källor, ur livilka de liärtlutit. III
XIV Sammandrag af aflöningsförmåner. Uti kolumnen»annan kontant aflöningsförmån» liafva samuianförts de tor vissa tjenstemän bestämda hushyresersättning, jakt- och båtlega, hästlega, resekostnader, reseponningar, värde af" bostadsförmån samt ersättning for skrif- och portokostnader. Något värde har icke kunnat asättas de in natura utgående för limiterna bostad, vedbrand, kofoder, beklädnad m. ni. Ej heller hafva i sammandragstabellen kunnat införas några belopp for utgående ålderstillägg. För Postverket upptages i 1887 års stat ett anslag af 155,900 kr. till ålderstillägg, för Telegrafverket ett anslag af 122,000 kr. till ålderstillägg för stationspersonalen, för Tullverket ett anslag af 250,000 kr. och för Skogsstaten ett lielopp af 67,500 kr. till ålderstillägg. Stockholm den 15 juli 1887. Underdånigst ELIS SIDENBLADH. e. f. Vilhelm Kôersner.
Tab. 8. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. [Vin- K. (''iiiluwiu-jkulfmeitteu ufcu4imt<j; af Kutt^l. Maj-.t kawsu samt de undev K. Fmanstlepävtemeiilet ]\damlt> mitvala mihetsverken ri'ilngöres i tub. Is \\\ s, IV y.]
2 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 3
4 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 5
6 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 7
8 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 9 Afton ing oelt pensionsntatistik. h. ~,.
10 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 11
12 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 13
14 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 15
16 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 17
18 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 19
20 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 21
22 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 23
24 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 25
26 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 27
28 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 29
30 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 31
32 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 33
34 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. Anmärkningar till tab. 8: I. # Angående vilkoren för pensions åtnjutande m. m. se berättelsens text. Har torde dock böra omnämnas, att tjensteman eger från Civilstatens pensionsinrättning åtnjuta pension enligt de i gällande reglemente faststälda viikor, men att den som qvarstår i tjenst så länge, att han är berättigad och pligttg att afgå med bibehållande af lönen såsom pension, uppbär dels från Civilstatens pensionsinrättning den pension, som honom enligt reglementet tillkommer, dels derutöfver från Postverkets pensionsstat det belopp, som utgör skilnaden mellan sistnämnda pension och den lön, han fornt uppburit. Pensionen från Postverkets peusionsstat är sålunda att betrakta som fyllnadspension. månernas åtnjutande finnas intagna i K. Br. den 5 juni 1875, 30 maj 1884 och 4 juni 1886. Grunderna for beräknandet af traktamente till tjensteman i jernvägskupé äro faststälda genom K. Br. den 8 dec. 1881 och den 1 febr. 1884 och for beräknande af dagtraktamente för vaktbetjente genom K. Br. den 19 sept. 1884. I tab. äro traktamentena upptagna till de belopp, bvarmed de utgingo år 1885. Hvad särsklldt beträffar vaktbetjenfces dagtraktamenten, utgå de med belopp varierande mellan 10 öre och 2 kr. s på sätt efterföljande tablå utvisar. Dagtraktamentet utgick &r 1885: Kör innebafvare af ålderstillägg ökas pensionen å Postverkets pensionsstat med ett belopp, motsvarande utgående ålderstillägg. För innehafvare af ålderstillägg ökas pensionen å Postverkets pensionsstat med ett belopp, motsvarande tre fjerdedelar af åtgående ålderstillägg. 1. Poséstaten. I Sveriges statskalender finnes angifvet, inom hvilka län postanstalterna äro belägna, afvensom uppgifter om, intill hvilka belopp de olika postanstalterna ega postbehandla assnrerade försändelser och postanvisningar. Gällande allmänna poststadga ar af K. Generalpoststyrelsen utfärdad den :S1 dec. 1881 (Sv. Förf.-saml. 1881, n:r 78). K. förordn. angående inrättandet af eu postsparbank är af den 22 juni 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883, mr 22). Gällande instruktion för Generalpoststyrelsen, som äfven innehåller stadganden angående postväsendets ordnande, gratifikationer m. m., ar af K. M:t utfärdad den 4 jani 1886 (Sv. Förf.-saml. 1886, n:r 47). I öfrigt äro föreskrifter rörande posttjänsten meddelade i af General poststyrelsen utfärdade instruktioner och cirkulär. Aflöningsförmånerna för poststatens tjensteman äro senast faststälda genom K. Br. den 4 juni 1886. Gällande viikor för avlöningsför
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 35 På grund af särskilda bestämmelser åtnjöt en vaktbetjent i Södra jeruvägspostinspektionsdistriktei 807 kr. och erböllo 3 vukfhetjente vid Stockholms postkontor med dagtraktamente af 1 kr. 50 öre, 4 d:o med 1 kr. 75 öre ocb 19 d:o med 2 kr. hvardera ett tilläggstraktamente af 10 kr. i månaden. De sportler, som förekomma vid Postverket äro: uppbörds-och frimärkesprovision; arfvode för expedierande af lösväskor, tillhöriga enskilda korrespondenter; arfvode för postafgifters bokförande samt ersättning för bestridande af postsparbanksgöromåleit. I de fali då i kol. "Sportler år 1885" i tab. inga belopp finnas införda för poststationsföreståndare, beror detta antingen derpå, att vederbörande station Öppnats först under loppet af år 1885 eller senare, eller derpå att stationens verksamhet varit tillfällig eller inskränkt till en kortare del af året, eller ock derpå att sportlerna uppgått till lägre belopp än 2 kr. och derför ansetts böra uteslutas. En sådan förening af post- och telegraftjenst, som i texten finnes omtalad, eger för närvarande rum vid följande 5 postkontor, nemligen Dalarö, Kopparberg, Leksand, Lindesberg och Ljusne, samt vid 2 filialpostkontor i hufvudstaden, vid hvilka senare dock inga ordinarie posttjenstemän äro anstälda. Ehuru föreståndarne för de 5 ofvannämnda postkontoren i landsorten, aå länge ifrågavarande förening eger rum, enligt K. Br. den 6 juni 1873 icke ega att uppbära hela den lön, som är å Postverkets stat för dem anslagen, har dock denna senare blifvit i tab. upptagen, emedan föreningen kan anses vara af tillfällig art. Till bestridande af utgifterna för Postverket är i 1887 års riksstat å sjunde hufvudtiteln uppfördt ett anslag af 6,175,800 kr., att ntgå af postmedlen. I. A) Postkontoren. f ) Så länge postkontoret är förenadt med telegrafstation och postmästaren åtnjuter aflöning å Telegrafverkets stat, skall postmästaren afstå en viss del, vanligen en fjerdedel, af den lön, tjenstgöringspenningar icke inräknade, som enligt Postverkets stat (och tabellen här of van) skolat till honom utbetalas, derest någon förening af tjensterna icke egt rum. Något afdrag har i tabellen icke gjorts, enär föreningen af tjensterna kan anses vara tillfällig. 2 ) I öfvergångssfat. - 1 ) Postkontoret i Seffle öppnades först med 1887 års början. 1 följd häraf hafva icke några sporfler kunnat uppgifvas för postmästaren eller något dagtraktamente for vaktbetjeute. Är 1885 nppgingo sportlerna för föreståndarne for poststationerna i Seffle och Seffle köping, hvilka ersatts af postkontoret i Seffle, till 197 kr. De båda nu vid Seffle stationerade vaktbetjente åtnjöto år 1885 hvardera 529 kr. i dagtraktamente. 4 ) Af dessa postexpeditioner uppbär ev, å Postverkets indragningsstat 2,087 kr. och en 1,593 kr. årligen. I. B) Jernvägspostinspektionerna. ') 1 denna arfvodessumma ingå 75 kr. hushyresbidrag. I. C) Poststationerna. ') Af de i tab. i kol. "Öfriga förmåner' använda beteckningarna betyder St.~Ji\, att poststationsföreståndaren åtnjuter aflöning äfven såsom tjensteman vid Statens jernvägar; Telegr,, att föreståndaren åtnjuter aflöning äfven såsom tjensteman vid Telegrafverket, och E.-Jv., att föreståndaren tillika är anstäld vid enskild jernväg. -- 2 ) Poststationsföreståndaren i Slite uppbär å Postverkets indragningsstat 300 kr. årligen. I. D) Postångfartyget Öland. Postångfartyget Oland uppehåller förbindelsen vintertiden mellan Oland och Sveriges fastland. Befälhafvaren och maskinisten hafva fast anställning. Den öfriga personalen antages endast för den inmönstrade tiden. De i tab. upptagna anöningsförmånerna afse år 1885. ') Arfvodet utgår till befälhafvaren med 250 kr. och till maskinisten med 125 kr. i månaden. Styrmannen har i hyra 100 kr. i månaden, långlotsen 42 kr., den ene eldaren 45 kr., den andre eldaren och matroserna hvardera 40 kr. samt restauratrisen 100 kr. Tjenstgöringspenningarna utgå till befälhafvaren, styrmannen, maskinisten och långlotsen med 2 kr., till eldarne och matroserna med 1 kr. för hvarje gång post, gods eller passagerare öfverföres till Öland. ') Sportlerna utgöras utaf 10 procent af fartygets inkomster för transport af passagerare, gods m. m. 2 ) Derest fartyget hålles i gång, utan att restauration finnes om bord, utgå i stället för fri kost kostpenningar med 1 kr. 75 öre om dagen till hvardera af befälhafvaren, maskinisten, styrmannen och långlotseu samt med 1 kr. 25 öre till hvar och en af eidarne och matroserna. 3 ) Restauratrisen eller restauratören åligger att föda och aflöna tjenstefolk för matlagning och servering samt för städning och uppassning i salonger och hytter. I. E) Angbåtspostexpeditioner. ') Angbåtspostexpeditioner benämnas de ambulanta postanstalter, som under seglationstideu äro i verksamhet på en del ångfartyg. De förestås af fartygens befälhafvare. Då godtgörelse till föreståndarne i många fall ej särskildt utbetalas af Postverket, utan inbegripes i den afgift som erlägges till rederierna för postens fortskaffande, har icke någon detaljerad redogörelse i tabellen kunnat intagas för de aflöningsförmåner, som tillkomma dessa postexpeditioners föreståndare, utan har i stället i tabellen intagits det belopp, som i stat är anslaget till postföringskostnad vid befordran sjöledes mellan andra inrikes orter än fasta landet och Gotland, beloppet dock minskadt med summan af de kontanta aflöningsförmåner, som i tabellen äro upptagna under postångfartyget Öland. I de fall, der ersättning af postmedel till ångbåtspostexpeditionsföreståndare under år 1885 utgick, utgjorde denna minst 50 och högst 200 kr. för hvar och en af dem. I afseende å beloppet af denna ersättning innehåller 19 af ofvan omnämnda instruktion för Generalpoststyrelsen, att de grunder dervid skola tillämpas, hvilka gälla om afiöningen till föreståndare för poststationer i allmänhet. I. F) Landtbrefbärare. ') Ersättning till landtbrefbärare, hvilken ersättning utgår från det i Postverkets omkostnadsstat upptagna anslag för postföringskostnad å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring, bestämmes genom kontrakt och utgår i allmänhet med ett visst belopp för hvarje fullbordad brefbäringstur fram och åter eller per vecka. I tabellen har intagits det i stat upptagna anslag till postföringskostnad vid befordran å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring. Summa får Poststaten. t) För bestridande af de vid postanstalterna förekommande göromål, hvilka icke kunna af den å stat uppförda personalen besörjas, eger Generalpoststyrelsen enl. 33 i nyssnämde instruktion att anställa extra biträden, till hvilka arfvoden utgå af det förslagsanslag, som för sådant ändamål finnes å Postverkets stat nppfördt och hvilket för år 1887 uppgår till 400,000 kr. Endast de extra biträden, hvilka antagits af Generalpoststyrelsen, äro upptagne i tab., hvaremot det icke ansets nödigt redogöra för de till vissa postförvaltares disposition stälda anslag, hvilka äro afsedda för aflönandet af de extra biträden, som antagas af postförvaltarne. Till arfvoden åt extra vaktbetjente och till hushyresbidrag för vissa i Stockholm och Göteborg bosatte vaktbetjente finnas i staten förslagsvis uppförda 17,500 kr. Då enligt tabelleu Generalpoststyrelsen disponerat 323,591 kr. till extra biträden och vaktbetjente samt till hushyresbidrag, skulle alltså af anslagen återstått ett belopp af 93,909 kr., hvilket kunnat ställas till postmästarnes disposition.
36 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 37
38 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 39
40 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 41
42 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 43
44 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. 45 # Angående vilkoren for pensions erhållande in. m. se berättelsens text. Anmärkningar till tab. 8: II III. För innehafvare af åldersiillägg okas pensionen med ett belopp, motsvarande tre fjerdedelar af utgående ålderstiluigg. Pension till enka och barn efter tjensteman, som åtnjutit ålderstillägg, ökas med 10 procent af tillägget. Äfven årsnfgifrerna till Telegrafverkets pensioitsinrättning oeh cnkeoch pupillknssn ökas i förhållande iill»igående ålderstillägg. II. Telegraf- ork telefonstaterna. Den för K. Telegrafstyrelsen gällande instruktion, hvilken äfven innehåller bestämmelser rörande stationspersonalens
46 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1887. tjensteförhållanden, är nf Knngl. Mtij:t "utfärdad d. 1 nov. 1878 (Sv. FÖrf.- saml. 1878 ri:r 35). De särskild» aflöningsförmånerna iiro till sitt nuvarande bi-lopp hufvudsakligen faststälda trenom K. Hr. d. 1 sept. 1882, i hvilket iifveu fastställas ile för löneförmånernas åtnjutande stadgade v il kor. Enligt Riksdagens beslut hafva telegratisternns Inner frän oeh med 1887 Ökats med 75 kr. och de rus tjenstgöring.spenningar med 25 kr. 1 anledning häraf hur i tab. telejjralisternas aftöning upptagits till det belopp, hvartill den är bestämd frän oeh med 1887, ehuru redogörelsen ' öfrigt i tab. grundar sig på förhållandena under senare delen af är 1886. LtgifUstat för Telegrafverket fastställes för h varje iir af K. M:t, Gällande reglemente för telegrambefordringen i riket iir af K. M:t faststiildt d. 18 nov. 1881 (Sv. Förf.-saml. 1881 mr 63). Knligt detsamma indelan suutelegrafstationerna med afseende på tjänstgöringstiden i tre klasser, h varat" första klassen omfattar stationer med oafbruten tjenstgörinif natt och datf, andra klassen stationer med hel dagtjenst och tredje klassen stationer med inskränkt daatjenst. Anordnandet af statens teltfoneäättnde genom Telegrafverkett försorg grundar siir på K. M:(s den K juni 1881 till K. Telegrafstyrelsen utlåtna nådiga biet, h v ars InifVinlsakliga innehall iir omförmäldt a sidil. 1 oeh 5 i Styrelsens underdåniga berättelse för samma iir. Arfvoden vid Telefonstaten utgii al intulnnde temomvfgiltrr. Ib- lill Telegrafverkets tjcnstemini utgående sjiorttrma bestå i ersättning dels lur telr^ramalviflernas uppförande i riikniug, dels vid tredje klassens stationer jenna! for ljr listan-nig å tider, dä dessa i regel ieke hallas Öppna. För telet.miskl meddelande, hvilket upptagen n telegrafstation, lör att derifrnn metlels hud utletiiiins efter sin adress, eger telegrafpersonnlen uppbära en af gift af lioifst 25 ore. l! \. v. föreståndaren för DnlaiÖ station åtnjuter enligt k. Hr. d. - juni 1S7> ett personligt arfvode af 200 kr. 2 ) Sportlerna utgjorde år 188;": tor kommissarien i Falun 23 kr.; för direktören i Göteborg 1.L>1; för kommissarien i Halmstad 72, i Haparanda 100, i Helsingborg 172. i Hernösaitil 2<M>, i Hudiksvall 171. i Jönköping lf>, i Kalmar 100, i Karlskrona 15, i Karlstad 2-». i Kristianstad 175. i Kristinehamn 26, i Köping 14, i Landskrona 249, i Linköping 10, t Luleå 150 i Lund 11, i Lysekil 17; för direktören i Malmö 4fiS; tor kommissarien i Motala 17ti, i Xeder-Kalix 250, i Norrköping 271. i X\ köping 10, i Xyland 172, i Piteå 183, i Skellefteå 209; lor direktoren i Stoekholm 1,089, i Sundsvall 300; för kommissarien i Söderhamn 114. i Trelleborg 195. i Uddevalla 234, i Uppsala 14, i Vadstena 12, i Varborg 150, i Yenersborg 41. i Yestervik 26, i V esterås 24, i Vexjö 13, i X\h\ 115. i Wtail 119, i Örnsköldsvik 72, i Östersund 12: för kommissarierna i \onlmaling, Söderköping oeh Södertelge 51 1O0; för telegratisten i I lus um 333: för re leg ra listerna i Askersund. Höll näs, Höganäs, Kramfors oeh Norberg 101 2<NI; lör telegratistcrua i Falkenberg. HaUstahnmmar, Iggesnnd, Ljusdal, Miiukedal, Ifamsele och Skönvik 51 HXL för telegratisterna i Lindesberg, Kornhamn. Skutskär, Slite, Sollefteå. Surahammar oeh Tore fors 26 50; samt for telegrafis t erna i Arboga, A rholmn, Horgholm, Hurgvik, Kksjö, Finspång, Ijellsjn, lårosund, Gun ne ho, Hedern o ra, Horn, 11% et landa, Klintehamn, Kungelf, Mora, Mörbylånga, Ronneby, Råneå, Strengnäs, Trollhättan, Valdemarsvik, Vemamo. Vimmerby oeh Ähus till högst 25 kr. Vid öfriga stationer förekommo icke några sportler år 1885. 3 ) Af vaktmästare och telegrambärare iiro endast några få delegare i Telegrafverkets pensionsanstalter. ) För vård af Telegrafverkets särskilda förråd i Göteborg utgår ett arfvode af 400 kr. ) Arfvode för öfvervakande af den meteorologi eka telegramvexlingen. --- 6 ) Kommissarierna i Trelleborg, Uddevalla oeh Umeå åtnjuta derjemte arfvode å Telefonstaten. 7 ) Dessa stationer äro: Ankarsrnm, Arboga, Arholma, Askersund, Berg, Bergqvara, Bjästa, Bollnäs, Borgholm, Brännö, Burgsvik, Byske, Delsbo, Eksjö, Engelholm, Enköping, Falkenberg, Figehohn, Filipstad, Finspång, Fjellbaeka, Fjellsjö, Furusund, Fårösund, Gamleby, Grangärde, Grenna, Gunnebo, Hallstahammar, Hedemora, Ilerrevadskloster, Il jo, Holmsund, Horn, Husum, Hvetlando, Hästholmen, Höganäs, Iggesnnd, Juusele, Kisa, Klintehamn, Kopparberg, Kramfors, Kungelf, Kungsbacka, Laholm, Leksand, Lilla Kdet, Lindesberg, Ljusdal, Ljusne, Lycksele, Mariefred,.Mora, Munkedal, Mönsterås, Mörbylånga, Nora, Norberg, Norra Degerfors, Nnsåker, (Jnsala, Otteuhy, Ramsele, Konehamn, Ronneby, llåncå, Sala, Sandhamn, Seffle, Sikeå, Simrishamn, Skanör, Skara, Skeuinge, Skutskär, Skofde, Skönvik, Slite, Smedjebacken, Sollefteå, Stocka, Strengnäs, Sunue, Surahammar, Svartvik, Sölvesborg, Trollhättan, Trosa, Törefors, Ullånger, Ulricehamn, Vtildeinursvik, Varekil, Vernamo, Vifstftvarf, Viken, Vimmerby, Ahiis, Ämäl, Öregrund oeh Östhammar. Vid hvar och en af dessa stationer är 1 telegraiist anstäld oeh utgår 150 kr. till telegrambärnre och uppassare. ft ) Uti 1887 års stat upptagas, utom de i tab. upptagna belopp, följande anslag till arfvoden: 70,000 kr. till arfvoden för extra biträden och vikariat, 3,000 kr. for kontroll öfver den utländska tclegramutvexlingen å Göteborgs, Malmö och Stockholms stationer, samt 12.500 kr- för Telegrafverkets undervisningsanstalter. JIL Direktionen öfcer Telegrafverkets pensiominräétning samt enjceock i)wpillkassa. Instruktion för direktionen är af K. M:t utfärdad cl. 5 dec. 1879, med ändringar af d. 2 dec. 1881; reglemente för Telegrafverkets pensionsinrättning d. 23 okt. 1874 (Sv. Förf.-saml. 1874 n:r 87), med ändringar af d. 5 dee. 1879 (Sv. Förf.-saml. 1879 n:r &Q), d. 2 dec. 1881 (Sv. Förf.- saml. 1881 n:r 73) samt d. 14 dee. 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883 mr 72); reglemente för Telegrafverkets enke- och pupillkassa d. 21 maj 1875 (Sv. Förf.- saml. 1875 u:r oii). Direktionen, som förvaltar pensionsinrättningens samt enke- och pupillkassans medel, består af ordförande och vice ordförande, utsedde af K. M:t, samt 3 ledamöter, valde af delegarnes fullmäktige. Inom»ig utser direktionen en ombudsman och en kassakontrollant. Till biträde åt direktionen är en särskild tjensteman anstäld. Hans arfvode hestämdes till sitt närvarande belopp i dec. 1883. Direktionens ledamöter åtnjuta icke arfvode. Delegare är skyldig att på Telegrafstyrelsens kallelse tjenstgöra vid pensionsinruttningen utan arfvode, dock ej för längre tid än 2 år i sänder.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 47
48 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 49 Aflunings- och penaiomstathlik. I: fl. 7
50 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 51
52 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 53
54 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 55
56 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 57
58 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 59
60 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 61
62 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 63
64 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 65 Anmärkningar till tab. 8: IV V. IV. Tullstaten. Reglemente, hvarefter de vid tullkamrarue oeh tullinspektionerna i riket anstälde tjenstemän oeh derunder lydande betjening i sina sysslor hafva sig att rätta, är af K. M:t faststäldt d. 1 okl. 1831 (Sv. Förf.- saml. 1831, n:r 58), med ändringar af d. 12 maj 1832 (Sv. Förf.-saml 1832, n:r 2G), d. 14 apr. oeh 25 maj 1838 (Sv. Förf.-saml. 1838, n:r 13 och 46), d. 16 mars 1866 (Sv. Förf.-saml. 1866, n:r 83) och d. 5 nov. 1880 (Sv. Förf.- saml. 1880, n:r 44). För Tulldirektören i Göteborg är instruktion af K. M:t faststäld d. 29 maj 1874 (Sv.Förf.-saml. 1874, n:r 46) och för befälhafvaren öfver kustbevakningen i Skåne d. 11 nov. 1870 (Sv. Förf.-saml. 1870, n:r 58). Af Kungl. Generaltullstyrelsen är instruktion utfärdad för tnlltiskalerna d. 11 juni 1828. Gällande tullstadga är af K. M:t utfärdad d. 2 nov. 1877 (Sv. Förf.-saml. 1877, n:r 36 med tillägg och ändringar af den 22 febr. och 1 nov. 1878 (Sv. Förf.-saml. 1878, u:r 4 och 36), d. 6 aug. 1880 (Sv. Förf.-saml. 1880, n:r 27), d. 9 maj och 7 nov. 1884 (Sv. Förf.-saml. 1884, n:r 20 oeh 58) samt d. 10 apr. 1885 (Sv. Förf.-saml. 1885, n.-r 13). Instruktion för skeppsmätningskontrollörer är af K. M:t faststäld d. 12 nov. 1880 (Sv. Förf.-saml. 1880, n:r 65) med ändring af d. 2 nov. 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883, mr 58). Deras arfvoden äro bestämda genom K. Br. d. 15 maj 1874. Instruktion för skeppsmätare är af K. M:t faststäld d. 12 nov. 1880 (Sv. Förf.-saml. 1880, n:r 66). Utgiftsstater för Tullverket fastställas för 1 år i sänder af K. M:t. Enligt nådiga instruktionen för K. Generaltullstyrelsen af d. 1 nov. 1878 (Sv. Förf.-saml. 1878, n:r 36) eger styrelsen i m u af behof antaga lampliga personer till extra ordinarie tjenstemän oeh betjente vid Tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakniug. Kör bestridande af de tullförvaltnings- oeh tnllbevakningsgöromål, hvilka icke kunna af den ä Tullverkets stat uppförda personal medhinnas, eger styrelsen att anställa eller i tjenstgöring inkalla extra biträden med den befogenhet och den tjenstgöriugsskyldighet, som af styrelsen bestämmes. Beträffande uppgifterna i kolumnen för Jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader bör anmärkas, att b. betecknar båtlega, h. hästlega, j. jaktlega och r. resekostnader. De sportler, som i allmänhet förekomma äro: lösen, aktorats- och kustchefsprovision, beslagareandelar, andel i böter, auktionspiovision oeh slagafgift, ersättningar och traktamenten, afgifter för underrättelsers och påminnelsers meddelande oeh utlemnaude till godsegare, provision för debitering och redovisning af hanmafgifter oeh af magasinshyra för trausitupplagsgods samt af tonafgifter till sjömanshusen. Till skeppsmätare utgå arfvoden för skeppsmätning. Då nere betjente af samma grad och med samma kontanta anöuiugsförmåner varit anstälde vid en tullkammare, kontor, inspektion el. dyl., och deras sportler varierat blott med några få kronor, hafva sportlerna beräknats utgå med samma belopp till hvar och en. I texten redogöres för gällande författningar rörande tuutjenstemännens sportler. IV. A) Cenlraldisl,riktet. Detta distrikt omfattar Stockholms siad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län, Gestriklnud och eu del af Kopparbergs län. ') En af dessa kammarskrifvare åtnjuter aflöning å öfvergångs-stat med 1,000 kr. samt uppbördsprovision å tullappbörden i Stoekholin med x\ it procent intill eu uppbörd af 4,500,000 kr. samt,/,,-, proceut ä öfverskjutande belopp. Vid blifvande ledighet utgå atlöniugsförmånema för denna tjeust med de i tab. upptagna belopp. 2 ) Uppassar tillika vid uppbördskontoret. 3 ) Uti tullförvaltarens sportler ingå 1.275 kr. och uti kammarskiifvareus 510 kr. provision för uppbörd oeh redovisning af Stockholms stad tillkonunande hamnafgifter oeh magasinshyra för trausitupplagsgods. Dessa sportler upphöra att utgå G månader efter uppsägning af kontraktet angående nämnda bestyr. 4 ) Arfvodc för förtullning af passagerares effekter. Utgår enligt Geneialtullstyrelseus skrifvelse d. 22 sept. 1882. 5 i Arfvode för bestridande af tullkammargöromålen å Riddarholmen. Utgår enligt Gencraltullstyrelsens skrifvelse d. 31 maj 1882. 6 ) Häraf utgöra 400 kr. arfvode för förtullning af passagerares effekter och utgå enligt Generaltullstyrelscns skrifvelse d. 22 sept. 1882. r ) Detta anslag uppbäres och redovisas af öfverinspektoreu vid tullbevakuiugsinspektioneu. s ) Öfveruppsyningsmanneu skall bestrida kostnaderna Ajlönings- och pennionsstadstih. U 5. 9
66 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. för skrifmaterialier, uppvärmning och renhållning af expeditionslokalen. fl ) Medeltal för 11 ar. in ) Ofvernppsyningsmanrien skall bestrida kostnaderna för skrifmaterialier, expeditionslokalens renhållning samt for sotning af lokalens kakelugn. "} Tnllkammareförestandaren skall hålla expeditionslokal och skrifmaterialier. l2 ) Tullförvaltaren skall bestrida kostnaderna för skrifmaterialier. ljus, ved m. m.,3 ) Ofveruppsyningsinannen skall hålla expeditionslokal. u ) Tullförvaltaren skall bestrida kostnaderna för skrifmaterialier samt för eldning och belysning af tullkammaren. 15 ) I sportelsumrnan för tullförvaltaren ingå 450 kr. ersättning för vägaing utom packhusområdet. Då detta belopp beräknats efter tullförvaltares dagtraktamente, har det upptagits såsom tullförvaltarens sportler, oaktadt det i verkligheten till olika, icke bestämbara belopp uppburits af ofveruppsyningsinannen och de e. o. kammarskrifvarue. 1(i ) Jaktuppsyningsmannen och jaktbåtsmännen få bebo och nyttja Tullverkets vid fiskläget Bönan belägna byggnader mot skyldighet att underhålla dem samt för dem erlägga onera. u ) Tullförvaltaren skall bestrida kostnaderna Un- skrifmaterialier samt för tullkammarens uppvärmning, renhållning och belysning. H ) Tullförvaltaren skall bestrida kostnaderna för skrifmatfiialier samt för tullkammarens uppvärmning och renhållning. lft ) Enligt K. Br. d. 7 juni 1878 skall Nyköpings stad årligen utbetala 400 kr. till tullförvaltare» och 800 kr. till den af vaktmästame, som tjenstgör såsom t. f. uppsyningsman vid Brevik, iifvensom tillhandahålla den senare fri bostad, så länge den provisoriska tullstationen vid Brevik bibehålies. Vaktmästaren och t. f. itppj-yningsmannen skola hålla skrifmaterialier. De af Nyköpings stad utgående penningbeloppen äro inräknade i sportlerna. 2n ) Uppsyningsmannen skall hålla skrifmaterialier. 2I ) Till Centraldistriktet höra äfven tullstationerim i Vddby och Gustafsberg, hvilkas personal icke aflöuas af Tullverket, utan af enskilde. Till e. o. tjenstemän och betjente utbetalades år 1885 inom Cuitraldistriktet ett belopp af -41,285 kr. Antalet e. o. tjenstemän och betjente, högsta och lägsta arfvodesbeloppet samt hela det utbetalda beloppet vid hvarje tullkammare, inspektion, kontor o. d. voro: Derjemte ii ro å imlraiiiiinsrshat uppfarna: vid tullstationen i Fnmsund 1 napcktor mfil 1,500 kr. i lön, 1 roddare med 300 kr. och 1 kustuppsyningsmau med 450 kr. i lön; samt vid tullkammaren i Grisslehamn 1 jaktbåtsrnan med 300 kr. i lön. Vid tullkammaren i Norrtelge tinnes 1 vaktmästare å öfvergångsstat med 500 kr. i lön. IV. B) Vestra distriktet. Detta distrikt omfattar Göteborgs och Bohus län samt. Hallands län. ') Till tulldirektör med bibehållande af egen tjenstebefattning förordnas för en tid af 5 ar någon bland föreståndarne vid de i Götehorg befintliga tullafdelningar. Ar 1886 var föreståndaren för tullkammaren tillika tulldirektör. Det åligger tnlldirektören att sjelf bekosta erforderligt skrifbiträde. 2 ) Denna biträdande kammarskrifvarebefattning står ledig, tills en i tullverkets stat ej upptagen kontrollör afgår. Denne åtnjuter å öfvergångsstat 1,800 kr. lön, de i tab. för biträdande kammarskrifvaren upptagna sportler samt derjemte uppbördsprovision af ^ procent å nppbörden intill 4,500,000 kr. och fi' B procent å öfverstigande belopp. 3 ) Detta anslag nppbäres och redovisas af öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen. 4 ) Tjensten hålles vakant. ö ) En kustroddaresyssla hålles vakant. e ) Tullkainmareförestandarebcfattningen hålles vakant, så länge å öfvergångsstat qvarstår en tullförvaltare i Knngelf. Denne uppbär 1,500 kr. i lön, 500 kr. i tjenstgöringspeuningar samt 100 kr. i båtlega och resekostnader. Tullkammarföreståndaren i Kungelf skall sjelf bestrida kostnaderna för skrifmaterialier. ') Tullförvaltaren skall bekosta uppvärmning, belysning och renhållning af expeditionslokalen. 8 ) En kustroddaresyssla är vakant. 9 ) Tullförvaltaren ekall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning och renhållning.,0 ) Sportlerna äro här fördelade på alla kustroddarne, ehuru i verkligheten 4 icke åtnjöto några, och af de öfriga roddarne tre uppburo 20 kr., två 19 och tre 12 kr. ") 4 af dessa kustroddare åtnjöto i sportler 15 kr. hvardera. 12 ) En af gränsridarne uppbar det i tab. upptagna sporlelbeloppet. n ) N. v. skeppsmätaren i Varberg åtnjuter ett personligt arfvode af 150 kr. af stadens medel. ") Platsen står tills vidare vakant. ") Kustvakten till häst tjenstgör såsom kustvakt till sjös. Tre kastvakttjenster till sjös och en kustroddarebefattning hållas tills vidare vakanta. "Två andra kustroddarebcfattningar tillsättas icke förr än två å öfvergångsstat upptagne kustvakter till fot afgått. Dessa båda kustvakter tjenstgöra såsom kustvakter till sjös och åtnjuta hvardera 360 kr. i arfvode, 240 kr. i tjenstgöringspeuningar, 300 kr. i båtlega samt 300 kr. i alderstillägg. ") Dessa båda kustvaktsbefattningar hållas tills vidare vakanta.,; ) Till e. o. tjenstemän och betjente utbetalades år 1885 inom Vestra distriktet ett belopp af 25,606 kr. Antalet e. o. tjenstemän och betjente, högsta oeh lägsta arfvodesbeloppet samt hela det utbetalda beloppet vid hvarje tullkammare, inspektion, kontor o. d. voro:
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 67 IV. C) Södra distriktet. Distriklet omfattar Malmöhus och Kristianstads län. ') Befälhafvare befattningen för kustbevakningen i Skåne upprätthålles på förordnande af tullförvaltaren i Helsingborg, som derför åtnjuter, utom rese- och traktnmcntsersältning, dels ett arfvode af 1.200 kr,, dels ock ersättning för hvad han under tjensteresor bör afstå til! dem, som hans tullförvaltaretjenst under tiden bestrider. 2 ) Tullstationsföreståudarne i Viken, MÖlle, Kyrkbacken, Lomma och Limhamn atlönas icke af Tullverket, utan af enskilde. 3 ) Denna kustsergeantbefattning hålles tills vidare vakant. 4 ) Tills vidare hällas 7 kustvakttjenster till fot och 1 d:o till sjös samt 11 kustroddaresysslor vakanta, hvarjemte ytterligare 1 kustroddareaflöning besparas, så länge en kustroddare är tillförordnad kustvakt till fot i Lerhnmn. 6 ) Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens renhållning och uppvärmning. 6 1 Skeppsmätarens sportler hafva i medeltal för åren 1878 85 uppgått till blott 292 kr. om året. '} Denna befattning hålles vakant. s ) Tills vidare hållas 5 kustvakttjenster till fot och 5 kustroddaresysslor vakanta, hvarjemte 2 andra kustroddaresysslor upprätthållas endast på förordnande. 9 ) Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier. lf ') Tills vidare hallas 1 kustsergeantbefattning till häst, 2 kustvakttjenster till fot, 1 d:o till sjös och 7 kustroddaresysslor vakanta. n ) Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning. 12 ) Rodd aren har skyldighet att jemväl tjenstgöra som vaktmästare. I3 ) Tills vidare hallas 1 kustsergeanttjenst till häst, 5 kustvakttjenster till fot och 2 kustroddaresysslor vakanta. i4 ) Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier och expeditionslokalens upplysning, hvaremot staden lemnar ersättning för lokalens uppvärmning och rengöring. ') Kustchefsbefattningen i Ystads fördelning hålles vakant. Af de besparade aflöningsförmånerna utgå 350 kr. till kustchefen i Malmö såsom befälhafvare öfver kustbevakningen i Ystads fördelning och 300 kr. till tullförvaltaren i Simrishamn såsom befälhafvare öfver kustbevakningen i Simrishamns fördelning. - l6 ) Kustvakttjensten till häst, 5 kustvakttjenster till fot och knstroddaresysslan hållas vakanta, hvarjemte f, n. ytterligare en kustvakts till fot aflöning besparas, så länge tjensteinnehafvaren är t. f. kustsergeant till häst.,t ) Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt tjenstelokalens uppvärmning och belysning. 18 ) Kustsergeanttjensten till sjös, 3 kustvakttjenster till fot och 2 kustroddaresysslor hållas vakanta. 19 ) Två kustvakttjenster till fot och en kustroddaresyssla hållas vakanta, hvarjemte en knstvakts till sjös aflöning besparas, så länge tjensteinnehafvaren är t. f. kustsergeant till sjös. 2f ') Vid tullkammaren i Ahus tinnes en roddare, som å öfvergangsstat åtnjuter 300 kr. i lön samt 150 kr. i tjenstgöringspenningar, och som år 1885 uppbar 73 kr. i sportler. Till e. o. tjenstemän och betjente utbetalades år 1885 ett belopp af 16,954 kr. Antalet e. o. tjenstemän och betjente, högsta och lägsta arvodesbeloppet samt hela det vid hvarje tullkammare eller station utbetalda beloppet voro 1885: IV. D) Sydöstra distriktet. Detta distrikt omfattar Blekinge och Kalmar län. ') Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning och renhållning. 2 ) En kustroddaresyssla hålles tills vidare vakant. 3 ) Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning ni. m. 4 ) Tullförvaltaren och kontrollören bekosta gkrifraaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning och belysning, öfveruppsyningsmanuen städning af sitt tjensterum. 5 ) De i kolumnen upptagna sportlerna tillkom en af kustioddarne. En kustroddaresyssla hålles tills vidare vakant. 6 ) Tullförvaltaren och kontrollören bestrida gemensamt kostnaderna för skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning oeh renhållning. ') Utom de i tab. upptagna tjenstemän och betjente funuos år 1886 å öfvergang^- eller indragningsstat 9 tjenstemän och betjente. för hvilkas atlöningsförmåner redogöres i följande tabell: Antalet e. o. tjenstemän och betjente, högsta och lägsta arfvodesbeloppet samt hela det vid hvarje tullkammare eller tullinspektion utbetalda beloppet voro 1885:
68 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. IV. E) Gotlands distrikt. Distriktet omfattar ön Gotland. ') Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning och rengöring. 2 ) Kontrollören skall äfven bestrida de göromål, som tillhört den. tttlförenr i Visby anstälde Uilltisktilen. 3 ) Anslaget besparas, så länge en karnmarskrifvave å öfvcrgångasiat qvarstär. Denne åtnjuter 1.000 kr. i lön och 500 kr. i fjenstgöringspenningar. ) Två kustroddaresysslor hallas tills vidare vakauta. 5 ) rppsyniiigsnianncn skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning och renhållning. 6 ) Tullinspektören skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning oeh rengöring. ') Uppsyningsmaunen skall bekosta skrifmaterialier. R ) Tullinspektören skall bekosta skrifmaterialier. q ) Utom den ofvan under anm. 2 upptagna kammarsfcrifvaren finnes å öfvergångsstat 1 vaklmiistare (vid tullstationen i Ljugarn). hvilken åtnjuter 360 kr. i lön och 140 kr. i tjenstgöiingspenningar. Vid tullkammaren i Visby finnas 1 kustroddare och 1 vaktmästare å indragningsstat, och åtnjuter den förre 300 kr. oeh den senare 250 kr. i lön. Ar 1885 uppburo vid tullkammaren i Visby 3 kainmarskrifvure resp. 21, 29 och 9G kr. eller tillsammans 146 kr., 2 e. o. vaktmästare 19 oeh 42 kr. samt 1 e. o. kustroddare 62 kr. Samtliga e. o. tjenstemäns och betjentes arfvoden inom distriktet uppgingo sålunda till 269 kr. IV. F) Östra distriktet. Detta distrikt omfattar Östergötlands län. ') Tullförvaltaren skull bekostn båtbrygga oeh skrifmaterialier. 2 ) Dessa befattningar hållas vakanta. 3 ) Ofveruppsyningsmannen skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning och rengöring. ) Hyresbidraget utgår med 20 kr. Ä ) Tullförvaltaren och kontrollören bestrida gemensamt kostnaderna för skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning och rengöring. 6 ) Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning oeh renhållning. - ') Vid tullkammaren i Linköping uppbar år 1885 en e. o. kammarskri f vare utom det i tab. upptagna anslaget till skrifbiträde 62 kr., en d:o 100 kr. samt en e. o. vaktmästare 160 kr. IV. G) Norra distriktet. Distriktet omfattar Norrbottens, Vesterbottens oeh Vesternorrlands län samt Helsingland. '} Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning och renhållning. 2 ) Ofveruppsyningsmannen skall bestrida kostnaderna för skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning oeh renhållning. 3 ) En jaktbåtsmanssyssla är vakant. -- 4 ) Kustuppsyningsmansbefattningen hålles tills vidare vakant. 1'nder tiden åtnjuter uppsyningsmannen 200 kr. i båtlega samt 2 kr. för hvarje dag, som patrnllering eger rum. ) Tullförvaltaren och kontrollören bekosta gemensamt skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning oeh renhållning. e ) Dessa förmåner bekostas af Svartviks bolag. Kofodret löses med 150 kr. 7 ) Dessa förmåner bekostas af Vifsta varfs bolag. s ) Ofveruppsyningsmannen skall hålla expeditionslokal samt bekosta densatmnas uppvärmning, belysning och renhållning. 9 ) Knligt Generaltullstyrelsens skrifvelse d. 20 april 1882 åtnjuter denne vaktmästare ett lönetillägg af 100 kr. in ) Denna vaktmästaresyssla hålles vakant. ") Hyresbidraget utgår med 45 kr. 12 ) Hyresbidraget utgår med 22 kr. 50 öre till hvardera af de båda vaktmästarna. 13 ) Till Norra distriktet höra äfven tullstationerna i Sandarne, Iggesund, Stockviken, Ilusum, Skeppsvik, Bureå, Sävenäs, Furuögrundet oeh Finnklippan, hvilkas personal icke nfiönns af Tullverket, utan af enskilde. Vid tullkammaren i Haparanda Unna tvä gränsvakter, hvilka å Öfvergångsstat åtnjuta 300 kr. i nrfvode och 300 kr. i tjenstgöringspenningar hvar, samt 3 d:o, hvilka å indragningsstat uppbära hvardera 300 kr. Till e. o. tjenstemän oeh betjente utbetalades år 1885 ett belopp af 3,337 kr. Högsta och lägsta arfvodesbeloppet samt hela det utbetalda beloppet vid hvarje tullkammare voro: IV. H) Inre bevakningsdistriktet. Detta distrikt omfattar Kronobergs, Skaraborgs, Jönköpings och Örebro län samt delar af Elfsborgs oeh Vermlands län. ') Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens belysning, uppvärmning och rengöring. 2 ) Tullkammareföreståndaren skall hålla skrifmaterialier och expeditionslokal. 3 ) Vid tullkammaren i Venersborg finnes en vaktmästare, som å Öfvergångsstat åtnjuter 360 kr. i lön oeh 140 kr. i tjenstgöringspenningar. A indragningsstat qvarstå vid tullkammaren i Jönköping 1 tulldistriktschef med 4,000 kr. och 1 vaktmästare med 250 kr. i lön samt vid tullkammaren i Borås 1 vaktmästare med 250 kr. i lön. Vid tullkammaren i Jönköping uppbar 1885 en e. o. vaktmästare 46 kr. IV. I) Vermlands och Elfsborgs läns gränsdistrikt. ') Tullförvaltaren skall bekosta skrifmaterialier samt expeditionslokalens uppvärmning, belysning och renhållning. 2 ) Tullkammareföreståndare skall hålla skrifmaterialier oeh expeditionslokal. N. v. tnllkammareföreståndaren i Arvika åtnjuter å indragningsstat 800 kr. lön såsom bevakningskontrollör. 3 ) Gränsridaren vid posteringen i Eda åtnjuter 500 kr. i arfvode såsom t. f. tullstationsföreståndare i Grundforsen uti Kopparbergs läns gränsdistrikt samt ersättning med 1 kr. 50 öre om dagen eller 547 kr. 50 öre om året för tjenstgoring vid posteringen i Transtrand i samma distrikt; gränsridaren vid posteringen i Röjdåfors utom stat 25 kr. i båtlega oeh 400 kr. i arfvode såsom tullstationsföreståndare derstädes; gränsridaren vid posteringen i Nössemark utom stat i båtlega 25 kr. samt 400 kr. i arfvode såsom tullstationsföreståndare i Strand; gränsridaren vid posteringen i Finnskogen 400 kr. i arfvode såsom tullstationsföreståndare i Djekneliden: gränsridaren vid posteringen i Skillingmark 400 kr. i arfvode såsom tullstationsföreståndare i Högsäter; gränsridaren vid posteringen i Trankil utom stat 50 kr. och gränsridarne vid posteringarna i Loviseholm, Högen och Fågelvik hvardera utom stat 25 kr. i båtlega. Arfvodena till tullstationsföreståndarne utgå såsom ersättning för Ökadt arbete samt för hållande af expeditionslokal oeh magasin. 4 ) Utom de i tab. upptagna belopp utgingo 1885 till 1 t. f. gränsridare vid posteringen i Grundforsen 1,095 kr. i dagtraktamente och 150 kr. i resekostnader; till 1 d:o vid d:o i Eda 1,095 kr. i dagtraktamente; till 1 d:o vid d:o i Idre 360 kr. i dagtraktamente. I vikariatsersättning och för tjenstebiträde utbetalades 1885 till 1 t. f. uppsyningsman 87 kr., 1 t. f. vaktmästare 55 kr., 1 t. f. gränsridare vid posteringen i Loviseholm samt till 5 e. o. gränsridare tillgammans 300 kr,, högst 90, lägst 10 kr. IV. K) Kopparbergs läns gränsdistrikt. De inom distriktet belägna tullstationerna i Grundforsen och Flötningen samt gränsposteringarna i Transtrand oeh Idre lyda under tullkammaren i Karlstad. ') Tullkammareföreståndaren skall hålla gkrifmaterialier och expeditionslokal. IV. L) Jemtlands läns gränsdistrikt. ') Tullinspektören åtnjuter årligen 300 kr. för underhåll af Tullverkets byggnader i Funäsdalen. 2 ) Utgår med 150 kr. om året. 3 ) Uppgifterna för tullkammaren i Östersund med underlydande afse år 1887, enär med detta år en förändring i den förut gällande staten inträdde. ) Tullförvaltaren skall hålla skrifmaterialier och expeditionslokal. ö ) Gränsridarne åtnjuta arfvoden såsom tullstationsföreståndare i Skalstugan och Melen. 6 ) Sysslan är vakant. ; ) På indragningsstat är 1 tullinspektor i Östersund med 1,600 kr. lön uppförd.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 69 V. direktionen öfver Tull&tetteiis enskilda yensionsivriittning. Gällande reglemente för Tullstateus enskilda pensionsinrättning är af K. M:t utfärd ad t den 30 maj 1884 (Sv. Förf.-saml. 1884, mr 30) och innehåller äfven stadganden om direktionen. Byråchefen å Generaltullstyrelsens revisionsbyrå är direktionens sjelfskrifne ordförande och tulltiskalen i Stoekholin, i egenskap af kassans ombudsman, sjelfskrifven ledamot i direktionen. Direktionens of riga fem ledamöter (jemte suppleanter) utses genom val för ett år. 1 början af hvarje ar utväljer direktionen bland sina ledamöter två syssloman, hvilka det åligger att jemte ordföranden tillse, att direktionens beslut vederbörligen verkställas, att kassans lånehandlingar hållas i ordning och säkert förvar, att kapitalfordringar och förfallna räntor å utsatt tid inbetalas och att i allmänhet pensionsinrättningens angelägenheter med omsorg, och noggrannhet förvaltas. Ledamotskapet i direktionen, äfvensom sysslomannens och ombudsmännens befattningar, åtföljas icke af någon lön eller arfvode. För oundgängligt arbetsbiträde äfvensom för öfrige kostnader meddelas efter godkända rakningar ersättning af direktionen.
70 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 71
72 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 73
74 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 75
76 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 77
78 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. 79 Anmärkningar till tab. 8: VI VIII. # Angående vilkoren för pensions erhållande m. m. se berättelsens tnxt. För innehafvare af ålderstillägg ökas pensionen å Allmänna indragningsstaten med ett belopp motsvarande tre fjerdedelar af utgående ålderstillägg. VI. Skogsstaten. Gällande skogsordning är af K. M:t utfärdad den 29 juni 1866 (Sv. Förf.-saml. 1866, mr 62). Gällande instrnktion för Skogsstaten är af K. M:t utfärdad den 19 nov. 1869 (Sv. Förf.-saml 1869, n:r 66) med ändringar genom K. Kung. den 1 febr. 1878 {Sv. Förf.-saml. 1878, n:r 4), K. Cirkuläret den 3 dec. 1880 (Sv. Förf.-saml. 1880, n:r 63) samt K. Br. den 10 nov. 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 59). Indelning af tjenstgöringiområdena är fastsläld genom K. Br. den 10 dec. 1869 (Sv. Förf.-saml. 1869, u:r 73) med ändringar jemlikt Skogsstyrelsens skrifvelser den 19 juni 1875 (Sv. Förf.-saml. 1875, n:r 65), den 14 dec. 1876 (Bih. t. Sv. Förf.-saml. 1876, n:r 58) och den 27 dec. 1882 (Bih. t. Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 76). Kungörelse angående skyldighet för landtmätare att vid vissa förrättningar begära förordnande för skogstjensteman att vid förrättningen närvara är af K. M:t utfärdad den 31 Okt. 1879 (Sv. Förf.-saml. 1879, n:r 53). Aflöningsförmånerna äro till sitt n. v. belopp faststälda genom K. Br. den 5 jnni och 16 okt. 1874 samt den 4 dee. 1885. De bestridas dels af de å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda ord. anslagen för skogsstaten samt för kronoskogarnes förvaltning med ett belopp för år 1886 af tillsammans 618,450 kr., dels i några enstaka fall af skogsförsäljningsmedel från under skogsstatens vård stående ecklesiastika skogar. Sportler uppbäras af skogsstatens tjenstemän i någon afsevärd mån endast i Kopparbergs och de fem norrländska länen. De utgöras hufvudsakligen dels af ersättning för utsyning af skogsalster i dessa län enligt K. Förordn. den 18 sept. 1874 (Sv. Förf.-saml. 1874, n:r 79), med ändring enligt Skogsstyrelsens kungörelse den 26 juni 1882 (Bih. t. Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 35), dels af godtgörelse för skogsindelning å allmänna skogar enligt af K. M:t utfärdad taia på arfvode för skogsförrättningar, som efter särskildt förordnande verkställas, den 12 nov. 1875 (Sv. Förf.-saml. 1875, n:r 91), med ändringar den 29 febr. 1876 (Sv. Förf.-saml. 1876, mr 10) och den 12 maj 1882 (Sv. Förf.- saml. 1882, n:r 22), dels af beslagare -andelar och reseersättning för skogsodling å kal utmark. Af dessa sportler äro ersättning för virkesutsyning samt godtgörelse för skogsindelning å allmänna skogar de betydligaste. Under den förstnämnda titeln ntgingo åren 1875-83 i medeltal 42,279 kr. 70 öre till revirförvaltarne å 30 revir. I godtgörelse för skogsindelning å allmäna skogar utbetalades år 1885 af K. Domänstyrelsen ett belopp af 36,153 kr. 18 öre, hvaraf icke mindre än 20,164 kr. 21 öre utanordnades till å reviren nian lön eller arfvode anstälde extra jägmästare. I sportlerna äro icke inräknade sådana ersättningar, hvilka icke utbetalas af K. Domänstyrelsen. Hit höra: godtgörelse, i rundt tal 5,000 kr. årligen, från sjunde hufvudtitelns rese- och traktamentsanslag till jägmästare för utstämpling på grund af K. Br. den 9 dec. 1870 (Sv. Förf.-saml. 1870, n:r 67) af kronans ekar samt til! master och spiror användbar furuskog; ersättning till skogstjensteman för deltagande i afvittringsförrättning enligt K. Br. den 12 juni 1878 (Bih. t. Sv. Förf.-saml. 1878, n:r 35); samt ersättning till skogstjensteman för närvaro vid landtmäteriförrättning, der boställes rätt är i fråga, enligt K. Kung. den 31 mars 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 11). Skogsstaten är indelad i 9 distrikt, af hvilka Norrbottens distrikt omfattar Norrbottens län; Vesterbottens distrikt Vesterbottens län; Jemtlands distrikt Jemtlands län; Södra Norrlands distrikt Vesternorrlands och Gefleborgs län; Bergslagsdistriktet Kopparbergs, Vermlands, Vestmanlands och Örebro län; Östra distriktet Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län; Vestra distriktet Skaraborgs, Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus län; Smålands distrikt Kalmar, Jönköpings och Kronobergs län; samt Södra distriktet Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. ') Skogsinspektörs- och skogsingeniörstjensterna uppehållas endast på förordnande i afvaktan på en blifvande reglering af skogsstatens tjenstgöringsområden och lönevilkor. ) Reseersättningen inom Norrbottens och Vesterbottens revir utgår för närvaro vid afvittringssammanträden. Ar 1885 utbetalades i reseersättning tillsammans 500 kr. till 5 af revirförvaltarne i Norrbottens distrikt och 1,100 kr. till revirförvaltarne i Vesterbottens distrikt. 3 ) Aflöningen för jägmästaren i Juckasjärvi revir är jemlikt K. Br. den 13 apr. 1883 tillsvidare reserverad i afvaktan på reglering af Gellivara m. fl. revir och förstnämnde revir tillagdt Pajala och Tärendö förvaltningsområden. 4 ) Inom distriktet äro tidtals anstälde extra skogsbevakare emot dagaflöning eller arfvoden af 45 å 60 kr. i månaden under pågående skogsafverkningar äfvensom brandrotemästare emot arfvoden af 20 a 25 kr. Till dessa senare utbetalades år 1885 tillsammans 1,827 kr. s ) Jägmästartjensterna i Umeå, Gestriklands, Daga, Östkinds och Falbygds revir uppehållas i afvaktan på reglering endast på förordnande. ") Inom distriktet äro tidtals anstälde extra skogsbevakare mot dagaflöning eller arfvoden af 45 4 60 kr.
80 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1886. i månaden under pågående skogsafverkningar äfvensom brandrotemästare emot arfvoden af 20 ä 25 kr. Till dessa senare utbetalades år 1885 ett belopp af 788 kr. 7 ) Inom distriktet äro tidtals anstälde extra skogsbevakare emot dagaflöniitg eller arfvoden af 45 å 50 kr. i månaden under pågående skogaafverkningar. - ft ) Arfvodet ntgår af äkogsförsäljnhigsmedel från Sibohällskogen under Öckelbo kyrkoherdeboställe. 9 ) Till extra jagmästare ntbetalade år 1885 för skogsindelning å allmänna skogar inom Södra Norrlands distrikt 270 kr. Inom distriktet äro tidtais anstälde extra skogsbevakare emot dagaflöning eller arfvoden af 45 k 50 kr. i månaden under pågående skogsafverkningar. l0 ) Denna reseersättning åtnjutes vid ekutsyning å allmänna hemman. u ) Arfvodet till dessa kronojägare utgår af skogs försälj ni ngsmed el från under skogsstatens förvaltning stående ecklesiastika skogar.,2 ) Arfvodet utgår med 150 kr. af statsmedel och 50 kr. af skogsafkastningen vid Snnne och Östra Emterviks kommtuisterboställen.,3 ) Till extra jägmästare utbetalades ar 1885 for skogsindelning a allmänna skogar inom Bergslagsdistriktet.'1,702 kr. u ) Till extra jägmästare utbetalades år 1885 för skogsindelning å allmänua skogar inom Östra distriktet 3,993 kr. lö ) Utom de i tab. upptagna kronojngnretjensterna finnas inom distriktet två andra, af hvilka den enn, i Hunnebergs revir, upprättbålles af skogs tattaren vid Hunnebergs skogeskola, som dur för åtnjuter afkastningen af kronojägarebostället Qvarnbacken; oeh den andra, i Marks revir, af en extra kronojägare, som derför åtnjuter afkomsten af 3 / u m:t. Trenningen. Till extra jägmästare ntbetalades 1885 för skogsindelning å allmänna skogar inom Vestra distriktet 1,326 kr. 1B ) Arfvodet utgår med 100 kr. af statsmedel och 400 kr. af skogsförsaljmngsmedel från kyrkoherdebostäilet Nynäs. I7 ) Arfvodet utgår med 140 kr. af statsmedel och 360 kr. af Madesjö pastorats regleringsfonds medel.,8 ) Till extra jägmästare utbetalades år 1885 för skogsindelning å allmänna skogar inom Smålands distrikt 10,131 kr.,9 ) Till extra jägmästare ntbetalades år 1885 för skogsindeiniug å allmänna skogar inom Södra distriktet 742 kr. ) Reseersättningen för skogsingeniörerna uppgick år 1885 till 6,189 kr. 64 öre. Dagtraktamente erlägges af reqvireut med 5 kr. for hvarje förrättoingsdag. J1 ) Under år 1885 utgingo 2,497 kr. till meteorologiska ocb 3,978 kr. till växtfysiologiska undersökningar. VII. 1. K. Skogsinstitutet. Enligt nådiga stadgarne för de allmänna skogsläroverken i riket af d. 13 apr. 1886 (Sv. Förf.-saml. 1886, n:r 23) har Skogsinstitutet till ändamål att genom kostnadsfri undervisning utbilda skickliga skogshushållare och att utveckla skogsvetenskapen på nationel grund. Institutet förestås af en direktör ocb lyder närmast under Domänstyrelsen, hvars chef är institutets inspektor. Dess lärarepersonal utgöres af direktören, två lektorer samt extra lärare till det antal, den för skogsinstitutet faststälda stat upptager. Till biträde vid ledningen af de praktiska öfningarne anställer Domänstyrelsen, på direktörens förslag, assistenter till erforderligt antal. Läraretjensterna uppehållas i afvaktan på en bl i fvande reglering, endast på förordnande. Aflöningarna utgå af det å riksstateits sjunde hufvudtitel uppförda ord. anslaget for skogsinstitutet ') Reseersättning utgår för resorna vid elevernas praktiska öfniugar. VII. 2. Slttgsskolormi. Enligt nådiga stadgarne för de allmänna skogslaroverkcn af den 13 apr. 1886 (Sv. Körf.-saml. 1886, n:r 23), hafva statens skogsskolor till uppgift att genom kostnadsfri undervisning bibringa hufvudsakligast praktisk insigt och färdighet i skogshushållning och jagt, i syfte, vid Ombergs skogsskola, att förbereda till inträde vid Skogsinstitutet och, vid Öfriga skogsskolor, att utbilda skickliga skogvaktare. Elevernas antal vid Ombergs skogsskola få ej öfverstiga 10. Skogsskolorna stå under DomänstyrelsenB öfveruppsigt samt en hvar af dem under tillsyn af den skogsinspektör, inom hvars tjenstgöringsdistrikt skolan är belägen. Hvarje skola förestås af en föreståndare, som tillika är skolans lärare och till hvilkens biträde är anstäld vid Ombergs skogsskola en underlärare och vid de öfriga skogsskolorna en skogsrättare. Utom statens skogsskolor finnas två enskilda skogsskolor, nemligen Skogshålls och Presteruds, hvilka åtnjuta understöd af statsmedel och på grand häraf ansetts böra upptagas i tabellen. Utgifterna för statens skogsskolor bestridas af det å riksstatens sjunde hnfvndtitel uppförda anslaget för statens skogsskolor för år 1886 utgående med 23,650 kr. Skogshalls och Presteruds skogsskolor åtnjuta hvardera 3,800 kr. Såsom i 4:de häftet af denna publikation sid. 122 omnämnts, aflönar staten med 1,000 kr. en lärare i skogshushållning vid Gotlands läns folkhögskola. ') Föreståndarne för statens skogsskolor äro tillika jägmästare (revirförvaltare). 2 ) Då pension å Allmänna indragningsstaten ännu icke tilldelats någon tjensteman vid skogsskola, och då icke heller dessa tjensteman uttryckligen tillförsäkrats pensionsrätt å denna stat, kan det möjligen synas tvifvelaktigt, huruvida de ega sådan rätt, men då de väl höra till den kategori af tjensteman, hvilken har rätt till pension å Allmänna indragningsstaten enligt K. Br. d. 3 dec. 1812 och d. 25 juni 1818, har Statistiska Centralbyrån ansett sig berättigad att i tabellen härö fv an för dem upptaga pensionsbelopp. 3 ) Skogshalls skogsskola åtnjuter utom statsanslaget 2,500 kr. af Södermanlands läns hushållningssällskap. Skolan lyder närmast under en af hushållningssällskapet tillsatt skogsstyrelse af 5 personer. Reglemente är af hushållningssällskapet utfärdadt för skolan den 28 jan. 1876. ) Presteruds skogsskola åtnjuter utom statsanslaget 1,400 kr. af Vermlands läns och 1,000 kr. af Örebro läns landsting. Skolan står under öfverinseende af en styrelse, bestående af 2 ledamöter från Vermlands och 2 från Örebro län. VIII. Domänintendenter. Grunderna för förvaltningen af kronans domäner äro faststälda genom K. Br. den 10 nov. 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 59). Domänintendenternas göromål äro bestämda senast genom K. Br. d. 7 dec. 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883, n;r 70). De förordnas af K. M:t tillsvidare för en tid af tre år. Utgående afiöningsförmåner fastställes för ett år i sänder. De bestrides af det å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda extra anslaget till äflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen i orterna med ett belopp för år 1886 af 45,000 kr. samt af det å samma hufvudtitel uppförda extra anslaget till resekostnader vid domänförvaltningen med ett belopp för år 1886 af 21,382 kr.! ) För beredande af biträde vid domänärendenas handläggning å landskontoren var år 1886 ett belopp af 6,600 kr. anslaget att fördelas emellan de olika länen på följande sätt: Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Elfsborgs, Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads och Malmöhus län 700 kr., Uppsala, samt Göteborgs och Bohus län 500 kr. hvardera. För detta anslag är redan redogjordt i 4:de häftet af Aflöningsoch pensionsstatistiken under Kungl. Maj:ts Befullniiigshafvande med landtstaten.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1885. 81
82 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1885.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1885. 83
84 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1885.
Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1885. 85 Anmärkningar till tab. 8: IX. IX. Kontroll- och justerlngseäsendet. Uppgifterna afse år 1885 utom i fråga om öfverkontrollörerua vid bräuvinstillverkuingen, hvilkas aflöningsförmåner äro uppgifua för tiden d. 1 sept. 1884 31 aug. 1885. IX. 1. Kontrollen vid hrånvinstitlverkningen. Ar 1885 gällande bestämmelser rörande kontrollen vid bränvinstillverkuiugen finnas intagna i Kung], förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin d. 2 juni 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 25), ordningsstadga för bränvinsbrauneriema i riket d. 3 nov. 1882 (Sv. Förf.-sanil. 1882, n:r 51) samt i K. stadgan för allmänna bränvinsnederlag d. 16 nov. 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883, n:r 69). Biträdande öfverkontrollörens i Gotlands län löneförmåner äro bestämda genom K. Br. d. 25 HOV. 1884. Ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin och ny ordningsstadga för bränvinsbrännerierna äro af K. M:t utfärdade d. 13 juli 1887 (Sv. Förf.-saml. 1887, n:r 44 o. 45). Beträffande tillsyningsmännen vid brännerinederlagen bor nämnas, att då såsom regel gäller, att en tillsyningsmau är an8tåld vid hvarje nederlag, och då exakt uppgift om antalet uppsyningsmän saknats, har i tabellen antalet tillsyningsmän för hvarje län uppgifvitb lika med antalet bräunerinederlag, oaktadt på ett eller annat ställe tillsynen vid två eller flere nederlag ntofvats af samma person. ') För Stockholms stad och Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Vestmanlands län var en gemensam Öfverkontrollor anstäld och är hans aflöning i tabellen här upptagen under Stockholms stad. 2 ) För Östergötlands och Jönköpings län var en gemensam öfverkontrollor anstäld och är hans aflöning i tabellen här upptagen under Östergötlands län. s ) För Kronobergs och Kalmar län var en gemensam öfverkontrollor anstäld och är hans aflöning i tabellen har upptagen under Kronobergs län. 4 ) För Hallands, Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs län var en gemensam öfverkontrollor anstäld och är hans aflöning i tabellen här upptagen under Hallands län. ft ) Dagarfvode. K ) Arfvodet till uppbördsmannen af koiitrolleffekter i Kopparbergs län utgick blott för tre fjerdedelt år. IX. 2. Kontrollen vid tillverkningen af hvithetssocker. Ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna i riket är af Kungl. Maj:t faststäld d. 30 maj 1873 (Sv. Förf.-saml. 1873, n:r 34) med ändringar d. 16 juni 1882 (Sv. Förf.- saml. 1882, n:r 27). Gällande förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket är af d. 16 juni 1882 (Sv. Förf.-saml. 1882, n:r 27). De i tabellen upptagna fabrikerna voro under år 1885 i verksamhet: Arlöf I jau. 17 mars och 27 sept. 17 dec; Säbyholm 1 jan. 4 mars och 25 sept. 31 dec; Staffanstorp 18 okt. 31 dec. IX. 3. Justerare. Gällande instruktion för justerare af mått och vigt utfärdades af K. M:t d. 31 okt. 1884 (Sv. Förf.-saml. 1884, n:r 60). Af de justerare, som före 1879 af K. Landtmäteristyrelsen erhållit förordnande i enlighet med nämnda styrelses kungörelse d. 12 mars 1866 (Sv. Förf.-saml. 1866, n:r 10), qvarstå enligt tabellen sex, bvilka hufva rättighet att justera redskap af äldre mått- och vigtsystemet, men ej efter det metriska. Arfvode för justering af mått oeh vigt utgår efter taxor faststälda af K. M:t d. 5 juni 1874 (Sv. Förf.-saml. 1874, n:r 35) och d. 27 febr. 1880 (Sv. Förf.-saml. 1880, n:r 6). Om styrelsens för statens jeruvägstraiik och styrelsers för enskilda jernvägar rätt att för justering anlita justerare oberoende af distriktsindelniugen. se texten. Genom K. Justeriugsstyrelseus kung. d. 13 nov, 1879 (Sv. Förf.-saml. 1879, n=r 53) indelades riket i 53 justeraredistrikt. Sedermera hafva distrikten n:r II och 12 sammanslagits, n:r 33 och 36 i ådragits samt fördelats det förra på distrikten n:r 32 och 34, det senare på n:r 35 och 37. För justerare af branvinsprofningsinstrument är instruktion jemte taxa faststäld d. 17 maj 1861 (Sv. Förf.-saml. 1861, n:r 32). Årsarfvodet utgår enligt K. Br. d. 20 aug. 1869. Hvarje justerare åligger att utan särskild ersättning hålla arbetslokal, instrument, verktyg m. m. ) Enär distrikten n:r 11 och 12, efter justerarens i distriktet n:r 11 död, sammanslogos i juli 1885, har fullständig nppgift angående arfvodesbeloppet icke kunnat erhållas. Den i tab, upptagna summan anger inkomsten af distriktet n:r 12 för hela året 1885, men af n:r 11 blott för senare hälften af året. 2 ) Distrikten n-.r 50 och 51 skötas f. n. (1887) af samme justerare.
86 Tab. 8. (Forts.) Aflöning m. m. för de till K. Finansdepartementet hörande stater och kårer år 1885. Anmärkningar till tab. 8: X XI. ^ Angående vilkoren för pensions åtnjutande m. m. se berättelsens text. X. K. Direktionen öfver Civilstatens pensiominrätlning. Gällande reglemente för pensionsinrättningen är af K. M:t titfärdadt den 28 sept. 1883 (Sv. Förf.-saml. 1883, n-.r 54). Anöningsstat faststäldet genom K. Br. den 15 juni 1883. Vilkoren för aflöoidgsförmånernas åtnjutande äro bestämda genom K. Br. den 30 nov. 1877. Direktionen, hvilken äfven förvaltar Civilstatens enkeoeh pupillkassa, består af 1 ordförande och 1 ofverkommissarie, hvilka förorättas af K. M:t, samt 3 af delegarne valde ledamöter. Delegame i kaaaan sammanträda genom fullmäktige hvart femte år. Af Direktionen antagas 1 sekreterare och ombudsman, 1 kassör, 1 revisor och kammarskrifvare, 1 kanslist samt 1 vaktmästare. De inrättningen tillkommande afgifter indrifvas genom af direktionen antagne redogörare. Af dessa åtnjuta de, som äfven utbetala pensioner, 4 procent provision af hvad de behörigen redovisa såsom utgift eller leverering, och öfrige redogörare 3 procent å hvad de vederbörligen leverera. ') Af detta arfvode utgå 50 kr. såsom ersättning för förvaltningen af Isbergska fonden och 150 kr. såsom ersättning för förvaltningen af Piléenska fonden. - ; ) Af detta arfvode utgå 40 kr. såsom ersättning för förvaltningen af Isbergska fonden och 125 kr. såsom ersättning för förvaltningen af Filéenska fonden. 3 ) Af detta arfvode utgå 10 kr. såsom ersättning för förvaltningen af (sbergska fonden och 25 kr. såsom ersättning för förvaltningen af Filéenska fonden. 4 ) Dessa sportler utgöras af 3 procent å inlevererade medel, 6 ) Dessa sportler utgöras af 4 procent å utbetalade peasioner eller inlevererade medel (se S ^1 ' gällande reglemente). ) Till extra biträden äro för år anvisade 4,000 kr., hvaraf för år 1885 utgått i arfvoden och gratifikationer 2,625 kr., nemligen till 1 arfvodist 1,000 kr., till 2 d:o hvardera 275 kr., till 5 e. o. tjenstemän 1,000 kr. och till 2 e. o. vaktmästare 75 kr. XI. K. Direktionen ö/uer HancieUMtant pentionsanitalt. Gällande reglemente för Handelsflottans pensionsanatalt är af K. M:t otfardadt den 29 jan. 1864 (Sv. Förf.-saml. 1864, n:r 6), med ändringar af den 6 aug. 1869 (Sv. Förf.-saml. 1869, n:r 18), den 6 aug. 1870, den 9 juni 1871, den 2 febr. 1877 (Sv. Förf.-saml. 1877, n : r 3) och den 28 mars 1879 (Sv. Förf.-saml. 1879, n:r 17). De särskilda aflöningsförmånerna bestämdes genom K. Br. den 10 mars 1876. Direktionen består af 1 ordförande och 2 ledamöter, hvilka förordnas af K. M-.t. Direktionen antager kamererare, som tillika är sekreterare, samt i öfrigt nödigt skrifbiträde och vaktbetjening.