INLEDNING TILL. Kungl. Pensionsstyrelsen. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. X, Avlönings- och pensionsstatistik. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse avgiven... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = 1:1-10. Efterföljare: Befattningshavare i statens och de större städernas tjänst : deras antal och löneförmåner åren / av Kungl. Socialstyrelsen. Stockholm, Isaac Marcus, s. (Sveriges officiella statistik). Anställnings- och avlöningsförhållandena för lägre personal i allmän tjänst / utgiven av Kungl. Socialstyrelsen. Stockholm : Isaac Marcus, , 115 s. (Sveriges officiella statistik). Kungl. Pensionsstyrelsen. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 112: Tab. 93. Statens pensionsanstalt BISOS X digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-x0-8901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. X) AFLÖNINGS- OCH PENSIONSSTATISTIK. I: 6. STATISTISKA CENTRALBYRÅNS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE AFGIFVEN ÅR STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse I XXX. Inledning I. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Ecklesiastikdepartementet hörande stater och kårer. I III. Ecklesiastikstaten ) II. A) Aflöningsförmåner II. B) Pensionsförmåner XXI. Tab. Sammandrag af aflöningsförmånerna för Domkapitlen, Presterskapet, den öfriga Kyrkoförvaltningen samt kyrkobetjeningen XXIX. Table des matières. Pages. Rapport au Roi I XXX. Introduction I. Salaires et pensions des autorités subordonnées au Département des cultes et de l'instruction publique. I III. Fonctionnaires de l'église.) II. A) Salaires II. B) Pensions XXI. Tabl. Résumé des salaires des Chapitres, du Clergé et des Fonctionnaires subalternes de l'église XXIX. Tabeller Tab. 9. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Ecklesiastikdepartementet hörande stater och kårer ecklesiastikåret 1886 (1 maj april 1887). (Jfr hänvisningarna i tabellen å sid. XXIX) *) 1. I. Domkapitlen 1. II. Presterskapet 6. III. Kyrkoförvaltningen och kyrkobetjeningen (år 1887) 85. Tableaux Tabl. 9. Salaires et pensions des autorités subordonnées au Département des cultes et de l'instruction publique pour l'année ecclésiastique de 1886 (1 mai avril 1887) *) 1. I. Les Chapitres 1. II. Le Clergé III. Les Fonctionnaires subalternes de l'église 85. *) För öfriga under detta departement lydande stater och kårer (undervisningsanstalter, medicinalstaten m. m.) skall redogöras i ett följande häfte. Angående de till Kungl. Ecklesiastikdepartementet hörande centrala embetsverken, se det häfte som afgafs år *) Le corps enseignant, le corps médical etc. seront traités dans un second volume. Pour les autorités, administrations et directions centrales subordonnées au mème département, voir Tome I.

6

7 TILL KONUNGEN. lotatistiska Centralbyrån får härmed underdånigst öfverlemna sjette häftet af den aflönings- och pensionsstatistik, som Centralbyrån enligt nådigt bref den 19 september 1879 blifvit anbefald att utarbeta, och redogöres i detta häfte för aflönings- och pensionsförhållandena för en del af de till Ecklesiastikdepartementet hörande stater och kårer, nemligen för Ecklesiastikstatens tjenstemän och betjente. Redogörelsen för öfriga under samma departement lydande stater och kårer (undervisningsanstalter, akademier samt vittra och lärda samfund, medicinalstaten, allmänna, välgörenhetsinrättningar, fromma stiftelser och pensionsanstalter) är afsedd att upptaga närmast följande häfte, hvilket redan är under utarbetande. Den i föreliggande häfte intagna tabellariska redogörelsen afser i fråga om Domkapitlen ocli Presterskapet ecklesiastikåret 1886 (1 maj april 1887), men för den öfriga Kyrkoförvaltningen samt kyrkobetjeningen året 1887, hvilket år äfven gäller för de under domkapitlen upptagna konsistorienotarierne och amanuenserne. Utarbetandet af tabellerna har försiggått i nära överensstämmelse med det för tabellerna i närmast föregående häften använda förfaringssätt, i det nemligen de behöfliga primäruppgifterna blifvit af»statistiska Centralbyrån från vederbörande myndigheter eller löntagare infordrade och derefter i Centralbyrån granskade och saminanstälda. Frän domkapitlen hafva sålunda uppgifter erhållits rörande desammas ledamöter samt tjenstemän och betjente; samtliga öfriga uppgifter, rörande det ordinarie presterskapet, den öfriga kyrkoförvaltningen samt kyrkobetjeningen, hafva infordrats från vederbörande kyrkoherdar. För aflijelpandet af i de inkomna svaren uppdagade felaktigheter och luckor har nödvändiggjorts en temligen vidlyftig skriftvexling. I likhet med hvad i föregående häften iakttagits torde Centralbyrån härefter få öfvergå till en kortfattad redogörelse för gällande allmänna bestämmelser rörande aflönings- och pensionsförhållandena för de i bifogade tabeller behandlade stater och kårer. Ajiönings- och pensionsstatistik: h 6. I

8 II Tabellernas uppställning. Aflöningsförmåner för Domkapitlen. Tab. 9. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Ecklesiastikdepartementet hörande stater och kårer. I III. Ecklesiastikstaten 1 ). Tabellerna angående Domkapitlen (afd. I) och Presterskapet (aftl. H) ii ro uppstälda i väsentlig öfverensstämmelse med hvarandra, med den skilnad hufvudsakligen, som betingas för presterskapet af fördelningen mellan de aflöningsförmåner, som utgå af församlingarna, och dem som utgå af kronan. För den öfriga kyrkoförvaltningen och kyrkobetjeningen (afd. III) har den tabellariska redogörelsen, såsom naturligt är, kunnat gifvas en betydligt mera sammanträngd form. [ tabellerna öfver domkapitlen och presterskapet Iemnas i Ii varje fall uppgift å tiden för den gällande löneregleringens fastställande samt från hvilken tid densamma tilllämpas. Förstnämnde tidpunkt antyder, i fråga om löneregleringarna för presterskapet, jemväl den tidpunkt, från hvilken desamma upphöra att gälla, enär föreskrifvet är, att de skola gälla under en tid af femtio år räknadt från den efter regleringens fastställande förstiiitriitfånde första maj, oansedt tilllämpningen af regleringen ej då kan ske. Under öfverrubriken kontanta aflöningsförmåner äro dernäst i tabellerna öfver domkapitlen och presterskapet upptagna de vederbörande tjenstemän tillkommande förmåner, som äro faststälda uti eller lösas med penningar. Förhållandet är dock icke att samtliga de i dessa kolumner upptagna aflöningar utgå med belopp som en gång för alla äro bestämda. Icke blott lösen för lönepersedlarne vexlar efter för deras lösande faststälda markegangspris, utan jemväl sjelfva de qvantiteter, för hvilka lösen utgår, kunna ökas eller minskas, t. ex. genom uppförandet af nya på detta sätt beskattade verk och inrättningar, eller nedläggande af äldre dylika. Till och med de i lönerna ingående»penningeafgifter» äro, såsom delvis utgående i visst förhållande till den allmänna bevillningen eller bestående i personliga afgifter, underkastade ej obetydliga vexlingar från år till annat. De i hithörande tabeller utförda slutsummor af de kontanta aflöningsförmånerna äro således närmast att betrakta såsom ett uttryck endast för de faktiska förhållandena under det år redogörelsen afser. Bland öfriga ajlöningsförmåner äro äfven upptagna de med de ecklesiastika sysslorna förenade boställen med jordbruk, för hvilka i tabellen äro uppförda deras taxeringsvärden. I den vid regleringen i hvarje fall beräknade hela lönen, hvilken jemväl tinnes i tabellen upptagen, är den uppskattade afkomsten af bostället tagen i beräkning, liksom förhållandet är äfven med öfriga här till de icke kontanta räknade aflöningsförmåner, hvaraf framgår att denna»reglerade lön» i vanliga fall bör förete ett belopp, sctin mer eller mindre öfverstiger summan af de kontanta aflöningsförinånerna. Förmedels uppgifterna om taxeringsvärdet å foställena är man då i hvarje fall i tillfälle att beräkna till huru hög procent dessas afkastning bör uppgå, för att summan af samtliga arlöningsföriuåner skall uppnå det belopp, som vid löneregleringen beräknats. Såsom af tabellen framgår, gifves äfven ett icke obetydligt antal fall, i hvilka redan de kontanta aflöningsförmanerna ensamma hinna till eller öfverstiga det be- lopp, som vid löneregleringen ansetts skola vinnas genom der. kontanta lönen och afkastningen af bostället tillsammantagna. Såsom vanligt innehålla tabellerna uppgift äfven om beloppet af pensioner ur offentliga pensionskassor, äfvensom å de till dylik kassa utgående pensionsafgifter. Här afse hithörande kolumner dock endast pensioner till enkor och barn, enär, såsom bekant, i lag stadgad pension för tjensteinnehafvare sjelf icke inom ecklesiastikstaten förekommer. Angående pensionernas för enka och barn i vissa fall högre eller lägre belopp än det i tabellen augifna äfvensom pensionering ur enskilda kassor lemnas såsom vanligt en redogörelse här nedan i texten I tabellernas öfver domkapitlen och presterskapet sista kolumner lemnas en specifikation af de lönepersedlar, för hvilka de i föregående kolumner upptagna lösesummor utgå. I tabellen öfver kyrkobetjeningen lemnas i de vigtigare fallen motsvarande uppgifter i de vidfogade anmärkningarna. A) Aflöningsförmåner. I. Aflöningsförmåner för Domkapitlen. a) Regleringen af biskoparnes aflöning har genomförts enligt grunder, som angifvas i Kungl. brefvet den 15 juni 1861 till Kammarkollegium och Statskontoret äfvensom Kungl. cirkuläret den 26 februari 1864 till samtliga Kungl. Maj:ts Befallningshafvande och Domkapitlen. Kungl. brefvet den 15 juni 1861, hvilket ej finnes i Svensk Författningssamling intaget, har följande lydelse:»vår ynnest etc. Sedan Vi, med anledning af Rikets vid års riksdag församlade Ständers framstälda begäran om nndersökning rörande de med erkebiskops- och biskopsembetena förenade löneinkomster samt en förändrad reglering af desamma, under den 17 juli 1858 dels förklarat, det vid utnämning till erkebiskops- eller biskopsembete komme tills vidare att fästas det förbehåll, att den utnämnde skall vara underkastad den förändring i lönevilkor, som möjligen, i följd af den utaf Rikets Ständer åsyftade reglering kan komma att bestämmas, dels ock^ infordrat från erkebiskopen och samtlige biskoparne fullständiga uppgifter å alla med deras Fnnehafvande embeten förenade inkomster; så, och efter dtt dessa uppgifter till Vårt Ecklesiastikdepartement inkommit samt der blifvit granskade och sammanförda, hafva Vi, medelst den 16 december 1859 aflåten nådig proposition, föreslagit Rikets då församlade Ständer antagande af följande: Grunder för reglering af biskoparnes aflöning. l:o. En fnllständig reglering af biskoparnes löner bör, i mån af nuvarande innehafvares afgång eller så snart sådant ntan förnärmande af deras rätt ske kan och omständigheterna i öfrigt medgifva, verkställas. 2:o. De löner, som, fri bostad oberäknad, dervid böra biskoparne i de särskilda stiften tilldelas, bestämmas till följande belopp, nemligen: M Tabellerna sid öfver Domkapitlen och Presterskapet äro utarbetade under ledninu' af D:r V. Koéraner, tabellen sid. 85 l. r >8 öfver den öfriga Kyrkofurvaltniugeu och ktrkuhrtjtniui;eu under ledning af undertecknad Sundbärg.

9 Aflöningsförmåner för Domkapitlen. III Der biskopshus ej finnes, erhåller biskopen hyresersättning, som af Kungl. Maj:t bestämmes, dock ej öfverstigande 1,500 riksdaler. 3:o. Vid biskops afgång eller fornt, derest biskop blifvit med förbindelse att underkasta sig löneförändring tillsatt, skall utredning ske af alla de med tjensten förenade löneförmåners belopp, för hviiket ändamål boställenas afkastning bör med noggrannhet uppskattas, samt öfriga hemman, lägenheter eller jordar, som icke af biskopen bebos eller brnkas eller för boställets skötsel äro behöfliga, så snart lagligen ske kan, utarrenderas, hvarje gång för så lång tid, som för utarrendering af kronans egendomar i allmänhet är eller varder bestämd, allt i den ordning och på det sätt Kungl. Maj:t täckes närmare föreskrifva. 4:o. Om, efter skedd utredning, lönen bennnes öfverstiga det belopp, densamma enligt andra pnnkten bör utgöra, med så Htort värde, som svarar mot afkaatningen af ett eller flera med tjensten förenade prebendepastorat, bör det eller de derifrån skiljas och pastor der tillsättas i den ordning, som för regala gäll är stadgad, dock att för hvarje biskopsstol ett prebendepastorat varder såsom sådant bibehållet. Skulle prebendepastorat, hviiket enligt förestående grund borde från biskopslön skiljas, vara så litet, att det icke förmår a Höna egen pastor, må af Kungl. Majits särskilda pröfning bero, huruvida detsamma skall med annat pastorat förenas eller tills vidare vid samma biskopslön bibehållas. 5:o. HDfverskjuter biskopslön det för densamma bestämda värde med större beljpp än som motsvarar inkomsten af derifrån skilda prebendepastorat, bestämmer Kungl. Maj:t hvilka inkomster ytterligare böra derifrån afskiijns. Dessa ingå till Statskontoret för att under titel: «Biskopslöneregleringsfonden» redovisas och till jemnande af annan biskopslön användas. På samma sätt förfares, om löneinkomsterna befinnas öfverskjuta normalbeloppet med mindre summa än att något prebendepastorat genast kan derifråu skiljas. 6:0. Understiger biskopslön det för densamma faststälda belopp, skall fyllnaden i tjensten tilldelas af biskopslöneregleringsfonden, så snart denna dertill lemnar tillgång. 7:o. Så snart Kungl. Maj:t finner biskopslöneregleringsfondens årliga inkomst uppgå till det belopp, att af densamma ersättning kan biskop lemuas för prebendepastorat, som bör, men förut icke kunnat, från tjensten skiljas, och med egen kyrkoherde förses, gifves om verkställandet deraf nådig befallning, hvarvid, i valet mellan flera, företrädesvis bestämmes prebendepastorat i stift, der mer än tvenne sådana äro biskopen på lönen anslagna. 8:0. Biskopslöneregleringsfondens årliga inkomster må ej till annat fin här uppgifna ändamål disponeras, h%remot å densamma uppkommande behållningar må af Kungl. Maj:t användas till sådana utgifter, som af denna lönereglering kunna blifva en nödvändig följd eller tjena till dess fortskyndande 1 ). I anledning häraf hafva Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 29 oktober nästlidet år tillkännagifvit, det Rikets Ständer till alla delar antagit hvad Vi uti förberörde afseende föreslagit, med undantag allenast af den i 4:e pnnkten förekommande föreskrift, att pastorer uti alla de frånskilda prebendena skola tillsättas i den ordning, som för regala gäll är stadgad, hvilken föreskrift Rikets Ständer, på anförda skäl, ansett böra erhålla det tillägg, att, derest utredas skulle, att ett pastorat, innan' det blef anslaget till prebende, varit i afseende på ordningen för pastors tillsättande af konsistoriet egenskap, detta pastorat då bör efter regleringens verkställande sistnämnda egenskap återfå. Och hafva Rikets Ständer i sammanhang härmed tillika anmält, hurusom, i afseende på den ifrågavarande regleringen af biskoparnes atlöning, Presteståndet, för sin del, ansett att, utom hvad den nådiga propositionen innehåller, följande bestämmelser borde meddelas:»a) Vid utredningen af biskopslönerna skola kronotionde, boställsafkastning, arrenden af öfriga hemman, lägenheter eller jordar, indelta räutor m. m. beräknas efter de näst föregående 20 årens medelmarkegång, och komma de löue- ') Vid 1887 års slut egde den sålunda bildade Biskopslöneregleringsfonden en kapitalbehållning af kr. 288, förmåner, som efter skedd reglering i biskopslönerna ingå, fortfarande såsom hittills, att af biskoparne omedelbart uppbäras; b) Afkastning af boställen, hemman, lägenheter eller jordar, som för all framtid blifvit biskop i visst stift uttryckligen tillförsäkrad, må ej till annan biskops aflönande användas: och c) Sedan biskopslönerna efter skedd utredning och reglering blifvit bestämda, må ändring deruti ej ske utan Presteståndets medgifvandc». Vid underdånig föredragning häraf, hafva Vi funnit godt att, med godkännande af det af Rikets Ständer antagna tillägg till fjerde punkten af de utaf Oss föreslagna gronder för en reglering af biskoparnes atlöning, i nåder anbefalla Eder att inkomma med underdånigt utlåtande och förslag i afseende på de åtgärder, hvilka för verkställande af Vårt och Rikets Ständers sålunda sammanstämmande beslut äro att i detta ärende vidtaga, hvarvid äfven lämpligheten af de utaf Presteståndet för dess del förordade bestämmelser särskildt bör komma under pröfning. Jemte det de till Vårt Ecklesiastikdepartement insända uppgifter om biskoparnes nuvarande löneförmåner, äfvensom det inom Departementet deraf gjorda sammandrag, härhos varda till Eder öfverlemnade, meddela Vi Eder till kännedom att det den 17 jnli 1858 beslutade förbehåll, att utnämnd biskop skal] vara underkastad den förändring i lönevilkor, som vid den åsyftade regleringen deraf bestämmes, finnes infördt i alla de biskopsfnllmakter, som efter denna tid blifvit utfärdade, och således är för de nuvarande biskoparne i Vexjö, Karlstad och Visby förbindande. Vi befalle Eder etc. Stockholms slott den 15 juni CARL. C. J. Thysclius.» Sedan Kammarkollegium och Statskontoret den 10 juni 1863 inkommit med underdånigt 'förslag ä de åtgärder, som för verkställande af ifrågavarande reglering erfordrades, lemnades genom Kungl. cirkuläret till samtliga Kungl. Majits Befallningshafvande och Domkapitlen den 26 februari 1864 ytterligare följande hufvudsakliga föreskrifter: att utredning af inkomsterna från alla de pastorat, hvilka vid den tiden voro med biskopsembeten såsom prebenden förenade, äfvensom lönereglering för presterskapet inom dessa pastorat skulle verkställas af de Nämnder, hvilka enligt nådiga förordningen den 11 juli 1862 hade sig anförtrodd den allmänna regleringen af presterskapets löner i de särskilda län, inom hvilka dessa pastorat voro belägna; att för biskopsembetena i Linköping, Yexjö, Karlstad och Visby, hvilkas innehafvare till följd af nådigt beslut den 17 juli 1853 voro, enligt innehållet af deras fullmakter, underkastade den förändring i lönevilkor, som vid den åsyftade regleringen kunde komma att bestämmas, då genast, och för öfriga biskopsembeten i mån af dåvarande innehafvares afgång, en fullständig utredning genom samma nämnders försorg skulle verkställas öfver beloppet af alla med dessa embeten förenade löneförmåner; och borde för sådant ändamål boställenas afkastning med noggranhet uppskattas enligt de i 4 af nådiga förordningen den 11 juli 1862 bestämda grunder, samt öfriga liemman, lägenheter och jordar, hvilka icke af biskopen beboddes och brukades eller för boställets skötsel voro behöfliga, så snart lagligen ske kunde, utarrenderas, hvarje gång för så lång tid, som för utarrendering af kronans egendomar i allmänhet vore eller kunde blifva bestämd, samt efter de grunder och på det sätt, som nådiga brefvet den 11 juli 1862, angående utarrendering af presterskapet anslagen jord, i allmänhet bestämde; samt att vid berörde uppskattning så väl boställsafkastning och arrendebelopp^ som kronotionde, indelta räntor m. m. skulle beräknas efter medeltalet af de nästföregående tjugu årens markegång. I öfverensstämmelse med dessa föreskrifter hafva samtliga biskopslöner blifvit reglerade, tidigast lönen för biskopen i Lin-

10 IV Aflöningsförmåner för Domkapitlen. köpings stift, hvilken af Kungl. Maj:t faststäldes den 23 april 1869, senast lönen för biskopen i Karlstads stift, hvars stadfästelse är af den 14 april Samtliga regleringarna hafva numera jemväl, å tider som i tabellen finnas angifna, trädt i verkställighet, undantagandes regleringen af biskopslönen i Göteborgs stift, hvilken kommer att tillämpas från och med den 1 maj 1890, samt regleringen af erkebiskopslönen, hvilken i hvad augar kyrkoherdelönen i Bälinge prebendepastorat skal! tillämpas först frän och med den 1 maj Innehållet af de särskilda löneregleringsresolutionerna är, med uteslutande i hvarje fall af ingresserna, följande: 1) För erkebiskopen i Uppsala erhestift förordnar Kungl. brefvet den 28 Mars 1873: att crkehiskopen, åom innehar boställsgard i Uppsala, fortfarande skall åtnjuta: l:o! afkomsten af hemmanen tre mantal Fiby med Biskopsängen och ett hälft mantnl (Ivarnen eller Qrnrnberg, ett hälft mantal Kånkbo, ett hälft mantal.lobsbo, ett tnnntal Karsbo, tre mantal Ekeby och utjorden Gammelängen, alla i Vange församling, samt hemmanet ett hälft mantal Kogelbo i Jumkils församling, hvilkn samtliga fastigheter skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade; ~:o) kyrkoherdelönen i Balinge prebendepastorat; samt 3:o) den erkebiskopen nu anslagna kroiiotiondespanmålen frän Bälinge ocb Skuttunge församlingar, tillsammans :S,1GH kubikfot 184 kanna, och af kronotiondespanmålen från Gamla Uppsala församling, intill dess den af Kungl. Maj:t den 9 nov faststälda lönereglering för presterskapet i Bälinge pastorat börjar att tillämpas, 620 kubikfot, men derefter endast 355 kubikfot-, hvaremot all den i öfrigt erkebiskopen hittills anslagna kronotiondespanmålen skall till biskopslöneregleringsfouden indragas. 2) För biskopen i Linköpings stift förordnar Kungl. brefvet den 23 april 1869: att biskopen som innehar biskopsgården i Linköping med trädgård, löningsjord inom stadens egoområde, innehållande qvadratref åker, 1"855 qvadratref bag och qvadratref hagmark, samt lägenheterna Bergsängen och Skäggan i S:t Lars församling, Stigsängen eller Stigshainpen och Tokängen i Kärna församling och en ang i Vesterlösa församling, hvilken sistnämnde lägenhet skall i författningsenlig ordning ufarrenderas, fortfarande skall ega åtnjuta den biskopen nu anslagna kronotiondespanmål från Kärna, Kaga, Vallerstads, Svinhulfs, Vreta Klosters och Stjernorps församlingar, 1,968 kubikfot 3 kannor 66 kubiktum, en tredjedel råg och två tredjedelar korn; utaf den från Styrestads torsamling anslagna kronotionden 185 kubikfot, hälften råg och hälften kom; äfvensom tills vidare, och intill dess annorlunda kan varda i nåder förorduadt, kyrkoherdelönerna i Kärna och Kaga samt Vårdsbergs prebendepastorater '); samt att, till följd här af, från biskopens nuvarande löneförmåner skola afskiljas kyrkoherdelönen i Vreta Klosters och Stjernorps församlingars prebendepastorat samt återstoden af den biskopen från Styrestads församling anslagna kronotiondespatimal 2-10 kubikfot 7 kannor 76 kubiktum, hvilken spanmål skall till biskopslöneregleringsfonden indragas. Ii) För biskopen i Skara stift foreskrifver Kungl. brefvet den 18 oktober 1878: att biskopen, som innehar boställsrum i Konsistoriehuset 1 Skara, fortfarande skall bibehålla: l:o) under egen disposition biskopsbostället ett mantal Brnnsboda kungsgård jemte ett hälft mantal Stora Katthagen i Asaka församling, hvilka hemman dock må, om biskopen sådant önskar, i författningsenlig ordning utarrenderas; 2:o) afkomsten af den biskopen anslagna stadsjord i Skara, af <]varucn till ett hälft mantal Ardala Jon Nilsglrden i Gerums församling samt af hemmanen ett mantal Marened Nilsagärdcn, ett hälft mantal Märeued Enkegarden, ett mantal Märened Tyskagården, ett mantal Herligabo Björnsgården, ett mantal Hertigabo Sveningsgården och ett mantal Hertigabo Kailsgården, alla i, Asaka församlirg; skolande samtliga dessa fastigheter i författningsenlig ordning utarrenderas; 0:0) räntorna af ett åttondedels mantal Lilla Katthagen och ett fjerrledels mantal StåJberga i Asaka församling; 4:o) den biskopen anslagna kronotiondespanmål från Skaraborgs län 529 kubikfot 2 kannor, en tredjedel råg ') Enligt Kungl. brefvet den 17 juli 1885 har Vårdsbergs pastorat från och med deo 1 maj 1887 upphört att vara prebende Ät biskopen i Linköpings stift,?om i stället eger att af biskopslöoeregleriogsfouden årligen uppbära 3,138 kr. och två tredjedelar korn, samt af den honom från Elfsborgs län anslagna kronotionden 555 kubikfot, likaledes en tredjedel råg och två tredjedelar korn; samt 5:o) kyrkoherdelönen i Asaka församlings prebendepastorat; att från biskopslönen skola afskiljas: kyrkoherdelonen i Värnhems, Istrums, Oglunda, Eggby och Lnndby församlingars prebendepastorat, samt, att till biskopslöneregleringsfonden indragas, dels återstoden af den biskopen från Elfsborgs län anslagna kronotiondespanmål 318 kubikfot 435 kannor, en tredjedel råg och två tredjedelar korn, dels afkomsten af hemmanen ett mantal Jernsysla Nedergården, ett mantal Jernsysla Sveningsgården, ett mantal Västorp Postgården och ett mantal Väsforp Sveningsgården, hvilka hemman, belägna i Skara landsförsamling, skola i författningsenlig ordning utarrenderas. 4) För biskopen i Strengnäs stift ar genom Kungl. brefvet den 2 november 1877 förordnadt: att biskopen, som innehar boställshns med tillhörande trädgårdspark och köksträdgård eller tomterna Nrris 193 och 199 i Strengnäs stad, bostället två mantal N:o 1 Sundby, två vretar vid Långberget samt ängen Biskopskroken, hvilken sistnämnda lägenhet skall i författningsenlig ordning utarrenderas, fortfarande eger åtnjuta: l:o) den honom anslagna kronotiondespanmål från Vansö, Fogdö och Helgarö församlingar i Åkers härad, samt från Jaders, Kjula, Sundby och Hammarby församlingar i Oater-Rekarne härad; och 2:o) kyrkoherdelönen i Vansö och Härads församlingars prebendepastorat; att såsom fyllnad i den genom Vårt och Rikets Ständers beslnt för biskopen i Strengnäs stift bestämda lön, 12,000 kronor, ett belopp af 1,400 kronor skall af Värt Statskontor från biskopslöneregleringsfonden årligen utbetalas; att Åkers och Länna församlingars pastorat skall nnphöra att varawbiskopens prebende; samt att tillärapning af denna lönereglering skall inträda så snart, efter nuvarande innehafvarens af biskopsembetet afgång, ny biskop blifvit utnämnd ocb embetet tillträdt. 5) För biskopen i Vesterås stift föreskrifves genom Kungl. brefvet den 12 april 1871: att biskopen, som innehar biskopsgården i Vesterås och de s. k. biskopsängarne, fortfarande skall ega åtnjuta: l:o) afkomsten af hemmanen ett mantal N:o 1 Tunby, ett mantal N:o 1 Råcklunda och ett mantal N:o 1 Kanik Lnndby samt lägenheterna Klockaretorp och Talltorp, hvilka samtliga fastigheter skola i författningsenlig ordning utarrenderas; 2:o) den biskopen hittills anslagna kronotionde från Romfartuna, Skerike, Lundby, Karbennings, Vester-Fernebo och Tortuna församlingar, tillsammans 2,445 kubikfot 8'il kannor råg och 1,784 kubikfot 827 kannor korn jemte forsellön dera, utgörande, efter 8 Öre kubikfoten, 338 riksdaler 45 öre; och 3:o) kyrkoherdelönen i Lnndby församlings prebendepastorat; samt att Dingtnna församlings pastorat skall upphöra att vara biskopens prebende. 6) För biskopen i Vexio stift forordnar Kungl. brefvet den 13 december 1872: att biskopen, som innehar bostället ett mantal S:t Jo hann is Baptist a eller prebeudegård, nu kalladt Östrabo N:u 2, fortfarande skall åtnjuta: l:o) afkomsten af löningshemmanen ett hälft mantal N:o 1 Fylleryd Storeg&rden och ett fjerdedels mantal N:o 2 Fylleryd Lillegården i Gårdsby församling samt ett hälft mantal N:o 2 Hemmesjö Södregården, ett hälft mantal N:o 3 Hemmesjö Månsagården, ett hälft mantal N:o 4 Hemmesjö Sjögården, ett hälft mantal N:o 5 Hemmesjö Asagården, tre fjerdedels mantal N:o 1 Hemmesjötorp och ett fjerdedels mantal N:o 6 Risinge Kronogården med torpet Ljungadal, hvilka samtliga fastigheter skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade; 2:o) den biskopen nu anslagna kronotiondespanmål från Hemmesjö, Tegna by och Ljuders socknar i Konga härad samt Klghults. Algutsbodn, Lenhofda, Dädesjö och Herråkra socknar i Cppvidinge härad, tillsammans 2,041 kubikfot 9 kannor, hälften råg och hälften korn; 3:o) kyrkoherdelönen 1 Gårdsby och SÖraby församlingars prebendepastorat; och 4:o) såsom fyllnad nti den genom Vårt och Rikets Ständers beslnt for biskopen i Vexiö stift bestämda lön, 12,000 riksdaler, ett belopp af 150 riksdaler att af Vårt och Rikets Statskontor från biskopslöneregleringsfonden årligen ut' betalas; att Hemmesjö och Tegnaby församlingars pastorat skall upphöra att vara biskopens prebende; samt att dessa församlingars byggnadsskyldighet vid bostället Östrabo skall öfvertogaa af VexjÖ domkyrka, som eger att, efter öfverenskommeke eller mätismanna-

11 Aflöningsförmåner för Domkapitlen. V ordom lösa de dervarande nämnda församlingar tillhöriga byggnader, hvilka anses vara for bostället behöfiiga. 7) För bishopen -i Lunds stift är löneregleringsresolutionen den 22 december 1876 af följande lydelse: Sedan Knngl. Maj:t vid föredragning den 29 april 1869 af upprättad! förslag till lönereglering för biskopen i Lunds stift förklarat gränderna för denna reglering ej kunna i vidsträcktare mån tillämpas, än att, jemte det Kjelie och Flädie pastorat upphör att vara biskopens prebende och honom anslagen kronotionde samt altarhafra och halmstädja indragas, biskopen skulle bibehålla Lomma pastorat såsom prebende och inkomsten af kyrkotionde från Väsby, studiiskatten och Cathedraticum, äfvensom af Helgona gård och goda tills vidare och intill dess annorlunda blefve förordnadt; så hade ej mindre allmänna Kyrkomötet, än ock Riksdagen sig i ämnet yttrat, dervid Riksdagen förmält hinder icke möta för en sådan reglering af biskopslönen, att vid densamma bibehölles endast så stor del af Helgona gård och gods, hvaraf inkomsten i sin helhet öfverstege den för biskopen bestämda aflöning 15,000 kronor, att afkomsten deraf, jemte hvad Knngl. Maj:t enligt de för reglering af biskoparnes löner godkända grunder kunde bestämma, uppginge till omformälda belopp. Efter det Konungens Befallningshafvande i länet genom löneregleringsnämnden låtit upprätta förslag till de bestämmelser, som af Riksdagens omformälda beslut påkallades, har Kungl. Maj:t förordnat: att biskopen fortfarande skall åtnjuta kyrkoherdelönen i Lomma prebendepastorat samt inkomsten af ofvannämnda kyrkotionde, studiiskatt och Cathedraticum, äfvensom uppbära afkomsten af de Helgona gård och gods tillhörande hemmanen Helgona- eller Biskopsvångante N:ris 1, 2, 4 13, Östra Torn och de s. k. trädgårdstorpen; att till biskopslöneregleringsfonden skal! indragas afkomsten af den s. k. biskopsladugårdsmarken, samt af hemmanen N:ris 3 och 14 Östra Torn och N:ris 7, 8, 11, 13 och 15 St. Råby; att samtliga ofvan nämnda hemman skola i författningsenlig ordning utarrenderas, utom Helgonavångarna, hvilka må, då nu gällande arrendeaftal upphört, af biskopen sjelf brukas; samt att denna lönereglering skall tillämpas från och med den 1 maj ) För biskopen i Göteborgs stift föreskrifver Kungl. brefvet den 4 november 1881: att biskopen, som innehar biskopshuset i Göteborgs stad, dock med skyldighet att hyresfritt upplåta de deratädes till embetslokal för domkapitlet nu begagnade fyra rnm jemte ett kassahvalf, fortfarande skall åtnjuta: l:o) den biskopen nu anslagna kronotiondespanmål, utgörande 191 kubikfot 8'59 kannor råg och 383 kubikfot 7"55 kannor korn från Väne fögderi, 85 kubikfot 522 kannor råg och 171 kubikfot 45 kubiktum korn från Marks fögderi inom Elfsborgs län, 404 kubikfot 775 kannor korn från Göteborgs fögderi inom Göteborgs och Bohus län samt 767 kubikfot 473 kannor blandsäd från Varbergs fögderi och 1,042 kubikfot 2'07 kannor blandsäd från Fjäre fögderi inom Hallands län; och 2:o) kyrkoherdelönen i Tölö, Lindome och Elfsåkers församlingars prebeudepastorat, hvaraf 1,500 kronor beräknats för aflönande af erforderligt embetsbiträde i detta pastorat; att såsom fyllnad uti den genom Vårt och Rikets Ständers beslut för biskopen i Göteborg bestämda lön, 14,000 kronor, ett belopp af 3,785 kronor skall af Vårt Statskontor från biskopslöneregleringsfonden årligen utbetalas: att den till biskopen från kyrkorna i Bohus län och från kyrkoherdarne i Hallands län under namn af Cathedraticum utgående afgift skall upphöra; att Fjärås och Förlanda församlingars pastorat skall upphöra att vara biskopens prebende; samt att tillämpning af denna lönereglering skall inträda så suart, efter uuvarande innehafvarens af biskopsembetet afgång, ny biskop blifvit utnämnd och embetet tillträdt. 9) För biskopen i Kalmar stift är genom Kungl. brefvet den 29 september 1876 förordnadt: att biskopen skall åtnjuta: l:o) den honom anslagna kronotiondespanmål 'fan Kalmar, Jönköpings och Kronobergs län, tillsammans 2,099 kubikfot 9'84 kannor; 2:o) kyrkoherdelönen i Ljungby, Hossmo och S:t Sigfrids församlingars prebendepastorat; och 3:o) dels såsom fyllnad uti den genom Vårt och Rikets Ständers beslut för biskopen i Kalmar stift bestämda lön, 10,000 kronor, ett belopp af 850 kronor, dels såsom hnshyreersättning 1,500 kronor, eller tillsam- "»iis 2,350 kronor årligen, att af Vårt och Rikets Statskontor från biskopslöneregleringsfonden qvartalsvis utbetalas: samt att Kalmar stads- samt slotts- och landsförsamlingars pastorat skall upphöra att vura biskopens prebende. 10) För biskopen i Karlstads stift förordnas genom Kungl. brefvet den 14 april 1882: att biskopen, som innehar boställe med tillhörande tomt i staden Karlstad, fortfarande eger åtnjuta: l:o) den honom anslagna kronotiondespanmål från NorrSysslets fögderi: 101 kubikfot 296 kannor råg, 28 kubikfot 3'43 kannor korn och 3,747 kubikfot 4'71 kannor hafre; och 2:o) kyrkoherdelönen i Kils och Frykeruds församlingars prebendepastorat, hvaraf 1,200 kronor beräknats för aflönande af erforderligt embetsbiträde i detta pastorat; att såsom fyllnad i den genom Vårt och Rikets Ständers beslut för biskopen i Karlstads stift bestämda lön, 12,000 kronor, ett belopp af 1,410 kronor skall af Vårt Statskontor från biskopslöneregleringsfouden årligen utbetalas; att Karlstads och Ulleruds pastorat skola upphöra att vara biskopens prebenden; samt att denna lönereglering skall tillämpas från och med den 1 nästkommande maj. 11) För biskopen i Hernösands stift förordnar Kungl. brefvet den 16 april 1870: att biskopen, som innehar biskopshuset i Hernösands stad, fortfarande skall åtnjuta: l:o) kontant anslag af ordinarie räntor 356 riksdaler, enligt nådiga brefvet den 3 juni 1647; 2:o) räntan af ett mantal Utanö i Högsjö socken, enligt nådiga brefvet den 9 juli 1602; 3:o) af kronotionden från Ytter-Lännäs och Bjertrå socknar, enligt sistnämnda nådiga bref, 258 kubikfot 3 kannor 69 kubiktum råg och 933 kubikfot 4 kannor 40 kubiktum korn; 4:o) af kronotionden från Hernösands församling 15 kubikfot 4 kannor råg och 61 kubikfot 8 kannor korn, enligt nådiga brefvet den 8 september 1747 och nådiga resolutionen den 4 december 1868; 5:o) tillsvidare och intilldess annorlunda varder förordnadt, kyrkoherdelönerna i Hernösands och Säbrå pastorater '); att biskopen skall, såsom fyllnad i det genom Vårt och Rikets Ständers beslut för honom bestämda lönebelopp af 12,000 riksdaler årligen, uppbära 4,517 riksdaler, att af Vårt och Rikets Statskontor ur biskopslöneregleringsfonden qvartalsvis utbetalas; samt att Nora, Skogs och Bjertrå församlingars pastorat skall upphöra att vara biskopens prebende. 12) För biskopen i Visby stift är genom Kungl. brefvet den 10 oktober 1873 förordnadt: att biskopen fortfarande skall åtnjuta: l:o) de houom anslagna hemmansräntor af 38)% mantal inom Närs, Lan, Älskogs, Lye, Garde och Etelhems socknar af Gotlands södra fögderi, utgörande tillsammans 927 kubikfot 766 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, 14 centner 19'76 skålpund smör, 18 centner 39'66 skålpund fläsk samt 398 riksdaler 38 öre; och 2:o) kyrkoherdelönen i Visby stads- samt norra och södra landsförsamlingars pastorat; alt biskopen skall, såsom fyllnad uti den genom Vårt och Rikets Ständers beslut för honom bestämda lön 10,000 riksdaler, årligen uppbära ett belopp af 4,000 riksdaler, att af Vårt och Rikets Statskontor från biskopslöneregleringsfonden qvartalsvis utbetalas; att Lärbro och Hellviks församlingars pastorat skall upphöra att vara biskopens prebende; samt att den till biskopen hittills af stiftets landsförsamlingar under namn af visitationspenningar utgående afgift skall upphöra. Bostadsbostälhn för biskoparne finnas i tio af rikets tolf stift, men saknas i Kalmar stift, der biskopen i stället åtnjuter hyresersättning, samt i Visby stift, der biskopen emellertid innehar bostadsboställe såsom kyrkoherde i Visby stad. Af de tio bostadsboställena för biskopar äro två, de i Skara och Vexjö stift, belägna på landet och de öfriga åtta i stad. Af sjunde punkten i presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 torde framgå, att biskoparnes bostadsboställen på landet skola byggas och underhållas af boställshafvarne, men att ') Jemlikt Kungl. bref den 29 oktober 1886 har Säbrå pastorat vid dåvarande biskops afgång den 30 mars 1888 upphört att vara prebende åt biskopen i Hernösands stift, och skall biskopen i stället ega att, utom hvad han förut uppbär ur biskopslöneregleringsfonden, ytterligare af densamma åtnjuta ett årligt anslag af 2,210 kronor.

12 VI Aflöningsförmåner för Domkapitlen. deremot till byggande och underhåll af bostadsboställena i stad åtnjutes af domkyrkornas medel hvad genom särskilda resolutioner blifvit eller blifver bestämdt. Huru förhållandena faktiskt gestalta sig å olika orter, redovisas närmare i det betänkande, som af komiterade för utarbetande af förslag till förordning angående presterskapets boställen afgafs den 28 mars 1879, och till hvilket alltså torde få hänvisas. A biskoparnes prebendehemman åligger, enligt nyss omnämda punkt af presterskapets privilegier, byggnads- och underhållsskyldigheten biskoparne sjelfva. b) Ledamöter i domkapitlen äro, utom biskoparne, i universitetsstäderna samtliga ordinarie teologie professorer, i öfriga stiftsstäder domprosten, der sådan finnes, samt lektorerna vid stadens högre allmänna läroverk, med undantag af lektorerna i främmande lefvande språk och i naturalhistoria; i Göteborgs dumkapitel ega dessutom kyrkoherdarne i Kristine territoriela och Tyska församlingar säte och stämma. Stockholms stads konsistorium, som enligt Kungl. instruktionen den 16 december 1668»skall hafva samma rättighet, anseende och myndighet som andra konsistorier i riket», men hvilket aldrig benämnes domkapitel, består af erkebiskopen såsom prasses, när han är tillstädes, pastor priniarius (kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen eller S:t Nikolai församling) såsom ordinarie prasses, kyrkoherden i Klara församling såsom vice praoses samt kyrkoherdarne i Stockholms öfriga sex territoriela äfvensom finska och tyska församlingarna såsom bisittare. Hofkonsistorium består af öfverhofpredikanten såsom prseses samt såsom assessorer de ordinarie hofpredikanterna, pastorerne i gardesförsamlingarna och vid Svea artilleriregemente äfvensom, enligt Kungl. brefvet den 5 mars 1792, kyrkoherden i Skeppsholmsförsamlingen. Ledamöterne i domkapitlen åtnjuta i denna egenskap icke någon aflöning; undantag härifrån göra dock vissa domprostar, nemligen domprostarne i Uppsala, Linköping och Lund, äfvensom pastor primarius och vice prseses i Stockholms stads konsistorium, hvilka uppbära lösen för kronotionde till belopp, som af tabellen framgår. Lektor, som tillika är domkapitelsledamot, är enligt 13 af gällande stadga af den 1 november 1878 för de allmänna läroverken skyldig att vid läroverket hvarje vecka lemna undervisning aderton till tjugu timmar, medan för öfriga lektorer undervisningsskyldigheten är något högre, eller tjugu till tjugutva timmar. c) Konsistoriernas tjenstemän och betjente. Konsistorienotarier ne antagas af domkapitlen, men endast på konstitutorial (Kungl. cirk.-brefvet till domkapitlen den 1 juni 1791), med förbindelse att för uppbörden såsom uppbördsmän ansvara. Någon allmän reglering af dessa tjenstemäns löner har icke egt rum, utan utgöras konsistorienotariernas aflöningsförmaner ännu till största delen af uppbördsprovisioner och sportler. Expeditionslösen utgår till konsistorienotarierue enligt Kungl. förordn. den 7 december 1883 och den oniförmälda särskilda taxa den 31 oktober 1851; angående uppbördsprovisionerna gäller Kungl. cirkuläret den 9 februari 1844 och reglementet för presterskapets enkeoch pupillkassa den 6 november , äfvensom i särskilda fall åtskilliga kungl. bref, donationsurkunder och konsistoriebeslut. Ersättning för förlust af förhöjd tjensteårsberäkning utgår enligt Kungl. brefvet den 1 oktober 1851 och lönetillökning till vissa konsistorienotarier pa grund af Kungl. brefvet den 11 november 1864; för en del konsistorienotarier tillkommer ytterligare tillfällig löneförbättring, hvilken årligen bestämmes af Kungl. Maj:t och Riksdagen, för år 1887 genom Kungl. brefvet den 4 juni Konsistorieamanuens antages af vederbörande konsistorium. Enligt Kungl. brefven den 17 november 1848 och 20 mars 1858 åtnjuta samtliga konsistorieamanuenser af statsmedel en aflöning af 400 kronor, med undantag af amanuensen i Stockholms stads konsistorium, som erhåller endast 270 kronor. Derjemte åtnjuta samtliga amanuenserna lönetillökning enligt Kungl. brefvet den 11 november 1864, och flertalet af dem jemväl tillfällig löneförbättring, till belopp som af Kungl. Maj:t och Riksdagen för hvarje år bestämmes. I tabellen sid.! 4 äro konsistorienotariernes och amanuensernes aflöningsförmaner fördelade på grund af de från löntagarne sjelfve inkomna uppgifter. Enligt i Statskontoret och Ecklesiastikdepartementet inhemtade upplysningar är emellertid fördelningen af de för detta ändamål utgående statsmedel (frånsedt lösen för lönespanmal) rätteligen sådan som framgår af efterföljande öfversigt: Till konsistorienotarier och amanuenser utgående statsmedel 1 ). ') Oberäknadt lösen för lönespanmal. -) Om de i denna kolumn ingående poster se anmärkningarna sid. 5. Till domkapitlens expeditionskassor utgingo år 1887 af statsmedel ett belopp af 2,538 kronor, hvilket ingår i det å ordinarie riksstat under anslagstiteln Domkapitlens expeditioner uppförda anslaget af 25,000 kronor årligen; angående fördelningen af förstnämda belopp mellan de särskilda stiften upplyser tabellen å sid. xxix. Återstoden af anslaget utgjorde den konsistorienotarierue och amanuenserne tillkommande aflöning af statsmedel, dels enligt Kungl. brefven den 1 oktober 1851, 11 november 1864, 1" november 1848 och 20 mars 1858, dels lösen för lönespanmal- För den tillfälliga löneförbättringen åt nämda tjenstemän var å extra ordinarie stat för år 1887 uppfördt ett anslag å 3,716 kronor, hvars fördelning likasoro nyssnämnda aflöningsbelopp redovisas i tabellen här ofvan.

13 Aflöningsförmåner för Presterskapet. VII Vid hvarje konsistorium finnes en pedell anstäld. I fråga om de pedellerna tillkommande aflöningsförmåner innehålla de inkomna uppgifterna intet väsentligt utöfver de upplysningar som meddelas i de till tabellen fogade anmärkningarna å sid. 5. II. Aflöningsförmåner för Presterskapet. a) Nu gällande lag angående presterliga tjensters tillsättning är af den 26 oktober 1883 (Svensk Författningssamling n:r 59). Af samma datum är äfven gällande stadga angående prestval (Svensk Författningssamling för s. å. n:r 60). Genom Kungl. cirkuläret den 22 mars 1798 föreskrefs, det konsistorierna i hvarje stift, der sådant ej redan skett, skulle, efter presterskapets hörande vid infallande prestmöten, upprätta behörigen klassificerade förteckningar på derstädes varande pastorater, hvilka förteckningar skulle till Kungl. Maj:t insändas. Genom Kungl. cirkuläret den 2 oktobor 1885 upphäfdes skyldigheten att till Kungl. Maj:t insända nyssnämnda förteckningar. Pastoratens klassifikation har derjemte genom den ofvannämnda nya lagen om presterliga tjensters tillsättning förlorat större delen af sin betydelse; af vigt är densamma dock fortfarande åtminstone i vissa stift i fråga om utgörandet af en del afgifter äfvensom i andra frågor, som beröra presterskapets ekonomi. För de stift, der enligt uppgift klassificeringen numera icke eger någon betydelse, äro klassbeteckningarne i tabellen uteslutna. b) Presterskapets lönereglering. I äldre tider utgjordes presterskapets aflöningsförmåner, utom boställena, dels af tionden, hvilken erlades in natura, dels af»jura stolie», påskpenningar, matskott, offer, dagsverken m. fl. andra extra-ordinarie afgifter och sportler. Då emellertid detta sätt för aflöningen alltmer begynte betraktas såsom otillfredsställande, såsom både i sig sjelf mindre lämpligt och af beskaffenhet äfven att föranleda tvister emellan löntagare och löngifvare, gjorde Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 6 juli 1857 framställning derom, att en förändring uti sättet tor presterskapets aflöning måtte i tillika antydd riktning företagas. Sedan en med anledning häraf årens riksdag förelagd Kunglig proposition angående grunderna för en reglering blifvit med några smärre förändringar af Ständerna godkänd, föreskrefs regleringens verkställande genom Kungl. förordningen angående allmänt ordnande af presterskapets inkomster den 11 juli Hufvudinnehållet af denna förordning, hvilken finnes införd under n:r 43 i 1862 års Svensk Författningssamling, är, med iakttagande af senare gjorda förändringar, följande: Presterskapets inkomster fördelas sålunda, att hvarje tjenstgörande prestnian, så vidt sig göra låter, erhåller en efter tjenstegrad, embetsåligganden och lefnadskostnaderna i orten lämpad anständig bergning; börande lönerna beräknas så, att det extraordinarie presterskapet kan, såsom hittills, af det ordinarie aflönas, samt härvid särskildt afseende fästas dera, att på en del ställen och orter komministrar ej finnas. Ordnandet af presterskapets aflöning inom hvarje stift verkställes länsvis af en Nämnd, hvars ordförande Kungl. Maj:t, på förslag af landshöfding och biskop, i nåder förordnar, och till hvilken nämd domkapitlet och länets landsting, hvardera ega att inom eller utom sig utse en ledamot. Utom dessa tre ständiga ledamöter, hvilka förordnas hvardera för tre år, eger vid hvarje förrättning vederbörande församling, äfvensom kyrkoherden å egna och öfriga presterskapets i pastoratet vägnar, att utse hvardera en ledamot af nämden; börande dessa två tillfälliga ledamöter vara inom församlingen eller någon närbelägen socken bosatta. Regleringen skall ske så fort sig göra låter och verkställes i den ordning de särskilda pastoraten emellan, som nämnden, med hufvudsakligt afseende på den tid regleringen der kan vinna tilllämpning, bestämmer. Förslag till aflöningsbeloppet för presterskapet inom en församling, äfvensom beloppets fördelning, upprättas å kyrkostämma, hvilken hålles af särskild prestman, som dertill af domkapitlet förordnas. Med ledning af detta förslag och efter öfvervägande af de förhållanden, som vid lönernas bestämmande, enligt hvad i denna förordning stadgas, böra tagas i beräkning, upprättar näranden sitt förslag, dervid alla presterskapets inkomster noga uppskattas och således äfven afkastningen af hemman, lägenheter m. m., hvilka nämden anser böra församlingens presterskap frångå. Nämndens förslag öfverlemnas till Kungl. Maj:ts Befallningshafvande, som först deröfver infordrar församlingens och löntagarnes yttranden, vidare meddelar handlingarna till domkapitlet samt slutligen med dess och sitt eget utlåtande ärendet till Kungl. Maj:ts nådiga pröfning anmäler. Grunderna för uppskattningen af presterskapets löneinkomster innehållas i förordningens 4 8, hvilkas lydelse är följande:» 4. Boställe, som afses att af löntagare bebos och brukas, skall till en dess verkliga värde, efter afdrag för byggnadskostnaden, motsvarande inkomst beräknas, hvarvid afseende företrädesvis bör fästas å hvad bostället anses kunna inbringa i arrende eller efter hälftenbruk. ö. Presterskapet anslagen jord, som icke utan olägenhet kan i förening med bostadsboställe brukas, derifrån undantagna de i vissa orter befintliga enkesäten utarrenderas efter de föreskrifter, som derför äro af Kungl. Maj:t särskildt meddelade. 6. Mom. I. All tionde, vare sig tertial-, smör-, fiskeller qvicktionde, utbytes mot bestämda afgifter för en tid af femtio år, räknade från den efter löneregleringens fastställande nästinträffande första maj, oansedt tillämpning af regleringen ej då kan ske. Mom. 2. Vid bestämmandet af dessa afgifter, likasom af dem, hvilka böra utgå för bergverk, qvarnar, fabriker och andra inrättningar, har nämnden att ställa sig till efterrättelse de för riket i allmänhet eller särskildt för vissa orter gällande författningar och stadganden, äfvensom att fästa afseende på de af församlingen till dess presterskap förut utgående bidrag samt de afgifter, som af öfriga pastorater inom stiftet under likartade förhållanden utgöras. 7. Påskpenningar, jura stolae, matskott, offer, dagsverken med flera andra extra ordinarie afgifter utbytas mot vissa för samma tid och efter samma grunder, som tiondeersättningen, till beloppet bestämda utskylder, att utgå icke allenast af fastighetsegare, utan äfven af församlingens öfriga innevånare, börande dessa afgifter så beräknas, att all betalning till presterskapet för särskilda förrättningar kan upphöra; och iakttages härvid, att af dessa afgifter de, som hittills uteslutande betungat hemmansegare, varda endast på dem, samt de, hvilka ålegat torpare och deras vederlikar, blifva allenast på desse fördelade, hvaremot sådana, som utgått af alla församlingens ledamöter, fortfarande af dem samtlige skola utgöras, dock med den skilj-

14 VIII Aflöningsförmåner för Presterskapet. aktighet i beloppen, som föranledes deraf, att åtskilliga af ifrågavarande afgifter hittills icke brukat erläggas till lika högt belopp af dem, som ega ingen eller mindre jord, som af dem hvilka ega större. 8. Mom. 1. Presterskapets löner beräknas uti persedlar och endast till en mindre del i penningar. I Malmöhus län upptages ej annan lönepersedel än spanmål, men i rikets öfriga län må lönen utföras i flere eller förre af de räntepersedlar, som enligt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 11 maj 1855, angående de i ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, äro för orten bestämda; egande dock Nämnden att för hemman och lägenheter såsom luifvudsaklig löneartikel upptaga spanmål, utan inskränkning till de sädesslag 6 i nämnde kungörelse bestämmer, men med iakttagande deraf att ej andra sädesslag eller persedlar ifragakoninia, än sädana, för hvilka, sa som hufviidninteperspdlar, tioårigt medelpris är i markegångstaxan utfördt. Mom. 2. Persed lar ne utgå efter tioårig medelmarkegång, der ej deras levererande till större eller mindre del in natura kan varda, med afseende på särskilda förhållanden, af nämnden föreslaget och af Kungl. Maj:t medgifvet, för hvilket fall nämnden äfven bör föreslå och Kungl. Maj:t vill bestämma sättet, hvarpå levereringen skall ega rum». Med afseende a frågorna om öfver flyttande, i och för genomförandet af en verklig reglering, af löneförmåner från presterskapet i en församling till presterskapet i andra församlingar, äfvensom indragning af löneförmåner, som synas obehöfliga, innehåller förordningen följande föreskrifter:» 9. Mom. 1. Afgifter, som af en församling till dess presterskap utgöras, må ej till aflönande af annan församlings prest användas; icke heller inkomster, hvilka tillkomma presterskapet antingen till följd af bidrag utaf församlingen gemensamt, såsom då, till löneförbättring för presterskapet, hemman och lägenheter blifvit inköpta och andra fördelar anskaffade, eller ock från enskilda personers för samma ändamål gjorda anslag och donationer. Mom. 2. De inkomster åter, som grunda sig på statsanslag i kontanta penningar, kronotionde och hemmansräntor eller på arrenden för de af Kronan upplåtna stom-, annex- och mensalheminan och lägenheter, som icke äro bostadsboställen, må, i den ordning här nedan stadgas, i händelse af befogenhet, från en till annan församling öfverflyttas eller alldeles indragas, det sednare dock endast i de fall, att de icke äro presterskapet för all framtid tillförsäkrade. Mom. 3. Sa vida för presterskapets ahöning icke vidare behörtiga medel af den beskaffenhet, livarom i nästföregående moment förinales, tinnas en församling tilldelade, eller ock församling för sitt presterskaps anständiga bergning är i behof af understöd utaf dylika medel, eger nämnden sådant hos Kungl. Maj:t i underdånighet anmäla, då Kungl. Maj:t efter vederbörandes hörande, vill om medlens indragning eller öfverflyttande från en församling till annan eller ock rörande anvisande af nytt anslag yttrande meddela». Angående tidpunkten, från hvilken de nya löneregleringarna skola tillämpas, stadgas i förordningens 10 mom. 1 och 2:»Tillämpning af denna reglering vidtager i den man sådant, utan förnärmande af innehafvares rätt, kan ske, således, derest konvention eller förening om presträttigheternas utgörande antingen icke ar uppgjord eller är för obestämd tid faststäld, vid först inträffande ombyte af kyrkoherde, eller, så vida den vid regleringens fastställande varande kyrkoherden är genom fullmakt förbunden att underkasta sig densamma, redan med den första nästpåföljande maj; men, om derförinnan faststäld pastoraliekonvention längre tid är gällande, så snart tiden derför tilländagår. Sådan tillämpning må ock tidigare inträda, derest en församling och dess presterskap i önskan derom sig förena, eller, vid inträffande kyrkoherdeledighet, församlingen påyrkar gällande konventions upphörande». För uppbörden af församlingens afgifter till presterskapet eger församlingen, enligt samma förordning, utse en eller flera personer, hvilka, mot ersättning af församlingen, upptaga och under dess gemensamma ansvar till presterskapet aflemna och redovisa dessa afgifter. Uppbörden af de afgifter, som blifvit bestämda i penningar, verkställes senast den 1 oktober, men af de afgifter, som äro bestämda i persedlar att utgå efter medelmarkegång, senast den 1 mars. Resterande afgifter indrifvas af vederbörande exekutiv myndighet. Enligt 3 mom. 6 af samma förordning ega vederbörande nämnder äfven att hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning ej mindre om delning af pastorat eller inrättande af ny komministratur, der sådant, i anseende till pastoratets vidd, folkmängd eller andra förhållanden, kan för själavårdens behöriga handhafvande vara af behofvet påkalladt, än ock angående indragning af redan befintlig komministertjenst och, i förening dermed, om sammanbyggnad af kyrkor. Förordningen af den 11 juli 1862 eger icke tillämpning i afseende å Stockholms stad. Angående ordnandet af presterskapets i de territoriela församlingarna i Stockholm aflöning gäller särskildt derom utfärdad Kungl. förordning af den 1 november 1872, hvilken emellertid i alla tillämpliga delar väsentligen öfverensstämmer med här ofvan omförmälda förordning angående presterskapets lönereglering inom öfriga delar af riket. Vid bestämmandet af den för lönepersedlarna utgående lösen skall för presterskapet i Stockholm läggas till grund senast faststälda tioåriga medelmarkegångspris för Stockholms län. De genom anförda kungl. förordningar anbefalda löneregleringarna upprättades och erhöllo, å tider som af tabellen framgår, Kungl. Maj:ts stadfästelse, större delen redan under talet, ett mindre antal under följande årtionde och slutligen några fä först under loppet af 1880-talet: för närvarande finnes blott en enda församlig i hela riket, hvarest regleringen ännu ej företagits, nämligen Hassela församling af erkestiftet. Den tidigast meddelade fastställelsen är af den 18 december 1863 och afser löneregleringen för presterskapet inom Hudiksvalls pastorat; den senaste, undantagandes Hassela, der såsom nämndes regleringen icke ännu är verkstäld, gäller Morlanda pastorat af Göteborgs stift och är af den 21 december Beträffande den tidpunkt, från hvilken de nya löneregleringarna tillämpats, Iemnar tabellen i hvarje fall upplysning, och synes af densamma att endast i ett fåtal församlingar ännu förekommer att prestlönerna utgå enligt äldre konventioner. Huru länge de nya regleringarne skola ega bestånd, framgår af Kungl. förordningen den 11 juli , enligt hvilken lönereglering gäller under en tid af femtio år räknadt efter den från Kungl. Maj:ts fastställelse nästinträffande första maj, oberoende af huruvida densamma då kan tillämpas eller icke. Då alltså tidpunkten för upphörandet af regleringens gällande kraft är be-

15 Aflöningsförmåner för Presterskapet. IX roende endast af dagen för fastställelsen, framgår häraf att regleringen t. ex. i Hudiksvalls pastorat (den tidigaste) upphör med den 1 maj 1914, men i Morlanda pastorat icke förr än den 1 maj 1934; mellan dessa båda data faller tidpunkten för samtliga öfriga regleringars upphörande, med undantag af den för Hassela. Löneregleringarna inom de särskilda församlingarna äro naturligen till sitt innehåll af ganska omskiftande art. En del af dem äro ganska kortfattade, innehållande endast några få bestämmelser; andra åter, och detta gäller företrädesvis församlingar inom nejder med flere olika näringsgrenar, äro temligen vidlyftiga. Såsom en af de omfångsrikaste torde få anses den ofvan nämnda för Morlanda pastorat, hvilken är den senaste hittills faststälda. Såsom gifvande en föreställning om arten af åtskilliga af de bestämmelser, som i dessa regleringar förekomma, torde regleringen för Morlanda här få anföras in extenso.»ktwgl. Maj:ts resolution i anledning af ett ntaf vederbörande nämnd upprättadt förslag till lönereglering för presterskapet i Morlanda församlings pastorat med Mollösunds, Fiskebäckskils, Grundsunds, Gullholmens och Käringöns kapell af Göteborgs stift samt Göteborgs och Bohus län; gifven Stockholms slott den 21 december Kungl. Maj:t, som tagit detta ärende i öfvervägande och dervid ansett det väckta förslaget om delning af Morlanda pastorat böra förfalla, har funnit skäligt i nåder besluta: att nnvarande komministertjensten i Morlanda församling skall indragas och en kapellpredikant anställas i Mollösunds församling; att ön Skaftöland med Fiskebäckskils och Grundsunds kapell samt öarna Jonsborg och Gåsö jemte öfriga vester om Skaftöland belägna öar, holmar och skär skola afsöndras från Morlanda församling och utgöra en särskild annexförsamling till Morlanda pastorat under namn af Skaftö församling med derstädes anstäld komminister, men predikantsbefattningen i Grundsund indragas; alt de delar af hemmanen Tången och Hermansö, som icke redan tillhöra Mollösunds och Gullholmens kapellförsamlingar, skola med tillydande öar och skär tillhöra, det förra hemmanet Mollösunds och det senare Gullholmens församling; samt att till Käringöns kapellförsamling skola räknas alla söder om Hermansö belägna öar, holmar och skär, som icke tillhöra denna ö eller hemman på Orust; om hvilket allt särskilda bestämmelser blifvit denna dag i nådiga bref till Kungl. Maj:ts Befallningshafvande, Domkapitlet och Kammarkollegium meddelade; och vill Kungl. Maj:t härmed vidare i nåder förordna som följer: A. Morlanda församling. 1 Till presterskapet ntgöres af de tiondeskyldiga hemmanen: a) tertialtionde med två hundra nio kubikfot fyra kannor sjuttiofem kubiktum korn, som fördelas efter 1694 års tiondesättning; b) komministers spanmålslön med sjuttiosju kubikfot åtta kannor sjuttiotvå knbiktnm korn, som fördelas på sätt hittills varit öfligt; c) tmurtionde med sex centner tolf skålpund sextiotre ort smör, som af församlingen å kyrkostämma en gång för alla fördelas å hemmanen för den tid denna lönereglering är gällande; och d) ersättning för osttionde och ved med sex skålpund sextiofyra ort smör för hvarje helt förmedladt mantal och i förhållande dertill för större eller mindre hemman För qvarnar, fabriker»amt andra verk eller inrättningar, som icke kunna hänföras till jordbruk, äfvensom för inkomst af kapital eller arbete betalas 8r- ''gea en procent af den inkomst, för hvilken allmän bevillning blifvit under näst föregående året erlagd Af dem som idka fiske ntgöres årligen i stället för fisktionde en kubikfot två kannor korn för hvarje matlag och en knbikfot två kannor korn för hvarje biilag Torpare, backstugu- och inhysesfolk samt deras vederlikar, med undantag af gemenskapen vid indelta krigsmakten, betala årligen i stället för dagsverken fem kannor femtiotre kubiktura korn för hvarje matlag. Aflönings- och pensinnsstatistik. I: Såsom ersättning för offer, jura stolta, så kallad prestlön och extra inkomster erlägges årligen dels sjuttiosju ort trettioåtta korn smör af hvar och en som betalar mantalspenningar, med undantag af gemenskapen vid indelta krigsmakten och dess husfolk, dels fyrahundrafyratiofem kronor, som uttaxeras efter nästföregående årets fyrktalslängd, efter afdrag af de presterskapet för löneförmåner påförda fyrktal. B. Skaftö församling. l:o. Skaftöland med (låsön ock Jonsborg Af de tiondeskyldiga hemmanen utgöras årligen: a) tertialtionde med femtiofyra kubikfot nio kaunor tjuguåtta kubiktum korn, som fördelas efter 1694 års tiondesättning: b) komministers spanmålslön med tjugu kubikfot trettiosju kubiktum korn, som fördelas på enahauda sätt som hittills varit vanligt; c) smörtionde med en centner fenitiosju skålpund sextiotre ort smör, son» af församlingen å kyrkostämma en gång för alla fördelas å hemmanen för den tid löneregleringen är gällande; samt d) såsom ersättning för osttionde och ved sex skålpund sextiofyra ort smör för hvarje helt förmedladt mantal och i förhållande dertill för större eller mindre hemman Af dem som idka fiske erlägges årligen i stället för fisktionde sex kannor korn för hvarje matlag Torpare, backstugu- och inhysesfolk samt deras vederlikar, med undantag af gemenskapen vid indelta krigsmakten, betala årligen fem kannor femtiotre kubiktum korn för hvarje matlag Såsom ersättning för offer och jura stolte erlägges årligen dels nittiotvå ort åttiofem korn smör af hvar och en som uppnått tjugu års ålder, med undantag af gemenskapen vid indelta krigsmakten och dess husfolk, dels trehundrafyratio kronor, som uttaxeras efter nästföregående årets fyrktalslängd, efter afdrag af de presterskapet för löneförmåner påförda fyrktal. 2:0. Fiskebäckskil och Grundsund Till presterskapet ntgöres årligen: a) för hvarje matlag en kubikfot fem kannor korn; b) af hvarje man, som fyllt tjngu år, en kubikfot korn; c) af hvarje qvinna, som uppnått tjugu års ålder, fem kannor korn; och d) af hvar och en. som har fyrktal sig åsätt, tio öre för hvarje fyrk. 3:0. Hela Skaftö församling. 11. För qvarnar, fabriker samt andra verk eller inrättningar, som icke kunna hänföras till jordbruk, äfvensom för inkomst af kapital eller arbete betalas årligen en fjerdedels procent af den inkomst, för hvilken allmän bevillning blifvit under nästföregående året erlaed. C. Kollöinnds kapellförsamling. 1:0. Den del af hemmanet Tången, som icke förut tillhört Mollösunds församling. 12. Till presterskapet utgöres årligen: a) tertialtionde med tre knbikfot en kanna femtio kubiktum korn efter 1694 års tiondesättuing; b) komministers spanmålslön med en kubikfot fem kannor sjuttiofem kubiktum korn, som fördelas på enahanda sätt som förut varit öfligt; c) såsom ersättning för smör- ock osttionde samt ved nitton skålpund sextiofyra ort smör, som fördelas efter förmedlade hemmantalet; och d) såsom ersättning for offer och jura stolm dels sjuttiosju ort trettioåtta korn smör af hvar och en som betalar mantalspenningar, med undantag af gemenskapen vlä indelta krigsmakten och dess husfolk, dels tre öre för hvarje fyrk å jordbruksfastighet enligt nästföregående årets fyrktalslängd; hvarförutom e) torpare, backstugu- och inhysesfolk samt deras vederlikar, med undantag af gemenskapen vid indelta krigsmakten, i stället för dagsverken årligen betala fem kannor femtiotre kubiktum korn för hvarje matlag. il

16 X Aflöningsförmåner för Presterskapet. 2:0. Den öfriga församlingen Af dem som idka fiske utgores ärligen en kubikfot två kannor korn for hvarje matlag och en kubikfot två kannor korn för hvarje båtlag. 14. Såsom ersättning för offer, jura stolas, pr estlön och extra inkomster erlägges årligen: n) af hvarje matlag sex skålpund nitton ort smör; b) af hvarje man, som uppnått tjugu år ålder, tre skålpund åtta t i os ju ort smör; och c) af hvarje qvlnna, som fyllt tjugu år, ett skålpund femtiofem ort smör. 3:o. Hela församlingen. 15. För qvaruai-, fabriker samt andra verk oeh inrättningar, som icke kunna hän föras till jordbruk, äfvensoni för inkomst af kapital eller arbete betalas årligtmi en procent af den inkomst, för bvilken allmän bevillning blifvit under nästföregående året erlagd. I). Gallhohneni kapellförsamling. 1:<». De» del af hemmanet Ifermansö, som icke förut tillhört Gullholmens församling. 16. Till presterskapet utgöres årligen: a) tertialtionde med två kubikfot tre kannor sextiotre kubiktum korn, gom fördelas efier lgi>4 års tiondesättning; b) komministers spanmålslön med en kubikfot en kanna åttatio kubiktum korn, som fördelas på sätt hittills varit Öfligt; c) ersättning för smör- och osttionde samt ved med fjorton skålpund sjuttiotre ort smör, som fördelas efter förmedlade hemmantalet; och d) såsom ersättning för offer och jura stolte dels sjuttiosju ort trettioåtta korn smör af hvar och en» som betalar mantalspenningar, med undantag af gemenskapen vid indelta krigsmakten och dess husfolk, dels tio Öre för hvarje fyrk å jordbruksfastighet enligt nästföregående årets fyrktalslängd; hvarförutom e) torpare, haekstugu- och inhysesfolk samt deras vederlikar, med undantag af gemenskapen vid indelta krigsmakten, skola i stället för dagsverken årligen erlägga fem kannor femtiotre kubiktum korn för hvarje matlag. 2:o. Den öfriga församlingen Af dem som idka fiske betalas årligen i stället for fisktionäe dels sex kannor korn för hvarje matlag och sex kannor korn för hvarje båtlag, dels en kubikfot åtta kannor sjuttiofem kubiktum korn af hvarje man, som fyllt tjugu år. g 18. Såsom ersättning för offer, jura stolie, prestlön och extra inkomster erlägges årligen: n) af hvarje matlag sex skålpund nitton ort smör. b) af hvarje ogift man, som fyllt tjugu år, tre skålpund åttatiosjn ort smör; och c> nf hvarje ogift, (pinna, som fyllt tjugu år, ett skålpund femtiofem ort smör. <t:o. Hela Jörsnnilirtgen. 8 Ii». För qvnrnar, fabriker samt andra verk eller inrättningar, som icke kunna hänföras till jordbruk, äfvensoni för inkomst af kapital eller arbete, betalas årligen en procent af den inkomst, för hvilken allmän bevillning blifvit nnder nästföregående året erlagd. E. KäringÖus kapellförsamling Af dem som idka fiske utgöres årligen i stället tor fisktionde dels sex kannor korn för hvarje matlag, dels en kubikfot åtta kannor sjuttiofem kubiktum korn af hvarje man, som uppnått tjugu års ålder stället för offer, jura stolte oeh prestlön betalas årligen: a) af hvarje matlag nio skålpund tjngunio ort smör; b) af hvarje ogift man, som fyllt tjngn år, sex skålpund nittiosex ort smör; och c) af hvarje ogift qviona, som fyllt tjugu år, ett sk&lpnnd femtiofem ort smör För qvarnar, fabriker samt andra verk eller inrättningar, äfvensoni för inkomst af kapital eller arbete betalas Ärligen en och en fjerdedels procent af den inkomst, för hvilken allmän hevillning blifvit under nästföregående året erlagd. F. Gemensamma beitimmelser Af gemenskapen vid indelta krigsmakten erlägger årligen en hvar för sig och sitt husfolk, i ett för allt, lösen för ett mausdagsverke efter årets niarkegångspris i länet, med undantag för de år, då knekten är ntöfver fyra månader till tjenstgöring kommenderad Af forenämnda aflöningsmedel erhåller: en hvar af kapellpredikanterna i Mollösunds, Gullholmens och Käringöns församlingar, som af vederbörande församling forses med fri bostad, samtliga från hans församling utgående löneafgifter, hvarförutom från presterskapets löneregler ingafond skall årligen utbetalas: till kapellpredikanten i Mollösund två hundra kronor, till kapellpredikanten i Gullholmen tre hundra kronor och till kapellpredikanten å Käringön tre hundra kronor; Komministern, som till boställe erhåller S tomhemmanet ett hälft mantal Röd, fem hundra kubikfot korn, fem cent ner smör samt sexhundrafemtio kronor; och Kyrkoherden, som innehar pastorsbostället 3 / 4 mantal Dale, bekommer återstoden. S 25. Mot erläggande af de har ofvan stadgade löneafgifter skall all betalning till presterskapet for särskilda tjensteförrattningar upphöra, men presten är berättigad att till de förrättningar, hvilka han på anmodan verkställer ntom kyrkan eller sitt hemvist, varda hemtad och derefter till sin bostad återförd; dock gäller sådant vid socknebnd endast när å ställe, der biträdet påkallas, häst eller båf finnes De i spanmål och smör bestämda lönemedlen lösas efter tioårigt medelmarkegångspris samt uppbäras och redovisas, jemte penningenfgifterna, på sätt oeh i den ordning 11 g i förordningen den 11 juli 1862 stadgar Denna lönereglering gäller nnder en tid af femtio år, räknad från och med den 1 maj nästkommande år, och tillämpas i Käringö församling efter nnvarande kapellpredikantens derstades L. O. A. Simsons afgang och i det öfriga pastoratet så snart ny kyrkoherde blifvit utnämnd och tjensten tillträdt. HvEfket vederbörande till underdånig efterrättelse länder. OSCAR. C. G. Hammarskjöld." c) Presterskapets boställen och öfriga jord. Besittningen af boställena med dertili hörande jord är presterskapet tillförsäkrad genom privilegierna af den 16 oktober För bestämmelserna angående beräkningen af boställenas afkastning vid löneregleringarna har redogjorts i det föregående. a) Byggnads- och underhållsskyldigheten å prestgårdarne. Gäliande allmänna bestämmelser härom återfinnas i en mängd författningar af äldre och yngre datum, såsom 26 kap. 2 Byggninga-Balken, Kungl. resol. på allmogens allmänna besvär den 1 augusti 1727, Kungl. resol. på presterskapets allmänna besvär den 10 augusti 1762, Kungl. kungörelsen den 6 november 1863, Kungl. förordningarna den 27 april 1877 och den 1 maj 1885 m. fl. Särskildt är att märka Kungl. förordningen den 16 december 1870 angående prestgårdsbyggnader i Skåne. En väsentlig skilnad eger i här omhandlade hänseende rum mellan å ena sidan kyrkoherdeboställena, å andra sidan boställena för komministrar och öfriga ordinarie hjelpprester. Frånsedt landskapen Skåne, Halland och Blekinge samt Gotland, om hvilka mera här nedan, torde byggnads- och underhållsskyldig-

17 Aflöningsförmåner för Presterskapet. XI heten i fråga om (I) kyrkoherdeboställena i största allmänhet kunna sägas vara fördelad på följande sätt '): Kyrkoherdeboställen, som äro belägna i stad, skola såväl byggas som underhållas af församlingen, hvadan innehafvaren, beträffande dessa hus, ej har något annat åliggande än att vårda dem,»att de ej förderfvas och af vårdslöshet förfalla». I fråga om kyrkoherdeboställen på landet får nian skilja mellan l:o) de s. k.»sju (egentligen sex) laga husen»; 2:o) de hus som i öfrigt för gårdens skötsel erfordras; samt 3:o) de hus hvilka boställsinnehafvaren ytterligare, för vinnande af större beqvämlighet, sjelf bygger. I fråga om de sju laga husen åligger nybyggnadsskyldigheteu församlingen, medan underhållsskyldigbeten åligger församlingen och boställsinnehafvaren gemensamt. Husen af andra gruppen skola såväl byggas som underhållas af boställsinnehafvaren, dock med skyldighet för efterträdaren att lösa hvad af företrädaren kan vara bygdt utöfver en viss årlig byggnadsskyldighet (s. k. öfverbyggnad). Husen inom tredje gruppen ändtligen (s. k. öfverloppsbyggnad) kunna af den som bygt dem eller af hans rättsinnehafvare fritt disponeras, dock med företrädesrätt för efterträdaren att lösa desamma. Från dessa allmänna bestämmelser gifves äfven inom de gamla svenska landskapen en mångfald af undantag, beroende dels på särskilda stadganden eller ingångna öfverenskommelser för hela landsorter eller vissa pastorat, dels ock på grund af gammal häfd. Så har t. ex. i Vesterås stift en stor mängd församlingar genom särskilda konventioner, mestadels vid pass två hundra är gamla, åtagit sig all byggnadsskyldighet och all eller största delen af underhållskyldigheten å prestgårdarna, hvilken församlingarnas skyldighet jemväl i en mängd fall finnes i de nya löneregleringarna bekräftad. Liknande öfverenskommelser återfinnas jemväl här och hvar inom de öfriga stiften. En detaljerad redogörelse för alla dessa undantagsförhållanden återfinnes i förut omnämnda komitébetänkande. Af de f. d. danska landskapen finnes för Skåne särskild förordning utfärdad den 16 december Af ålder hafva kyrkoherdarne härstädes ensamma haft sig hela den ifrågavarande skyldigheten ålagd, och detta förhållande är genom nämnda förordning stadfästadt. Byggnads- och underhållsskyldigheten å de skånska prestgårdarna har emellertid sedan längre tid tillbaka öfvertagits af Skånska presterskapets byggnadskassa, hvilken, enligt senaste af Kungl. Maj:t faststälda reglemente af den 14 juni 1888, har till uppgift dels att inlösa all varande och blifvande öfverbyggnad å skånska prestgårdar, dels att genom sin direktion öfvervaka skånska prestgårdsbyggnadernas behöriga vård och underhåll samt tillse att till- och nybyggnader göras på ett ändamålsenligt och lämpligt sätt, dels ändtligen att amortera all öfverbyggnad. Med»öfverbyggnad» förstås här, enligt 12 af Kungl. förordningen den 16 december 1870, all den utgift for prestgårdens byggnader, hvilken boställshafvare måste vidkännas, äfvensom det värde, hvilket blifvit eller blifver åsätt någon ä prestgården under besittningstiden efter synerätts föreskrift uppförd nybyggnad. För de till byggnadskassan af presterskapet utgående afgifter redogöres i tabellen sid. 57, hvilken tabell emellertid afser förhållandena enligt det vid uppgifternas insändande gällande äldre reglementet af den 24 mars I Blekinge skola enligt en af Kungl. Maj:t den 9 juni 1747 stad- ) Efterföljande framställning grnndar sig hufvudsakligeu pä fornt omnämnda Komitébetänkande af den 28 mars fästad öfverenskommelse de församlingar, i hvilka den s. k. helgonskylden utgår, vara fria från prestgärdsbyggnad; i de aldra flesta pastoraten inom denna provins hafva emellertid sedermera församlingarna deltagit efter lag i prestgårdsbyggnad, men deremot sluppit helgonskyld. I Halland har i afseende å byggnadsskyldigheten å prestgårdarna af ålder olika förfarits på olika ställen, och äfven lagstiftningen har på olika tider blifvit olika tillämpad, hvadan här förhållandena äro mycket omvexlande uti de särskilda pastoraten. På Gotland äro kyrkoherdarne enligt tredje punkten i konventionsstadgan den 20 september 1648 fria från all byggnads- och underhållsskyldighet å prestgårdarna, hvilken skyldighet här alltså åligger församlingarna ensamma. Den skilnad, som i fråga om byggnads- och underhållsskyldigheten a kyrkoherdeboställena fatt göras mellan å ena sidan de gamla svenska (och norska) landskapen, å andra sidan de f. d. danska, återkommer icke beträffande (2) komministersboställena. Af sjunde punkten i presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 torde följa, att alla laga hus å dylika boställen i stad skola såväl byggas som underhållas af församlingarna. Att byggnads- och underhållsskyldigheten å komministersboställen på landet i allmänhet åligger boställshafvaren, är visserligen ingenstädes veterligen bestämdt stadgadt, men torde följa deraf, att sådan skyldighet ej är ålagd församlingen eller någon annan. På Gotland skola dock dessa boställen, enligt Kungl. brefvet den 10 april 1693, byggas och underhållas af församlingarna. Frånsedt Gotland gifves i detta afseende icke något undantagsförhållande, som gäller för hel provins eller landsort. Men i följd af gammal häfd, konventioner eller särskilda stadganden, ej sällan meddelade i löneregleringsresolutionerna, byggas och underhållas de laga husen å flera bostadsboställen helt och hållet eller till större eller mindre del af församlingarna, af egarne till vissa egendomar, af särskilda fonder eller af statsmedel. Om byggnads- och underhållsskyldigheten å (3) boställen för kapellpredikanter finnes ej något allmänt stadgande, men af samma skäl som i fråga om komministrarne torde ifrågavarande skyldighet jemväl här kunna anses i regeln åligga boställsinnehafvaren. Undantagen, beroende på särskilda konventioner o. dy!., lära dock förekomma vida oftare än regeln. Pastoratsadjunkterna i Karlstads stift bygga och underhålla sjelfva sina bostadsboställen. Med hänsyn till alla dessa skiftande bestämmelser rörande byggnads- och underhållsskyldigheten å prestgårdarna torde böra erinras om att enligt 4 i Kungl. förordningen den 11 juli 1862, vid bestämmandet af den för hvarje prestsyssla upprättade»reglerade lön», det uppskattade värdet af boställets afkastning skall minskas med värdet af den tjensteinnehafvaren åliggande byggnads- och underhållsskyldighet. (i) Presterskapet i öfrigt anslagen jord. Utom boställena finnes som bekant ett icke obetydligt antal hemman presterskapet anslagna, hvilka i de gamla svenska landskapen benämnas stommar eller stomhemman, i de eröfrade provinserna åter annexoch mensalhemman, eller äfven predikstols- och kanikehemman, annexfästa, fästa, mensalgrund och mensaljord. Dylika hemman hafva någon gång blifvit upplåtna till boställen åt kapellaner, men till största delen äro de kyrkoherdarne bibehållna. Hit kan ock räknas den kyrkornas enskilda jord, hvilken i Skåne får af de kyrkoherdar, som till sina prestgårdar hafva ringa jord, emot afgift till kyrkan, brukas, sa vidt detta kan ske med egen afvel.

18 XII Aflöningsförmåner för Presterskapet. Slutligen kunna äfven nämnas de vissa kyrkoherdar tillkommande s. k. prehendehemman, hvilka, der ej donationsbrefven innehålla några särskilda vilkor, af innehafvaren disponeras efter samma regler, som gälla för boställena, och af honom äfven bebyggas utan något understöd af allmänna medel. Beträffande stom- och anne.vheminanen o. d. gäller, enligt 5 af Kungl. förordningen den 11 juli 1862, att de samma skola utarrenderas, när de icke utan olägenhet kunna i förening med bostadsbostället brukas. I den bifogade tabellen är i regeln hela den presterskapet utöfver boställena anslagna jord till sitt taxeringsvärde inräknad uti kolumnen för taxeringsvärde a»boställe med jordbruk». Der till följd af de inkomna uppgifternas beskaffenhet detta icke låtit sig göra, är i stället värdet af afkomsten upptaget bland de kontanta aflöningsformäiieriia, i kolumnen för»öfriga» förmåner, och förhållandet särskildt påpekadt i anmärkningarna. y) luiirendering af presterskapets boställen. Boställsinneliafvaren eger rätt att utarrendera bostället, ehuru naturligtvis icke för längre tid än han innehar detsamma. Under vakanser kan bostället äfvenlede.s till hvem som helst utarrenderas. Alla arrendekontraktet - om prestbord och lön böra, för att blifva lagligen gällande, uppvisas i konsistorium, som eger tillse, att nödiga förbehåll icke underlåtas till säkerhet för församlingen samt för boställets tillbörliga, häfd. d) De ecklesiastika bostiillsskogarne. Enligt Kungl. förordningen den 29 juni 1866 angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket skall a samtliga boställsskogar en regelbunden skogshushållning införas, och der Skogsstyrelsen (Domänstyrelsen) med afseende a skogens omfång och beskaffenhet pröfvar sådant tjenligt, indelning till trakthuggning ega rum. Om boställets skog i betydligare man öfverstiger dess behof af skogsfång, ställes skogen i sin helhet eller lämplig del deraf under Skogsstatens omedelbara vård och förvaltning; eljest åligger det boställsinnehafvaren att bevaka och sköta skogen med iakttagande af den huslinllningsplan Doniänstyrelsen faststält. Intill dess en sådan ordnad hushållning blifvit införd, ma, jemlikt 24 i nämnda förordning, boställsinnehafvaren i allmänhet endast till husbeliof använda boställets skog. Enligt Domänstyrelsens berättelser voro ar 1887 de ecklesiastika med skogs- eller hagmark försedda boställena (en del klockareboslällen häruti inräknade) till antalet 2,513, med en sammanlagd areal af 327, hektar. Ar 1886, då antalet och arealen voro desamma, voro för 1,670 af dessa skogar husliallningsplaner faststäkla, och utgjorde den sammanlagda skogsoch haginarksarealen 25ö,135'93 hektar. Efter det indelning till regelbunden hushållning egt rum, skall af boställsskogen i första rummet boställsinnehafvarens behof af skogsfang och bete, sa vidt möjligt är, tillfredsställas; derefter ega sockenmännen att hemta nödigt timmer och virke till byggande och reparation af kyrka och prestgard. Af den öfriga afkastning, som å de särskilda ärshyggena enligt trakthuggningsplanen uppstår, kan boställsinnehafvaren, om skogen står under hans egen vård, erhålla viss andel, hvilken, efter den större eller mindre kostnad, som är med skogarnes skötsel förenad, kan bestämmas ända till halfva behållna afkastningen utöfver husbehofvet. Återstoden tillfaller presterskapet» löneregleringsfond. Kostnaderna för boställsskogarnas indelning till regelbunden hushållning visade sig i fråga om de mindre skogarna icke kunna fyllas af den egna afkastningen, hvilken ofta föga eller intet öfversteg husbehofvet. Med anledning häraf bildades genom Kungl. brefvet den 31 mars 1876 de Ecklesiastika boställenas skogsfond, hvars afkastning, med vissa inskränkande bestämmelser, skulle kunna begagnas för utredande af de med indelningen förenade kostnader, der detta ej af skogens egen afkastning kunde ske. Fonden, som förvaltas af Statskontoret, har bildats af försäljningsmedel för virke, som utgör skogarnas s. k. e.rtraordinarie afkastning (d. ä. utom hushållsplanen). Skogsförsäljningsmedlen från de ecklesiastika boställsskogarna fördelas alltså numera mellan 1) boställsinnehafvaren, som kan erhålla intill hälften af den ordinarie afkastningen utöfver husbehofvet; 2) löneregleringsfonden, som erhåller återstoden af (stundom hela) den ordinarie afkastningen; samt 3) skogsfonden, som erhåller den extraordinarie afkastningen. De i hvarje fall utgående beloppen voro, enligt Domänstyrelsens berättelser: År Är Till boställsionehafvarne 56,706'87 kr. 55,412'29 kr.» löderegleringgfonden 78,46201» 66,592'72» skogsfoudeu 85,135'32 32,819'43» Skogsfondens hela behållning vid 1887 års slut uppgick till kr. 585, Dess utgifter för samma år utgjorde kr. 36, Angående de bostäilsinnehafvarne tillkommande belopp meddelas i den bifogade tabellens anmärkningar i hvarje särskildt fall uppgifter, grundande sig på upplysningar, inhemtade i Domänstyrelsen och afseende medeltal för åren d) Löneregleringsfonder. Enligt Kungl. brefvet den 14 februari 1868 till Kammarkollegium och Statskontoret skola sådana lönetillgångar, hvilka, jemlikt 9 mom. 2 af Kungl. förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande af presterskapets inkomster, blifvit eller kunna blifva från vissa presterliga befattningar skilda, men icke indragna till statsverket, af kronans uppbördsmän debiteras och uppbäras och i räkenskaperna redovisas under särskildt konto med benämning Presterskapets löneregleringsmedel; egande Statskontoret sedan att göra dessa medel räntebärande, och skola de derstädes under benämning Presterskapets löneregleringsfond, för hvarje län särskildt bokförda, behandlas utan sammanblandning med statsmedel. Fonden, hvilken jemlikt Kungl. brefvet den 29 juni 1866 eger åtnjuta jemväl den ordinarie afkastning af de ecklesiastika boställsskogarna, hvilken icke utdelas till bostäilsinnehafvarne, egde vid 1887 år slut en kapitalbehållning af 1,310, kr., och utgjorde beloppet af de under samma år af fonden bestridda utgifterna till lönefyllnad 96, kr. Utom denna allmänna löneregleringsfond förvaltas af Statskontoret jemväl trenne mindre sådana, tillhörande enskilda pastorat eller församlingar, nemligen Elfdals pastorats regleringsfond med en kapitalbehållning vid 1887 års slut af kr. 436,109-'i3, F\yksände pastorats regleringsfond, med en behållning vid samma års slut af 16,461'i3 kr., samt Brunskogs församlings ajiöningsfond, med en behållning af kr. 29,229'2i. e) Löneregleringarnes resultat. Enligt den å sid. XXIX införda sammandragstabellen utgjorde summan af de kontanta aflöningsförmåner, som under ecklesiastikåret 1886 tillkommo presterskapet (biskoparnes prebendepastorat frånräknade) 6,190,759

19 Aflöningsförmåner för Presterskapet. XIII kr. Taxeringsvärdet å boställen med jordbruk utgjorde 54,511,318 kronor. Vid en jemförelse mellan presterskapets verkliga aflöningsförmåner och summan af de vid resp. löneregleringar beräknade lönerna, böra emellertid ofvanstående tal minskas med aflöningar, hvilka icke i löneregleringarna upptagits. Sådana äro dels den kontraktsprostarna i deras egenskap af sådana tillkommande aflöning, hvilken i allt uppgår till 29,352 kr., dels ett belopp af 44,759 kr., utgörande aflöning för tjenstebefattningar, hvilka af en eller annan anledning icke ingått uti regleringen; hit höra ock några få boställen, med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 92,000 kr. Fråndragas nu nämnda belopp frän summorna här ofvan, återstår såsom den kontanta aflöningen för de reglerade tjensterna ett belopp af 6,116,648 kr och såsom taxeringsvärde å hithörande boställen med jordbruk 54,419,318 kr. Då vid löneregleringarna för dessa tjenster samtliga aflöningsförmåner beräknats till ett värde af 7,373,965 kr., så framgår häraf att boställenas årliga afkastning bör uppgå till 1,257,317 kr. för att den verkliga aflöningen skall uppgå till samma belopp som den beräknade. Den sålunda behöfliga afkastningen af boställena motsvarar 2'3i % af deras taxeringsvärde. Anmärkas bör, att i ofvanstående tal icke ingår värdet af den till vissa boställsinnehafvare utgående andel af skogsförsäljningsmedel, uppgående i allt till omkr. 50- ä 60,000 kr. för år; likaledes saknas derstädes värdet af bostadsförmån, der bostället ej är förenadt med jordbruk, således bland annat bostadsförmån i stad; slutligen ingår ej heller värdet af den ersättning för särskilda förrättningar, hvilken ännu lärer på sina ställen till presterskapet frivilligt utgöras. Med afseende å denna ersättning innehålla löneregleringarna gemenligen följande bestämmelser, som merändels ordagrant återkomma:»mot erläggande af de här stadgade löneafgifter skall all betalning till presterskapet för särskilda tjensteförrättningar upphöra, men presten är berättigad att till de förrättningar, hvilka han på anmodan verkställer utom kyrkan eller sitt hemvist, varda hemtad och derefter till sin bostad återförd; dock gäller sådant vid socknebud endast när å ställe, der biträdet påkallas, häst (eller båt) finnes». A andra sidan bör anmärkas, i fråga om löneregleringarnas resultat, dels att här ofvan icke äro franräknade de dock i allmänhet obetydliga beloppen af icke inflytande restantier, dels att medelmarkegangsprisen å spanmål sedan ecklesiastikåret 1886 befunnit sig i starkt sjunkande, ett sjunkande, som efter alt sannolikhet torde komma att fortgå i ännu några år. Här utförda beräkning skulle alltså för åren efter 1886 ställa sig betydligt ogynsammare för presterskapet än som händelsen är här ofvan. Mellan å ena sidan kyrkoherdar, å den andra komministrar (inräknadt kapell- och brukspredikanter, pastoratsadjunkter o. d.) fördela sig aflöningsförmånerna vid tjenster med reglerad lön pä följande sätt: För att den verkliga aflöningen skall uppgå till likhet med den vid löneregleringen beräknade, bör alltså värdet af kyrkoherdeboställenas afkastning uppgå till 1,023,796 kr., motsvarande 2-24 % af taxeringsvärdet, och komministersboställenas till 233,521 kr., motsvarande % af taxeringsvärdet. En fördelning inom hvarje stift af de aflöningsförmåner, som vid tjenster med reglerad lön tillkommakyrkoherdarne, och dem som tillkomma komministrarna, lemnas i efterföljande tabell: De till presterskapet utgående aflöningsförmånernas fördelning mellan kyrkoherdar och komministrar 1 ). ) Tjenster, för hvilks i den bifogade tabellen ej upptages»vid löneregleringen beräknad lön», äro bär uteslutna. Likaså äro frånräkoade biskoparnes preoendepastorat. 2 ) Taxeringsvärdet & boställen, som icke äro förenade med jordbruk, äro ej i tabellen upptagna.

20 XIV Aflöningsförmåner för Presterskapet. f) Prostetunnor kallas den ersättning, som i äldre tider tillkom kontraktsprostarne for deras besvär med tiondeuppbörden in. ni., men numera tillkommer dem för deras embetsgörornål i allmänhet. Prostetunnorna utgå af kronotionden med en tunna af hvarje herberge inom kontraktet; i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän utgå dock prostetunnorna af kyrkotionden. På Gotland utgå icke prostetunnor, utan ega kontraktsprostarne i stället ersättning af statsmedel med en gång för alla bestämda belopp. Summan af de till kontraktsprostarne i denna deras egenskap utgående aflöningsmedel utgör 29,352 kr. g) Afgifter till kassor. För de afgifter, som utgå till presterskapets enke- och pupillkassa samt till enskilda kassor för pensionering af enkor och barn eller äfven för beredande af understöd åt fattiga obefordrade prestmän, redogöres i det följande under afdelningen för pensionsförmånerna. Ett särskildt slag af afgifter, som inom vissa stift åligga hela eller en del af det ordinarie presterskapet, äro afgifterna till kassor för det extra ordinarie presterskapets aflöning, för hvilka redogöres här nedan. I flertalet af stiften erlägger presterskapet derjemte afgifter till domkapitlens expeditioner och i vissa stift jemväl till bekostande af stiftstrycket, till konsistorienotariens, amanuensens och pedellens aflöning m. m. Härom inkomna uppgifter hafva icke medgifvit någon fullständig utredning af dessa afgifters storlek, men af de upplysningar, som föreligga, synes framgå att desamma merendels utgå med jemförelsevis mindre belopp. h) E.rtraordinarie prestmans aflöning. I gällande Kyrkolag af den 3 september 1686 jemte Kungl. brefvet den 19 december 1748 och Kungl. eirkulärbrefvet den 21 augusti 1786 stadgas angående ordinarie prestmans rätt att af biskop och konsistorium begära adjunkt till sin hjelp, hvarförutom åt vederbörande konsistorii pröfning lemnas, om och huruledes en sådan begäran ma kunna villfaras. Genom Kungl. cirkulären den 14 september 1839 och 17 juli 1858 anbefallas konsistorierna, att, der ej redan så skett, vid blifvande prestmöteu söka åvägabringa sådana regleringar af adjunkternas lönevilkor, att minimibeloppen deraf ma afpassas efter hvar och ens af desse tjenstemäns behof <»cli göromal, samt att i allmänhet tillse, det vice pastorers och och adjunkters löneförmåner hlifva på ett tidsförhållandena motsvarande sätt bestämda. I Kungl. förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande af presterskapets inkomster föreskrifvcs derjemte, dels att presterskapets löner böra beräknas så, att det extraordinarie presterskapet fortfarande må kunna af det ordinarie aflönas, dels att, på sätt dittills skett, må bestämmas minimum af det aflöningsbelopp, som förutom bostad och fri föda bör vice pastorer och adjunkter tillerkännas, äfvensom den ersättning, hvartill de äro berättigade, dä omständigheterna föranleda, att bostad och föda in natura icke lämpligen kunna ifrägakomma; börande begge dessa belopp bestämmas i spanmål, att utgå efter tioårig markegång. Pa grund af ofvanstående bestämmelser voro vid tiden för insändandet af primäruppgifterna till föreliggande redogörelse de extraordinarie prestmännens aflöningsförmåner bestämda på sätt här nedan för hvarje särskildt stift redogöres. 1) Uppsala erkestift. Extraordinarie prestmans aflöningsförmåner äro genom prestmötesbeslut åren 1873, 1879 och 1885 taststälda sålunda. Ärliga lönen för adjunkter och vakanspredikanter skall utgöra minst 150 och, der pastoralvård åligger dem, minst 200 kft spanmål, hälften råg och hälften korn (utom hvad Helsingland beträffar, der proportionen är 1 / råg och 2 / korn), att lösas efter vederbörande läns medelmarkegångspris. Hvarje adjunkt, vakanspredikant och vice pastor skall såsom ersättning för bostad, vedbrand och kost, i den händelse dessa naturaförmåner icke lämpligen kunna erhållas, ega att utöfver sin minimilön uppbära vederbörlig lösen för 225 kft spanmål efter år räknadt. I händelse vice pastor bestrider endast pastoral vården, men ej predikoskyldigheten, skall han erhålla vederbörlig lösen för minst 50 kft spanmål med samma proportion mellan råg och korn som ofvan blifvit nämnd. Extraordinarie prestmän åtnjuter fri skjuts i em betsärenden; förflyttas han till annan tjenst, må han af den eller dem, hvilka hans aflönande å den nya stationen åligger, i ersättning för resekostnad från den lemnade stationen uppbära: för resa med skjuts lega för högst 2 hästar; på ångfartyg afgift för en hyttplats, eller, när hytt ej förekommer, en salongsplats; på jernväg afgift för plats i andra klassens vagn. I dagtraktamente erhåller han 4 kronor. All ersättning skall dock beräknas efter det eller de olika här ofvan angifna sätt att färdas, som för resan med minsta omkostnad kunnat begagnas. 2) Linköpings stift. Adjunkt erhåller enligt prestmötesbeslut år 1882 aflöning efter sin tjenstetid, oberoende af inkomsterna vid den lägenhet, hvarest han anställes såsom biträde. Lönebeloppen indelas i tre grader, af hvilka första lönegraden omfattar tiden från och med första till och med femte tjensteåret, andra lönegraden tiden från och med sjette till och med tionde tjensteåret efter väl vitsordad tjenstgöring, samt tredje lönegraden tiden från och med elfte tjensteåret, likaledes efter väl vitsordad tjenstgöring; och beräknas tjensteåret från 1 maj eller 1 november näst efter prestvigningsdagen. Aflöning till adjunkt utgår årligen: i l:sta lönegraden med 115 kft spanmål eller minst 300 kr.» 2:dra»» 135»»» > 350»» 3:dje»» 154» >»» 400» Aflöningen till pastorsadjunkt i stad får dock aldrig understiga 154 kft spanmål eller 400 kronor årligen, äfven om han efter sin tjenstetid icke skulle vara berättigad till så hög aflöning. Adjunkt, som tillika är vice pastor, erhåller utom sin adjunktslön årligen 39 kft spanmål eller minst 100 kronor. Vikariebefattning vid komministratur medför icke lönetillägg utöfver adjunktslönen. Då extraordinarie prestmän icke in natura erhåller bostad och föda m. ni., som sammanfattas under benämningen vivre, skall han i stället åtnjuta 192 kft spanmål eller minst 500 kronor årligen. Embetsskjuts in natura lemnas i regeln åt extraordinarie prestmän af den, som åtnjuter hans biträde. Der så ej kan ske, erhåller han kontant ersättning efter öfverenskommelse. Uppstår tvist angående ersättning för vivre eller embetsskjuts, fäller domkapitlet utslag. I händelse extraordinarie förordnas att uppehålla eller biträda vid mer än en presterlig lägenhet, erhåller han för hvardera församlingen den ofvan bestämda egentliga aflöningen, men blott vid den ena antingen vivre in natura eller den stadgade ersättningen derför. Arfvode för uppehållande af blott någon del af presterlig befattning bestämmes, der ej enskild öfverenskommelse kan träffas, af domkapitlet.