SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE AFL, Anläggningar rörvaltning Ledningar VÄR BETECKNING TR5-3 DATUM 15-4-9 TEKNISK RIKTLINJE UTGAVA 3 FASTSTÄLLD Td.T d Luftledningar Stolpar Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på stolpar enligt SvK TR 5-3 för luftledningar och omfattar utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att stolparna uppvisar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd och skall användas vid inköp av stolpar. 1/48
Utgåva Ändringsnot Datum 1(A) Ersätter revision utgåva -9-14 och 6-11- / 6 / 1 Bte av mall. Kapitel 3.5.1.3 NTR Dokument 1 1998 utbtt mot n utgåva 11, MT- kreosotolja infört, full inträngning av träskddsmedel infört, 3.5.4. rundning av kanter ändrat, 3.6..3 rundning av kanter ändrat, 3,6.4 märkning fr. kant specificerat. 3.8.1. infört All dokumentation skall vara på svenska eller engelska. Kapitel 3.8.3 införd. / 4 / 1 3 Kapitel numrering ändrad. Kapitel 5-9 omflttad. Reviderade kapitel 5.1.3, 5.. tabell 5B, 6..3, 6.4, 8 och 9. 9/ 4 / 15 /48
Innehåll 1 Referenser... 7 Omfattning... 9 3 Ordförklaring... 9 4 Beskrivning... 1 5 Krav... 1 5.1 Material... 1 5.1.1 Stål... 11 5.1. Staglina... 11 5.1.3 Trä... 11 5.1.4 Betong... 11 5. Dimensionering... 1 5..1 Stålstolpe... 1 5.. Generella krav på ståldetaljer... 13 5..3 Trä... 14 5..4 Betong... 15 5..5 Avstånd fas-stolpe... 15 5.3 Lastförutsättningar... 15 5.4 Utförande... 17 5.4.1 Allmänt... 17 5.4. Detaljer... 17 5.5 Dokumentation... 1 5.5.1 Ritningar och beräkningar... 1 5.6 Skltar och varningstavlor... 5.6.1 Allmänt... 5.6. Varningstavlor... 5.6.3 Stolpnummersklt... 5.6.4 Flgnummersklt... 5.6.5 Flgvarningssklt... 5.6.6 Regelskltar (litteraskltar)... 5.6.7 Sjökorsningsskltar...3 3/48
5.6.8 Förbudssklt för klättring...3 6 Tillverkning...3 6.1 Kontrollplan...3 6. Utförande...3 6..1 Material...3 6.. Mått... 4 6..3 Ytbeskaffenhet... 5 6..4 Svetsar... 6 6.3 Avvikelse... 6 6.4 Märkning... 6 6.4.1 Konstruktioner med skruvförband... 7 6.4. Svetsade konstruktioner... 7 6.5 Tillverkningsbestämmelser... 7 6.5.1 Serietillverkning... 7 6.5. Bearbetning... 8 6.5.3 Svetsning... 9 6.5.4 Hoppassning... 9 6.5.5 Värmebehandling... 9 6.5.6 Varmförzinkning... 3 6.6 Skruvförband... 3 6.6.1 Skruv... 3 6.6. Mutter... 31 6.6.3 Brickor...3 7 Provningar...3 7.1 Stickprovskontroll... 33 7.1.1 Ståldetaljer... 33 7.1. Skruvförband... 33 7. Rutinprov...34 7.3 Provexemplar...34 7.4 Provmontering... 35 7.5 Stolpprov... 35 8 Leverans... 35 8.1 Allmänt... 35 4/48
8. Kvalitetsdokumentation... 35 8..1 Certifikat...36 8.. Avvikelserapport...36 8..3 Separata rapporter och besiktningsföretag...36 8.3 Transport och lagring...36 8.3.1 Lastning och lossning...36 8.3. Transport...36 8.3.3 Lagring...36 9 Montage... 37 9.1 Allmänt... 37 9. Skruvförband... 37 9..1 Klämlängd för Svensk Stålbggnadsskruv... 37 9.. Åtdragningsmoment...39 9.3 Reparation av varmförzinkning...39 9.3.1 Större skador på varmförzinkning...39 1 Bilaga-Beräkning av ledat stolpben... 41 1.1 Eulerlast... 41 1. Vindlast... 41 1.3 Balkberäkning... 4 1.4 Initialkrokighet... 4 1.5 Ramstång... 4 1.5.1 Kvadratisk sektion...43 1.5. Triangulär sektion...43 1.6 Diagonaler... 44 1.6.1 Kvadratisk sektion... 44 1.6. Triangulär sektion... 44 1.7 Knäckning... 44 1.8 Stagtöjning... 45 1.9 Ändsektioner... 45 1.1 Egenfrekvens... 45 11 Bilaga-Korrigering av SS-EN 5341... 46 11.1 SS-EN 5341:7.7.5.1/SE.1 partialfaktor stag... 46 11. SS-EN 5341:J.11 skruvförband... 46 5/48
11.3 SS-EN 5341:4...4.3/se. vindkrafter på fackverksstolpar med triangulär tvärsektion... 46 11.4 SS-EN 5341:4.3... 46 1 Bilaga-Kallformade stålprofiler... 47 1.1 Knäckningsberäkning... 47 1. Beräkningsalternativ BSK... 48 1.3 Beräkningsalternativ SS-EN 1993-1-1 punkt 6.3... 48 6/48
1 Referenser Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger entreprenören att ofördröjligen påtala sådana förändringar. BSK 7 Bgg K EBR handbok NTR Dokument nr 1: 13, NTR Dokument nr 3: 13, SS-EN ISO 5817-3 SS 1 3 SS-EN ISO 851-1 SS-EN ISO 851-3 SS-EN ISO 1461 SS 6 5 1 SS 44 8 6 SS-EN 87-1 SS-EN ISO 898-1 Boverkets handbok om Stålkonstruktioner(National Board of Housing, Building and Planning, Steel design Manual Handboken Bgg del Konstruktionsteknik UNDERHÅLL LEDNINGAR,4-4 kv Nordiska träskddsklasser. Del 1: Furu och andra lätt impregnerbara barrträslag Nordiska regler för kvalitetskontroller av impregnerat trä. Del 1: Furu och andra lätt impregnerbara barrträslag Smältsvetsförband i stål, nickel, titan och deras legeringar-kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser. Statistisk acceptanskontroll - Metoder och provtagningsplaner för attributkontroll Behandling av ståltor före beläggning med målningsfärg och liknande produkter Visuell utvärdering av trenhet. Del 1 Rostgrader Behandling av ståltor före beläggning med målningsfärg och liknande produkter - Visuell utvärdering av trenhet. Del 3 Förbehandling svetsar, kanter och andra områden med defekter. Oorganiska tbeläggningar-beläggningar bildade genom varmförzinkning på järn- och stålföremål- Specifikationer och provningsmetoder Svetsarprövning Linor av hård förzinkad ståltråd för luftledningar - Fe 14 linor Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål Fästelement - Mekaniska egenskaper för fästelement av kolstål och legerade stål - Del 1: Skruvar och pinnskruvar 7/48
SS-EN 1993-1-1, SS-EN ISO 3 SS-EN ISO 414 SS-EN ISO 43 SS-EN ISO 4759-3 SS-EN ISO 91 SS-EN 15- SS-EN 15-3 SS-EN 1149 SS-EN ISO 1684 SS-EN ISO 139 SS-EN 5341 SS ISO 16 SS-ISO 898- SS-ISO 965-4 SS-ISO 553 SS ISO 5455 IEC 665 SvK TR 5-1 Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler och regler för bggnader Fästelement - Sexkantslåsmuttrar - Mekaniska egenskaper Fästelement-Delgängade sexkantskruvar - Produktklasserna A och B Fästelement-Sexkantsmuttrar, utförande 1 - Produktklasserna A och B Fästelement - Toleranser - Del 3: Plana brickor för skruvar och muttrar - Produktklass A och C Ledningssstem för kvalitet - Krav Varmvalsade konstruktionsstål - Del : Tekniska leveransbestämmelser för olegerade stål Varmvalsade konstruktionsstål - Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för normaliserade/normaliservalsade finkornstål Varmvalsade platta produkter av höghållfasta kallformningsstål Fästelement - Varmförzinkning av fästelement Svetsning - Allmänna toleranser för svetsade konstruktioner -Dimensioner för längder och vinklar - Form och läge Elektriska friledningar över 45 kv (AC) Skrivpapper och vissa tper av trcksaker - Färdigformat - A - och B serien Fästelement - Hållfasthetsfordringar - Del : Muttrar med metrisk ISO-gänga och specificerade värden på provlaster - Grov delning Metriska ISO-gängor för allmän användning - Gängtoleranser - Del 4: Gränsmått för varmförzinkade utvändiga gängor avsedda för användning tillsammans med invändiga gängor gängade till toleranskvalitet H eller G efter förzinkning Ritningsregler - Svets- och lödförband - Beteckningar på ritningar Ritningsregler Skalor Loading tests on overhead line structures Isolatortillbehör 8/48
Omfattning Dessa tekniska bestämmelser omfattar stolpar i stål, trä och betong för kraftledningar. 3 Ordförklaring Tekniska termer och definitioner använda i dessa bestämmelser. Stolpe Konstruktion av stål, trä eller betong avsedd att uppbära en eller flera kraftledningar. Stålstolpe Stålkonstruktion i fackverk eller balkutförande avsedd att uppbära en eller flera kraftledningar. Stålrörstolpe Konisk stålkonstruktion med rörformat koncentriskt eller mångsidigt tvärsnitt. Trästolpe Stolpe i trä av trckimpregnerad furu. Betongstolpe Konisk armerad betongkonstruktion med cirkulärt tvärsnitt. Limträstolpe Impregnerad trästolpe av vattenfast limmade trälameller. Fackverk Arrangemang av enskilda stänger avsedda att uppta förekommande mekaniska laster genom axialkrafter, trck och drag i stänger. Balk Element avsedd att genom böjning och skjuvning uppta förekommande laster. Balk kan vara homogen eller uppbggd av stänger. Stång Med efter sin längdaxel i samtliga tvärsnitt enhetlig detalj avsedd att uppta mekaniska laster. Stänger är vanligtvis framställda genom varmvalsning eller kallformning. (För aluminium förekommer sprutning). 9/48
Ramstång Primär del av fackverkskonstruktionen avsedd att uppta de ttre lasterna. Diagonal Sekundär del av stolpkonstruktionen avsedd att uppta laster samt stödja ramstängerna. Redundant Ringa belastat stolpelement avsett att stödja annan stolpdetalj. Godstjocklek Tjocklek hos aktuellt material hänfört till elementets tvärsnitt. 4 Beskrivning Stolpe skall bära isolatorkedjor, faslinor och topplinor i en eller flera branscher. Stolpe kan vara stagad eller ostagad. 5 Krav 5.1 Material Om inte annat anges skall allt levererat material överensstämma med den senast tillgängliga utgåvan av tillämplig svensk eller alternativt utländsk standard som beställaren anser vara likvärdig eller bättre. Där det inte finns någon standard, som fallet är med patent på speciella material, skall allt sådant material och utförande vara av bästa kvalitet och alla detaljer om materialet skall underkastas beställarens godkännande. För sådan standard som inte är skriven på det svenska eller engelska språket skall leverantören tillhandahålla kopior av en svensk eller engelsk översättning av densamma. Entreprenören skall i god tid informera beställaren om vilken standard materialet uppfller. Materialet skall inspekteras och provas för att visa att det följer kraven i specifikationerna. 1/48
5.1.1 Stål Konstruktionsstål kan vara kol-, kolmangan-, mikro legerat eller kallformningsstål och skall vara tillverkat genom basisk martinprocess eller elektrisk ugnprocess. Stålkvaliteten i en stolpe bör begränsas till två kvaliteter med sträckgräns inom -75 MPa och 35-4 MPa. Seghetsklass (kvalitetsklass) för stål väljs enligt BSK 7 punkt 7:3. För stål med sträckgräns över 3 MPa skall stål i lägst seghetsklass D användas. Till stål avsett för stålrörstolpar skall stål i seghetsklass E användas. Till kallformade profiler används stål i seghetsklass D. Stålplåt med dragkraft i tjockleksriktningen skall vara kontrollerad enligt anvisningar i BSK 7 punkt 7:4 och 9:7. Kontrollåtgärd anges på tillverkningsritning. Kallformade vinkelstänger skall ha minsta inre bockningsradie i överensstämmelse med tillämplig standard såsom SS-EN 1149. För kallformade vinkelstänger med godstjocklek 6-8 mm skall den inre bockningsradien vara minst 1 mm. Sträckgränshöjning vid kallformning får inte tillgodoräknas. 5.1. Staglina För staglina gäller svensk standard SS 44 8 6 med draghållfastheten f uk = 137 N/mm. Se SvK TR5-4 för material, tpkontroll och stickprovskontroll. 5.1.3 Trä Trästolpar/slipers utförs företrädesvis i furu och skall uppflla kraven i SS-EN 5341:7.5/SE.1.3. Trästolpar/slipers skall vara trckimpregnerade med MT-kreosotolja WEI tp B enligt kraven för Träskddsklass A i NTR Dokument nr 3: 13 med förändringen att samtliga stolpar skall ha full inträngning av träskddsmedel till kärnveden. Inträngningen skall kontrolleras med borrprov och dokumenteras. Trästolpar/slipers skall vara producerade och märkta av godkända produktionsanläggningar enligt NTR Dokument 1 Nordiska träskddsklasser 13 och NTR Dokument nr 3, Nordiska regler för kvalitetskontroll och märkning av impregnerat trä, 13. För limträ gäller SS-EN 5341:7.8/SE.1.1. Limträ impregneras enligt SS-EN 5341:7.9.7/SE.1, där SS 5 61 1 ersätts med NTR Dokument nr 1: 13. 5.1.4 Betong Betongstolpar skall uppflla kraven enligt SS-EN 5341:7.6. 11/48
5. Dimensionering 5..1 Stålstolpe Fackverksstolpe av stål beräknas enligt SS-EN 5341:7.3 och annex B. Stålrörstolpe beräknas enligt SS-EN 5341:7.4 och relevanta delar av annex B. Så som anges i SS-EN 5341:7.3.1/SE. skall stålkonstruktioner i sin helhet och konsekvent antingen beräknas enligt BSK 7 eller enligt SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NA. Blandade beräkningar där dessa båda beräkningssstem användes får inte förekomma. Anvisningar för tillämpning av Annex J i SS-EN 5341: Vid beräkning enligt BSK gäller avsnitt J6, J7 och J1. Vid beräkning enligt SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NA gäller avsnitt J1-J7, J1 och J11. För vinkelstänger gäller knäckningskurva b med α =,34. Avsnitt J8 och J9 skall inte tillämpas. Hela stolpen skall modelleras i ett tredimensionellt dataprogram med diagonalsstemet som inte är momentupptagande. Tngdpunktslinjen skall användas som sstemlinje och vid beräkning av slankhetstalet skall stånglängd mellan knutpunkterna användas. Inspända fackverksstolpar kan beräknas med första ordningens teori. Stålrörstolpar och stagade portalstolpar med vid upplagen ledade stolpben skall beräknas med andra ordningens teori. Stolpdelar skall vara av sådan dimension, form och längd att skador från vibration eller växlande påkänning inte uppkommer. Stång belastad enbart med dragkraft, men som genom deformation i anslutande delar blir utsatt för trckkraft, skall dimensioneras som trckbelastad stång. Partialkoefficient f för laster av egentngd vid stolpresning är,7 för fästplåtar och dess skruvar och 1,65 för övriga fackverksdelar. Stång med både axialbelastning och böjmoment skall beräknas med interaktionsformel enligt vald beräkningsstandard. För alla stänger, oberoende av hur stålet bearbetats, skall leverantören för beställaren förete tillfredsställande dokumentation på knäckkurvor, tröghetsradie och faktorer för knäcklängder, för dennes godkännande. 1/48
Kallformade stänger skall förutom vanlig dimensionering kontrolleras för böjvridknäckning. För formler se Bilaga C. Dimensioneringsvärde för hållfasthet i stag är angivet i SS-EN 5341:7.7.5/SE.1. För beräkning av ledat stolpben gäller Bilaga A. Regelbalk med hängstag till tterändar skall förutom lokal knäckning även kontrolleras för knäckning på hela längden mellan tterändarna. 5.. Generella krav på ståldetaljer Utöver krav enligt punkt 5..1 gäller följande för ståldetaljer. För ramstänger med förskjutna knutpunkter s.k. K-fack med facklängd L beräknas slankhetstalet för vinkelstänger enligt följande: stolpdel där alla ramstängerna är trckta 1,5 L/i stolpdel med trckta och dragna ramstänger 1,1 L/i För clindriska stänger gäller 1,*L/i Redundant stång som stödjer ramstång eller stödjer andra delar, skall konstrueras för en trckkraft enligt SS-EN 5341:J1. För vinkelstång infäst endast i en fläns ökas slankhetstalet enligt SS-EN 5341:J.6.3.1/SE.1.. För beräkning av slankhetstal i övrigt hänvisas till SS-EN 5341:J6. Reducering av slankhetstal vid infästning med flera skruvar skall inte tillämpas. För ståldetaljer i mark skall följande rostmåner tillämpas: Tabell 5A Zinkbeläggning ( m) Zinkbeläggning ( g/m ) Beteckning enl. SS-EN ISO 1461 Rostmån (mm) 15 155 Fe/Zn 15 1,5 14 1 Fe/Zn 165 3, Skruv 3, Detta innebär att beräknad godstjocklek ökas med rostmånsvärdet vid bestämning av erforderlig godstjocklek. Stålkvaliteten skall väljas så att zinkbeläggningen blir 15 μm. Förhållandet mellan en stångs fria längd och tröghetsradie, L/i, får inte överstiga: 13/48
Tabell 5B L/i a) Trckta stänger Ramstänger Andra stänger Redundanta stänger 1 18 5 b) Dragna stänger 35 Påkänningen i dragna stänger skall beräknas från nettoarean efter reduktion för hål. För det fall att en vinkelstång är fastsatt endast i en fläns skall vid beräkning enligt BSK nettoarean reduceras med 1 %, NRtd =,9 An f d, annars gäller SS-EN 5341:J4. An=Nettoarea. Skruv beräknas enligt BSK motsvarande normalt åtdragen skruv. Skruvförbandet monteras enligt kapitel 9.. Om mellanlägg används mellan stängerna i ett skruvförband skall kraften ökas enligt BSK punkt 6:4. Vid beräkning av flerskruvsförband för skjuvning skall utdragsbrott kontrolleras (=block shear). Minsta godstjocklek skall vara: Tabell 5C Öppen profil Sluten profil Ramstänger i stolpben och regel *) 6 4 I topplinetopp *) 5 4 *) Undantag. UPE balk 4 Andra stänger 4 3 Redundanta stänger 3,5 Knutplåt 6 eller minitjocklek för anslutande detaljer. Stänger under marktan 7 7 Maximal stånglängd skall ur transportsnpunkt inte överstiga tolv (1) meter. 5..3 Trä Trästolpar dimensioneras med tillåtna påkänningar enligt SS-EN 5341:7.5/SE1. Limträstolpar dimensioneras enligt SS-EN 5341:7.8/SE.1.1. 14/48
5..4 Betong Betongstolpe dimensioneras enligt SS-EN 5341:7.6.1. SE1. 5..5 Avstånd fas-stolpe Minimiavstånd mellan fas och jordad del i stolpe skall vara enligt SS-EN 5341:5.4.3/SE.4. Avstånd mellan fas och stag vid risk för avbränning av stag och stolpras skall vara enligt SS-EN 5341:5.4.3/SE.5. Utböjning av stolpe och isolatorkedja skall beaktas. Hänsn skall tas till nedböjningsvinkel från horisontalplanet för ledare och för vinkelstolpar även till ledningens brtvinkel. Vid arbete på spänningssatt linje gäller följande säkerhetsavstånd: Tabell 5D Sstem spänning (kv) Avstånd i luft till ttre gränsen av riskområdet(m) Avstånd i luft till ttre gränsen av närområdet (m) 1,6 3, 4,5 4, 5.3 Lastförutsättningar Stolpen och dess delar skall konstrueras för att utan brott tåla kombinationer av brottbelastningar specificerade i SS-EN 5341:4.. Vind- och islaster beräknas enligt SS-EN 5341:4. I områden där vindhastigheter och islaster kan antas vara större än vad som anges i SS-EN 5341:4 skall hänsn till detta beaktas vid dimensioneringen. Alla delar som kan utsättas för vikten av en montör skall konstrueras för belastningen 1,3 kn, i den ognnsammaste punkten, utan permanent deformation. Lasten 1,3 kn inkluderar partialkoefficient Q och skall jämföras mot stålpåkänning f d och elastiskt böjmotstånd W x. För lutande stång påförs lasten vinkelrätt stången med oreducerat värde. För öppen regel, d.v.s. inte tät gallrat fackverk, beräknas vindlasten mot varje stång med formfaktorn Ct =, för alla stångprofiler, med undantag för clindriska stänger där Ct = 1,. Vindlast mot stolpe uppdelas i komponenter vinkelrätt mot och parallellt med linjeriktningen. För fackverksstolpar fördelas sedan vindlast komponenterna på flera knutpunkter. 15/48
Q T=Q Wt cosø Q L=Q Wt sinø (vinkelrätt mot linjeriktningen) (parallellt med linjeriktningen) där : Q Wt = vindlast enligt SS-EN 5341:4...4.3 för stolpe respektive regel. Beräknas med vindstötsfaktor G q=1,. ø = är vindens infallsvinkel i ett horisontellt plan i förhållande till stolpsektionens Sida 1 enligt aktuellt lastfall. Infallsvinkeln kan vara olika mot stolpe och ledare. Vid vindlastberäkning av triangulärt stolptvärsnitt i fackverksstolpe tas det största av de tre sidornas A t C t. Vindlast på ledare (fas- och topplinor) är Q Wc = q h G q G c G cl D a h cos ø där q h = vindens hastighetstrck enligt SS-EN 5341:4.../SE.1.1. G q= vindstötsfaktor enligt SS-EN 5341:4...4.1/SE.1 G c= spannlängdsfaktor enligt SS-EN 5341:4...4.1/SE.1 C cl= formfaktor enligt SS-EN 5341:4..4./SE. för isbelagda linor och enligt SS-EN 5341:4...4.1 för ej isbelagda linor. D = ledarens diameter. Vid islast inklusive isbeläggning. a h = horisontellt belastande linlängd ø = vindens infallsvinkel enligt SS-EN 5341:4...4.1 figur 4..1. Vindlast mot staglina skall beräknas med formfaktor C cl =1,. 16/48
Q Wc ø Sida (A tc t) Sida 1 (A t1c t1) ) Linjeriktning Stolpe(ben, regel) Följande fall för infallsvinkel skall kontrolleras Tabell 5E Ø mot stolpe Ø mot ledare 45 6 9 45 45 9 Stolpben med excentricitet skall kontrolleras för reducerad vindlast,5 q h mot stolpben och staglina och samtidigt full vindlast mot regel och ledare. 5.4 Utförande 5.4.1 Allmänt Allt arbete, arbetsmetoder och utförande, antingen fullständigt specificerat här eller ej, skall vara av högsta klass. Generellt accepterade krav och allmänt erkänd god praxis för förstklassigt arbete av detta slag skall iakttas. Allt arbete skall vara till beställarens belåtenhet och godkännande. Sådant godkännande fråntar inte tillverkaren hans ansvar för skador som härrör från dåligt utförande. 5.4. Detaljer Stänger För ledade normalstolpar gäller att alla diagonaler i stolpbenet skall vara lika (längd, dimension och ändkapning). Detta gäller inte för ändsektionerna. Knutplåt eller mellanlägg vid infästning av en stång till en ramstång skall så långt som möjligt undvikas, vilket är möjligt med ökad flänstjocklek eller grövre skruvdiameter. Horisontell ram utförs i toppen på stolpbenssektioner och stolpbensskarvar för i båda ändar ledade stolpben. Om det är nödvändigt för stvhet, stabilitet eller andra orsaker skall extra ram utföras i sektioner där så erfordras. Sådan ram skall vara en momentstv ram eller horisontaler med inre horisontaldiagonal. 17/48
Korsande diagonaler skall förbindas i skärningspunkten med minst en skruv. Sammansatta stänger skall ha två skruvar på varje sammanbindningspunkt om anslutande fläns är bredare än 1 mm. Stångskarvar Skarvar i alla stänger skall vara av skarvplåtstp eller överlappningstp. Antalet skruv i en skarv skall vara lika i båda flänsarna. Skarvar i ramstängerna i stolpbenet skall vara placerade omedelbart ovanför horisontaler eller diagonalinfästningar. Skruvförband Skruvförband skall uppflla kraven i 6.6. Skruv i enbart ena flänsen av en vinkelstång placeras mellan tngdpunktsaxelns projektion och flänsens mittlinje. Skruvavstånd till sidan på en vinkelstångs uppstående fläns eller på annan del skall medge användning av hlsnckel vid montage. Skruvhålets diameter skall vara lika med skruvdiametern plus 1,5 mm. Fallskddsanordningar Anordning skall finnas i stolpe som vid förflttning och arbete i stolpben och regel förhindrar fall samt minskar risken för skada vid fall. Anordningen skall vara så anpassad till arbetssituationen att det verkligen utnttjas. Sstemet får inte avsevärt minska arbetstakten. Sstemet skall ge möjlighet till varierande arbetsställningar och arbetsrörelser. Vid konstruktion skall särskild hänsn tas till de risker som förknippas till fall över eller i närhet av spänningsförande del. Vid händelse av fall skall den nödställde själv kunna sätta sig säkerhet. För minskad risk för förvärrad skada hos den nödställde skall sstemet ge möjlighet till nödräddning på kort tid, högst 1-15 minuter. Fallskddsanordning skall vara godkänd av beställaren. Entreprenör kan föreslå att alternativ fallskddsanordning som tidigare inte presenterats för beställaren kan få användas. Entreprenören skall då för beställaren presentera fullödig dokumentation av denna fallskddsanordning. Denna dokumentation skall innefatta montageinstruktion. 18/48
Klättringsanordningar Klättringsanordningar skall vara så utformat att reglar och jordlinetoppar med mera skall kunna beträdas. Klätteranordningen skall börja ca.,5 m över marken. Där avstånd till närområdet enligt 5..5 inte kan innehållas vid utvändig klättring skall klättring kunna ske inne i stolpbenet. In och utpassager skall vara markerade. Stolpar uppbggda av flera stolpben där förflttning mellan stolpben medges över regel, förses med stegpinnar i ett ben upp till regel samt i samtliga toppar från regel. Stolpar uppbggda av flera stolpben där förflttning mellan stolpben inte medges över regel, förses med stegpinnar i samtliga ben. För stolpben med triangulär tvärsektion skall stegpinnarna vara anpassade till klättring med parallella fötter. Stegpinnens utformning skall godkännas av beställaren. Steghöjd bör vara 3-4 mm och skall i möjligaste mån vara konstant i respektive stolpe. Stegpinne skall tåla en last på 1,5 kn utan permanent deformation. Stålkvalitet och tillverkningsmetod skall väljas så att ett segt brott erhålls om stegpinnen belastas till brott. Vid utvändig klättring skall riskavstånd till spänningsförande del beaktas. Långa stolpben där invändig klättring sker skall förses med en horisontell vilplattform på halva höjden. Klättringsanordning i stolpe skall ta hänsn till att topplinan kan vara i två olika lägen, dels i linvagnen och dels i topplinefästet. Stolpar där klättring på stegpinnar inte är lämpligt skall förses med stegar, vilplan och klätterhinder. Vilplan skall finnas i nedre ände på varje stege där förflttning i sidled måste ske för fortsatt klättring. I stege närmast mark skall stegens nedre ände förses med vilplan och låsbart klätterhinder. Klätterhinder skall vara en svängbar m hög plåtdörr som ligger an mot stegpinnarna i låst läge. Stegens bredd skall vara 4-45 mm. Avstånd mellan stegpinnar skall vara 3-4 mm och minsta diameter på stegpinne är mm. Stegpinne i stege dimensioneras för en last 1,5 kn utan permanent deformation och en last,6 kn med högst 7 mm nedböjning och högst mm kvarstående deformation. Totalt skall stege och fästen dimensioneras för brottlasten,6 kn per varje meter. Angreppsbredd för steglast är 1 mm. 19/48
Annan klättringsanordning skall föreläggas beställaren för godkännande. I vissa fall kan ett 1,6 m långt horisontellt arbetsfotsteg erfordras i stolptopp. Sådant arbetsfotsteg skall vara utformat med glidstopp i ändarna. Last från montör enligt punkt 5.3. Vinkelstolpe med hängkedja som svänger ut mer än åtta grader vid linuppspänning skall vara så utförd att isolatorstege kan hängas rakt ovanför innerfasens linhållare. Lininfästningar Fäste för upplagd topplina skall vara utbtbart. Fästets höjd skall ta hänsn till linans maximala nedhängningsvinkel från horisontalplanet, normalt cirka grader. För arbete med topplina erfordras möjlighet att fästa en lftdävert. Hängkedjors infästning till regel skall vara så utförd att översta svängningscentrum kommer så nära regelns underkant som möjligt och medger svängning vinkelrätt mot linjeriktningen. V-kedjors infästning till regeln skall vara så utförd att översta svängningscentrum kommer så nära regelns underkant som möjligt och medger svängning längs linjeriktningen. Spännkedjors infästning till regeln skall vara så utförd att innersta svängningscentrum kommer så nära regeln som möjligt och medger svängning vinkelrätt mot linjeriktningen. Infästning i stolpe skall vara utförd med länk- och gaffelkoppling enligt SvK TR 5-1. Schackelanslutning är inte tillåten. I anslutning till lininfästningarna i stolpar med hängkedjor eller V-kedjor skall finnas fästen för hissning av faslinor och topplinor. I anslutning till lininfästningarna i stolpar med spännkedjor skall finnas fästen för hissning och inspänning av faslinor och topplinor vid lindragning och isolering. Stag Vid dubbelstag är minsta tillåtna radie på upplag för staglina för 14 mm radie 8 mm, 185 mm radie 9 mm, 84 mm radie 155 mm. Förbockning av staglina får utföras som kallbockning och skall ske långsamt och utan slag. Staglinans temperatur skall vara högre än -1 C omedelbart innan den bockas. Vid bockning skall noga tillses att enskilda trådar inte skadas och är fria från sprickor samt att korgbildningen inte blir oacceptabelt stor. Provbockning skall på beställarens begäran utföras och godkännas av beställaren. /48
Varselmärkning bestående av gula och svarta staghlsor monteras på stag ovanför stagskruv. Dubbelstag skall tvinnas 7 halvvarv i linslagningsriktningen. Stagänden skall najas. Najningen skall utföras med, mm varmförzinkad ståltråd (DIN 1548 mjuk tråd med tjock beläggning eller motsvarande). Längden skall vara >3 ggr staglinans diameter. Infästning av ledat stolpben Stolpe med ledad infästning mellan stolpben och regel skall utföras med en led uppbggd av en mellanplåt och två utanpåliggande plåtar med ett enskruvsförband som led. Ledskruven skall säkras med två körnslag och saxpinne genom skruven utanför muttern. 5.5 Dokumentation Dokumentationen skall utföras enligt kraven i SvK TR 8-4. 5.5.1 Ritningar och beräkningar Entreprenören skall färdigställa alla för arbetet nödvändiga ritningar. Entreprenören skall utföra ritningarna så, att de visar det lämpligaste utförandet av alla detaljer och tillbehör med hänsn till de rådande förutsättningarna. All konstruktion skall följa denna specifikation och skall ta hänsn till krav som kan ställas avseende tillverkning, montering etc. Entreprenören skall ansvara för all konstruktion utförd av denne. Entreprenören skall förse beställaren med tillverkningsritningar, montageritningar och beräkningar för genomgång, som påkallas i denna specifikation eller kan bli nödvändigt för att visa överensstämmelse med kontraktet eller av andra skäl som beställaren kan begära. Entreprenören skall förse beställaren med kopior av de ritningar och beräkningar som den senare behöver granska och leverantören skall försäkra sig om, att ritningarna framställs inom rimlig tid för att man skall hinna kontrollera och korrigera dem innan de skall användas. Ritningar färdigställda av entreprenören, vilka skall granskas av beställaren, får inte användas för tillverkningsändamål förrän de har godkänts av beställaren. Granskningen av ritningarna befriar inte entreprenören från någon av dennes förpliktelser i enlighet med dessa riktlinjer eller från hans ansvar för att konstruktionen och ritningarna är korrekta. 1/48
Konstruktionsberäkningar skall granskas och godkännas av beställaren. Varje komplicerad detaljkonstruktion skall före sitt slutförande förevisas för beställaren för granskning och godkännande. I den utsträckning som beställarens granskning avslöjar behov av tterligare åtgärder, sådana som utförligare inspektioner etc., skall sådana åtgärder anses ingå i leverantörens åtagande. För alla handlingar, skrivna eller ritade, gäller SI måttenheter. Ritningar och beräkningar skall visa data och information för stolpkropp, stag, stolpbenslängder och fundament som visat på tpritningen. Kontrollplan enligt 6.1 samt ritningar och beräkningar enl. TR8-4 Dokumentationsinnehåll och teknisk data för ledningar skall underställas beställarens granskning och godkännande. 5.6 Skltar och varningstavlor 5.6.1 Allmänt Skltning skall utföras enligt EBR handbok "UNDERHÅLL LEDNINGAR,4-4 kv" kap 31 K samt enligt de kompletterande krav som anges i detta kapitel. 5.6. Varningstavlor Alla stolpar skall förses med varningsanslag med texten "SVENSKA KRAFTNÄT, LIVSFARLIG LEDNING, VISTAS EJ NÄRA STOLPE OCH STAG VID ÅSKVÄDER". 5.6.3 Stolpnummersklt Varje stolpe förses med sklt som anger stolpnummer och litteranummer samt texten "SVENSKA KRAFTNÄT". Sklten placeras i vänster stolpben så att den kan avläsas mot högre stolpnummer. 5.6.4 Flgnummersklt I var femte stolpe skall det monteras flgnummerskltar både mot lägre och högre stolpnummer. 5.6.5 Flgvarningssklt Flgvarningsskltar uppsätts i den ledning som korsar under en annan ledning, eller i den ledning som går parallellt med högre liggande ledning som finns inom närzonen, eller i ledning med höga hinder inom närzonen. 5.6.6 Regelskltar (litteraskltar) Regelskltar skall monteras i de tre stolpar som står närmast ställverk och avgreningspunkter. /48
Ligger avgreningspunkten max fem stolpar från ställverket uppsätts regelskltar i varje stolpe fram till avgreningspunkten. 5.6.7 Sjökorsningsskltar På platser där kraftledningar korsar område för sjötrafik skall kontakt tas med Sjöfartsverket för eventuell uppsättning av skltar. 5.6.8 Förbudssklt för klättring Skltar skall monteras i stolpben där det vid klättring finns risk för att gränsen för det elektriska närområdet kan komma att överträdas. 6 Tillverkning 6.1 Kontrollplan Innan tillverkningen startas skall en kontrollplan upprättas av leverantören och presenteras för beställaren för granskning och godkännande. Denna kontrollplan skall baseras på tillverkningsritningarna och detaljberäkningarna. Kontrollplanen skall utformas i överensstämmelse med BSK 7 eller SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NNA. Kontrollplanen skall inkludera prov av kallformade profiler beträffande säkerhet mot väteförsprödning. 6. Utförande Utförande, tillverkning, märkning och förpackning skall uppflla de krav som fastställts i beställarens tekniska bestämmelser. Entreprenören och hans underleverantörer skall erbjuda beställaren alla möjligheter att kontrollera och inspektera tillverkningen och materialprovningen på stålverket, valsverket, gjuteriet etc. och tillverkningen i verkstaden. 6..1 Material Materialet skall vara av den kvalitet som angivits i varje särskilt fall. Materialet skall vara fritt från ttre och inre felaktigheter (t ex sprickor, övervalsningar, pipe, slagginneslutningar) som kan nedsätta dess hållfasthet, funktionsduglighet eller menligt påverka materialets lämplighet från behandlings- och bearbetningssnpunkt. Stålta får inte vara mer angripen av rost än vad som anges enligt SS-EN ISO 851-1 rostgrad C. 3/48
Materialet skall vara märkt, med ett av tillverkaren angivet sstem, bestående av färg eller text, för identifiering av materialkvalitet. För material som skall varmförzinkas med tjock zinkbeläggning (Fe/Zn 15) skall kiselhalten i stålet vara inom gränserna enl. SS-EN 1461:9 Tabell NA..1 6.. Mått Mått skall vara i noggrann överensstämmelse med i varje särskilt fall angivna måttuppgifter. Sådana mått som är beroende av konstruktionens läge och underlag skall i regel gälla då konstruktionen placerats liggande på plant och stabilt underlag. Mått gäller vid rumstemperatur före tbeläggning. Dock skall mått för gänga avse mått efter varmförzinkning. Varmförzinkad utvändig gänga skall före varmförzinkning ha mått enligt SS-ISO 965-4. Då inte annat angivits skall följande toleranser tillämpas: För svetsade konstruktioner gäller SS-EN ISO 139, toleransklass A (se Tabell 6A och 6B). Tabell 6A Tillåtna måttavvikelser för linjära mått. Basmått (mm) Tillåtna måttavvikelser (mm) - (3) (1) (4) (1) () (4) (8) (1) (16) () - - - - - - - - - - - 3 1 4 1 4 8 1 16 ± 1 ±1 ± 1 ± ± 3 ± 4 ±5 ± 6 ±7 ±8 ±9 Tabell 6B Tillåtna måttavvikelser för vinkelmått. Referenslängd (kortaste vinkelben) (mm) Tillåtna avvikelser mm *) (4) (1) - - - 4 1 ±,33 (± ') ±,5 (± 15') ±,17 (± 1') ± 6 ± 4,5 ± 3 *) Gäller vid mätlängden 1 mm (mm/m) Vid annan mätlängd ökas/minskas måttavvikelsen i proportion till mätlängden. För konstruktioner med skruvförband gäller de i tabell 6C angivna toleranserna, om ej annat angivs på ritning. 4/48
Tabell 6C Basmått (mm) Tillåtna måttavvikelser (mm) (3) (1) (315) (5) (1) - - - - - - 3 1 315 5 1 ± 1 ± 1,5 ± ± 3 ± 3,5 ± 4 Som komplettering till ovanstående toleransbestämmelser skall följande toleranser gälla: a) För skruv- och nithål +,3 mm -,15 mm b) För avståndet mellan hål i samma hålgrupp ± 1 mm c) För breddmått på fackverksstolpen vid regelinfästning. ± mm d) För bredd- och höjdmått på fackverksregel vid stolp- infästning ± mm e) Skillnaden mellan diagonalmåtten i ett tvärsnitt hos stolpben eller regel av fackverkstp får inte vara större än,75 gånger toleransområdet enligt Tabell 6A respektive Tabell 6C. f) Längsgående förskjutningen mellan ramstängerna i stolpdel får inte vara större än ± mm g) Krokighet hos stolpben, regel eller enskild stång får inte överskrida,15 av längden. h) Skruvning kring egen längdaxel hos stolpben och regel får uppgå till 3 per 1 m dock maximalt 5. För längder mindre än 3,5 m får skruvningen uppgå till 1. 6..3 Ytbeskaffenhet Ytorna hos de i konstruktionen ingående delarna ska vara fria från slagg, svetsstänk, glödskal, sprickor, borr- och klippgrader. Ytorna ska före all tbehandling uppflla i tabell 6D angiven förbehandlingsgrad enligt SS-EN ISO 851-3. 5/48
Tabell 6D Yta Förbehandlingsgrad enl.ss-en ISO 851-3 Kanter från delning P3 med förändringen att kanter skall vara rundade med en radie inte mindre än 1, mm på gods med tjocklek < 15 mm. Kanter från håltagning Hål Ø>6 mm P3. Hål Ø 6 mm P. Dock skall samtliga kanter, utan att radie/fas överstiger,5 mm, bearbetas efter håltagning för att inte vara skarpa.. Svetssprut P3 Övriga tor P Ytor, som är avsedda att tbehandlas, ska vara fria från färg, fett, olja och andra föroreningar. Anliggningstorna på båda sidor om ett skruvhål skall vara plana så att bricka/mutter och skruvhuvud erhåller plan anliggning. Upphöjda siffror, bokstäver eller andra ojämnheter omkring ett skruvhål skall slipas bort. 6..4 Svetsar Svetsar får endast förekomma då så särskilt angivs och skall då vara utförda och kontrollerade i överensstämmelse med BSK och övriga anvisningar som lämnas i varje särskilt fall. Svetsar skall innehålla kvalitetskraven för kvalitetsnivå C enligt SS-EN ISO 5817. Fickor och spalter, som vanligen är utgångspunkt för korrosionsangrepp och som kan utgöra s.k. sragömmor i samband med varmförzinkning, skall vara tillslutna med täcksträng. 6.3 Avvikelse Varje föreslagen avvikelse från specifikationen eller från andra kontraktsvillkor och förutsättningar som kan ha någon betdelse med avseende på funktion, strka, utbtbarhet och livslängd skall hänskjutas till beställaren för övervägande och beslut. I samband med leverans av den berörda delen, skall leverantören bifoga avvikelse rapporten med leveransen och skall också bestrka att varje villkor för att avvikelsen kan accepteras har uppfllts. 6.4 Märkning I de fall speciella märkningsbestämmelser inte anges skall efterföljande märkningsbestämmelser gälla. 6/48
Samtliga ståldetaljer skall vara märkta. Utifrån märkningsbeteckning skall varje enskild detalj vara spårbar till sin tillverkningsritning. En beskrivning av hur märkningsbeteckning skall upprättas av tillverkaren och ingå i dokumentationen. Märkning skall före tbeläggning vara utförd genom maskinstansning med 1 mm höga tecken på stång, plattstål och plåt t o m 8 mm godstjocklek. Vid godstjocklekar större än 8 mm, även UNP- och HE-balk, bör märkning vara utförd med 15 mm höga tecken. Märkning skall vara så utförd och placerad att ingen risk för brottanvisning föreligger och minst 1 mm från kant. På stång och balk skall märkning vara placerad 1-15 mm från sista hål i hålgrupp i ena änden på utåtvänd sida. Är detta område inte lämpligt för märkning skall den vara förlagd längre in mot stångens eller balkens mitt. För ramstång till stolpben skall märkning vara placerad i nedre änden och för ramstång till regel i skarvände eller om det är fråga om regel utan skarv vid godtcklig ände. I vissa fall anges på ritning var märkningen skall vara placerad. Stansade beteckningar skall vara avskilda från varandra med en punkt. Om efter förzinkning stansmärkning är otdlig skall denna tdligt textas med färg, som ger god kontrast och har god hållbarhet (t ex av tp snabbtorkande PVC färg). Märkning med spritpennor tillåts inte. Märkningen skall vara placerad på sida som i konstruktionen är utåtvänd och så att den är snlig efter montering. I övrigt skall märkningen placeras enligt ovan. 6.4.1 Konstruktioner med skruvförband Detaljer till skruvförband skall vara märkta på ett sådant sätt att den enskilda detaljen entdigt kan identifieras på respektive ritning. 6.4. Svetsade konstruktioner Svetsade enheter, som skall sammanpassas med varandra, skall ha märkesbeteckningar på utåtvänd sida invid skarvstället på sådant sätt, att märkningarna på de olika enheterna kommer att ligga mitt för varandra, d.v.s. i linje med varandra. 6.5 Tillverkningsbestämmelser 6.5.1 Serietillverkning Vid serietillverkning skall ingående delar ha full utbtbarhet. Innan serietillverkning startas skall det kontrolleras att fixturerna är tillräckligt stabila, så att angivna ritningsmått kan innehållas. Under pågående serietillverkning kontrolleras att fixturerna inte förändrats genom slitage eller åverkan. 7/48
6.5. Bearbetning Delning Klippning får inte ske vid lägre temperatur på stålet än +5 C. Snitttorna bearbetas så att de uppfller kraven för tbeskaffenhet i punkt 6..3. Riktning och bockning Riktning får utföras vid rumstemperatur om godstjockleken (beträffande plåt och plattstål) inte överstiger nedan angivna värden. Tabell 6E Stål med brottgräns Lägre än 47 N/mm Godstjocklek 5 mm 47 N/mm och högre mm Plåt och plattstål med godstjocklek, som överstiger ovan angivna värden, samt profilstål (oavsett dimension) riktas vid rödvärme, ca 85 C. Material tillhörande högre hållfasthetsklass än 43 N/mm får inte klas med vatten. Kallsträckning för att förlänga materialet får inte tillämpas. Annan formning (t.ex. bockning) i kallt tillstånd tillåts endast om det genom provning har påvisats att materialet uthärdar kallbearbetning utan att sprickor eller farliga spänningar uppstår som i samband med den efterföljande förzinkningen kan ge upphov till interkristallin sprickbildning. Vid komplicerade bockningsförfaranden eller när så kan anses nödvändigt är det lämpligt att inhämta ståltillverkarens anvisningar. Håltagning Hål får stansas i stål enligt SS EN 15-, SS-EN 15-3 och i stål med motsvarande egenskaper i högst 13 mm tjockt gods om godstjockleken understiger håldiametern. I övriga fall borras hålen eller stansas hål som är minst 3 mm mindre än nominell håldiameter, vilka sedan brotschas eller borras till slutlig diameter. Angiven håltolerans skall innehållas i hela hålets längd. Sprickor efter stansning godtas inte. Stansning får inte ske vid lägre temperatur på stålet än +5 C. Hålkanter bearbetas så att de uppfller kraven för tbeskaffenhet i punkt 6..3. Felborrade hål Felborrade hål får varken helt eller delvis fllas genom svetsning. 8/48
6.5.3 Svetsning Svetsning får endast utföras av tillverkare som godkänts av beställaren för respektive svetsmetod. Godkännande utfärdas efter bedömning av följande: Lokaler och utrustning Svetsning skall utföras i lokaler och med utrustning som är lämpliga för ändamålet. Utrustningen skall vara väl anpassad för den tp av svetsning som skall utföras för att rätt kvalitet skall uppnås. All utrustning skall regelbundet kontrolleras och underhållas. Tillsatsmaterial Endast tillsatsmaterial som är avsett för använt grundmaterial och svetsmetod får utnttjas. Tillsatsmaterialet skall förvaras och hanteras så att rätt kvalitet säkerställs. Ansvarig personal Tillverkaren skall ha ansvarig personal med kompetens och befogenhet att leda arbetet så att rätt kvalitet säkerställs. Kompetent personal Svetsares kompetens skall prövas enligt SS 6 5 1 eller SS-EN 87-1 - Svetsarprövning. Endast godkända svetsare får användas. Svetsmetod Använda svetsmetoder skall vara väl utprovade och skall vara fastlagda i procedurbeskrivningar. Metodprov kan erfordras. Kontroll Före och under svetsningen skall svetsningsbetingelserna regelbundet kontrolleras. Efter svetsningen skall kontroll utföras av att givna krav uppflls. 6.5.4 Hoppassning Konstruktionsdel riktas väl före hoppassning. Vid hoppassning får konstruktionsdel inte tvingas i läge på sådant sätt att den deformeras. I stålkonstruktionen ingående delar, som inte är fullständigt måttsatta, skall tillpassas med hjälp av noggrant utförda mallar eller utslag. 6.5.5 Värmebehandling Svetsade plåtdetaljer med komplicerad form samt tjockare plåtar med termiskt skurna tor skall avspänningsglödgas. Krav om avspänningsglödgning anges på ritning i varje särskilt fall. Även annan värmebehandling anges eller överenskommes i varje särskilt fall. 9/48
6.5.6 Varmförzinkning Allt stål skall varmförzinkas då inte annat anges. Varmförzinkningen ska uppflla kraven enligt SS-EN ISO 1461 där bilagorna anses gällande. För markförlagda delar gäller även Nationell bilaga NA. Varmförzinkad konstruktion ska ha en sammanhängande och god vidhäftande beläggning och så jämn som form och egenskaper medger. Zinkbeläggningens tjocklek anges i varje särskilt fall, då inte annat angivits får inte zinkbeläggningstjocklekarna understiga värdena i nedanstående tabell: Tabell 6F Tjocklek Fe/Zn 95 Fe/Zn 115 Fe/Zn 15 Min. lokalt värde µm (g/mm²) Min. medelvärde µm (g/mm²) Min. lokalt värde µm (g/mm²) Min. medelvärde µm (g/mm²) Min. lokalt värde µm (g/mm²) Min. medelvärde µm (g/mm²) Stål > 6 mm 85 (61) 95 (685) 1 (7) 115 (83) 19 (137) 15 (155) Stål 6 mm 7 (5) 85 (61) Fe/Zn95 för konstruktioner av valsat stål i luft. Fe/Zn 115 för killåsta konstruktioner i berg. Fe/Zn 15 för konstruktioner av valsat stål i marken. Även termiskt skurna tor och kanter på gods till konstruktioner där t1mm skall ingå som provningsområde för zinktjocklek. Ytor med ett zinkskikt understigande tillåtet lokalt värde skall anses vara obelagda. Efter förzinkning skall konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för handskador. Varmförzinkningen skall likställas med färg enligt standard ISO 851-3. Före varmförzinkningen skall samtliga tor uppflla kraven på tbeskaffenhet i punkt 6..3. 6.6 Skruvförband Om inte annat angivits skall skruv i stolpar vara svensk stålbggnadsskruv SB enligt punkt. 6.6.1 och 6.6. med tillhörande stålbggnadsbricka SBRB enligt punkt 6.6.3. 6.6.1 Skruv Skruv i stolpar skall vara med M-gänga och i hållfasthetsklass 8.8 och uppflla fordringarna i SS-EN ISO 898-1 och tillämpliga delar av SS-EN ISO 414 produktklass A. Skruvar skall ha underskuren M-gänga enligt SS-ISO 965-4 och vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 1684. 3/48
Tabell 6G Svensk Stålbggnadsskruv SB Svensk Stålbggnadsskruv SB skall vara utförd enligt punkt 6.6.1 med nedanstående förändringar för l, ls, lg i SS-EN ISO 414: nom min max l ls +1-3 9,4 3,4 5, 1, 35 34,5 35,5 1, 15, 4 39,5 4,5 15,, 1, 16, Stamlängd M1 M16 M M M4 lg ls lg ls lg ls lg ls max +1 - max +1 - max +1 - max +1-45 44,5 45,5, 5, 15, 1, 1, 17,5 5 49,5 5,5 5, 3,, 6, 15,,5 1, 19,5 55 54,4 55,6 3, 35, 5, 31,, 7,5 17, 4,5 6 59,4 6,6 35, 4, 3, 36, 5, 3,5, 9,5 19,5 8, 65 64,4 65,6 4, 45, 35, 41, 3, 37,5 7, 34,5 4,5 33, 7 69,4 7,6 45, 5, 4, 46, 35, 4,5 3, 39,5 9,5 38, 75 74,4 75,6 5, 55, 45, 51, 4, 47,5 37, 44,5 34,5 43, 8 79,4 8,6 55, 6, 5, 56, 45, 5,5 4, 49,5 39,5 48, 85 84,3 85,7 55, 61, 5, 57,5 47, 54,5 44,5 53, 9 89,3 9,7 6, 66, 55, 6,5 5, 59,5 49,5 58, 95 94,3 95,7 65, 71, 6, 67,5 57, 64,5 54,5 63, 1 99,3 1,7 7, 76, 65, 7,5 6, 69,5 59,5 68, 15 14,3 15,7 7, 77,5 67, 74,5 64,5 73, 11 19,3 11,7 75, 8,5 7, 79,5 69,5 78, 115 114,3 115,7 8, 87,5 77, 84,5 74,5 83, 1 119,3 1,7 85, 9,5 8, 89,5 79,5 88, 15 14, 15,8 84,5 93, 13 19, 13,8 89,5 98, 135 134, 135,8 94,5 13, 14 139, 14,8 99,5 18, 145 144, 145,8 14,5 113, 15 149, 15,8 19,5 118, Utöver märkningskraven i SS-EN ISO 898-1 märks Svensk Stålbggnadsskruv på skruvhuvudets ovansida med smbolen SB. lg max 6.6. Mutter Muttrar skall ha hållfasthetsklass 8 och uppflla fordringarna i SS-ISO 898- och SS- EN ISO 43. Muttrar skall vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 1684. 31/48
Mutter märks med hållfastighetsklass 8 och med tillverkarens beteckning (x) på mutterns anliggningsta med nedsänkt märkning. Muttrarnas gänga skall skddas med lämplig olja (gäller inte muttrar som belagts med friktionsnedsättande medel) så att de klarar utomhuslagring under 6 månader utan att rostskador uppstår på gängorna. 6.6.3 Brickor Brickor skall uppflla kraven för produktklass C enligt SS-EN ISO 4759-3.Brickor skall ha en hårdhet av minst HV och sträckgräns minst N/mm. Brickor skall vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 1684. Stålbggnadsbricka SBRB Brickor till svensk stålbggnadsskruv SB skall vara stålbggnadsbricka SBRB och vara utförd enligt SS-EN ISO 4759-3 med undantag av tjocklekstoleransen som skall vara ±,5 mm och ha mått enl. nedanstående. Tabell 6H Dimension M1 M16 M M M4 ø d1 mm 13 17 1 3 5 ø d mm 4 3 37 39 44 7 Provningar Provning skall utföras enligt den standard som godkänts av beställaren. Där standard inte finns skall alla detaljer om proven presenteras för beställaren för godkännande. Entreprenören skall hålla beställaren informerad om: Förloppet av materialtillverkning och verkstadsarbete, så att kontroll och provning kan utföras i närvaro av beställarens representant. Vilken standard provet är anpassat till. 3/48
Före varje kontroll och prov skall leverantören försäkra sig om, att arbetet på alla sätt är i överensstämmelse med specifikationerna och färdigt för kontroll och provning. 7.1 Stickprovskontroll Representativa provexemplar, slumpvis utvalda, av alla detaljer i det parti som är leveransklart, skall underkastas prov för att fastställa att de överensstämmer med specifikationerna. Provföremål skall tillhandahållas av tillverkaren utöver beställt parti utan kostnad för beställaren. 7.1.1 Ståldetaljer Ståldetaljer kontrolleras i enlighet med kontrollplanen. 7.1. Skruvförband Varje leverans skall inspekteras av leverantören, varvid nedanstående kontroll utförs. Provgruppstorlek för varje parti och tillåtna AQL-värden framgår av tabell 7D och 7E, (överensstämmer med SS 1 3, tabell 1 respektive tabell enkelprovtagning). Varje enskilt parti skall härstamma från samma tillverkare, chargetillhörighet och dimension. Tabell 7A Skruvar skall kontrolleras enligt följande: Kontroll-nivå AQL Måttkontroll av "d a, r, d, s" och gängtolerans Kontroll av övriga mått (inkl. zinkskiktets tjocklek) Kontroll av märkning Kontroll av härdsprickor Materialsammanblandning Hållfasthetskontroll S-3 S-3 S-3 S-3 S-3 S- 1,5 4,,1,1,1,1 Tabell 7B Muttrar till stålbggnadsskruvar skall kontrolleras enligt följande: Måttkontroll av "s" och gängtolerans Kontroll av övriga mått (inkl. zinkskiktets tjocklek) Kontroll av märkning Kontroll av härdsprickor Materialsammanblandning HållfasthetskontrollKontroll av låsningsegenskaper för låsmuttrar enligt SS-EN ISO 3 Kontroll-nivå S-3 S-3 S-3 S-3 S-3 S- S-3 AQL 1,5 4,,1,1,1,1 1,5 33/48
Tabell 7C Brickor till stålbggnadsskruvar skall kontrolleras enligt följande: Måttkontroll (inkl. zinkskiktets tjocklek) Hållfasthetskontroll genom hårdhetsprovning Kontroll-nivå S-3 S- AQL 4, 1,5 Tabell 7D Kontrollnivå S, antal provföremål och acceptanstal. Partistorlek Provgrupp-storlek Acceptanstal AQL,1 1,5 5 6 15 151 1 11 35 351-3 5 8 13 Tabell 7E Kontrollnivå S3, antal provföremål och acceptanstal. Partistorlek Antal provföremål,1 Acceptanstal AQL 1,5 4, - 15 16 5 51 15 151 5 51 3 31 35 351 5 51-3 5 8 13 3 5 Om antalet felande enheter i provgruppen är större än acceptanstalet, skall partiet avvisas. 1 1 1 1 3 5 Kontroller skall redovisas genom kontrollintg 3.1 enligt SS-EN 14. 7. Rutinprov Entreprenören skall utföra rutinprov i överensstämmelse med den tillämpliga standarden och i enlighet med instruktioner från beställaren. 7.3 Provexemplar Representativa provexemplar, slumpvis utvalda, av alla detaljer i det parti som är leveransklart, skall underkastas prov för att fastställa att de överensstämmer med specifikationerna. 34/48
7.4 Provmontering En komplett varmförzinkad stolpe av varje tp och höjd som är beställd, inklusive varje kombination av benförlängningar, skall monteras i närvaro av beställaren till den grad som är nödvändigt för att försäkra sig om korrekt passning av ingående delar, rätta skruvlängder samt även monteringslätthet. Samtidigt skall viktiga basmått och klättringsanordningar kontrolleras. Varje fel skall ändras till beställarens belåtenhet före leveransens början. 7.5 Stolpprov Om beställaren så önskar, skall en komplett stolpe med detaljer, underkastas fullständig provning i enlighet med IEC publikation 665 "Loading tests on overhead line towers" på en överenskommen provstation. Beställaren skall ange om provet skall utföras som tp prov enligt IEC 665:4.1 (Design test) eller som stickprov enligt IEC 665:4. (Sample test). Stolpen skall resas på fasta fundament. Stolpmaterialet skall vara varmförzinkat. Entreprenören skall tillhandahålla ett provningsprogram, vilket skall godkännas av beställaren före provning. Provlaster skall vara brottlaster som beräknats enligt punkt 5.3, och SS-EN 5341:7.11/SE.1. 8 Leverans 8.1 Allmänt Entreprenören skall för sina åtaganden utarbeta ett kvalitetsäkringsprogram enligt svensk standard SS-EN ISO 91 som skall granskas och godkännas av beställaren före arbetets början. All kvalitetsdokumentation relaterad till arbetet skall vara tillgänglig för beställarens representant tills arbetet är avslutat. All dokumentation skall vara på svenska eller engelska. Före leverans från tillverkaren skall leverantören överlämna kvalitetsdokumentation till beställaren. Ingen del av arbetet får levereras till leveransplatsen innan det har provats och inspekterats och befunnits överensstämma till alla delar med bestämmelsernas villkor. 8. Kvalitetsdokumentation Kvalitetsdokumentationen skall innehålla nedanstående dokument: 35/48