Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Relevanta dokument
Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck

Osäkerhetsgardering genom överdimensionering

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid

Säkerhetslager vid materialbehovsplanering

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Säkerhetslager beräknat från fyllnadsgrad (Serv2)

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Ekonomisk behovstäckningstid

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader

E 01. Välja metoder för hantering av osäkerheter En översikt. Säkerhetslagerkvantitet. Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Prognostisering med exponentiell utjämning

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice

Överdrag i materialstyrningssystem

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager

Prognostisering med glidande medelvärde

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering

Beräkna standardavvikelser för ledtider

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan

Reservationshantering i beställningspunktssystem

Reservationshantering vid materialbehovsplanering

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Orderkvantiteter vid säsongvariationer

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

15. Ordinära differentialekvationer

ÖVN 1 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll.

Partiformningsmetoder och systemnervositet

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Säkerhetslager som andel av efterfrågan

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Differentiera säkerhetslager med cykelservice

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning. 2 Definition av mått på omsättningshastighet

Energirapport September 2011

Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

FAG S-lager Normer Basutföranden Stålagerhus

Välja metod för bestämning av orderkvantiteter

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Uppskatta ledtider för anskaffning

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser

Lagerstyrningsfrågan Januari Fråga och svar

Uppföljning till lektion 5 om pekare. Grundläggande symboler. En struct, en pekartyp och lite variabler

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2017, kl. 8:00-12:00

Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan

Programschemat är granskad och godkänd av akademichef vid akademin för Hälsa, vård och välfärd

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

A 61. Saldokvalitet. 1 Användningsområde. Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Anmärkning: Härledning av ovanstående formel finns i slutet av stencilen.

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Tentamen i Värmetransporter (4A1601)

Brand. Skydd mot brandspridning. Brandtätning av LK Universalrör enligt TG 0796

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek

FÖRELÄSNING 2 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Allmänna bestämmelser

Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning

Lagermodeller & produktvärden

Best-practice och trender vid lagerstyrning i svenska företag 1

Välja prognosmetod En översikt

Myter om lagerstyrning

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion

KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING

Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider

Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Transkript:

Hanbok i materialstyrning - Del Bestämning av säkerhetslager 44 Säkerhetslager i två-låe system n grupp av materialstyrningsmetoer karakteriseras av att behov av material som uppstår hos en förbrukane enhet mer eller minre irekt initierar tillverkning och/eller leverans från en försörjane enhet. Den mest käna av essa visuella planeringsmetoer är kanbansystemet i vilka kort som frigörs när en lastbärare är tom skickas till en försörjane enheten, en egna verkstaen eller extern leverantör, som en orer för att fylla på lagret. n annan och enklare visuell planeringsmeto bygger på använning av två lastbärare som cirkulerar mellan förbrukane och försörjane enhet. Den kallas två-låe system. Se hanboksel C54, Två-låe. tt såant system kan också använas tillsammans me kort av liknane typ som i kanban system. I et fallet är et frigjora kort från en låa som blivit tom på en förbrukane enheten som utgör beorringen. På korten anges en kvantitet som motsvarar orerkvantiteten/beställningspunktskvantiteten. All materialstyrning är förknippa me osäkerheter av olika slag. Detta gäller även kanbansystem me två kort, även om förhållanena i e miljöer är metoen kan använas innebär minre osäkerheter me avseene på efterfrågans storlek, letiens läng, leveranstishållningen och inslaget av kassation. För att hantera essa inslag av kvantitetsoch tisosäkerheter och ärme i möjligaste mån unvika störningar i materialflöena måste man använa sig av en säkerhetsmekanism i form av säkerhetslager. I en här hanbokselen reovisas metoer för att hantera förekommane osäkerheter i tvålåesystem. ftersom et enast finns två låor eller två kort kan inte garering mot osäkerheter åstakommas genom att lägga till några kort som vi använning av kanbansystem. I stället måste säkerhetsgareringen byggas in vi imensioneringen av lastbärarna. Sättet att beräkna lastbärarkvantiteten blir något olika beroene på om man önskar en garering mot tisosäkerhet eller mot kvantitetsosäkerhet. Kopia för personligt bruk. Får ej kopieras eller sprias. Stig-Arne Mattsson 1 Version 3

1 Metobeskrivning - Tisosäkerhet Om en osäkerhet som förekommer i första han avser tisosäkerhet, vs. osäkerhet me avseene på leti, bör säkerhetsgareringen baseras på en säkerhetsti. Följane arbetsgång kan å tillämpas. Arbetsgång Utgå från en preliminärt fastställ lämplig tillverknings-/anskaffningskvantitet, TK. Denna kvantitet måste vara minst så stor att en täcker efterfrågan uner leti. 1. Uppskatta hur lång en lämplig säkerhetsti, ST, bör vara. Se exempelvis hanboksel 31, Uppskatta säkerhetsti. Säkerhetstien kan exempelvis sättas lika me skillnaen mellan en längsta förväntae letien och meelletien. 2. Beräkna skillnaen mellan en täckti som tillverkningskvantiteten ger upphov till och aktuell leti me hjälp av följane formel. är TK LT = förvänta efterfrågan per ag LT = leti, vs tien från et att en låa eller kort skickas till material levererats 3. Om >= ST behöver man inte göra några kvantitetstillägg till en preliminärt fastställa kvantiteten utan lastbärarkvantiteten sätts lika me en preliminära tillverknings-/anskaffningskvantiteten. 4. Är i stället < ST bör lastbärarkvantiteten, LBK, i stället beräknas enligt följane för att säkerställa att et finns en säkerhetslagerkvantitet som täcker behoven uner säkerhetstien. LBK ( LT ST) xempel fterfrågan på en artikel som förbrukas vi en takta prouktionslinje är 10 styck per ag. Letien från et att en lastbärare blivit tom tills ny leverans erhålls är i meeltal 4 agar. n säkerhetsti på 2 agar uppskattas att behövas. n preliminärt lämplig tillverkningskvantitet har fastställts till 40 styck. Skillnaen mellan en täckti som tillverkningskvantiteten meför och aktuell leti blir å 40 4 0, vs minre än säkerhetstien 2 agar. 10 2

Lastbärarkvantiteten sätts å lika me LBK = (4 + 2) 10 = 60 stycken Tillverkningskvantiteten blir lika me enna lastbärarkvantitet. 2 Metobeskrivning - Kvantitetsosäkerhet Om en osäkerhet som förekommer i stället i första han avser kvantitetsosäkerhet, vs. osäkerhet me avseene på efterfrågans storlek, bör säkerhetsgareringen utgöras av en säkerhetskvantitet. Följane arbetsgång kan å tillämpas. Arbetsgång Utgå från en preliminärt fastställ lämplig tillverknings-/anaskaffningskvantitet, TK. Denna kvantitet måste vara minst så stor att en täcker efterfrågan uner leti. 1. Uppskatta ett lämpligt stort säkerhetslager, SL, för att garera sig mot förekommane efterfrågevariationer uner letien. Se exempelvis hanboksel 11, Uppskattat säkerhetslager. Säkerhetslagret kan exempelvis sättas lika me skillnaen mellan maximalt förekommane efterfrågan uner leti och meelefterfrågan uner leti. 2. Beräkna hur länge tillverknings-/anskaffningskvantiteten minska me en uppskattae säkerhetslagerkvantiteten täcker aktuell efterfrågan me hjälp av följane formel. TK SL är = efterfrågan per ag 3. Om >= LT behöver man inte göra några kvantitetstillägg till en preliminärt fastställa kvantiteten utan lastbärarkvantiteten sätts lika me en preliminära tillverkningskvantiteten. 4. Är i stället < LT bör lastbärarkvantiteten, LBK, i stället beräknas enligt följane för att säkerställa att et finns en säkerhetslagerkvantitet som täcker behovsvariationerna uner letien.. LBK LT SL xempel fterfrågan på en artikel är i meeltal 10 styck per ag och letien för påfyllna me en ny lastbärarkvantitet 4 agar. Maximal efterfrågan uner leti har uppskattats till 16 styck och man beslutar sig ärför för att använa en säkerhetslagerkvantitet på 6 styck- 3

en. n preliminärt lämplig tillverkningskvantitet har fastställts till 40 styck. Täcktien för tillverkningskvantiteten minska me säkerhetslagret blir å 40 6 10 3,4, vs kortare än letien 4 agar. Lastbärarkvantiteten sätts å till LBK = 4 10 + 6 = 46 stycken Tillverkningskvantiteten sätts lika me enna lastbärarkvantitet. 3 Använningsmiljöer De metoer för hantering av tisosäkerheter och kvantitetsosäkerheter som reovisats ovan är specifikt avsea för använning tillsammans me två-låe system i just-intime karakteristiska miljöer, vs. i miljöer me jämn efterfrågan, små orersärkostnaer och omställningstier samt korta och stabila letier. Om två-låe system använs i en miljö me taktae behov är et i allmänhet rimligt att utgå från säkerhetsti som säkerhetsmekanism eftersom en osäkerhet som förekommer i huvusak är av typ olika långa letier. Miljöer me taktae behov avser miljöer är en tillverkning som skall försörjas sker me ett i huvusak jämnt antal styck per ag och är enna tillverkningstakt är förhållanevis oföränerlig över tien. Använs två-låe system i mer traitionella miljöer me mer oregelbunna behov kan et vara mer motiverat att utgå från säkerhetslager som säkerhetsmekanism eftersom osäkerheten i såana miljöer i stor utsträckning utgörs av kvantitetsosäkerheter i form av efterfrågevariationer. 4 Kompletterane synpunkter Beräknae lastbärarkvantiteter kan av olika skäl behöva anpassas, exempelvis för att passa förekommane stanarlastbärare eller för att få avrunae kvantiteter. Minsta tillåtna kvantitet måste ock vara ( LT ST) alternativt LT SL. I annat fall täcker inte lastbärarkvantiteten efterfrågan uner leti plus en säkerhetsti respektive plus ett säkerhetslager. Den engelskspråkiga termen för två-låe system är two-box system och för säkerhetslager safety stock alternativt buffer stock. Referenslitteratur Mertins, K. Lewanrowski, U. (1999) Inventory safety stocks of kanban control systems, Prouction Planning & Control, Vol. 10, Nr. 6. 4

Natarajan, R. Goyal, S. (1993) Safety stocks in JIT environments, International Journal of Operations & Prouction Management, Vol. 14, Nr. 10. Nicholas, J. (1998) Competitive manufacturing management, Irwin McGraw-Hill. 5