1 Återkrav Hörande Vem ska höras Hur hörandet sker Rättelse... 7

Relevanta dokument
1 Återkrav Återkravssituation Skälighetsbedömning Återkravstid... 4

1 Återkrav Återkravssituation Skälighetsbedömning Återkravstid... 3

1 Återkrav Återkravssituation Skälighetsbedömning Återkravstid... 3

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Indrivning av borgensansvarsfordringar gällande studielån

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Lag. RIKSDAGENS SVAR 132/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av den privata sektorns arbetspensionslagstiftning.

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om försök med basinkomst. Lagens syfte

Lag. om ändring av lagen om utkomststöd

Registerbeskrivning Förmånsregistret

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Svensk författningssamling

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Indrivning av borgensansvarsfordringar gällande studielån

Ålands lagting BESLUT LTB 38/2015

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand

Yrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand

Beslut. Lag. om ändring av lagen om garantipension

Lag. om ändring av pensionslagen för den offentliga sektorn

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

Stöd för studerande och värnpliktiga KORT OCH LÄTTLÄST

Vissa frågor om underhållsstöd

Svensk författningssamling

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

Att flytta till Finland eller utomlands

Studier och värnplikt i siffror 2013

Lönegaranti. Lönegaranti. för arbetstagare och sjömän

RP 117/2008 rd 2009.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Stöd vid arbetslöshet KORT OCH LÄTTLÄST

Flytta till Finland eller utomlands

Stöd för barnfamiljer. Familjeförmåner och stöd om ett barn insjuknar

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring

Det europeiska sjukvårdskortet

Lag. RIKSDAGENS SVAR 161/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa.

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN

Registerbeskrivning Besöksadress Nordenskiöldsgatan 12, Helsingfors FÖRMÅNSREGISTER

Statsrådets förordning

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.

Statsgaranti för studielån, räntebidrag och studielånsavdrag i beskattningen för högskolestuderande

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Beräkning av barnavårdsstöd

Svensk författningssamling

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst

Indrivning av underhållsbidragsskuld

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Den budget som har godkänts av bidragsgivaren skall följas.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

RP 64/2007 rd. per månad föreslås bli höjt med 15 procent, dock minst med 16 euro. Inkomstgränserna

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

Statsrådets förordning

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst

Ett stöd i livets alla skeden

Svensk författningssamling

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Lag. om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Remiss från kommunstyrelsen dnr /2004

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2010:6) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar

4 Syftet med och grunden för behandlingen av personuppgifter

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( /388, senast ändr

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

Lag. RIKSDAGENS SVAR 233/2009 rd

Lag. om ändring av arbetsavtalslagen

Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi fått från borgenärer med anledning av nya skuldsaneringslagar.

Allmänt bostadsbidrag KORT OCH LÄTTLÄST

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

RP 165/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst

2/09/VER - Uttagande av förrättningskostnader

Transkript:

Återkrav 02.11.2018

Innehåll 1 Återkrav... 1 1.1 Återkravssituation... 1 1.1.1 Skälighetsbedömning... 1 1.1.2 Återkravstid... 4 1.1.3 Specialfrågor... 4 1.1.3.1 Återkrav av kostnader för vård som getts på basis av EHIC... 4 1.1.3.2 Specialfrågor gällande studiestöd... 4 1.2 Hörande... 6 1.2.1 Vem ska höras... 6 1.2.2 Hur hörandet sker... 6 1.3 Rättelse... 7 1.4 Beslut om återkrav... 7 1.4.1 Innehåll... 7 1.4.2 Vem kan meddela beslut?... 8 1.5 Återbetalning... 9 1.5.1 Indrivningssätt... 9 1.5.2 Avbetalningsplan... 10 1.5.3 Kvittning... 14 1.5.3.1 Kvittning av retroaktiv förmån... 16 1.5.3.2 Kvittningens belopp och varaktighet... 16 1.5.3.3 Skyddat belopp... 17 1.5.4 Nettobelopp... 17 1.6 Verkställighet... 17 1.6.1 Förändringar i betalningsförmågan... 18 1.6.2 Frivillig skuldsanering... 18 1.6.3 Skuldsanering... 18 1.7 Utsökning... 19 1.7.1 Åtgärder... 19 1.7.2 Betalningar... 20 1.8 Återkrav hos dödsbo... 20 1.9 Preskription av fordran... 27 1.9.1 Preskriptionstiden 5 år... 27 1.9.2 Preskriptionstiden 15 eller 20 år... 28 1.10 Avstå från indrivning... 29 1.10.1 Bedömning... 30 1.11 Bidragsfusk... 31 1.12 Behörighet... 32 i

1.13 Indrivning av förfallna fordringar... 33 1.13.1 Indrivningscentrets uppgifter... 33 1.13.2 Förmåner som Indrivningscentret har ansvaret för... 34 1.13.3 Överföring av indrivningen till Indrivningscentret... 35 1.13.4 Fastställande av indrivningsenhet... 36 1.13.5 Arbetsfördelningen mellan den ansvariga enheten och Indrivningscentret... 36 1.13.5.1 Indragning av förmån... 36 1.13.5.2 Rättelse av förmåns- eller indrivningsbeslut... 37 1.13.5.3 Återkrav hos dödsbo... 37 1.13.5.4 Skuldsanering för privatpersoner... 37 1.13.5.5 Frivillig skuldsanering... 38 1.13.5.6 Hopplösa indrivningsfall... 38 1.13.5.7 Preskription av fordran... 39 1.13.6 Indrivning av FPA-anställdas förmåner... 39 1.13.7 Borgensfordringar... 39 1.13.8 Arbetsplatskassorna... 39 1.14 Indrivning av förmån som betalats in på fel persons konto... 40 1.14.1 Indrivning av felbetalning... 41 1.14.2 Uppföljning och registrering av återbetalning... 42 1.14.3 Meddelande till teamet för hantering av återbetalningar... 44 1.14.4 Rättslig indrivning... 44 1.15 Indrivning för ett annat lands räkning... 45 ii

1. Återkrav 1.1. Återkravssituation En återkravssituation uppkommer alltid när en förmån har betalats utan grund eller med för stort belopp. Så till exempel, när beslutet om beviljande har getts på felaktiga grunder förmånstagaren retroaktivt beviljas en annan förmån som gör att den först beviljade förmånen varit grundlös eller betalats ut med för stort belopp förhållandena har förändrats efter beslutet om beviljande utan att förmånstagaren anmält förändringen förhållandena har förändrats efter beslutet om beviljande och förmånstagaren har anmält förändringen i tid, men avgörandet av ansökan har fördröjts vid FPA förmånen har betalats för tid då utbetalningen borde ha varit inställd förmånen utan grund har betalats med större belopp än vad som återfåtts genom regressyrkande förmånen har betalats ut med för stort belopp av någon annan orsak, till exempel på grund av ett misstag vid avgörandet, utskrivningen, dataöverföringen eller beräkningen. Läs mer om specialfrågor i samband med återkrav i fråga om sjukpension studiestöd europeiskt sjukvårdskort. allmänt bostadsbidrag 1.1.1. Skälighetsbedömning Svikligt förfarande Sänka återkravsbeloppet eller avstå från återkrav Förmånstagaren har avlidit. Specialfrågor Ringa belopp Utgångspunkten är att förmåner som betalats ut med för stort belopp återkrävs. Felaktigt utbetalda förmånsbelopp ska återkrävas också när en förmånstagare avlidit. Beloppen återkrävs då hos dödsboet. Då ett beslut om återkrav meddelas görs alltid en skälighetsbedömning, utom när det är fråga om svikligt förfarande. Svikligt förfarande Om den felaktiga utbetalningen orsakats av svikligt förfarande från förmånstagarens eller förmånstagarens företrädares sida kan man inte avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet. I sådana fall görs ingen skälighetsbedömning. En upplysning om att det är fråga om svikligt förfarande ska skrivas i kommentarfältet till arbetet (Liikamaksutyö) och i beslutet om återkrav ska hela det överskjutande beloppet återkrävas som ett engångsbelopp eller genom en kombination av ett engångsbelopp och kvittning. Om ärendet börjar behandlas som bidragsfusk eller kunden hörs om bidragsfusk kan man inte överväga att avstå från återkrav. Om det av omständigheterna framgår att kunden handlat 1

avsiktligt eller medvetet i syfte att utnyttja situationen görs inget övervägande om att avstå från återkrav. Det här kan framgå av kundens genmäle eller utredning, av att kunden upprepade gånger försummat sin anmälningsskyldighet e.d. Man måste alltid göra en helhetsbedömning från fall till fall. Om det inte går att konstatera att kunden handlat avsiktligt eller för att dra nytta av situationen ska man överväga att avstå från återkrav även om det är fråga om försummelse av anmälningsskyldighet. Man kan vid behov höra kunden också gällande huruvida kunden försummat anmälningsskyldigheten avsiktligt och i syfte att dra nytta av situationen. Om man inte har övervägt att avstå från återkrav på grund av förmodat svikligt förfarande ska detta nämnas i motiveringen till beslutet (t.ex. att försummelsen av anmälningsskyldigheten har betraktats som svikligt förfarande och att det belopp som ska återkrävas därför inte har sänkts eller återkravet frångåtts). Se undantag: Ringa belopp samt Avstå från indrivning. För att man ska kunna ta ställning till huruvida det är fråga om svikligt förfarande krävs en helhetsbedömning. Vid bedömningen ska man beakta huruvida förmånstagaren eller hens företrädare visste eller rimligen borde ha vetat att grunderna för beslutet var felaktiga. Läs mer om att företräda en förmånstagare: Förmånsanvisningar > Vem kan söka förmåner? Sänka återkravsbeloppet eller avstå från återkrav Om det befinns skäligt och förmånstagaren eller dennes företrädare inte har förfarit svikligt kan man avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet. En skälighetsbedömning görs alltid även om förmånstagaren inte har motsatt sig återkrav eller besvarat FPA:s brev om hörande. När du överväger att sänka återkravsbeloppet eller att avstå från återkrav ska du utreda förmånstagarens helhetssituation. Gör anteckningar om förmånstagarens helhetssituation, resultatet av skälighetsbedömningen och motiveringen i kommentarerna till arbetet (Liikamaksu) i Oiwa. Vid skälighetsbedömningen beaktas förmånstagarens sociala situation, t.ex. försörjningsplikt förmånstagarens ekonomiska situation, t.ex inkomstmöjligheter huruvida förmånstagaren på grund av att en förmån betalats ut med för stort belopp gått miste om någon annan förmån andra med dessa jämförbara skälighetsgrunder. Vid skälighetsbedömningen är förmånstagarens sociala och/eller ekonomiska situation, förlusten av någon annan förmån eller någon orsak som kan jämföras med dem också i sig en tillräcklig grund för att avstå från återkrav eller att sänka återkravsbeloppet. Vid skälighetsbedömningen kan dessutom beaktas huruvida FPA eller någon annan myndighet eller instans har medverkat till att ett för stort belopp betalats ut samt hur lång tid som gått sedan utbetalningen skedde. I fråga om rehabiliteringsförmåner ska hänsyn även tas till att rehabiliteringsprocessen bör tryggas. Man kan emellertid inte avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet enbart på grund av de här omständigheterna. När man bedömer den sociala situationen ska man ta förmånstagarens familjesituation i betraktande. Den sociala situationen inverkar också i stor utsträckning på förmånstagarens utkomstmöjligheter. Vid bedömningen av förmånstagarens ekonomiska situation ska man beakta de uppgifter om inkomster och utgifter som hen lämnat t.ex. i samband med hörande. Vid bedömningen av inkomstnivån ska man också utnyttja de uppgifter som FPA har om förmånstagarens inkomster och utgifter och deras varaktighet. En förfrågan om uppgifter som finns i den pågående beskattningen kan användas som stöd. Utifrån detta bedömer man hur varaktig förmånstagarens inkomstnivå är. Då man bedömer hur varaktig inkomstnivån är 2

måste man se på hur länge den nuvarande situationen varar och om det finns information om att förtjänstmöjligheterna blir bättre i framtiden. Om den ekonomiska situationen konstateras vara svag under en lång tid finns det förutsättningar att avstå från återkravet eller att sänka återkravsbeloppet. FPA har haft hand om verkställigheten av grundläggande utkomststöd från och med 1.1.2017. Kommunerna har tidigare haft hand om verkställigheten. Till följd av ändringen har FPA alltid tillgång till uppgifter om kunder som får grundläggande utkomststöd. Grundläggande utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som tillämpas i sista hand, då försörjningen inte kan tryggas på något annat sätt. I praktiken tyder det att en person får grundläggande utkomststöd kraftigare än någon annan social förmån på att personens ekonomiska ställning är svag. När det gäller en sådan kund finns det i regel starka grunder för att helt eller delvis avstå från indrivning, i synnerhet om behovet av utkomststöd inte bedöms som temporärt. I fråga om handikappbidrag för personer under 16 år görs bedömningen utifrån situationen för den person som svarar för återbetalningen av bidraget (t.ex. barnets intressebevakare, vårdnadshavare eller annan person). Se Återbetalning. Ringa belopp Om det överskjutande beloppet är ringa kan man avstå från återkrav. Det överskjutande beloppet betraktas i allmänhet som ringa om det uppgår till högst 150 euro. Man avstår emellertid inte från återkrav, även om beloppet är ringa, ifall en förmånstagare av orsaker som beror på förmånstagaren själv upprepade gånger har fått för mycket i förmåner eller ifall en utredning om bidragsfusk inleds. Läs mer om ringa belopp vid inkomstkontroll i samband med studiestöd. Förmånstagaren har avlidit Om förmånstagaren har avlidit gör försäkringsdistriktet eller den ansvariga enheten upp ett avgörande för ett engångsbelopp och ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningscentret sköter utredningen av dödsboets ekonomiska situation och vidtar de åtgärder som behövs. Läs mer om återkrav hos ett dödsbo (Takaisinperintä > Kuolinpesältä periminen). linkki puuttuu! Om FPA som en följd av att förmånen inte dragits in i tid efter förmånstagarens död betalat ut pension, handikappförmåner, bostadsbidrag för pensionstagare eller särskilt stöd till invandrare utan grund, försöker FPA först genom centraliserad övervakning driva in de felaktiga utbetalningarna hos banken eller dödsboet. Breven med begäran om återbetalning sköts av teamet för hantering av återbetalningar vid Resultatenheten för gemensamma tjänster. Närmare information om förfarandet finns under Specialfrågor Bostadsbidrag för pensionstagare som betalats ut felaktigt efter att förmånstagaren avlidit Särskilda situationer Ålderspension som betalats ut felaktigt efter att förmånstagaren avlidit Garantipension som betalats ut felaktigt efter att förmånstagaren avlidit Velmu > Etuustyö > Vammaistuet > Onni ja vammaisetuudet > Vammaisetuusratkaisut Onnissa > Kuolemasta johtuva liikamaksu studiestöd 3

1.1.2. Återkravstid Förmånsposter som betalats ut med för stort belopp återkrävs räknat från den dag utbetalningen började, dock för högst fem år räknat från betalningsdagen. Tiden räknas från den dag då ett beslut om återkrav meddelades. Detta gäller alla situationer. Om ett beslut om återkrav meddelats t.ex. 10.12.2008 kan förmånsposter som betalats ut 10.12.2003 eller senare återkrävas på basis av det här beslutet. När felaktig utbetalning beror på ett felaktigt förmånsbeslut ska beslutet rättas innan beslut om återkrav meddelas. Läs mer om rättelse och undanröjande av beslut. 1.1.3. Specialfrågor 1.1.3.1. Återkrav av kostnader för vård som getts på basis av EHIC Folkpensionsanstalten kan vidta åtgärder för att återkräva kostnader som orsakats staten för vård som getts på basis av det europeiska sjukvårdskortet av den person som använt kortet i fråga om hen använt kortet trots att hen visste eller borde ha vetat att kortet inte får användas. (22 1 mom. i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård 1201/2013) Man kan avstå från återkrav antingen helt eller delvis om detta anses skäligt eller om de kostnader som användningen av sjukvårdskortet orsakat staten är obetydliga. Återkravet kan dessutom frångås efter det att beslut om återkrav av kostnaderna har givits, om det med beaktande av personens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till den fordran som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (22 2 mom. i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård 1201/2013) Ett lagakraftvunnet återkravsbeslut kan verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom. (22 3 mom. i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård 1201/2013) Om du upptäcker sjukvårdskostnader som sannolikt uppkommit som en följd av uppsåtlig och rättsstridig användning av kortet, ska du omedelbart kontakta hälsoavdelningen (eushoito@kela.fi) för anvisningar om hur du ska gå till väga. 1.1.3.2. Specialfrågor gällande studiestöd Inkomstkontrollen sedan 2008 i samband med studiestöd Enligt 17 och 27 i lagen om studiestöd (65/1994) beräknas och återkrävs överbetalda studiepenningar och bostadstillägg som betalats för år 2008 eller senare och där årsinkomstgränsen (fribeloppet) överskridits på följande sätt. Då årsinkomsten överstiger fribeloppet återkrävs av den överskjutande delen för varje påbörjad 1 310 euro studiepenningen 4

och bostadstillägget för en månad. Återkravet genomförs så att man först återkräver studiestödet för kalenderårets sista stödmånad och därefter i kronologisk ordning bakåt för så många stödmånader som behövs. Om överskridningen är exempelvis 1 500 euro återkrävs två månaders studiestöd. Om stödet har betalats för september december, återkrävs studiestödet för december och november. Återkravsbeloppet uppgår dock högst till det sammanlagda beloppet av de studiepenningar och bostadstillägg som betalats ut under kalenderåret. Om överskridningen av årsinkomstgränsen är högst 220 euro görs inget återkrav. Om överskridningen är större och om det överbetalda studiestödet jämte förhöjningen på 15 procent sammanlagt uppgår till högst den gräns för ringa belopp som fastställts vid FPA, avstår man från återkrav på grund av att beloppet är ringa. På andra grunder avstår man i regel inte från återkrav, varken helt eller delvis, eftersom det åligger den studerande att se till att hen inte lyfter för mycket i studiestöd. Förhöjning Återkravsbeloppet höjs med 15 procent på basis av 27 i lagen om studiestöd (65/1994). FPA gör årligen en inkomstkontroll gällande studiestöd och utnyttjar då inkomstuppgifterna i beskattningen. Inkomstkontrollen sker således efter att beskattningen för kalenderåret färdigställts. Inkomstkontrollen i relation till återkrav som görs på annan grund Studielån Ifall det i samband med inkomstkontrollen (begäran om ny behandling) framkommer att stöd borde ha återkrävts av någon annan orsak än på grund av inkomsterna (t.ex. praktik med lön), så inleder man med det återkrav som behöver göras av annan orsak och gör inkomstkontrollen först därefter. Sådana belopp i samband med inkomstkontroll som borde återkrävas på annan grund ska inte återkrävas på nytt på basis av inkomstkontrollen, detta oavsett om det beträffande det övriga återkravet har fattats beslut om att avstå från återkrav eller inte. Det som kan återkrävas är endast den del av en månads stöd som inte är föremål för annat återkrav. Om man på annan grund har beslutat återkräva en hel månads stöd eller avstått från återkravet helt och hållet, ska återkravet i samband med inkomstkontrollen hänföras till den föregående stödmånaden. Om annat återkravsbelopp tidigare har kvittats med stödet för en återkravsmånad så minskar detta inte det belopp som ska återkrävas på basis av inkomstkontrollen, eftersom det kvittade stödet ändå utgör ett faktiskt stödbelopp för den studerande. Läs mer om inkomstkontrollen i samband med studiestöd. När en låntagare har försummat att betala ränta eller amortering på sitt studielån och FPA har betalat lånet till banken på basis av statsborgen, återkräver FPA borgensfordran hos låntagaren antingen genom frivilligt avtal eller genom utsökning. På borgensfordran beräknas 4 procents årlig ränta. Räntan på studielån som beviljats med räntestöd kan i samband med borgensfordran sänkas till maximiräntenivån för studielån ifall låntagarens betalningssvårigheter har orsakats av arbetslöshet, sjukdom eller annat motsvarande skäl. FPA kan bevilja gäldenären återbetalningstid eller använda andra betalningsarrangemang ifall det är motiverat med hänsyn till låntagarens betalningsförmåga eller ifall man med hjälp av dessa kan trygga återbetalningen av fordran. 5

FPA beviljar alltid betalningsbefrielse om låntagaren avlider. Betalningsbefrielse kan också beviljas om låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller har varit arbetsoförmögen i sammanlagt minst fem år och återkrav vore oskäligt med hänsyn till hans ekonomiska situation och andra omständigheter. Partiell betalningsbefrielse kan beviljas om låntagarens ekonomiska situation till följd av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller av annan orsak har försvagats så att det vore oskäligt att återkräva hela lånet. FPA kan frångå återkrav av borgensfordran helt också när det är fråga om ett litet belopp eller det med beaktande av gäldenärens ekonomiska situation inte är ändamålsenligt med fortsatt återkrävande eller när det med hänsyn till det skuldbelopp som återstår att återkräva skulle medföra oskäliga kostnader att fortsätta återkravsåtgärderna. 1.2. Hörande Hörande av part i ett återkravsärende baserar sig på förvaltningslagen (34 36 ). Läs mer om hörande. 1.2.1. Vem ska höras Som part hörs i allmänhet förmånstagaren själv. Om förmånstagaren har en intressebevakare ska också denne höras. Om förmånen lyfts av någon annan än intressebevakaren ska den personen höras beroende på situationen. I fråga om de arbetsmarknadsstöd, dagpenningsförmåner från sjukförsäkringen och rehabiliteringspenningar som betalats till en arbetsgivare ska också arbetsgivaren höras. Vid återkrav som gäller handikappbidrag för personer under 16 år hörs alltid den person till vilken bidraget betalats på felaktiga grunder eller till för stort belopp. Om barnet omhändertagits och bidraget återkrävs hos familjevårdaren hörs både familjevårdaren och kommunens socialvårdsorgan. I fråga om allmänt bostadsbidrag hörs hushållets företrädare, dvs. den sökande. I fall där en förmånstagare avlidit men hunnit höras innan hen avled behöver dödsboet inte höras. Om man inte hunnit höra förmånstagaren ska dödsboets företrädare höras, d.v.s. i regel den dödsboförvaltare som nämns i bouppteckningsinstrumentet; det kan vara den efterlevande maken, en dödsbodelägare eller någon annan person. Om man inte känner till vem som är dödsboförvaltare, kontaktar man en delägare i dödsboet. Läs mer under: Återbetalning Återkrav hos dödsbo 1.2.2. Hur hörandet sker Förmånstagaren hörs innan ett återkravsärende avgörs och beslutet meddelas. Hörandet sker i regel skriftligt. Om hörandet sker muntligt ska man se till att de uppgifter som getts förs in så exakt som möjligt i Oiwa i fältet för ytterligare uppgifter (Lisätieto) under Yhteydenoton kirjaaminen. Den registrerade kontakten fogas till det Liikamaksu-arbete som det hänför sig till, och vid behov frigörs arbetet från vänteläget (Odottaa). (Läs mer om hörande i processbeskrivningen för felaktigt utbetalda belopp, Liikamaksu-prosessikuvaus). 6

För hörandet uppställs en tidsgräns. Förmånstagaren/dennes företrädare informeras om vilka omständigheter som lett till den felaktiga utbetalningen och hur stort belopp som betalats utan grund. Förmånstagaren eller företrädaren har möjlighet att inkomma med ett bemötande i ärendet. Hörandet anses verkställt när förmånstagaren eller företrädaren beretts tillfälle att höras. Återkravsärendet avgörs även om denne motsätter sig återkravet. Förmånstagaren ska höras på nytt om återkravsbeslutet meddelas först en längre tid efter hörandet. En sådan situation kan uppstå t.ex. om man hunnit höra förmånstagaren gällande återkravet, men hen överklagar det förmånsbeslut som ligger till grund för den felaktiga utbetalningen innan man meddelat beslutet om återkrav. Efter att besvärsärendet har behandlats skickas ett nytt hörandebrev till förmånstagaren. Kunden kan besvara hörandebrevet skriftligt, muntligt eller genom att skicka ett meddelande i e-tjänsten (Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga > Överbetalningar och indrivningsärenden > Utredning om överbetalning av förmån). Se också hörande vid inkomstkontroll i samband med studiestöd. 1.3. Rättelse När en förmån har betalats ut med för stort belopp på grund av ett felaktigt beslut måste beslutet rättas innan återkravsärendet avgörs. Läs mer om rättelse och undanröjande av beslut. 1.4. Beslut om återkrav Om återkrav meddelas ett skriftligt beslut. I fall där man helt avstår från återkrav meddelas beslut såvida förmånstagaren eller hens företrädare vet om att återkrav aktualiserats. I regel avstår man vid behov från återkrav redan då förmånsbeslutet meddelas (t.ex. ringa belopp, ingen upprepning, inget svikligt förfarande). Ett återkravsbeslut kan meddelas genast då förmånstagaren svarat på brevet om hörande eller den tidsfrist som reserverats för hörandet löpt ut. Återkravsbeslut meddelas dock inte om förmånstagaren har överklagat det förmånsbeslut som den felaktiga betalningen grundar sig på. I sådana fall meddelas beslutet om återkrav först efter det att besvären har avgjorts och förmånsbeslutet har vunnit laga kraft. Återkravsbeslut meddelas trots att ett besvärsärende har inletts ifall det finns risk för att den tidsfrist som fastställts för indrivning av överskjutande belopp (fem år från att förmånen betalats ut) löper ut innan besvären behandlats och förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Om återkravet gäller en förmån som handläggs med RAKE-systemet (en del pensioner och pensionsdelar, handikappförmån eller kostersättning) meddelas återkravsbeslutet alltid efter att förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Läs också om beslutsförslag i anslutning till studiestöd. 1.4.1. Innehåll Av återkravsbeslutet och dess bilagor ska framgå: 7

orsaken till att förmånen betalats med för stort belopp när anmälningsplikten försummats, den omständighet som skulle ha anmälts om man inte har övervägt att avstå från återkrav på grund av svikligt förfarande ska detta nämnas med motiveringar de riktiga grunderna för förmånen den tid under vilken den felaktiga utbetalningen skett det överskjutande beloppet återkravsbeloppet återbetalningssätten de lagparagrafer som anmälningsplikten baserar sig på återkravet baserar sig på. Ett beslut om återkrav ska vid behov motiveras individuellt. I återkravsbeslutet kan man hänvisa till ett rättelse- eller justeringsbeslut om återkravsgrunderna redan där har förklarats tillräckligt utförligt. En besvärsanvisning fogas automatiskt till återkravsbeslutet. 1.4.2. Vem kan meddela beslut? Beslut om återkrav meddelas av det försäkringsdistrikt som förmånstagaren tillhör på basis av sin hemort. Följande situationer utgör undantag: Återkravsbeslut som gäller allmänt bostadsbidrag meddelas av det försäkringsdistrikt där förmånstagarens bostad är belägen. När någon annan hushållsmedlem än den sökande återkrävs på bidrag som betalats ut med för stort belopp meddelas hen ett eget överklagbart beslut om återkrav. Beslutet meddelas av Indrivningscentret. Återkravsbeslut som gäller studiestöd meddelas, beroende på förmånstagarens läroanstalt, av antingen Östra försäkringsdistriktets studiestödsgrupp, universitetets studiestödsnämnd eller FPA-byrån. Återkravsbeslut gällande skolresestöd meddelas av det försäkringsdistrikt som bestäms enligt läroanstaltens huvudsakliga verksamhetsställe. Återkravsbeslut som gäller särskilt stöd till invandrare meddelas av ansvarsenheten för särskilt stöd till invandrare. Återkravsbeslut som gäller familjepension, handikappbidrag för personer över 16 år, kostersättning och militärunderstöd meddelas av det försäkringsdistrikt eller den byrå där man centraliserat sköter förmånsavgörandena inom varje krets. Om ett försäkringsdistrikt på grund av systemet med arbetsutjämning avgör en ansökan från ett annat försäkringsdistrikt och det i samband med detta bildas ett överskjutande belopp, ska det försäkringsdistrikt som avgjort ansökan också meddela beslutet om återkrav. I fråga om personer som bor utomlands meddelas återkravsbeslut som gäller pensioner, pensionsdelar och handikappbidrag för personer under 16 år av Centret för internationella ärenden. Arbetsplatskassorna meddelar återkravsbeslut om förmåner som betalas på basis av sjukförsäkringslagen till de kunder som de ansvarar för. Handläggningscentret för sjukpensionsärenden meddelar beslutet när återkravsärendet gäller rätt till sjukpension eller ersättning för företagshälsovård som avgjorts av hälsoavdelningen. Västra försäkringsdistriktet meddelar återkravsbeslut i fråga om följande förmåner som betalats ut med för stort belopp till FPA-anställda: specialvårdspenning, specialersättningsgilla läkemedel, rehabiliteringsförmåner, handikappbidrag för personer över 16 år, familjepension, familjeförmåner, sjukdagpenning, militärunderstöd, arbetslöshetsförmåner och allmänt 8

bostadsbidrag. Om en anställd med arbetsavtalsförhållande får rehabiliteringsstöd är det Västra försäkringsdistriktet som meddelar återkravsbeslut i fråga om vårdbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare. Läs mer om hur anställdas förmånsärenden sköts. 1.5. Återbetalning Återbetalare Överskjutande förmånsbelopp ska betalas tillbaka ur förmånstagarens inkomster. Så återkrävs t.ex. barnbidrag som betalats ut med för stort belopp ur bidragsmottagarens inkomster och pension som betalats ut med för stort belopp ur pensionstagarens inkomster. Överskjutande belopp återkrävs hos mottagaren själv, även om förmånen har betalats t.ex. till FPA som förskott på utkomststöd eller av någon annan orsak till kommunens socialvårdsorgan. Stöd för privat vård av barn återkrävs hos den som ansökt om stödet, även om det betalats ut till en dagvårdsproducent. Då en dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen har betalats till arbetsgivaren återkrävs överskjutande belopp hos arbetsgivaren (SFL 1224/2004 7 kap. 4 ); detsamma gäller även företagshälsovårdsersättning som betalats till arbetsgivaren. Om fler än en person är ansvariga för att en förmån betalats ut med för stort belopp kan FPA driva in hela återkravsfordran hos vem som helst av de gemensamt ansvariga gäldenärerna, och dessa ska sedan reda ut sina skuldförhållanden sinsemellan. Personernas gemensamma gäldansvar kan grunda sig t.ex. på ett skadestånds- eller straffrättsligt åläggande eller på felaktig utbetalning av en förmån som beviljats flera personer (t.ex. allmänt bostadsbidrag). Om förmånstagaren avlidit återkrävs överskjutande belopp ur dödsboets medel och alla återkravsåtgärder riktas mot dödsboet. En delägare i dödsboet svarar i regel inte för dödsboets skulder. Se närmare om återkrav hos dödsbo Se även särskilt förfarande vid allmänt bostadsbidrag (återkrav hos hushållsmedlem) allmänt bostadsbidrag (återkrav hos hyresvärden) handikappbidrag för personer under 16 år moderskapsunderstöd stöd för skolresor 1.5.1. Indrivningssätt Vid återkrav av felaktigt utbetalda belopp används följande indrivningssätt i prioritetsordning: 1. engångsbetalning eller engångsbetalning och kvittning samtidigt 2. kvittning mot samma eller en jämförbar förmån 3. kvittning mot en annan förmån med kundens samtycke 4. avbetalningsplan 5. utsökning Med engångsbetalning avses att kunden betalar hela skulden på en gång senast på förfallodagen. 9

Engångsbetalning och kontinuerlig kvittning samtidigt innebär att det ingår två indrivningssätt i ett och samma beslut. Om skulden inte har betalats senast på förfallodagen för engångsbetalningen börjar kvittningen och indrivningen fortsätter således i form av kvittning. Då beslut om återkrav meddelas kan endast indrivningssätten engångsbetalning eller engångsbetalning och kvittning användas. Möjligheten till kvittning ska alltid utnyttjas. Man kan dock avvika från prioritetsordningen av grundad anledning. Överskjutande förmånsbelopp återkrävs i regel i form av ett engångsbelopp eller genom en kombination av ett engångsbelopp och kvittning, och kunden ska ges skälig tid för återbetalningen. Om kunden inte kan betala tillbaka fordran som en engångsbetalning utreder man möjligheterna till kvittning. Vid indrivningen ska man försöka utnyttja dessa möjligheter effektivt, eftersom kvittning är ett förhållandevis säkert och förmånligt sätt att driva in fordringar. Kvittning kan utan förmånstagarens samtycke ske mot samma förmån som blivit utbetald med för stort belopp och mot förmåner som är jämförbara med den. I dessa fall ska kunden ges tillfälle att höras angående kvittningen (34 i förvaltningslagen). Med kundens samtycke kan en förmån som betalats ut med för stort belopp också kvittas mot en annan förmån som betalas till kunden. Om kunden inte har någon förmån mot vilken fordran skulle kunna kvittas, och hen inte kan betala det återkrävda beloppet på en gång, kan kunden göra upp en avbetalningsplan. Som ett sista alternativ drivs fordran in genom utsökning. Vid återkrav av handikappbidrag för personer under 16 år bestäms indrivningssättet med beaktande av den återbetalningsskyldiges förhållanden. Kunden kan komma överens om betalningssättet både skriftligt och muntligt. De uppgifter som kunden ger muntligt ska skrivas in på ett tydligt sätt i Oiwa beroende på situationen, antingen i fältet för ytterligare uppgifter (Lisätieto) under Yhteydenoton kirjaaminen eller i kommentarfältet för Liikamaksu-arbetet. Utkomststödskunder och indrivningssätt när beslut om återkrav meddelas Kvittning får inte medföra att kunden blir tvungen att ansöka om utkomststöd. Utkomststödet är inte heller avsett att användas för betalning av kundens skulder. I samband med utkomststödet beaktas som kundens inkomster de faktiska, disponibla inkomsterna. Om kunden har en primär förmån som belastas av kvittning, minskar detta de inkomster som beaktas i samband med utkomsstödet och samtidigt ökar det belopp som beviljas som utkomststöd. Av ovan angivna orsaker får en kombination av engångsbetalning och kvittning inte användas som indrivningssätt när beslut om återkrav meddelas en utkomststödskund. Endast engångsbetalning får användas som indrivningssätt. Med utkomststödskund avses förutom den som ansöker om utkomststöd också hens familjemedlemmar som avses i lagen om utkomststöd. Se här om begreppet familj i samband med utkomststödet. Om det har förflutit åtminstone tre månader sedan kunden fick utkomststöd eller om det har gått en kortare tid men det är uppenbart att kunden inte längre har behov av utkomststöd, t.ex. för att hen har fått arbete, kan man använda en kombination av engångsbetalning och kvittning. 1.5.2. Avbetalningsplan Det återkravsbeslut som försäkringsdistriktet meddelar kunden innebär alltid att återbetalningen ska göras som en engångsbetalning eller som en kombination av engångsbetalning och 10

kvittning. Försäkringsdistriktet gör inte upp någon avbetalningsplan med kunden. Efter att beslutet meddelats är det Indrivningscentret som beslutar om avbetalningen och gör upp en avbetalningsplan. Vid indrivningen strävar man efter att skulden ska betalas frivilligt, vilket innebär att FPA i princip förhåller sig positivt till avbetalning. Avbetalningsplanen ska göras upp så att skulden kan drivas in så snabbt som möjligt. Prövning av avbetalningsplaner vid Indrivningscentret Kunden kan föreslå en avbetalningsplan muntligen eller skriftligen. Avbetalning beviljas inte om - fordran redan är föremål för indrivning genom utsökning - kunden har annan skuld som är föremål för utsökning - det för samma skuld (/överskjutande belopp) tidigare gjorts upp flera avbetalningsplaner som inte genomförts som avtalat. - kunden inte har tillräcklig betalningsmån - kunden kan betala återkravsbeloppet som en engångsbetalning eller - indrivningsärendet kan skötas genom kvittning mot samma eller en jämförbar förmån I stället för kvittning kan en avbetalningsplan göras upp, om man vet att utbetalningen av den förmån mot vilken kvittning skulle göras kommer att upphöra inom de närmaste månaderna eller om skulden blir betald snabbare genom avbetalning än genom kvittning. Den månadspost som kunden föreslagit och den skuld som ska drivas in jämförs med en tabell över den tid avbetalningsplanen ska omfatta. Avbetalningsplanen kan i enlighet med kundens förslag göras upp för en kortare tid än rekommendationen. Avbetalningsplan månatlig avbetalningspost och betalningstid Resterande återkravsbelopp 60,00 1 000,00, minimibetalningspost 30 /mån., max. 12 betalningsposter Resterande återkravsbelopp 1 000,01 2 000,00, minimibetalningspost 50 /mån., max. 24 betalningsposter Resterande återkravsbelopp 2 000,01, minimibetalningspost 80 /mån., max. 36 betalningsposter. Minimiposten i avbetalningsplanen är ändå alltid minst 30 euro. Vid prövningen beaktar Indrivningscentret - den avbetalningsplan som kunden föreslagit - kundens situation i sin helhet på basis av uppgifter från kunden och uppgifter som FPA har, varvid man beaktar skulder (förutom skulden till FPA även andra skulder som kunden har) inkomster (t.ex. lön, förmåner) tillgångar underhållsskyldighet de ändringar i betalningsförmågan som man vet om (t.ex. avtalad betalning av andra skulder) 11

Utifrån prövningen och förhandlingar med kunden försöker Indrivningscentret göra upp en avbetalningsplan med så stora månadsposter som möjligt och för en så kort tid som möjligt, dock med beaktande av kundens betalningsförmåga. Om avbetalningsplanen avviker från huvudreglerna i anvisningarna ska de uppgifter som ligger till grund för den registreras i Oiwa. Avbetalningsplan och medellöshet En avbetalningsplan får inte medföra att kunden blir tvungen att söka utkomststöd. Avbetalningsplaner ska inte göras upp med en kund som får utkomststöd. I undantagsfall kan en avbetalningsplan göras upp för en kund som får utkomststöd eller annars är mindre bemedlad (inkomsten understiger det skyddade beloppet vid utmätning) om 1) kunden själv kontaktar FPA och föreslår en betalningsplan och 2) den föreslagna betalningsplanen följer anvisningarna om avbetalningsplaner vad gäller månatliga poster och avbetalningstidens längd. Tidsbegränsad avbetalningsplan Avbetalningsplanen ska göras upp så att skulden i sin helhet blir betald inom den tidsfrist som anges i avsnittet Avbetalningsplan - månadspost och betalningstid. Undantagsvis och av grundad anledning kan avbetalningsplanen göras upp med en mindre summa för en viss tid på följande villkor: Det ska alltid finnas en grund för tidsbegränsningen och tidpunkten när begränsningen upphör ska vara känd (sjukskrivning, permittering, låntagaren kommer att få arbete, föräldrapenningsperioden eller beväringstjänsten upphör, studierna avslutas etc.). Den tidsbegränsade betalningsplanen görs upp för den tid orsaken gäller (t.ex. under sjukskrivningen). Perioden kan dock vara högst 6 månader. För en låntagare som blivit arbetslös kan man göra upp en tidsbegränsad avbetalningsplan för högst 6 månader, då man inte vet när hen börjar arbeta igen. När det gäller personer som fullgör bevärings- eller civiltjänst kan ett tidsbegränsat avtal ingås för den tid som tjänstgöringen varar. Man kan komma överens om en mindre betalningspost för en viss tid under moderskaps- och föräldraledigheten även om den skulle överstiga 6 månader. Minimiavbetalningsposten är 30 euro per månad. Återbetalningen kan inte skjutas upp. När en tidsbegränsad avbetalningsplan görs upp ska man samtidigt avtala med kunden om hur hela skulden ska betalas av. Grunden för tidsbegränsningen ska registreras i Oiwa. När den tidsbegränsade avbetalningsplanen upphör blir fallet ett Oiwa-arbete och handläggaren uppdaterar den avbetalningsplan som gäller tills vidare såsom avtalat och skickar den uppdaterade planen till kunden. Ändring av avbetalningsplanen Så länge avbetalningsplanen gäller kan den av grundad anledning ändras utifrån kundens förslag eller på Indrivningscentrets initiativ. Ändringen kan gälla den månatliga avbetalningsposten eller betalningstiden. Trots ändringen får betalningstiden vara högst 3 år räknat från betalningsplanens början. Avbetalningsplanen ändras inte om - maximal betalningstid redan har fastställts för avbetalningsplanen 12

- tidigare avbetalningsplaner inte har följts - kunden inte har tillräcklig betalningsmån. En ändring av avbetalningsplanen som sker på Indrivningscentrets initiativ (t.ex. överenskommelse om större månadsposter till följd av att kundens betalningsförmåga förbättrats) förutsätter att man för en diskussion med kunden. Då försöker man komma överens med kunden om att frivilligt ändra avbetalningsplanen. I princip får avbetalningsplanen inte ändras utan kundens samtycke. Om avbetalningsplanen försummas eller förfaller Avbetalningen enligt planen följs upp automatiskt. Om kunden försummar att betala en avbetalningspost skickas ett första brev med en uppmaning att betala. Om kunden trots den första betalningsuppmaningen inte betalar av på skulden enligt planen skickas en andra betalningsuppmaning. Om kunden trots betalningsuppmaningarna inte betalar enligt avbetalningsplanen förfaller planen och indrivningen fortsätter genom utsökning. Betalningsuppmaningar som återsänds per post hindrar inte indrivningen. Kunden är själv skyldig att meddela FPA en sådan adress att posten når hen. Ny skuld som uppkommer medan avbetalningsplanen gäller (nytt överskjutande belopp) En ny skuld som eventuellt uppkommer medan betalningsplanen gäller drivs in på normalt sätt. På kundens förslag kan man också göra upp en avbetalningsplan för den nya skulden. Försäkringsdistriktet anger alltid engångsbetalning i återkravsbeslutet. Efter att återkravsbeslutet meddelats kan kunden förhandla med Indrivningscentret om att göra upp en avbetalningsplan. Avbetalningsplanen för den nya skulden som överförts på Indrivningscentrets ansvar kräver att centret gör en helhetsbedömning. Vid helhetsbedömningen ska man beakta det som finns angivet under Prövning av avbetalningsplaner vid Indrivningscentret. Dessutom ska man beakta de omständigheter som nämns i anvisningarna om indrivning av borgensansvarsfordran och indrivning av underhållsbidragsskuld när det gäller de här indrivningsslagen. Särskild vikt ska fästas vid beloppet av kundens totala skuld till FPA. I dessa fall strävar man efter att i första hand förhandla med kunden om en större månatlig avbetalningspost så att den totala skulden blir betald så snabbt som möjligt. Om kunden har skulder som är föremål för utsökning till FPA eller andra fordringsägare ingås inget avbetalningsavtal, utan skulden överförs till utsökning. Om kunden har ett avbetalningsavtal som gjorts upp för en tidigare skuld och kunden följer betalningsplanen kan en sådan skuld inte överföras till utsökning utan kundens samtycke. Beroende på kundens skuldbelopp och helhetssituation kan Indrivningscentret gå till väga på två alternativa sätt: Alternativ 1 Kundens månatliga betalningsmån fördelas på avbetalningsplanerna i förhållande till fordringarna. Båda avbetalningsplanerna ska följa de allmänna anvisningarna om betalningspostens storlek och den tid en betalningsplan ska omfatta. Alternativ 2 Kundens betalningsmån riktas mot en av fordringarna (den äldsta). Avbetalningen på den nya skulden inleds beroende på situationen senare, dock senast om ett år. Uppföljningen flyttas till den nya skulden. Uppföljningen ska göras efter 3 månader, då man kontrollerar att kunden har följt den avbetalningsplan som gjorts upp för den andra skulden. Om betalningsplanen har följts, kan 13

man förlänga tiden till nästa uppföljning. Också när det gäller detta alternativ ska man fästa vikt vid betalningspostens storlek och vid att båda skulderna blir betalda inom ramen för de anvisningar som getts om betalningsplanens längd. Minimiposten är 30 euro per gäldenär. I brevet om återbetalning av förmån (YHG06r) ska det alltid stå att de överenskomna avbetalningsplanerna upphör att gälla om avbetalningen på någon av skulderna uteblir. Avbetalningsplan och utmätning av skatteåterbäring FPA ber utsökningsmyndigheten utmäta kundens skatteåterbäring endast i de fall då kunden inte följer avbetalningsplanen. Minneslista för Indrivningscentret gällande avbetalningsplaner (Listan är i tillämpliga delar även avsedd för ansvarsenheterna) utred möjligheterna till kvittning och använd i mån av möjlighet kvittning försäkra dig per telefon om att kunden kan betala fordran som en engångsbetalning försök göra upp en avbetalningsplan med en så stor månadspost som möjligt och för en så kort tid som möjligt, dock med beaktande av kundens betalningsförmåga undersök kundens totala skuldsituation, dvs. om kunden har andra skulder till FPA eller till andra fordringsägare som drivs in genom utsökning utred kundens betalningsmån, nettomånadsinkomster, inkomstens regelbundenhet samt ändringar att vänta i fråga om betalningsmånen kontrollera hurdant kundens förslag till avbetalningsplan är, hur kunden har kommit fram till förslaget, om planen är realistisk med hänsyn till betalningsmånen samt inom vilken tid skulden skulle vara betald enligt förslaget försäkra dig om att kundens betalningsmån och den avtalade månadsposten går ihop, så att planen kan genomföras registrera de åtgärder som vidtagits och kundens situation samt kundens förslag och andra omständigheter i Oiwa. 1.5.3. Kvittning Påminn kunden i samband med telefonservice om att FPA på eget initiativ kan ta upp avbetalningsplanen till ny prövning (i enlighet med det som angetts tidigare i den här anvisningen) om kundens betalningsmån blir märkbart bättre under den tid planen omfattar. Om t.ex. en arbetslös kund har avtalat om en mycket liten månadspost och får arbete under den tid som omfattas av planen kan Indrivningscentret komma överens med kunden om en ny plan med större poster i regel skickas betalningsuppmaningarna 1 och 2 bara en gång/skuld skulden drivs in genom utsökning om kunden försummar att betala enligt avbetalningsplanen skatteåterbäring utmäts för skuld om poster i enlighet med avbetalningsplanen inte har betalats kunden ska kontakta FPA i god tid ifall hen inte kan betala en överenskommen post. ifall kunden får utkomststöd, inverkar en frivillig betalning av skulden inte på utkomststödets belopp. Frivillig betalning av skulden beaktas inte som utgift för kunden när utkomststöd beviljas. Om FPA fortlöpande betalar någon förmån till förmånstagaren kan FPA gradvis kvitta felaktigt utbetalda belopp mot denna förmån. Kvittning förutsätter att förmånstagaren hörs skriftligt eller muntligt eller ger ett skriftligt eller muntligt samtycke. Då ett beslut om återkrav meddelas 14

har hörandet redan verkställts genom brevet om hörande med anledning av den felaktiga utbetalningen. Har man för avsikt att använda också retroaktiva förhöjningar av förmånen för indrivningen ska man också då komma överens om detta med förmånstagaren genom att höra hen eller genom att begära hens samtycke. Om kvittning görs i något annat sammanhang än i anslutning till att ett beslut om återkrav meddelas ska förmånstagaren höras eller så ska man ha fått förmånstagarens samtycke till kvittningen. På basis av hörandet kan kvittningen göras mot den förmån som betalats ut med för stort belopp eller mot andra förmåner som betalas enligt samma lag. Således kan ett överskjutande belopp som uppkommit vid utbetalningen av en förmån som beviljats enligt sjukförsäkringslagen (t.ex. sjukdagpenning) kvittas mot en annan förmån enligt samma lag (t.ex. moderskapspenning). På basis av hörande kan kvittningen också göras mot en sådan förmån som kan jämställas med den förmån som betalats ut med för stort belopp eller mot andra förmåner som betalas enligt samma lag. Jämställbara anses i regel sådana förmåner som är av samma art eller betalas på likadana grunder. Kvittning med kundens samtycke En förmån som betalats med för stort belopp kan kvittas mot andra än samma förmån eller jämställbara förmåner endast om förmånstagaren eller dennes företrädare gett sitt samtycke till detta. Samtycke kan ges skriftligt, antingen på en blankett eller i e-tjänsten (Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga > Överbetalningar och indrivningsärenden > Betalningsplan för återbetalning av förmån), eller muntligt. Muntligt samtycke ska registreras i Oiwa med funktionen Kirjaa yhteydenotto och på basis av kontakten skapas ett Maksujärjestely-arbete (betalningsarrangemang). I samband med muntligt samtycke ska brev YH133r skickas till kunden med information om vad kunden har gett sitt muntliga samtycke till och hur kvittningen genomförs. Om samtycket har registrerats fel eller missförståtts hos FPA kan man efter kontakt med kunden ändra kvittningssättet eller återkalla kvittningen. Om FPA betalar ut flera förmåner till förmånstagaren mot vilka det är möjligt att genomföra kvittning på basis av hörande och/eller samtycke, ska kvittningen ske främst mot en sådan förmån för vilken det kvittade beloppet automatiskt registreras som återbetalt. I andra hand ska kvittningen ske mot en förmån för vilken kvittningen måste göras med ett betalningsyrkande, eftersom det återbetalda beloppet då registreras manuellt. I uppgifterna om betalningsyrkandet ska återkravsärendets referensnummer registreras. Detta förenklar identifieringen av återbetalningen och gör att den kan registreras i rätt ärende. Kvittningen ska alltid gälla en förmån som är avsedd för förmånstagaren själv. En fordran får sålunda inte kvittas mot en annan persons förmån, även om denne gett sitt samtycke. Ett undantag utgörs dock av indrivning av allmänt bostadsbidrag, som också kan kvittas mot förmåner till andra medlemmar i hushållet än förmånstagaren (på basis av gemensamt ansvar). Kvittning och utkomststöd Kvittningen får inte medföra att kunden behöver utkomststöd. Kvittning inleds inte om kunden får utkomststöd. Kvittningen avbryts om kunden börjar få utkomststöd. Handikappbidrag för personer under 16 år När kvittningen gäller handikappbidrag för personer under 16 år krävs det att man hör den återbetalningsskyldige eller att denne ger sitt skriftliga samtycke. Handikappbidrag som betalats ut med för stort belopp kan på basis av hörande kvittas mot en förmån som den återbetalningsskyldige har och som är jämställbar med handikappbidrag (t.ex.folkpension) eller på basis av samtycke mot någon annan förmån som den återbetalningsskyldige har. Kvittning mot handikappbidrag för personer under 16 år kräver att den återbetalningsskyldige hörs. Närmare information om återbetalningsskyldiga. 15

1.5.3.1. Kvittning av retroaktiv förmån För att retroaktiva betalningsposter av en förmån ska kunna kvittas, ska kunden höras eller kundens samtycke till kvittning begäras i samband med att förmånsbeslut meddelas. På kvittning av retroaktiva poster tillämpas samma förfarande som när beslut om återkrav meddelas. Kvittning av retroaktiv betalningspost kan verkställas trots utsökning. Utsökningsmyndigheten ska i dessa fall meddelas om kvittningen. Att kunden får utkomststöd utgör inget hinder för kvittning av en retroaktiv betalningspost. Kvittning av löpande förmåner hindras dock av att kunden får utkomststöd. Hörande och begäran om samtycke kan skötas per telefon. I regel sköts hörande vid ansvarsenheten för förmånen i fråga. Om möjligheten till kvittning kommer fram vid Indrivningscentret, kan kunden höras också på initiativ av centret. 1.5.3.2. Kvittningens belopp och varaktighet När återkrav verkställs är det viktigt att se till att förmånstagaren får ha kvar en sådan inkomst som hen nödvändigt behöver för sin försörjning. Beloppet av utkomststöd kan anses riktgivande vid bedömningen av vilket belopp som behövs för att trygga försörjningen. När man uppskattar kvittningsbeloppet ska man se till att kvittningen inte medför tvingande behov för förmånstagaren att söka utkomststöd. Minimibeloppet är 30 euro per månad. Man kan utgå från att det är rimligt att kvitta en tredjedel av en förmånspost som ska betalas. Beroende på kundens ekonomiska situation kan kvittningsbeloppet också vara större än en tredjedel. Vid uppskattningen av vilket belopp som är lämpligt att kvitta kan man få riktgivande hjälp av tabellen för avbetalningsplaner. Om kunden har föreslagit en kvittningsplan som exempelvis innebär alltför små betalningsposter med tanke på det belopp som ska drivas in ska man kontakta kunden per telefon och försöka diskutera saken. Om man inte får tag på kunden ska Indrivningscentret skicka kunden en betalningsuppmaning eller ett brev med information om att man inte går med på hens förslag eftersom det föreslagna beloppet är för litet. Läs mer om skyddat belopp i samband med arbetslöshetsförmåner. Allmänt bostadsbidrag specialfall; kvittning efter att hushållet upplösts Om ett hushåll som fått för mycket i allmänt bostadsbidrag upplöses och den sökande/en hushållsmedlem flyttar till ett nytt hushåll som får bidrag kan de bostadsbidragsposter som har betalats med för stort belopp kvittas mot bidraget till det nya hushållet. Man får dock inte kvitta mer än den andel som kan hänföras till den sökande/den hushållsmedlem som fått för mycket. Om det nya hushållet består av en person som fått för mycket i bidrag samt två andra personer (dvs. hushållet består av tre personer) kan högst en tredjedel av bidraget kvittas. 16

1.5.3.3. Skyddat belopp När det gäller arbetslöshetsförmåner (grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd, utbildningsdagpenning) samt utbildningsstöd och alterneringsersättning begränsas kvittningsmöjligheterna av bestämmelserna om utmätning av lön i 4 kap 48 50 i utsökningsbalken (UAL 1290/2002 11 kap 13 ). Av varje nettobetalningspost måste man lämna kvar minst ett skyddat belopp som utgör ett visst belopp beräknat för varje enskild dag av betalningsperioden. Det skyddade beloppet är avsett för gäldenärens eget uppehälle och också för försörjningen av maken samt av egna och makens barn som är beroende av gäldenären för sin försörjning. Det skyddade beloppet ska stå till gäldenärens förfogande under veckans alla dagar. Om gäldenären har lön eller annan utmätningsbar inkomst (t.ex. delpension) beräknas det skyddade beloppet på den sammanlagda nettoinkomsten. Se skyddade belopp. 1.5.4. Nettobelopp En skattepliktig förmån drivs in antingen till sitt brutto- eller nettobelopp. Förmånen kan drivas in till sitt nettobelopp endast när återkravsbeloppet betalas tillbaka till FPA före utgången av maj året efter det skatteår som det överskjutande beloppet hänför sig till. Då kan förmånen drivas in till sitt nettobelopp oberoende av betalningssättet. Indrivning av pensionsförmåner som handläggs i RAKE-sytemet till nettobelopp förutsätter dessutom att det belopp som återkrävs återbetalas antingen som engångsbetalning eller genom avbetalning. 1.6. Verkställighet Ett beslut om återkrav kan verkställas genast då det vunnit laga kraft. Också det förmånsbeslut som återkravet grundar sig på måste ha vunnit laga kraft. Om förmånsbeslutet ännu inte vunnit laga kraft och det är fråga om återkrav av en förmån som handlagts i YHTE-systemet, ska handläggaren hindra det automatiska verkställandet av det lagakraftvunna återkravsbeslutet genom att registrera en kontrolluppgift för återkravsärendet. Återkravsbeslutet verkställs genast när förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Återkravsbeslutet kan verkställas innan förmånsbeslutet eller återkravsbeslutet vunnit laga kraft endast med kundens skriftliga samtycke. Kvittning av återkravsbelopp ur senare förmånsposter eller retroaktiva förhöjningar kan sålunda inledas tidigast när förmåns- och återkravsbeslutet vunnit laga kraft. Med förmånstagarens samtycke kan kvittningen inledas tidigare. Ifall kvittning inte är möjlig och förmånstagaren eller hens företrädare inte efter uppmaningar betalar det återkrävda beloppet på en gång eller i bestämda poster överlåter FPA i regel verkställandet av indrivningen till utsökningsmyndigheten. När indrivningen överlåts till utsökningsmyndigheten måste återkravsbeslutet alltid ha vunnit laga kraft. Beslut om återkrav av arbetsmarknadsstöd som betalats med för stort belopp till en arbetsgivare vinner genast laga kraft och kan verkställas omedelbart. 17