Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar.
Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande Samhällsentreprenörskap Sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag Sociala innovationer Som om detta inte vore nog kooperativ
Social ekonomi Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Folkbildning, idéburna organisationer, folkrörelser, trossamfund, kooperativa och sociala företag är exempel på social ekonomi. (Social ekonomi i EU-landet Sverige tradition och förnyelse i samma begrepp Ds 1998:48)
Social ekonomi
Civila samhället Begreppet det civila samhället används i betydelsen av en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet- där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar bland annat ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk, tillfälliga sammanslutningar och andra aktörer. (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor)
Socialt entreprenörskap Enligt Malin Gawell, forskare vid ESBRI, Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, råder det en viss förvirring på området. Jag använder själv olika begrepp beroende på vad jag i de olika sammanhangen vill belysa. I min forskning handlar det ofta om ett socialt entreprenörskap. I grunden kan man säga att det handlar om ett socialt engagemang som tar sig uttryck genom ett entreprenöriellt handlande som i princip kan ta vilken form som helst. Det kan vara en verksamhet som drivs i privat vinstdrivande form eller i ideell form, alternativt inom ramen för offentlig sektor.
Samhällsentreprenörskap Samhällsentreprenörer godtar inte att företag bara har maximal vinst som mål utan anser att en entreprenör kan och ska agera inom ekonomi, samhälle och politik (www.samhällsentreprenör.se)
Sociala företag För sociala företag är målet att skapa social nytta för individen och samhället. Sociala företag återfinns inom många olika områden och organiseras i olika företagsformer och kan drivas av enskilda, grupper eller ideella föreningar. (verksamt.se)
Arbetsintegrerande sociala företag - Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle - Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt - Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter - Som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet (sofisam.se)
Sociala innovationer En social innovation är en ny lösning som möter sociala och samhälleliga behov bättre än tidigare alternativ, främst genom insatser som inte motiveras ekonomiskt. (www.so-in.se)
Kooperation de kooperativa principerna 1:a principen Frivilligt och öppet medlemskap 2:a principen Demokratisk medlemskontroll 3:e principen Medlemmarnas ekonomiska deltagande 4:e principen Självständighet och oberoende 5:e principen Utbildning, praktik och information 6:e principen Samarbete mellan kooperativa föreningar 7:e principen Samhällshänsyn (IKA Internationella kooperativa alliansen)
Storlek idag lite siffror Drygt 28 000 ekonomiskt aktiva ideella organisationer 2016. (reg. som Näringsdrivande) Drygt 73 000 anställda. Med totala intäkter på 212 miljarder kronor. Drygt 40 000 idéburna och kooperativa företag Drygt 63 000 anställda 20 största = 200 miljarder kronor Samt samhällsvärde på 28 miljarder kronor i ideellt arbete. Kooperationen har ca 1 miljard medlemmar i världen (exakt samlad statistik finns ej sammanställt från olika källor)
Samhällets förväntningar på den sociala ekonomin ta ansvar för: Integration Arbetsintegration / sysselsättning Service på landsbygden Viss vård och omsorg Kultur Fritid Att ta hand om det som det offentliga inte har mäktar med och det privata näringslivet inte anser lönsamt nog
Möjligheter Massor av engagerade människor Uppdrag finns så det räcker Gott om rådgivning Lokal kännedom och förankring Pengar i systemet Politiskt intresse Möjligheter att teckna avtal: - Idéburet offentligt partnerskap (IOP) - Överenskommelsen - Reserverade kontrakt
Hinder Normer runt entreprenörskap (omvärlden) Normer inom den sociala ekonomin (internt) Prestige inom offentlig sektor Kapitalförsörjning vid större satsningar De nya möjligheterna är ännu så länge komplicerade
Lite särskilt kring ASF Det andra benet i affärsidén måste få acceptans och inte felaktigt beskrivas som bidrag! Avtal med t.ex. kommunen måste vara långsiktiga Satsa på utbildning och coachning som är anpassad för målgruppen Förmå ASF att ta in extern styrelsekompetens utan att tumma på självständigheten
Vad behöver göras? Få hela det stödjande systemet att förstå att företag kan drivas i olika former och utifrån olika drivkrafter Ta fram mallar för affärsplaner som inte har fokus på drömmen att snabbt bli miljonär Stärk Mikrofonden! Certifiering av ASAF Checkar på 10-30 tkr för utveckling av företag inom den sociala ekonomin Påverka på alla plan så att den sociala ekonomin tar plats i viktiga styrdokument
Frågeställningar Hur ska den sociala ekonomin våga bli mer affärsmässig? (Och, finns det verksamheter där vi inte ska utveckla någon affärsmässighet? Och i så fall, varför?) Hur kan du/ditt företag göra för att främja den sociala ekonomin mer än du gör idag? Hur ska arbetsintegrerande sociala företag bli fler och starkare i länet?