Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3

Relevanta dokument
Bekämpning av sjögull i Mälaren, etapp 2

Bekämpning av sjögull i Mälaren Etapp 4 En sammanställning av samtliga bekämpningsförsök

Bekämpning av sjögull i Mälaren

Bekämpning av sjögull i Mälaren Redovisning av projekt

Av de ca 30 främmande växter som är knutna

Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016

Jätteloka (jättefloka)

Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård

Sjögull i Rinnen ett växande problem? Sammanfattning möte föreläsning Sjögull Orrnäset Hembygdsgård

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

(FÖRSIKTIGHETS)ÅTGÄRDER MOT PARKSLIDE - Reynoutria japonica

BEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN

ÅhusTurf AB Hybridgräs för naturgräset. Skötselinstruktion. CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby R1A 1

MILJÖBALKSDAGARNA 2019

Vresrosen ett hot mot kustens flora

2. Uppgifter om den person eller det företag som söker tillståndet/gör anmälan. Personnummer/Organisationsnummer. Postnr Ort Mobilnummer

Sjögull i Åsnen och Mörrumsån. Förekomst och åtgärder för att begränsa spridningen

Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter i sötvatten

Sjön saneras från kvicksilver

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Inledning Beskrivning av jätteloka:

2.2 Stuckatur. Gjutning i limform

Sjögull invaderar Mälaren. Utbredning, spridning, risk, bekämpning

Har du jätteloka på din tomt eller mark?

2. Uppgifter om den person eller det företag som söker tillståndet/gör anmälan. Personnummer/Organisationsnummer. Postnr Ort Mobilnummer

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Perennmatta. Perennmatta

Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum

Skötsel av markanläggning under garantitiden

Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar

05.1 Skötselbeskr. Västra. Parkunderhåll Skötselbeskrivning för parkytor. Trollhättan. Väster om Göta Älv

Grunder för materialfixering med vakuum

05.1 Skötselbesk Västra. Parkunderhåll Skötselbeskrivning för parkytor. Trollhättan. Väster om Göta Älv

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun

Tomelilla 156, Damm utanför Äsperöd

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Bild 1. Timrå GK den 21 november Arbete med täckning,

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Cajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Nytt besökscentrum/naturum vid Djurgården

Balkåkra 6:3 m.fl. Arkeologisk utredning 2017 ANLÄGGANDE AV VÅTMARKER. Balkåkra och Snårestads socknar, Ystads kommun Skåne län.

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder

Golvspackling Råd och tips

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

FÄRDIGPACKAT PÅ DAHLCENTER

Provsidor. Kök. 3.1 Kylskåp och frys TIPS. I de flesta kylskåp finns det automatisk avfrostning, så kylskåpet

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Ditt grundskydd mot växtskyddsmedel

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

HGU 2008 Examensarbete

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Grytan. Schaktningsövervakning vid fossil åkermark Brunflo 252:1. Brunflo socken, Östersunds kommun, Jämtlands län.

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur

Vad är herbicidresistens?

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Pär Öhman Head greenkeeper, Wäsby Golf HGU2008. Konstgräsgreener

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Ensamma Vargen och Silverstjärnan Lykta 1. Lykta 1. Ni är scoutpatrullen Ensamma Vargen och ska åka skridskor på sjön Silverstjärnan.

Uppdrag om att utreda kostnaden för att genomföra ett "strandlyft" på Sätrastrandsbadet

Efterbehandling av gruvverksamhet - Generellt

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.

Utvärdering av flygfotograferingen inom delmomentet Utbredning av snabbväxande makroalger i Bohuskustens

Innehåll 4 TEJP OCH FÖRSLUTNING

Boplatser i Svärtinge, för andra gången

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

MONTERINGSANVISNING GRUND

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Riktlinjer för kemisk bekämpning

Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor

Nyhetsbrev Drottningplan Nr. 4

Bekämpning av Jättebjörnloka

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Spridningsmekansimer hos sjögull i systemet Väringen Arbogaån Galten

Innovativa täckprodukter för bygg, industri och hem

Resultat av Emma Berndtsson

Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin

Sammanställning av resultat från delprojekt Spridning av kemiska bekämpningsmedel

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Rutin. Rutin för preventiv fissurbehandling

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Ett gravfält vid Älgviken

Jag skall nu gå igenom och visa hur man på ett enkelt sätt byter ut förstärkningen av trä i akterspegeln på en båt med innerliner.

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Putt GK G 07:

Transkript:

Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3

Rapportskrivning- Sjögullsbekämpning, Etapp 3 Kungsörs kommun har i flera tidigare projekt arbetat med att hitta metoder för att hindra spridningen av den främmande vattenväxten sjögull. Dessa tidigare försök ligger till grund för detta projekt som syftat till att ytterligare utveckla och förfina nya effektiva bekämpningsmetoder. Projektet innefattar följande åtgärder: Åtgärd 1 Maskinell slåtter med efterföljande bärgning Åtgärd 2 Bekämpning med ättika Åtgärd 3 Utläggning av juteväv Åtgärd 4 Flytande täckning Åtgärd 5 Övervakning av utbredning Figur 1 Försökens geografiska placeringar

Åtgärd 1 Maskinell slåtter med efterföljande bärgning Slåtter är ett snabbt sätt att få bort oönskad vegetation från ett område. Maskinell slåtter har utförts i område 1. På denna yta har maskinell slåtter även utförts under projektet sjögullsbekämpning etapp 2 under sommaren 2013 samt manuell slåtter sommaren 2012 i ett projekt som delfinansierats av Mälarens vattenvårdsförbund. Slåtter genomfördes åtta gånger och ungefär varannan vecka under sommaren. Figur 2: Läns för att samla ihop växtdelar Det fungerade bra att samla in allt löst växtmaterial med hjälp av en 60 m lång och 0,5 m djup läns. Det är viktigt att det sker i lämpligt väder så att inte det lösa växtmaterialet riskerar att flyta bort med vattenströmmarna. Det slåttrade materialet togs upp och forslades iväg med hjälp av grävmaskin. Figur 3: Maskinell slåtter. Foto: Christina Schyberg. Sjögullsbestånden har minskat kraftigt i detta område, och färre plantor kommer upp säsongen därpå.

Åtgärd 2 Bekämpning med ogräsättika PVC duk och täckning med plast och armeringsnät har varit placerade i kanterna på område 2 och 3 så att en fri passage för båtar skapades mellan bestånden. Den precisa placeringen är inte dokumenterad eftersom plast och armering lades ut av sommarstugeföreningen innan kommunen blev inkopplad i bekämpningen. Plast och armering har sedan tagits upp och en sjögullsfri yta var resultatet. Denna fria yta kommer dock successivt att återkoloniseras av sjögull. Därför ville vi i detta försök koncentrera ättiksbekämpningen på bestånd 2 och 3 så att de återvunna fria ytorna kan förbli fria. Bekämpning med ättika har utförts längs kanterna i område 2 och 3. Tanken att spruta ett helt bestånd fick överges eftersom man inte nådde över hela beståndet med handspruta från båt. Kördes båten in i bestånden blöttes sjögullsbladen ner och kunde då inte besprutas. I stället sprutades en remsa på ca 1-1,5m runt två kolonier. De besprutade bladen blev bruna och plantorna dog. Den här metoden kan lämpa sig för bekämpning av sjögull som växer inne i vassen där det oftast är mer lä och där det är svårare att bekämpa med andra metoder. Metoden är mycket känslig för blåsigt väder. Figur 4: Bladen blev bruna av besprutning med ättika. Foto: Christina Schyberg.

Åtgärd 3 Utläggning av juteväv och armeringsmattor Juteväv införskaffades och ambitionen var att använda den tillsammans med armeringsmattor och låta dem ligga på botten som täckning. Tidigare försök har gjort med andra typer av täckningsmaterial tillsammans med armeringsmattor. När dessa gamla armeringsmattor skulle tas bort uppstod stora problem. Tanken var att kunna återanvända armeringsmattorna. Kommunens personella resurser i kombination med den tekniska utrustning som finns tillgänglig klarade inte av att hantera dessa stora armeringsmattor i vattnet och metoden blev inte hanterbar. För att ändå ha användning av juteväven så har den använts i ramar med flytande täckning vilket fungerat bra. Åtgärd 4 Flytande täckning Den flytande täckningen placerades ut i område 4 under sommaren 2014. Täckningen placerades över en koloni som är nära land men som ändå ligger inom rimligt avstånd för transport av ramarna. En fördel med denna placering är att täckningen kunde lämnas kvar över vintern utan att föras bort eller brytas sönder vid islossning. Ramar i olika utföranden har provats för att se vilka som fungerar bäst. Då juteväven i åtgärd 3 inte kunde användas som avsetts så gjordes försök med den i kombination med fiberduk. Både metoderna fungerade bra. Figur 5: Ett första test med att lägga ut ramar med fiberduk. Foto: Christina Schyberg.

Framtida försök Kolonin i område 5 är oroväckande nära att växa ihop med vassbältet, och när sjögull växer inne i vassen blir bekämpningen därefter mycket problematisk. Därför vore det bra att inför nästa säsong lägga ut flytande täckning i detta område för att minska tillväxten.