Så funkar Vifolkaskolan!

Relevanta dokument
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Övergripande planering Reviderad:

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

3.13 Historia. Centralt innehåll

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Förslag den 25 september Geografi

Workshop om kursplaner åk 7 9

Särskild utbildning för vuxna Gnesta Kommun Lärvux

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Matris - Identitet & livsstil

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

SKOLA KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Koppling till läroplanen

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Förslag den 25 september Historia

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

SVENSKA. För dig som vill bli bättre på att läsa, skriva och uttrycka dig. Grundläggande nivå. Delkurser 1-5. Kurskod: SGRSVE7

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna. - Att studera som vuxen är roligt och stimulerande!

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kursplanen i ämnet geografi

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Kursplanen i ämnet historia

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Övergripande planering

Svensk författningssamling

Geografi. Klasserna 7-8

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Lokal Pedagogisk planering

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Gymnasial vuxenutbildning

Geografi åk 7. Lycka till!

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Särskild utbildning för vuxna

Gymnasial vuxenutbildning

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Religionskunskap. Ämnets syfte

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Gymnasial vuxenutbildning

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2015/16

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Förmiddagens program

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Transkript:

Så funkar Vifolkaskolan! Under ett skolår pågår en mängd aktiviteter på Vifolkaskolan. Varje dag genomför vi mellan 50-60 lektioner i olika ämnen och serverar mat till ca 500 personer. Vi genomför utvecklingssamtal, föräldramöten, frilufts- och temadagar och en mängd andra aktiviteter. Som vårdnadshavare till en tonåring kan man ibland känna att den insyn i och kontakt med skolan som man tidigare har haft har minskat jämfört med de tidigare skolåren. Som förälder är man dock fortfarande den absolut viktigaste personen när det gäller att stötta och vägleda en ungdom på väg mot vuxenvärlden. Detta är naturligtvis lättare om man har kunskap om hur barnets vardag ser ut. Vår ambition är därför att ungefär en gång per månad beskriva en del av Vifolkaskolans verksamhet i taget i brevform. Breven, som främst är riktade till vårdnadshavare, kommer att finnas på skolans hemsida under rubriken Rektorn har ordet samt på klasshemsidorna. Detta är det sjätte brevet, det handlar om nationella prov och hur vi bedriver undervisning i no och so. Nationella prov Under år nio gör eleverna nationella prov i svenska (v11), matematik (v19), engelska (v 17), no (v 15 i år kemi), so (v 16 i år samhällskunskap) och moderna språk (v 20 + 21). Under de dagar eleverna har nationella prov beviljas inga ledigheter. De nationella proven utgör en del av lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Eftersom eleverna nu har tillgång till varsin chromebook har de möjlighet att skriva de flesta nationella proven på dessa. Vi använder då ett program som låser chromebooken från att ha kontakt med internet. Naturorienterande ämnen Biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. I ämnet biologi jobbar vi med Biologi Direkt som grund. Vi blandar föreläsningar med filmer, grupparbeten, instuderingsfrågor och laborationer. Vi samarbetar också med svensklärarna när eleverna skriver egna arbeten.

Vi har traditionella prov, och vi uppmärksammar också på hur eleverna diskuterar och Fysik Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. I ämnet fysik jobbar vi med Fysik Direkt som grund. Vi blandar föreläsningar med filmer, grupparbeten, instuderingsfrågor och laborationer. Vi samarbetar också med svensklärarna när eleverna skriver egna arbeten. Vi har traditionella prov, och vi uppmärksammar också på hur eleverna diskuterar och Kemi Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. I ämnet kemi jobbar vi med Kemi Spektum som grund. Vi blandar föreläsningar med filmer, grupparbeten, instuderingsfrågor och laborationer. Vi samarbetar också med svensklärarna när eleverna skriver egna arbeten.

Vi har traditionella prov, och vi uppmärksammar också på hur eleverna diskuterar och Gemensamt no Vi blockläser No (biologi, kemi och fysik) i 9a och 9c. Läsåret är indelat i tre perioder och de har 70 minuter i helklass/vecka och 80 minuter i halvklass/vecka. Övriga klasser blockläser No/Tk och läsåret är därmed indelat i fyra perioder, två på hösten och två på våren. Eleverna har två helklasspass á 65 minuter/vecka och ett halvklasspass på 70 minuter. På Vifolkaskolan undervisar Sara Wangberg Maud Gustafsson och Carina Jungmalm i kemi, Sara Wangberg, Maud Gustafsson, Kristofer Holm och Carina Jungmalm i biologi och Kristofer Holm, Thomas Lindwall, Maud Gustafsson och Carina Jungmalm i fysik. Vi strävar efter att sambedöma och samplanera så mycket som möjligt för att säkerställa en gemensam ämnessyn. Samhällsorienterande ämnen Genom undervisning i de samhällsorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper och förmågor i fyra olika ämnen. Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor. Livsmiljöer Geografins metoder, begrepp och arbetssätt ex användning och tolkning av olika kartor Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Namngeografi I ämnet geografi arbetar vi bl. a med världsdelar, kartkunskap, naturtillgångar, klimat, inreoch yttre krafter, befolkningsfördelning, och globalisering och hållbar utveckling. Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka

verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700 1900 Imperialism och världskrig, cirka 1800 1950 Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Hur historia används och historiska begrepp I ämnet historia arbetar vi bl.a med De första människorna, högkulturer, antiken, medeltiden, revolutionernas tid, ismer, världskrigens tid, tiden efter 1945 och källor. Religion Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Religioner och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik I ämnet religion arbetar vi bl.a med världsreligionerna, etik och nyreligiösa rörelser. Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. Individer och gemenskaper Information och kommunikation Rättigheter och rättsskipning Samhällsresurser och fördelning Politiskt beslutsfattande I ämnet samhällskunskap arbetar vi bl.a med lag och rätt, så styrs Sverige, media, samhällsekonomi, arbetsliv och källor.

Vi examinerar våra elever genom t.ex. prov, redovisningar, uppsatser. Läxor förekommer i varierande grad i form av arbetsläxa, träna begrepp eller att läsa in några sidor i ett område. Undervisningen i SO är fördelad på tre lektioner i veckan. Längden på lektionerna varierar mellan klasserna men kan vara mellan 40 min-90 min långa. I åk 7 har eleverna 195 min/v och i årskurs 8 och 9 205 min/v. På Vifolkaskolan undervisar Lars Barlinger, Camilla Heiskanen, Karl-Magnus Uller och Camilla Wall i samtliga SO-ämnen. Vi strävar efter att samarbeta så mycket som möjligt för att säkerställa en gemensam ämnessyn. Just nu jobbar vi med nästa års tjänstefördelning. Vifolkaskolan 7-9 växer och till hösten blir det fyra paralleller i alla tre årskurserna. Detta innebär att vi kommer behöva anställa två lärare till. Just nu har rekryteringen av ny rektor startat och vi hoppas att processen kommer att avlöpa väl så att jag kan informera om vem som blir ny rektor innan sommarlovet. /Carina Jungmalm, Tf. rektor Vifolkaskolan 7-9