Revision av verksamhetsstöd 2018 för individ- och familjenämndens föreningar

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-08-09 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00114-7.5.2 Individ- och familjeförvaltningen Jonas Boman Epost: jonas.boman@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Revision av verksamhetsstöd 2018 för individ- och familjenämndens föreningar Förslag till beslut Individ och familjenämnden föreslås besluta att godkänna rapporten Granskning av föreningsstöd till sociala föreningar. Individ och familjenämnden föreslås besluta att bevilja de medel som ej betalats ut i väntan på revision till de föreningar som sökt verksamhetsstöd. Ärendebeskrivning Individ och familjenämnden beslutade 171221 att en övergripande revision av de föreningar som sökt verksamhetsstöd skulle ske med fokus på verksamhet och ekonomi. Vidare beslutades att verksamhetsstödet skulle betalas ut vid två tillfällen varav den ena i början av året och den andra efter att nämnden behandlat revisionen av föreningarna. Individ och familjenämnden beslutade 180322 att ge Servicepartner i uppdrag att genomföra revision av de föreningar som ansökt om och erhållit verksamhetsstöd från nämnden under 2018.

Granskning av föreningsstöd till Sociala föreningar INOM INDIVID- OCH FAMILJENÄMNDEN Västerås stad Servicepartner 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Björnson, Annette 021-39 29 21 annette.bjornson@vasteras.se

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 1. Bakgrund 7 1.1. Syfte... 7 1.2. Metod... 7 1.3. Avgränsning... 7 2. Översiktig beskrivning av föreningarna 8 3. Fakta 9 3.1. Vad är en förening?... 9 3.2. Lagar och förordningar... 9 3.3. Föreningsbidrag... 10 4. Föreningsstöd i Västerås 10 5. Grundkraven för att få stöd från Västerås stad 12 5.1. Sammanfattning av grundkraven och om hur föreningarna uppfyller dem... 12 5.2. Grundkrav: Stadgar som talar om vad föreningen vill och hur den är organiserad12 5.3. Grundkrav: Ha en styrelse... 13 5.4. Grundkrav: Hålla årsmöte som granskar styrelsens verksamhet, väljer ny styrelse och fastställer ev. medlemsavgift... 13 5.5. Grundkrav: Revisorer som granskar verksamheten inför varje årsmöte... 13 5.6. Grundkrav: Protokollföra alla beslut som fattas i styrelsen och på årsmötet... 13 5.7. Grundkrav: Ha medlemmar... 14 5.8. Grundkrav: Organisationsnummer och post- eller bankgiro... 15 5.9. Krav: Föreningen ska finnas registerade i stadens föreningsregister... 15 6. Krav på förening inom Individ och familjenämnden 16 6.1. Övergripande krav från IFN... 16 6.1.1. Krav: Bedriva verksamhet i enligt med stadens strategiska plan 16 6.1.2. Krav: Bedriva verksamhet i enlighet med IFN:smål och indikationer 16 6.1.3. Krav: Beakta FN:s konvention om barnets rättigheter i all verksamhet som rör barn och ungdomar och att verksamheten inte strider mot denna. 17 6.1.4. Krav: Ha värderingar och verksamhet i enlighet med stadens handikappolitiska program samt integrationsprogram. 17 6.2. Särskilda krav för sociala föreningar... 17 6.2.1. Krav: Ha verksamhet som riktar sig till de målgrupper som tillhör individoch familjenämndens målområde 17 6.2.2. Krav: Vara rådgivande och stödjande 18 6.2.3. Krav: Utgöra ett komplement till nämndens verksamhet 18 2

6.3. IFN:skrav på stödberättigad förening... 18 6.3.1. Krav: Bedriva verksamhet inom Västerås kommun 19 6.3.2. Krav: Medlemskap i föreningen ska vara öppet för alla som instämmer i föreningens målsättning 19 6.3.3. KRAV: Bedriva all verksamhet i drogfri miljö 19 6.3.4. KRAV Ha en organisatorisk stabilitet 19 6.3.5. KRAV: Ha en sund ekonomisk hantering och valda revisorer 20 6.3.6. Krav: Ha en policy för föreningens arbete beträffande värdegrundsfrågor inom de områden som ingår i diskrimineringslagen 23 6.3.7. Krav: Ha demokratiska arbetsformer som leder till engagemang, delaktighet och samverkan 23 6.3.8. Krav: Vara godkänd av individ- och familjenämnden 23 6.4. Föreningsstöd får inte ges till..., enligt de gemensamma riktlinjerna... 23 7. Bedömning om föreningsstöd 24 8. Omvärldsspaning 26 9. Slutsats 26 10. Förbättringsförslag 28 BILAGA 1 FAKTA Västerås stads föreningsstöd 29 BILAGA 2 Sociala föreningar 30 3

SAMMANFATTNING Föreningsstöd är en så kallad frivillig verksamhet i kommunen. Det finns inte något som reglerar hur en kommun ska utforma sina regler och villkor eller stöd till föreningslivet. I Västerås finns cirka 500 föreningar i föreningsregistret, varav 80% får föreningsbidrag. Individ och familjenämnden (IFN) ger stöd till sociala föreningar som utgör ett kompletement till IFN:sverksamheter och är rådgivande och stödjande. 2018 beviljades sex sociala föreningar verksamhetsstöd. Det är föreningen Anhöriga mot drogrer (AMD), ATSU - Att trygga sexuellt Utnyttjade, Den öppna dörren, Föreningen Maskroskraft, Internationell Kamp för Kvinnors Rättigheter (IKKR) samt Röda Korset. En granskning av dessa föreningar har gjorts på uppdrag av IFN. Granskningen har bestått av olika delar, faktainhämtning, dokumentgranskning, intervjuer och faktakontroller. För att erhålla ekonomiskt stöd från Västerås stad, måste förening uppfylla ett antal grundkrav, att vara godkänd bidragsberättigad förening samt uppfylla villkoren enligt berörd nämnds riktlinjer. Totalt finns ett tjugotal kravpunkter att stämma av, en del grundläggande och andra är mer omfattande. Grundkraven handlar om organisationens fasthet, vilka alla de granskade föreningarna uppfyller. Det finns krav att föreningen ska verka utifrån överipande styrdokument och handlingsplaner, krav som är rimliga att ställa, men samtidigt omfattande att sätta sig in i för en ideell förening. Trots att föreningarna inte känner till de olika dokumenten i någon större omfattning bedriver de alla verksamhet som överenstämmer med dem. Föreningarnas verksamhet bedrivs huvdusakligen inom Västerås kommun. Det är dock svårt att uttala sig om stödet som ges via telefon/nätet är till en Västeråsaren alla gånger. Såväl privatpersoner som tjänstemän från andra kommuner hör av sig till föreningarna, då motsvarande verksamhet inte alltid finns där de bor. Föreningarna bedriver verksamhet som inte i första hand vänder sig till de egna medlemmarna utan till andra som är i behov av hjälp och stöd. Det är medlemmar som utgör en ideella förening. Medlemsantalet för de granskade föreningarna varierar från 32 till 1 200 medlemmar, alla har stödmedlemmar, en del väldigt många. ATSU har runt 200 medlemmar, men antalet betalande 2017 understeg riktlinjernas krav på 15. En annan aspekt på medlemsfrågan är att det i riktlinjerna saknas krav på att medlemmar ska vara folkbokförda i Västerås. Däremot finns krav att verksamheten ska bedrivas i kommunen. Fem av sex föreningar har anställda. De anställda utför mycket av den stödjande och rådgivande verksamheten, för IKKR, ATSU, Maskroskraft är det övervägande de anställda som gör det. De anställda har kompetens, förståelse och kunskap inom sin förenings speciella område och verksamhet. Föreningarna säger att det är svårt att få människor att engagera sig ideellt. För de sociala föreningarna är det dessutom viktigt att de ideella har såväl förståelse för som kunskap om uppdraget. Vissa av föreningarna kan uppfattas att vara mer som ett socialt företag, men utifrån deras stadgar och syfte med verksamhet är de ideella föreningar. 4

För att få bidrag ska föreningen har en sund ekonomi. En ekonomisk medvetenhet samt kompetens finnas hos alla föreningar. Föreningar anpassar sina kostnader utifrån rådande ekonomiska förutsättningar, flera har gjort neddragningar från föregående år. ATSU och Maskroskraft har en mindre stabil ekonomi. Röda korset och Den öppna dörren redovisade större underskott 2017, båda upplevs dock ha en sund ekonomiska hantering, åtgärder har vidtagits för att få balans, båda har eget kapital att att ta underskottet från. För flera av föreningarna är verksamhetstödet den stora inkomstkällan. Storleken på stödet till föreningarna har varit relativt lika över åren. Föreningarna får mellan 100 kkr och 375 kkr. ATSU och Den öppna dörren har haft störst förändringar med sänkta bidrag. För alla föreningar är det ekonomiskt stöd från kommun avgörande, de är beroende av stödet för att bedriva verksamhet. Alla använder bidraget till verksamhetslokaler, telefon, material samt möjigheten att kunna ha anställda. Ingen av föreningarna har anställda som de finansieras helt själva, anställningar möjliggörs med hjälp av olika lönestöd från Arbetsförmedlingen. Om föreningarna inte får verksamhetsstöd kommer de behöva lägga ner verksamheten de får stöd för och vissa eventuellt även föreningen. Samtliga önskar en bättre ekonomisk stabilitet och efterfrågar fleråriga bidrag för att kunna arbeta långsiktigt. IKKR och Röda korset verksamheter påminner mycket om andra föreningar som har ingått idéburet offentligt partnerskap med kommunen. Föreningarna får inte med stödet bedriva religionsutövning eller partipolitik. I den verksamhet som granskningen avser bedrivs ingen religionsutövning eller partipolitk. Hur stort verksamhetsstöd en förening får avgörs av föreningens verksamhet och utifrån ett antal parametrar som utgår från nämndens viljeinriktning. När man tittar på ansökningshandlingar från tidigare år, är de ganska lika mellan åren. Beskrivningarna som finns i ansökningshandlingarna stämmer till stor delar överens med verkligheten. En del göra mer än vad som framgår av ansökan och andra mindre. Vid besöken blir det tydligt att en del föreningar är bättre på att beskriva sin verksamhet muntligt än skriftligt. Det framgår inte tydligt av ansökan vad pengarna planeras att användas till, ej heller hur uppföljning sker. Det är svårt att ur verksamhetsberättlser och resultaträkningar utläsa vad som har gjorts för stödet. Alla granskade föreningar lever upp till merparten av kraven som ställs i riktlinjer och parametrarna som efterfrågas för att få bidrag. Föreningarnas verksamhet utgör ett kompletent till nämnden, samarbeten finns mellan olika ordinarie verksamheter och föreningarnas. Föreningar slussa personer vidare som de inte kan eller själva ska hjälpa. Tydligare riktlinjer skulle underlätta för både föreningarna och kommunen vid såväl ansökan, som bedömning, beviljande och uppföljning av verksamhetsstödet. 5

Nedan tabell sammanfattar om föreningarna uppfyller de olika kraven som ställs för att de få bidrag från Västerås stad, det säger inget om bidragens storlek. Färgmarkeringarna grönt betyder att föreningen uppfyller kravet, gult delvis och rött inte alls. Grundkraven för alla Västerås föreningar Föreningen ska ha... Stadgar som talar om vad föreningen vill och hur den är organiserad En styrelse Hålla årsmöte som granskar styrelsens verksamhet, väljer ny styrelse och fastställer eventuell medlemsavgift AMD ATSU Den öppna dörren Revidierng pågår IKKR Maskros -kraft Medlemsavgift - 2015 var 0 kr Revisorer som granskar verksamheten inför varje årsmöte firma firma Protokollföra alla beslut som fattas i styrelsen och på årsmötet Medlemmar Organisationsnummer och post- eller bankgiro Få betalar IFN:s övergripande krav. Föreningen ska... AMD ATSU Bedriva verksamhet enligt stadens strategiska plan Bedriva verksamhet enligt IFN:s mål/indikationer Beakta FN:s barnkonvention Ha värderingar/verksamhet enligt stadens handikappolitiska- samt integrationsprogram. IFN:S föreningar med särskild social inriktning ska... AMD ATSU Ha verksamhet som riktar sig till de målgrupper som tillhör IFN:smålområde Vara rådgivande och stödjande Utgöra ett komplement till nämndens verksamhet Krav för stödberättigad förening inom IFN Föreningen ska... Bedriva verksamhet inom Västerås kommun Medlemskap i föreningen ska vara öppet för alla som instämmer i föreningens målsättning Bedriva all verksamhet i drogfri miljö Ha en organisatorisk stabilitet Ha en sund ekonomisk hantering AMD Mest av anställda ATSU Den öppna dörren Den öppna dörren Den öppna dörren IKKR IKKR Mest av anställda IKKR Många stöd Maskros -kraft Maskro s-kraft Mest av anställda Maskro s-kraft Ha valda revisorer firma firma Har policy för värdegrundsfrågor utifrån diskrimineringslagen Ha demokratiska arbetsformer som leder till engagemang, delaktighet och samverkan Vara godkänd av individ- och familjenämnden Gemensamma riktlinjerna, krav som inte finns i IFN:s riktlinjer. Föreningsstöd ges INTE till religionsutövning till partipolitisk förening till verksamhet som ingår i skolor, förskolors eller offentliga verksamheters ordinarie arbete till stödgalor eller andra arrangemang för välgörande ändamål AMD ATSU Haft samarbete Den öppna dörren Är kristen förening 2016-2017 rastvakt Läxhjälp IKKR Maskro s-kraft Läxhjälp Röda korset Röda korset Röda korset Röda korset Röda korset 6

1. Bakgrund Föreningslivet i Västerås är mycket omfattande. Det finns en stor spännvidd av föreningar både till antalet medlemmar och till verksamhet. Föreningarnas karaktär är olika och likaså målgrupperna. I Västerås stads föreningsregister finns runt 500 föreningar, 80 % av dem får ekonomiskt stöd från kommunen. Flera nämnder hanterar föreningsbidrag, där varje nämnd har sina regler och fördelar medlen utifrån olika principer för att stödja sina mål. Inom Indvid- och familjenämndens (IFN) område finns sociala föreningar. I stadens föreningsregister finns 26 sociala föreningar, sju av dem ansökte om bidrag 2018 och sex blev beviljade verksamhetsstöd om totalt 1,4 Mkr. I mars 2018 beslutade IFN 1 om en övergripande revision av de föreningar som erhåller stöd 2018. Föreningarna har hittills fått hälften av beviljat bidrag utbetalt, som ett garantistöd, resterande del av stödet betalas ut efter att granskning genomförts. 1.1. Syfte Syftet med granskningen av de sociala föreningar som ansökt och blivit beviljade verksamhetsstöd 2018, är att få en genomlysning av dem. Rapporten ska utgöra beslutsunderlag för individ- och famijenämnden i frågan om verksamhetstöd till föreningar. 1.2. Metod Granskningsarbetet har bestått av olika delar. Faktainhämtning har gjorts med hjälp av flera källor, riktlinjer och beslut om föreningsstöd, relevanta styrdokument, material från föreningarna, ansökningarna om verksamhetstöd, årsmöteshandlingar etc., IFN:sbudget och verksamhetsberättelse. Sökningar har gjorts på Västerås stads hemsida, föreningarnas hemsidor och relveanta sidor. Alla föreningar har blivit intervjuade i samband med besök i deras föreningslokal, representanter från förening, styrelser och anställda har träffats. Faktakontroller av föreningarnas uppgifter har skett via stadgar, årsredovisningar, bolagsverket och informationsmaterial. Samtal med tjänstemän inom IFN och stadsarkivet. Rapporten är indelad i olika avsnitt, en kort presentaion av föreningarna, ett faktaavsnitt. Avsnitt med de olika kraven för föreningsbidrag och om föreningarna uppfyller dem, dessa har börjar med en sammanfattande tabell och därefter en beskrivning av varje krav. En del material och synpunkter som framkommit under granskningen presenteras inte i denna rapport, då de inte är relvanta för granskningen. 1.3. Avgränsning Granskningen avser de sociala föreningar som finns under Individ- och familjenämndens ansvarsområde och blivit beviljade verksamhetsstöd för 2018. Föreningarna som har granskats är: Föreningen Anhöriga mot drogrer (AMD) ATSU - Att trygga sexuellt Utnyttjade, Den öppna dörren, Föreningen Maskroskraft, Internationell Kamp för Kvinnors Rättigheter (IKKR) samt Röda Korset. 1 Beslutet Dnr IFN2018/00114-7.5.2 7

2. Översiktig beskrivning av föreningarna Föreningen Anhöriga Mot Droger (AMD) AMD arbetar mot droger och medberoende. Är en anhörigsorganisation som ger vägledning till anhöriga när någon i deras närhet missbrukar. Har rådgivning och stöd. 40 medlemmar finns, en del bor i andra kommuner. Verksamheten bedrivs till 95 % i Västerås. Föreningen har nya lokaler på Ängsgärdsgatan. För närvarande har man ingen anställd, har haft 50 %, som man önskar återbesätta. AMD finns på sex andra orter, tillsammans bildar de ett riksförbund. AMD tillhörde tidigare Föräldrar mot narkotika. Att trygga sexuellt Utnyttjade (ATSU) ATSU arbetar för att hjälpa och stötta sexuellt utnyttjade och deras anhöriga. Har stöd- och upplysningsverksamhet till sexuellt utnyttjade och deras anhöriga. ATSU arbetar även mot missbruk. Enligt föreningen finns 200 medlemmar, men väldigt få betalande. Har nyligen flyttat till mindre lokaler på Vallbyinstitutet. Tre anställda finns, f.n 2,0 tjänst, då en är föräldraledig, föreningen tar emot flera FAS 3 från Arbetsförmedlingen. ATSU startade 2005, 2011 bildades en riksorganisation. Föreningen finns också i Helsingborg/Skåne. Den öppna dörren Den öppna dörren är kristen diakonförening för alla som söker gemenskap eller behöver stöd i sin livssituation, oavsett livsåskådning. Har stöd, vägledning och gemenskap i en drogfri miljö. Föreningen arbetar på olika sätt för att skapa ett socialt sammanhang. Tre anställda 2,25 tjänst finns. Finns nu på Bäckby. Den öppna dörren bildades 1937 innan kyrkans diakoner fanns, i Västerås 1977. Finns också i Stockholm, Rimbo och Växjö. Internationell Kamp för Kvinnors Rättigheter (IKKR) IKKR arbetar för ett jämställt samhälle fritt från hedersrelaterat våld, förtryck, våld i nära relationer, tvångsäktenskap och barnäktenskap. Ger råd och stöd till människor som är utsatta för hedersrelaterat våld, stödja kvinnor från andra kulturer. Inom föreningens 30 medlemmar finns en stor språkkompetens. Driver Arosdöttrarnas Tjej- och kvinnobeskydd, jour med stöd från Socialstyrelsen. Två anställda 2,0 tjänst och två timanställda finns. Har egna lokaler på Skultunavägen. Föreningen bildades 1995, och finns bara i Västerås. Andra kommuner hör av sig till IKKR, då liknade verksamhet inte finns på i deras kommuner. Föreningen Maskroskraft Maskroskraft ger stöd åt barn, unga och vuxna barn som lever eller har levt i en familj med missbruk, våld eller brist på omsorg. Verksamheten syftar till att ge kunskap och verktyg, stärka självkänslan och välbefinnandet. Har 1 000 medlemmar, varav många stödmedlemmar, 200 är aktiva medlemmar. Har lokal på Slakterigatan. Två anställda finns 2,0 tjänst, timanställda vid behov samt för handledning och personligt biträdesstöd. Föreningen startade 2009 och finns bara i Västerås. Röda Korset Västerås Röda Korset är en internationell rörelse, som finns nationellt och lokalt med omfattande verksamhet. Vill förhindra och lindra mänskligt lidande. Stödet från Västerås går främst till nyanlända asylsökande och flyktingar med integrering med språkträning, flyktingguide/ språkvän och hjälp till återförening. För uppdraget finns två anställda och volontärer, har totalt tio anställda och cirka 20 stödpersoner. Föreningen har 1 200 medlemmar, alla volontärer är dock inte medlemmar samt att vissa är medlemmar i riksorganisationen. 8

3. Fakta Detta avsnittet innehåller information om vad är en förening samt vilka lagar som styr. 3.1. Vad är en förening? En förening är en sammanslutning av människor, minst tre stycken, som i organiserad form bedriver verksamhet tillsammans. För att vara en förening krävs det att man har stadgar, styrelse och ett föreningsnamn. En förening är en juridisk person och kan därmed själv teckna avtal, ha anställda, äga saker och vara part i rättegångar. Medlemmarna har inget personligt ansvar för sin förenings skulder. Det som till stora delar definierar en förening är att verksamheten bedrivs med ideella krafter. En ideell förening kännetecknas av det frivilliga och oavlönade engagemang som finns i föreningen. Syftet kan vara att verka för medlemmarnas rättigheter, intressen eller för allmännyttiga ändamål. För att en förening ska vara ideell krävs att den har ett ideellt ändamål. Som ideellt får man i regel räkna varje syfte som inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det är beskrivningen av ändamålen i stadgarna och verksamheten som avgör om föreningen kan betraktas som ideell eller inte.2 Idéburet offentligt partnerskap, IOP, bygger på samverkan, där båda parter går in med lika mycket resurser. Kommunen finansierar med pengar medan föreningen även kan tillgodoräkna sig sina ideella timmar som insats, med ett belopp på exempelvis 200 kr/timmen. För att ingå IOP måste parten vara en juridisk person, ha en organisation och vara demokratiskt uppbyggd samt tillhöra civilsamhället. Verksamhet ska syfta till ett allmännyttigt mål och inte vara vinstdrivande. Respektive nämnd beslutar om IOP på samma sätt som de belsutar om föreningsstöd. IOP överenskommelsen är tidsbegränsad, 2-4 år. Socialt företag kan drivas i många olika organisationsformer, där ideell förening kan vara ett. Sociala företags främsta drivkraft är att hitta lösningar på samhällsutmaningar, inom olika områden. I Sverige finns ännu ingen särskild företagsform eller regelverk för dessa. 3.2. Lagar och förordningar Föreningsstöd är en så kallad frivillig verksamhet i kommunen. Det finns inget som reglerar hur kommunen ska utforma regler och villkor för stöd till föreningslivet. Enligt kommunallagen 3 kan kommunen i princip bara ge ekonomiskt stöd till de föreningar som hör hemma i den egna kommunen enligt den så kallade lokaliseringsprincipen. Det innebär att allt vad en kommun gör ska vara kopplat till den egna kommunen och de egna kommuninvånarna. Inom ramen för kommunallagen gäller även likställighetsprincipen, dvs. att kommunen måste behandla alla medborgare lika i sin verksamhet, om det inte finns 2 Enligt Skatteverket, kan Ideella föreningar indelas i tre kategorier: Förening med ett allmännyttigt ändamål och ideell verksamhet. Förening med allmännyttigt ändamål med ekonomiskt inriktad verksamhet och Fförening med syfte att verka för sina medlemmars ekonomiska intressen men genom ideell verksamhet. 3 Kommunallagen 2 kap. 9

sakliga skäl för något annat. Bidrag till föreningar måste vara på lika villkor, de ska grundas på sakliga överväganden, något godtycke får inte förekomma. Kommunen har rätt att prioritera olika grupper t.ex. flickor framför pojkar, äldre ungdomar framför småbarn etc. så länge prioriteringarna tillämpas för kommunens alla föreningar och att beslutet grundar sig på sakliga överväganden. Det finns nästan ingen lagstiftning om ideella föreningar (förutom vissa skatteregler) men rättspraxis kring vad som räknas som ideell förening, hur en ideell förening bildas, osv. finns. Det finns inte heller någon särskild civilrättslig lagstiftning som reglerar ideella föreningar. Ofta använder man sig av de ekonomiska föreningarna som förebild när man organiserar en ideell förening. En ideell förening kan driva någon form av näringsverksamhet, exempelvis när en förening driver en kiosk. Huvudregeln är att en ideell förening är skattskyldig i samma omfattning och enligt samma allmänna regler som andra juridiska personer, skattskyldighet för inkomster som är av skattepliktig natur. Om föreningen bedriver näringsverksamhet kan även ansökan om godkännande för F-skatt registreras. (F i F-skatt står för företag) F-skattsedel är ett bevis på att föreningen sköter sina skatter. Om föreningen betalar ut lön och ersättningar ska föreningen även registreras som arbetsgivare hos Skatteverket. 3.3. Föreningsbidrag Det som brukar pekas ut som speciellt med det svenska föreningslivet är den höga anslutningsgrad och den demokratiska uppbyggnad som föreningarna har. Den offentliga sektorn, på såväl nationell och lokal nivå har som tradition att stödja det ideella föreningslivet, då det anses vara en tillgång för samhällsutvecklingen. Att bedriva ideell verksamhet kostar pengar. Bidrag är ett sätt att få pengar till föreningens verksamhet, men inte det enda. Förmåner och möjligheter för ideella föreningar skiljer sig åt från kommun till kommun. Vissa kommuner väljer att endast fördela bidrag till barn- och ungdomsverksamhet medan andra, som Västerås, har ett mer utbrett bidragssystem. Att föreningsstödet ansvarsmässigt ligger under flera nämnder i en kommun är den vanligaste organisationsformen. Kommuner har som regel inte resurser att ge stöd till alla föreningar utan gör en prioritering till de föreningar som uppfyller villkor som man satt upp. Att lämna in felaktiga uppgifter till kommunen kan få konsekvenser. Det finns kommuner som polisanmäler denna typ av handling. 4. Föreningsstöd i Västerås Föreningsstödet i Västerås syftar till att uppmuntra engagemang, delaktighet och samverkan i civilsamhället för att stärka demokrati, social hållbarhet och livskvalité för kommunens invånare. Stödet ska bidra till att föreningar kan ha en bra och utvecklande verksamhet som främjar olika intressen och ger möjlighet till social, kulturell och fysisk utveckling. Vilken nämnd föreningen söker stöd från beror på typ av förening. 10

Inom Västerås stad hanteras föreningsbidrag inom kulturnämnden-, idrotts- och fritidsnämnden, äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjenämnden. Gemensamma riktlinjer 4 finns för stadens föreningsstöd, beslutade av Kommunstyrelsen mars 2018, samt riktlinjer för de olika nämnder som ger stöd. De gemensamma riktlinjer och kriterier ska gälla för alla bidragsgivande nämnder, nämndernas egna kriterier ska följa de övergripande riktlinjerna och inte strida mot dessa. Riktlinjerna skiljer sig något åt mellan nämnderna. Noteras kan att ingen av nämndernas riktlinjer hänvisar till stadens gemensamma riktlinjer, riktlinjer som inte finns upplagda på stadens hemsida ännu. För att söka och få medel från Västerås stad, måste föreningen uppfylla ett antal grundkrav och bli godkända som bidragsberättigad förening hos berörd nämnd. Grundkraven handlar om organisationens fasthet. Alla grundkrav förutom att beslut ska protokollföras återfinns i alla nämnders riktlinjer. Samtliga nämnder har bidrag för planerad verksamhet samt för projekt/arrangemang. Verksamhetsstöd söks en gång per år (oktober) för nästkommande år, medan projekt/ arrangemangsstöd kan sökas löpande under året. Tabellen nedan visar fördelningen av IFN:sverksamhetsstöd under perioden 2010-2018. För 2018 är det första kolumnens belopp, som nänmden har beviljat i stöd. Beviljat stöd, belopp i tkr 2018 ½ 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 AMD 75 150 150 150 150 150 150 130 150 100 ATSU 100 200 200 340 340 340 340 300 200 115 Den Öppna Dörren 50 100 100 130 150 150 150 150 140 185 IKKR 147,5 295 295 295 275 275 Maskroskraft 187,5 375 375 375 350 350 250 170 130 Röda Korset 150 300 300 265 150 150 150 150 120 120 Föreningar som inte längre får verksamhetsstöd IOGT- NTO Aros 150 150 205 200 80 80 Vändpunkten 40 40 40 75 145 147 Slussa Vänner 20 20 20 20 20 10 X-Cons Västerås 15 Frälsningarmen 250 250 290 310 RSFU/RSFL 20 10 20 20 Resursgruppen i drogfrågor Upphört 50 50 65 60 Spelberoendes Förening 40 50 50 Sällskapet Länkarna 75 150 170 Föreningar som nu får IOP, Idéburet offentligt partnerskap Here4U 3 miljor kr från GR/UA 175 150 150 150 Brottsofferjouren 1361 1361 IOP Får IOP 700 619 605 605 535 Föreningen Kvinnohuset ca 1 Mkr ca 1 Mkr Får IOP 550 1100 1094 1040 1040 1030 Stadsmissionen 1860 1860 TOTALT exkl IOP 710 1 420 1 420 1 730 2 340 3 575 3 488 3 265 3 205 2 932 Källa: Protkoll från Individ- och familijenämnden angående beslut om verksamhetsstöd. För 2018 4 Riktlinje för Västerås stads föreningsstöd beslutade av KS 2018-03-28. Dnr KS2015/00190-420 11

5. Grundkraven för att få stöd från Västerås stad Nedan presenteras grundkraven för att få bidrag från Västerås stad. Flera av grundkraven återfinns också i IFN:s krav, som avsnitt 6 behandlar. Varje kravgrupp börjar med en sammanfattande tabell där kraven och om föreningen uppfyller dem. Färgmarkeringarna grönt betyder att föreningen uppfyller kravet, gult delvis och rött inte alls. Under varje tabell kan man läsa om respektive krav och hur föreningarna uppfyller det. 5.1. Sammanfattning av grundkraven och om hur föreningarna uppfyller dem Tabellen sammanfattar grundkraven och visar om föreningarna uppfyller kraven. Samtliga granskade föreningar uppfyller grundkraven som Västerås stad ställer. Grundkraven för alla Västerås föreningar Föreningen ska ha... AMD ATSU Den öppna dörren IKKR Maskros -kraft Röda korset Stadgar som talar om vad föreningen vill och hur den är organiserad Uppdatering pågår En styrelse Hålla årsmöte som granskar styrelsens verksamhet, väljer ny styrelse och fastställer eventuell medlemsavgift Revisorer som granskar verksamheten inför varje årsmöte Protokollföra alla beslut som fattas i styrelsen och på årsmötet Medlemsavgift - 2015 var 0 kr firma firma Medlemmar Organisationsnummer och post- eller bankgiro 5.2. Grundkrav: Stadgar som talar om vad föreningen vill och hur den är organiserad Stadgar är de regler som föreningen har beslutat om för sin förening och dess verksamhet. Det finns ingen lag eller krav som reglerar hur stadgarna ska vara utformade eller vad som ska finnas med. Men mallar med praxis och tradition finns om vad som bör regleras, så som att det ska framgå vad föreningen heter och dess ändamål, var föreningen har sitt säte, val av styrelse, mandattid, medlemmar och föreningens upplösande. Stadgar kan bara antas och förändras på föreningens årsmöte. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Alla de granskade föreningar har stadgar där syftet och målet med föreningen framgår, medlemskap, val av styrelse, ekonomi och årsmöte etc. Stadgarna ser olika ut. Röda korset har omfattade centrala stadgar, som behandlar Röda korsets olika nivåer. Den öppna dörren, AMD och ATSU har i princip samma stadgar som deras riksföreningar har. Av stadgarna för Den öppna dörren, som är en diakonförening inom Svenska kyrkan, framgår det att verksamheten bygger på kristen livsåskådning, föreningens stadgar är under revidering. 12

5.3. Grundkrav: Ha en styrelse UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Samtliga föreningar har styrelser som utsetts på föreningarnas årsmöte. Valberedning finns. Alla styrelser träffas flera gånger per termin för traditionella styrelsemöten. Styrelserepresentanter från AMD och Den Öppna Dörren ingår även i riksföreningarnas styrelse. Anställda hos ATSU och IKKR ingår i föreningens styrelse som ledamot, medan anställda hos Den öppna dörren, Maskroskraft och Röda korsets är adjungerade. 5.4. Grundkrav: Hålla årsmöte som granskar styrelsens verksamhet, väljer ny styrelse och fastställer ev. medlemsavgift UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Alla föreningar har haft årsmöten de senaste åren, där verksamheten för föregående år har presenterats, ekonomi och revisionsberättelse godkänts, ansvarsfrihet har beviljats och val av nya styrelser gjorts. Föreningar behandlar medlemsavgiften på årsmötena. Alla föreningar vittnar om att det är svårt att få medlemmar att komma till årsmötena. Merparten av de närvarande brukar vara styrelsemedlemmar och anställda. Kvaliteten och innehållet i årsmötesprotokollet skiljer sig åt mellan föreningarna. 5.5. Grundkrav: Revisorer som granskar verksamheten inför varje årsmöte Revisorns roll är att granska att föreningens verksamhet sköts på ett korrekt sätt, enligt stadgar och beslut som tagits under året och att räkenskaperna är i ordning. Revisorn intygar detta genom sin revisionsberättelse och föreslår också ansvarsfrihet. Röstberättigade medlemmar på årsmötet beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Uppdraget som revisor är ofta ett ideellt förtroendeuppdrag, men kvalificerad revisor kan anlitas. Det finns inte något lagkrav på att en förening ska ha en revisor, inte heller finns det några formella krav på lekmannarevisorns kunskaper om ekonomi. I praktiken är det dock högst önskvärt och nödvändigt att sådana kunskaper finns. Något som är angeläget är också att jäv inte förekommer. Revisorn bör därför inte vara styrelseledamot i föreningen eller arbeta med föreningens redovisning eller bokföring. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Samtliga föreningar har en, vissa två revisorer, alla valda på årsmötena. IKKR och Röda korset har en extern revisionsfirma utifrån storlek och krav från andra bidragsgivare. Samtliga föreningar har godkända revisionsberättelser för 2017 och även tidigare år. Om närvarande på ett årsmöte till största delen utgörs av styrelsen och anställda, kan svårighet uppstå med beilvjande av ansvarsfriheten. 5.6. Grundkrav: Protokollföra alla beslut som fattas i styrelsen och på årsmötet Det är upp till varje styrelse att avgöra hur omfattande rapporteringen i protokollen ska vara, men beslut ska dokumenteras. Protokoll tydliggör vilka beslut som har fattats och hur ansvar har fördelats, medlemmar ska kunna följa styrelsens arbete. 13

UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Utifrån besök hos föreningar framkom det att alla har styrelsemöten, som protokollsförs. Någon djupare protokollgranskning har inte gjorts förutom årsmötesprotokollet. Årsmöten har följt normaldagordning eller den som finns i föreningens stadgar. Föreningarnas alla medlemmar är välkomna till årsmötena och har där möjlighet att påverka. Motioner och övriga ärenden från medlemmarna verkar vara ovanligt i föreningarna. 5.7. Grundkrav: Ha medlemmar Enligt IFN:s riktlinjer ska föreningen ha minst 15 betalande medlemmar. Ett krav som kan förefalla tydligt och precist, men i praktiken är det mer komplicerat. Problematiken kan ha flera grunder och olika föreningar hanterar medlemmar på olika sätt. Medlemmar för de sociala föreningarna skiljer sig från flera andra föreningar, då syftet är att ha verksam för en målgrupp och inte enbart för sina medlemmar. Föreningarna bedriver verksamhet som inte första hand vänder sig till de egna medlemmarna utan till andra personer som är i behov av hjälp och stöd. Medlemsantalet har därför ingen betydelse för stödets storlek, bidraget ges för verksamheten och inte per medlem. Grundkravet på 15 betalande medlemmar kvarstår dock samt att det är medlemmar som kan göra de ideella insatserna i en förening, därför är medlemsfrågan intresssant för granskningen. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: DELVIS Alla föreningar har medlemmar, medlemsavgift och betalande medlemmar. Antalet medlemmar skiljer sig mycket åt mellan föreningarna, alla har stödmedlemmar. Tabellen nedan visar medlemsutvecklingen för 2014-2018 samt medlemsavgifter för 2018. Medlemmar, enligt ansökan för bidrag 2018 2017 2016 2015 2014 Medlemsavgift 2018 Anhöriga Mot Droger/AMD 40 36 44 70 65 150 kr enksild, 200 kr familj Trygga Sexuellt Utnyttjade/ATSU 200 200 200 200 60 100 kr, stödmedlem 0 kr Den Öppna Dörren 102 144 158 155 151 100 kr enskild, 150 kr familj Internationell Kamp för Kvinnors Rättigheter/ IKKR 32 20 32 35 36 200 kr Maskroskraft 1 030 880 500 112 150 100 kr, 0 kr alla under 18 år+pensionär Röda Korset 1 190 1 200 1 300 1 331 1 400 250 kr Vid granskningen blir det tydligt att antal medlemmar i föreningarnas ansökan och verksamhetsberättelser inte avspeglar sig i intäkterna under medlemsavgifter i resultaträkningen. Det bero på att alla inte betalar medlemsavgift, en del har reducerad avgift och att familjeavgifter förekommer. En del medlemmar ger gåvor eller andra bidrag istället för medlemsavgift. Det finns en problematik utifrån föreningarnas beskaffenhet och målgrupper. Med marginaliserade, mindre bemedlade, ohälsa etc. kan inkassering av medlemsavgifter förväntas vara oprioriterat. Alla utom Röda korset tog upp problemet med medlemmars betalningsförmåga. Hos ATSU understeg antalet betalande medlemmar 2017 riktlinjerna, föreningen hade inte uppfattat det som ett minimikrav. Enligt förening kommer de 2018 att ha 15 eller fler betalande medlemmar. Föreningen uppger att de är 200 medlemmar. Stödmedlemmar betalar inget och de har inte heller rösträtt på årsmötet. 14

Maskroskraft beslutade att 2016 återinföra en medlemsavgift för vuxna till 100 kr, avgiften för barn upp till 18 år och för pensionärer är 0 kr. Vilket innebär att tidigare år uppfyllde föreningen inte grundkravet på 15 betalade medlemmar, vilket man nu gör. Maskroskraft skriver att de har cirka 1 000 medlemmar, enligt samtal och medlemsmatrikel finns runt 200 aktiva, resterande är stödmedlemmar. Konstateras kan att föreningarna definierar vad en medlem är olika, de som finns i medlemsregister, de som föreningen skickar information till eller de som följer föreningen via socialt media. Alla föreningar är tydliga med att de som deltar i deras verksamhet inte behöver vara medlem, men många väljer att bli medlem efter de fått hjälp. Enligt IFN:s krav ska föreningarna ha medlemsmatrikel. Alla föreningar utom ATSU kunde uppvisa medlemsmatrikel. Någon kontroll om personerna i registerna faktiskt är medlemmar har inte gjorts, ej heller vilka av dem som har betalat medlemsavgift för 2018. Föreningarna är väl medvetna om den nya dataskyddsfordningen GDPR gällande personuppgifter. Hur många av föreningens medlemmar som är aktiva och gör ideella insatser framgår inte någonstans. Föreningar berättade om svårigheter att få människor att ställa upp och engagera sig ideellt samt att det också krävs att de som engagerar sig måste vara lämpade för uppdraget. Föreningarnas målgrupper har alla olika behov och för att kunna bidra behövs både förståelse och kunskap om problematiken. De som får stöd ska också känna förtroende och tillit. Flera utryckte vem som helst kan inte hjälpa till. En annan aspekt på medlemsfrågan är att riktlinjerna saknar krav på att medlemmar ska vara folkbokförda i Västerås. Däremot finns krav att verksamheten ska bedrivas i kommunen. Det innebär att en verksamhet i praktiken kan bedrivas inom Västerås utan medlemmar från kommunen. En praxis finns, enligt tjänstemän, att minst 70 % av en förenings medlemmar ska vara Västeråsare, något som nya föreningar informeras om. 5.8. Grundkrav: Organisationsnummer och post- eller bankgiro Organisationsnumret är en förenings identitetsnummer, som utfärdas av Skatteverket. Numret används vid kontakter med myndigheter. För Västerås är det ett krav för organisatorisk fasthet. Post- eller bankgiro krävs för att staden ska kunna göra utbetalning. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Samtliga föreningar har organisationsnummer. Fyra av föreningarna är registrerade i bolagsformen Verksamhet i andra intresseorganisationer enligt SNI, Svensk näringsgrensindelning. ATSU och Maskroskraft har F-skattsedel. 5.9. Krav: Föreningen ska finnas registerade i stadens föreningsregister UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: Delvis Granskningen visar att uppgifterna i föreningsregistret inte är helt aktuella för de berörda föreningarna. IKKR saknas i registret, ADMs och Den öppna dörrens kontaktuppgifter är felaktiga. Länken till Den öppna dörrens hemsida fungerar inte och Röda korset saknar uppgift till hemsida. 15

6. Krav på förening inom Individ och familjenämnden För att få bli stödberättigad social förening måste föreningen uppfylla kraven som finns i IFN:s riktlinjer. De flesta kraven återfinns i stadens riktlinjer. Fyra övergripande krav finns, som alla är rimliga att ställa på en bidragsberättigad förening, men samtidigt omfattande att sätta sig in i som ideell förening. Avsnittet 6.1 handlar om de övergripnade kraven, avsnitt 6.2 handlar om kraven för att vara en förening med särskild social inriktning. Därutöver finns tio krav som handlar om organisatorisk fasthet, ekonomi etc. där flera av kraven är snarlika grundkrav enligt ovan. Avsnitt 6.3 handlar om dessa krav. 6.1. Övergripande krav från IFN Tabellen sammanfattar de övergripande kraven och visar om föreningarna uppfyller kraven. IFN:Sövergripande krav. Föreningen ska... AMD ATSU Den öppna dörren IKKR Maskroskraft Röda korset Bedriva verksamhet enligt stadens strategiska plan Bedriva verksamhet enligt IFN:smål/indikationer Beakta FN:s barnkonvention Ha värderingar/verksamhet enligt stadens handikappolitiska- samt integrationsprogram 6.1.1. Krav: Bedriva verksamhet i enligt med stadens strategiska plan Detta krav återfinns inte i stadens gemensamma riktlinjer. Den strategiska planen som åsyftas gällde 2012-2015, motsvarande dokument är, Västerås visionen 2026 och de fyra strategiska utvecklingsområdena; kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten, sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö, höjd kunskaps- och kompetensnivå samt kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan. Målet är att tillsammans skapa staden utan gränser genom ledorden samspel, trygghet, ansvar, delaktighet och frihet. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA och NEJ Granskningen konstaterar att samtliga föreningar bedriver verksamhet mot målen i visionen och utvecklingsområdet kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten. Ingen av föreningarna kände till planen/planerna och dess innehåll. 6.1.2. Krav: Bedriva verksamhet i enlighet med IFN:smål och indikationer I IFN:s styrkort finns mål, kallade styrtal och ett antal indikatorer uppdelade i kategorier, nöjda kunder och invånare, kvalitet, ekonomi och medarbetare. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA, i tillämpbara delar. Kravet bör anses vara uppfyllt i och med att IFN har godkänt föreningarna och beviljat stöd under flera år. Många av styrtalen och indikatorerna är inte relvanta för föreningarna direkt, men påverkar dem och därför bör förhålla sig till dem. För detta krävs att föreningarna är uppdaterade på IFN:s mål och indikatorer, vilket inte framkom under intervjuerna. 16

6.1.3. Krav: Beakta FN:s konvention om barnets rättigheter i all verksamhet som rör barn och ungdomar och att verksamheten inte strider mot denna. Kravet finns i stadens gemensamma riktlinjer, med lydeles Följa FN:s konvention om barnets rättigheter i sitt arbete med barn och unga. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA, för de som har barn- och ungdomsverksamhet. Merparten av föreningarna är mycket väl medvetna om FN:s barnkonvention och arbetar i enlighet med den. Flera har med det i sin verksamhetsbeskrivning eller stadgar. AMD är inte så insatta som de andra, då deras verksamhet riktar sig till personer över 18 år. 6.1.4. Krav: Ha värderingar och verksamhet i enlighet med stadens handikappolitiska program samt integrationsprogram. Kravet finns i stadens gemensamma riktlinjer, med lydelsen Följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Föreningarna arbetar enligt kraven, men har inte kännedom om stadens handikappolitiskaoch integrationsprogram. En hög medvetenhet om integration och tillgänglighet finns hos alla föreningar. Föreningarnas värderingar bygger mycket på integration och inkludering och målgrupperna återfinns ofta i grupper som omnämns. Alla föreningar har anställda med behov, vilket gör föreningarna extra medvetna. Föreningarna anpassar sin verksamhet så långt det går för att de ska vara tillgängliga, föreningslokalerna har en utvecklingsmöjlighet. 6.2. Särskilda krav för sociala föreningar Tabellen sammanfattar de särskilda kraven för social föreningar och visar om föreningarna uppfyller kraven. IFN föreningar särskild social inriktning ska... AMD ATSU Ha verksamhet som riktar sig till de målgrupper som tillhör IFN:smålområde Den öppna dörren IKKR Maskroskraft Röda korset Vara rådgivande och stödjande Utgöra ett komplement till nämndens verksamhet Mest av anställda Mest av anställda Mest av anställda 6.2.1. Krav: Ha verksamhet som riktar sig till de målgrupper som tillhör individ- och familjenämndens målområde Kravet hör ihop med det som handlar om att föreningens verksamhet ska utgöra ett kompletement till nämndens verksamhet. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Föreningarna har verksamhet som riktar sig till IFN:s målgrupper. 17

6.2.2. Krav: Vara rådgivande och stödjande UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Alla föreningar har verksamheter som är rådgivande och stödjande, villket framgår av ansökningen, årsmöteshandlingar samt besöken. Föreningarna bedriver stödverksamhet till sin målgrupp. Alla utom Röda Korst erbjuder samtalsstöd i olika former och grupper finns. Föreningarna är tillgänliga även utanför kontorstider. Information sprids via olika kanaler och alla informerar aktivt om sin verksamhet. Flera beskrev att det har blivit svårare att komma in i skolorna för att informera. Alla föreningar berättade att de slussar personer vidare till kommunens verksamheter om föreningen inte själva kan eller ska hjälpa, och att de också får hjälpsökande från kommunens verksamheter. Föreningarnas anställda utför mycket av den stödjande och rådgivande verksamheten. För IKKR, ATSU, Maskroskraft är det nästan övervägande de anställda som ger stöd och råd. För AMD är det enbart ideella som utför stödet. Alla föreningar erbjuder utbildningar. 6.2.3. Krav: Utgöra ett komplement till nämndens verksamhet IFN:s uppdrag är att ge stöd och bistånd till människor som på grund av sociala eller ekonomiska problem behöver det. Målet är att människor på sikt själva ska klara sin vardag De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA, i olika stor del. Samtliga föreningar utgör ett kompletemt till IFN:s versamheter, utifrån den verksamhet de bedriver och den målgrupp de vänder sig till. Vissa tydligare än andra. 6.3. IFN:skrav på stödberättigad förening Tabellen sammanfattar IFN:s krav på stödberättigade föreningar och hur kraven uppfylls. Krav för stödberättigad förening inom IFN Föreningen ska... Bedriva verksamhet inom Västerås kommun Medlemskap i föreningen ska vara öppet för alla som instämmer i föreningens målsättning Bedriva all verksamhet i drogfri miljö Ha en organisatorisk stabilitet Ha en sund ekonomisk hantering AMD ATSU Den öppna dörren IKKR Maskroskraft Röda korset Ha valda revisorer firma firma Har policy för värdegrundsfrågor utifrån diskrimineringslagen Ha demokratiska arbetsformer som leder till engagemang, delaktighet och samverkan Vara godkänd av individ- och familjenämnden 18

6.3.1. Krav: Bedriva verksamhet inom Västerås kommun Kravet finns i stadens gemensamma riktlinjer, med lydelsen Bedriva sin huvudsakliga verksamhet inom Västerås kommun. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA merparten Föreningarnas verksamhet bedrivs huvdusakligen inom Västerås kommun. All verksamhet som innebär fysiska träffar genomförs i Västerås eller med Västerås som bas. Svårare är att uttala sig om det stöd som ges via telefon och nätet ges bara till Västeråsare, möjlighet att vara anonyma finns. Personer från andra kommuner hör av sig till flera av föreingarna då motsvarande förening och stöd inte finns där de bor. Kommuner i länet efterfrågar föreningarnas verksamhet. ADM, IKKR, ATSU nekar inte stöd och hjälp till personer som bor på andra orter, vilket troligtvis gäller även de andra föreningarna. ADM arbetar för att fler lokalföreningar ska startas upp i kommuner som har stora behov. IKKR verksamhet bedrivs i ett bredare perspektiv, då det inte bara berör Västeråsare, utan även nationellt och internationellt. Föreningen hjälper länets socialtjänster, då det inte finns motsvarande verksamhet i länets kommuner. IKKR är medvetna om att de ska arbeta bara för Västerås och försöker bergränsa det då tiden inte heller räcker till. 6.3.2. KRAV: Medlemskap i föreningen ska vara öppet för alla som instämmer i föreningens målsättning UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Alla föreningar välkomnar nya medlemmar. Kravet gör att vem som helst faktiskt inte kan vara eller bli medlem i föreningarna, men den ska vara öppen för de som ställer upp på föreningens värdegrund och målsättning. 6.3.3. KRAV: Bedriva all verksamhet i drogfri miljö Kravet på verksamhet i drogfri miljö återfinns inte i stadens gemensamma riktlinje. UPPFYLLER FÖRENINGAR KRAVET: JA Ingen av föreningarna bedriver verksamhet där det förekommer droger. Föreningarna kan finnas vid platser där droger kan förekomma, för att synas, bidra till trygghet eller ge information. Den öppna dörren hjälper människor till att bli drogfria och för dem är därför extra viktigt att all verksamhet är drogfri. Maskroskraft är tydliga med nolltolerans för såväl droger som våld och kränkningar på alla sina aktiviteter. AMD arbetar aktivt mot droger. 6.3.4. KRAV Ha en organisatorisk stabilitet. Föreningen ska ha organisationsnummer, stadgar som antagits på föreningens årsmöte, föra medlemsmatrikel och ha styrelse som utsetts av föreningens årsmöten. Samma krav som återfinns i Västerås grundkrav för att vara en förening. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Samtliga föreningar uppfyller kraven om organisatorisk stabilitet. Avsnitt 5 behandlade dessa krav. 19

6.3.5. KRAV: Ha en sund ekonomisk hantering och valda revisorer Enligt de gemensamma riktlinjerna ska föreningen Ha en sund ekonomisk hantering och rapportering till bidragsgivande nämnd. Vad som avses med sund ekonomisk hantering preciseras inte i riktlinjerna. I regel antas en sund ekonomi utgå från att alla transaktioner bokförs, som möjliggör en uttömmande bild av var föreningens resurser kommit ifrån och vad de använts till. Att räkenskapsåret avslutas och sammanställas i en resultaträkning och en balansräkning. Balansräkningen ger en bild av föreningens ekonomi vid räkenskapsårets slut, medan resultaträkningen visar hur resultatet uppkommit. Balans- och resultaträkning är viktiga underlag för att granska om en förening har en sund ekonomisk hantering. För att säkerställa att ekonomin är i sin ordning ska föreningen ha en revisor som granskar verksamheten och underlagen. Att följa upp om föreningen har sund ekonomisk hantering kan vara komplicerat. De som handlägger bidraget ställs inför utmaningen att hantera ett krav som inte är helt definierat. Föreningarna har också olika uppställningsformer när de redovisar såväl budget som balans- och resultaträkning, ibland med bristfällig information vilket kan påverka bedömningen. Ett riktmärke för föreningar som har fasta kostnader i anställda och lokaler, är att det egna kapitalet bör vara lika stort som dess avvecklingskostnader under uppsägningstiden. UPPFYLLER FÖRENINGAR KRAVET: Valda revisorer Ja. Behandlas i avsnitt 5.5. Sund ekonomisk hantering, delvis En förutsättning att följa upp kravet sund ekonomi är att föreningarna skickar in det ekonomiska materialet som efterfrågas snarast efter genomfört årsmöte. Vilket inte hade infriats fullt ut, det finns föreningar som inkom med materialet först efter påminnelse. Sammanfattningsvis kan sägas att ATSU och Maskroskraft har mindre stabil ekonomi och verkar vara i större behov att bidrag betals ut i tid för att täcka sina kostnader. Röda korset och Den öppna dörren redovisade underskott förra året, båda upplevs dock ha en sund ekonomisk hantering, då de gör åtgärder för att komma i balans samt har eget kapital att ta av. Alla föreningar arbetar med att anpassa sina kostnader utifrån rådande ekonomiska förutsättningar, flera har gjort neddragningar från föregående år. Att föreningarna i år hittills fått halva stödet från föregående har påverkat verksamheter. För alla föreningar är det ekonomiskt stödet från kommunen avgörande. De är beroende av stödet för att bedriva veksamheten. På frågan vad bidraget går till svarade fem av sex föreningar att det går till att ha egna lokaler där de kan bedriva sin verksamhet, telefoner, verksamhetskostnader samt möjligheten att kunna ha anställda. Ingen av föreningarna har anställda som de finansierar helt själva, anställningar möjliggörs med hjälp av olika lönestöd från Arbetsförmedlingen, där personalkostnader oftast inte 20

täcks till 100%. Det är svårt att utläsa hur många årsarbetare föreningarna har, anställningsform och hur stor del av personalkostnaderna som föreningen måste stå för. Det kanske inte heller är information som kommunen behöver ta del av för att ge stöd. Kommunens stöd ger förutsättningen för föreningen att ha anställda med hjälp av lönestöd från Arbetsförmedlingen eller Fförsäkringskassan. På frågan vad som händer om föreningarna inte får verksamhetsstödet svarade samtliga att de troligtvis får lägga ner verksamheten de får stöd för och vissa eventuellt även föreningen. Föreningarna söker efter andra finansiärer, medel från fonder och liknade, men samtliga säger att det är svårt att få medel. Enligt 2017 års beslut om verksamhetsstöd uppmärksammades denna problematik och föreningarna skulle då få påminnelse om att stödet är för ideellt arbete som bedrivs, att föreningen inte kan förvänta sig att få stöd som ska täcka personalkostnader sam att det inte finns några garantier för ett varaktigt verksamhetsstöd. Samtliga föreningar önskar få en bättre ekonomisk stabilitet och efterfrågar fleråriga bidrag för att underlätta och kunna bedriva långsiktigt arbete samt känna sig trygga med sin planering för kommande års verksamhet. Konstateras kan att storleken på stödet till föreningarna inte har varierat speciellt mycket de senaste åtta åren. ATSU och Den öppna dörren som har haft störst förändringar. (Se avsnitt 4) I IFN:s riktlinjer står det För de föreningar som får 100 000 kr eller mer i årligt verksamhetsstöd upprättas ett-, två eller treårigt åtagande. Granskningen visar att hittills har det bara varit ettåriga birag, det framgår inte om det har upprättats åtagande för föreningarna. Nedan följer information om respektive förening ATSU har en ansträngd ekonomi. Ekonomisk medvetenhet och kompetens finns. Föreningen anpassar verksamheten till krympande bidrag, har flyttat till mindre lokaler och ser över sina utgifter. Likviditeten är inte den bästa, föreningen förhandlar i väntan på intäkter. Ett visst eget kaptial finns. Medvetenhet finns om anställningsskyldigheter, avtalen är skriva med vilkor att anställning gäller under förutsättning att föreningen har intäkt/bidrag. Personalen varslas inför varje nytt verksamhetsår. Viss sponsoring finns, får gåvor istället för pengar. Visst samarbete sker med en annan förening, som generar viss kostnadsminskning. Kommunen är den stora inkomstkällan nu, tidigare har föreningen haft stöd från EU för projekt och från Allmänna arvsfonden. AMD har aktivt arbetat för att få ett överskott, för att kunna få bättre lokaler och inreda dem. Prioriteringar och ej återbesatt tjänst på 0,5 har gjort det möjligt. Föreningen drivs enbart med ideella krafter, en ekonomisk stabilitet finns och en stor ekonomisk medvetenhet. Ett eget kaptial finns. Kommunen är den stora inkomstkällan. Den öppna dörren har en ansträngd ekonomi, och har gått med underskott två år, 215 tkr 2017, underskotten har täckts av medel från det egna kapitalet. Underskottet beror bland anant på att lägre bidrag och att omställningskostnader fanns. Föreningen har vidtagit 21

åtgårder för att komma i balans genom anpassningar till färre anställda och minska på utgifterna, föreningen har gått ur sin lokal på Kopparbergsvägen. Prognosen för 2018 är ett nollresultat. Föreningen har flera inkomskällor, kommunen är en, men inte den största. IKKR har en god ekonomi, med flera inkomstkällor. Ett överskott redovisade 2017, 439 tkr, vilket egentligen är en periodisering av bidrag från Socialstyrelsen till 2018 års verksamhet. Har eget kaptial, en ekonomisk medvetet finns att medel måste finnas för omställnings- och avvecklingskostnader om det skulle behövas. Har god hjälp av sin revisionsfirma. Maskroskraft har en verksamhet som ska gå plus minus noll. Föreningen har ett litet eget kapital för sin verksamhet och blir därför sårbar. Ekonomin är inte så stabil. Kommunen är den stora inkomstkällan och föreningen klarar sig inte utan stödet. Föreningen får vissa gåvor till verksamheterna, sponsring istället för pengar. Röda korset har en omfattande ekonomi, som sköts enligt cenrala regler och krav. 2017 redovisades ett underskott på 336 tkr, beroende på satsning i butiken Kupan, där butikschefs bl.a. anställdes. Underskott täcktes av det egna kapitalet, som är stort. Återgärder är vidtagna och föreningen kommer att ha en ekonomi i balans inom två år, vilket är Röda korsets kravet på en lokalförening. Föreningen har flera inkomskällor. Tabellen nedan visar en sammanställning av föreningarnas intäkter, personal- och lokalkostnader samt det egna kapitalet, för att ge en en bild av föreningarnas ekonomi. Utfall 2017 för vissa större poster, belopp i tustentals kronor, kkr AMD ATSU Den öppna dörren IKKR Maskroskraft Röda korset Medlemsavgifter intäkt 2017 3,2 0,3 6,8 1 9,4 135 Bidrag från Västetås stad 2017 150 200 100 295 375 300 Övriga bidrag, gåvor 2017 2 444,5 685,4 50 675 Lönebidrag och liknade stöd från AF 2017 0 998 615 195 473 1 863 Total intäkt 2017 155 1 199 1 167 1 176 907 2 973 Personalkostnader 2017 0 986 1 210 866 777 2 495 Finansiering av AF (intäkt) 2017 0 998 615 195 473 1 863 Andel som finansieras med "lönebidrag" 100 % 51 % 23 % 61 % 75 % Personalkostnad som finansieras med annat bidrag än "lönebidrag" från AF 0-12 595 671 304 632 Lokalkostnad 2018 för verksamheten 50 112 39 69 48 Utgör andel av stödet från Västerås 33 % 56 % 39 % 23 % 13 %? Eget kapital 2017-12-31 224 75 311 357 32 4 642 Källa: Föreningarnas resultaträkningar 2017 samt budgetar 2017 och 2018 AF= Arbetsförmedlingen IKKRs bidrag från Socialstyrelsen som ska användas 2018 ingår inte i ovan intäkter för 2017 Flera föreningar har anpassat sina verksamheter 2018 för att få sin ekonomi i balans. 22

6.3.6. Krav: Ha en policy för föreningens arbete beträffande värdegrundsfrågor inom de områden som ingår i diskrimineringslagen Enligt de gemensamma riktlinjerna ska föreningen Arbeta i enlighet med Västerås stads värdegrund och diskrimineringslagen samt aktivt arbeta för jämställdhet och tillgänglighet för olika grupper och integrering i verksamheten oavsett förutsättningar. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: Delvis Flera av föreningarna har ingen policy för just värdegrundsfrågorna, utan de ingår i föreningarnas vision, ideologier, stadgar eller verksamhetsplan. Alla föreningar arbetar med att alla får vara med, vilket tydligt framgick av intervjuerna. Stor medveten finns. 6.3.7. Krav: Ha demokratiska arbetsformer som leder till engagemang, delaktighet och samverkan Enligt de gemensamma riktlinjerna ska föreningen Ha demokratiska arbetsformer som stärker det grundläggande syftet med föreningsstöd; engagemang, samverkan och delaktighet. UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: Till stor del Arbetsformer finns hos föreningarna, men det är olika lätt att engagera sig utifrån föreningens karaktär. Alla har årsmöten samt medlemsmöten dit alla är välkomna. Mycket beror på medlemmen om den vill engagera sig eller inte. Hos Den öpnna dörren har medlemmar stor möjlgihet att engagera sig, påverka och få inflytande, man säger att det är vi tillsammas som är föreningen. AMD sa att medlemmarna är föreningen och de som vill får engagera sig. Röda korset har många som engagerar sig. Maskroskraft nämnde att det är svårt för en del att var delaktiga, då många vill vara anonyma. 6.3.8. Krav: Vara godkänd av individ- och familjenämnden UPPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVET: JA Alla föreningar är godkända föreningar av IFN sedan en lång tid tillbaka och föreningarna har erhållit bidrag under många år. 6.4. Föreningsstöd får inte ges till..., enligt de gemensamma riktlinjerna Information om vad stödet inte får ges till det återfinns inte i IFN:s riktlinjer, som de gör i de gemensamma riktlinjerna. Tabellen sammanfattar vad stödet inte får gå till. Gemensamma riktlinjerna, krav som inte finns i IFN:s riktlinjer. Föreningsstöd ges INTE till AMD ATSU Den öppna dörren IKKR Maskro s-kraft Röda korset till religionsutövning till partipolitisk förening Haft samarbete Är kristen förening till verksamhet som ingår i skolor, förskolors eller offentliga verksamheters ordinarie arbete till stödgalor eller andra arrangemang för välgörande ändamål 2016-2017 rastvakt Läxhjälp Läxhjälp 23

UPFYLLER FÖRENINGARNA KRAVEN: Delvis Riktlinjerna beskriver inte vad som menas med religionsutövning. Utfrån tolkning av begreppet är det ingen av de granskade föreningarna som idag använder stödet till religionsutövning. Den öppna dörren, som är en kristen förening och öppen för alla oavsett livsåskådning, har vissa uppdrag inom kyrkan. Föreningen får 300 kkr årligen från Svenska kyrkan och 100 kkr från kommunen. Mycket av verksamhet som genomförs är inte religionsutöving. En av föreningens anställda är utalad ateist. Föreningen har tidigare år fått sänkt kommunalt stöd med hänvisning att bidraget inte fick gå till religionsutövning. Ingen av föreningarna är en partipolitisk förening. ATSU nämnde att de har samarbetat med ett parti vid tillfälle. Föreningarna utför inte heller verksamhet som ingår i skolor eller förskolor. Maskroskraft och Den öppna dörren hjälper elever i olika skolsituationer, så som att ser till att eleven kommer till skolan, stödundervisning och läxhjälp. Tidigare år har Den öppna dörren varit rastvakt på en skola, vilket den inte är 2018. Föreningarna ska inte utföra offentliga verksamheters ordinarie arbete heller, utan de utgör ett komplement framförallt inom råd- och stödverksamhet. Det har inte framkommit att föreningarna har användt stödet till stödgalor eller annat arrangamang med välgörande ändamål. 7. Bedömning om föreningsstöd Hur stort verksamhetsstöd en förening får avgörs av föreningens verksamhet och utifrån ett antal parametrar som utgår från nämndens viljeinriktning. Dessa återfinns i ansökningsblanketten. Enligt riktlinjerna ska parametrarna kommuniceras med föreningarna och eventuella förändringar påtalas i god tid. Nedan presenteras dessa och hur väl föreningarna uppfyller dessa. Parametrar för bedömning av föreningsstöd AMD ATSU Den öppna dörren IKKR Maskroskraft Röda korset Verksamhetens innehållsmässig bredd Stöd- och rådgivande verksamhet Utåtriktad verksamhet Utvecklande verksamhet Svårt att uttala sig om Verksamhet som riktar sig barn/ungdomar direkt eller indirekt Indirket Verksamhet som riktar sig direkt/indirekt till något av nämndens målområden Samarbete med andra föreningar, aktörer, studieförbund med flera Möten mellan olika kulturer mindre mer Skickat in årsmöteshandlingar, årsmöte revisionsberättelse etc. efter årsmöte senare 24

Föreningarna svarar på parametrarna, en frågan är bara beskriver de sin nuvarande verksamhet eller den tänkta verksamheten för nästkommande år. När man tittar på ansökningshandlingar från tidigare år, 2011 och framåt, finns det många likheter i texten mellan åren för flera av föreningarna. Det är svårt att avgöra om verksamheten har förändras. Det är otydligt enligt ansökan vad pengarna ska användas till och hur det följs upp, om föreningen har levererat det som efterfrågades. Det blev tydligt vid besöken att en del föreningar är bättre att beskriva sin verksamhet muntligt än skriftligt, samt att vissa föreningar verkar göra mer och andra mindre än vad de framhåller vid ansökan. Parameter: Verksamhetens innehållsmässiga bredd. Beskrivningarna som finns i ansökningshandlingarna stämmer väl överens med det som finns att läsa i föreningarnas i verksamhetsberättelse, hemsidor och andra dokument. Parameter: Omfattning av stöd- och rådgivande verksamhet. Alla verksamheter har stöd och är rådgivande, vilket är de föreningarnas huvudsyssla. Det är också ett av kraven för att få bidrag från IFN. Parameter: Omfattning av utåtriktad verksamhet. Alla föreningar syns utåt och många arbetar opionionsbildande. Föreningarna är tillgängliga på obekväma tider som vanligen kommunen inte klarar av. Alla föreningars verksamheter riktar sig till de som har behov av dem oavsett om personen är medlem eller inte. Parameter: Utvecklande verksamhet. Denna parameter är svårare att uttala sig. Att följa vad föreningen skriver i ansökan att de kommer att utveckla till vad de faktiskt gör. Det framgår inte så tydligt i verksamhetsberättelserna. Parameter: Omfattning av verksamhet som antingen riktar sig direkt till barn och ungdomar eller som indirekt verkar för barns och ungdomars bästa. Merparten av föreningarna arbetar för att barn och ungdomar ska få det bättre. AMDs verksamhet riktar sig till vuxna, anhöriga till personer som har missbruksproblem, som kan ha barn. Parameter: Omfattning av verksamhet som antingen riktar sig direkt eller indirekt till någon av nämndens målområden. Är ett av kraven för att få bidrag som alla uppfyller. Parameter: Samarbete med andra föreningar, aktörer, studieförbund med flera Enligt ansökningarna samarbetar föreningarna med många. Vissa kanske har fler samverkanspartner på pappret än i verkligheten, medan andra har glömt att skriva en eller flera. Frågan är också vad menas med samarbete. Är det ett möte, att man deltar i något eller är det att man gör något tillsammans. Röda korset efterlyste verklig samverkan och samarbete med andra verksamhet, sådant som är på ritkigt, inte bara prata samverkan. Många har i ansökan skrivit att de deltar i nätverksträffar med sociala föreningar, något som inte funnits på väldigt länge enligt intervjuerna. Föreningarna efterlyste mötena och skulle gärna vilja att de återkom. Erfarenhetsutebyte mellan föreningarna efterfrågas. 25

LÖKEN, lokal överenskommelse mellan staden och den idéburna sektorn, hänvisade alla föreningar till. Alla berättade att de var med när LÖKEN skapades, men känner att mycket av det arbetet har runnit ut i sanden och undrar vad sker inom LÖKEN nu. AMD arbetar mycket med att samverka med andra och vill utöka det, att komplettera varanda istället för att konkurrera. Det verkar som flera av föreningarna samverkade mer med varandra tidigare än vad som sker nu. Stadens samordnare för alkohol och narkotika berättade att AMD och ATSU ingår i en samverkansgrupp, ett nätverk tillsammans med andra föreningar, staden och polisen. Gruppen som utgör ett stort stöd i arbetet mot droger, träffas ett par gånger per år och genomför bland annat event och utbildningar tillsammans. Parameter: Möten mellan olika kulturer Möte med kulturer innebär olika för de sociala föreningarna. En del har mycket möten med olika kulturer, så som IKKR och Röda korset medan AMD har färre möten. Parameter: Skickat årsmöteshandlingar, revisionsberättelse etc. efter årsmöte För uppföljning/granskningen måste föreningen överlämna årsmöteshandlingar med okslut och revisionsberättelse snarast efter genomfört årsmöte. Många årsmöten genomförs i perioden mars till maj och underlagen kan därför förväntas inkomma snart därefter, vilket inte alltid sker. 8. Omvärldsspaning Många kommuner ger stöd till föreningar med social verksamhet, men inte alla. Det finns kommuner som har tydliga riktlinjer och exemplevis beskriver vad stödet ska vara till för och till vilka, en del preciserar det, exempel finns vad stöd ges till och inte. Vissa kommuner efterfråga rapporter utöver själva verksamhetsberättelser och bokslut, där föreningen måste redogöra vad de gjort för bidraget. En kommun har frågor i ansökning om vad de planerade och genomförde verksamheter föregående år var samt vad som ska göras nästa år för ev. bidrag. Man kan också hitta krav som förtydligar förutsättningarna för föreningen som söker bidrag. Andra exempel är checklistor som finns över vad som ska skickas in med ansökningshandlingarna. Bra exempel på ovan finns bland annat hos Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Helsingborg för att nämna några. 9. Slutsats Föreningsstöd är en frivillig verksamhet i kommunen, ett stöd som i Västerås regleras med hjälp av riktlinjer. De granskade föreningarna uppfyller kraven som ställs för att få ekonomiskt stöd från kommunen. För att kunna utföra insatser ideellt måste föreingen ha medlemmar. Medlemsantalet varierar i föreningarna, många är stödmedlemmar och ett fåtal är aktiva i föreningsarbetet. 26

Föreningarna säger att det är svårt att få människor att engagera sig ideellt, för de sociala föreningarna är det dessutom viktigt att de ideella har såväl förståelse för som kunskap om uppdraget. I riktlinerjan finns det inget krav att medlemmarna ska vara folkbokförda i Västerås. Däremot finns krav att verksamheten ska bedrivas i kommunen, vilket den i huvdusakligen görs. ske. I den verksamhet som granskningen avser bedrivs ingen religionsutövning eller partipolitk. Föreningarna bedriver verksamhet som inte i första hand vänder sig till de egna medlemmarna utan till andra som är i behov av hjälp och stöd. Fem av sex föreningar har anställda, som utför mycket av den stödjande och rådgivande verksamheten. För IKKR, ATSU, Maskroskraft är det övervägande anställda som gör det. De anställda har kompetens, förståelse och kunskap inom sin förenings speciella område och verksamhet. De konkurrerar inte med IFN:s ordinarie verksamhet, utan utgör ett komplement och stöd till de som önskar hjälp från dem. Föreningarna har en annan tillgänliglighet än kommunens tjänstemän och är anträffbara utanför kontorstider. IKKR har språk- och kulturkompetens. För flera av föreningarna är verksamhetstödet den stora inkomstkällan och storleken på stödet har varit relativt lika över åren. Bidraget används till verksamhetslokaler, telefon, material samt möjigheten att kunna ha anställda. Ingen av föreningarna har anställda som de finansieras helt själva, anställningar möjliggörs med hjälp av olika lönestöd. För alla föreningar är det ekonomiskt stöd från kommun avgörande, de är beroende av stödet för att bedriva verksamhet. Om föreningarna inte får bidrag kommer de behöva lägga ner verksamheten de får stöd för och vissa eventuellt även föreningen. Samtliga önskar en bättre ekonomisk stabilitet och efterfrågar fleråriga bidrag för att kunna arbeta långsiktigt. En ekonomisk medvetenhet finnas hos föreningarna. Två föreningar har en det ekonomiskt kärvt, två andra redovisade större underskott 2017, båda upplevs dock ha en sund ekonomiska hantering, då åtgärder har vidtagits för att få balans samt att eget kapital finns. Hur stort verksamhetsstöd en förening får avgörs av föreningens verksamhet och utifrån ett antal parametrar som utgår från nämndens viljeinriktning. Beskrivningarna som finns i ansökningshandlingarna stämmer till stor delar överens med verkligheten. Vid besöken blir det tydligt att en del föreningar är bättre på att beskriva sin verksamhet muntligt än skriftligt. Det framgår inte av ansökan vad pengarna planeras att användas till, ej heller hur uppföljning Alla granskade föreningar lever upp till merparten av kraven som ställs i riktlinjer och parametrarna som efterfrågas för att få bidrag. Föreningarnas verksamhet utgör ett kompletent till nämnden, samarbeten finns mellan olika ordinarie verksamheter och föreningarnas. Föreningar slussa personer vidare som de inte kan eller själva ska hjälpa. Tydligare riktlinjer, ansökningsunderlag och redovisningskrav skulle underlätta för både föreningarna och kommunen vid såväl ansökan, som bedömning, beviljande och uppföljning av verksamhetsstödet. 27

10. Förbättringsförslag Se över IFN:s riktlinjer. Se till att de överensstämma med stadens gemensamma riktlinjer och harmoniserar med de andra nämndernas riktlinjer. Riktlinjerna bör innehålla all information som berör föreningarna. Om det går, beskriv vad som eftersträvas i stället för att hänvisa till andra dokument eller policys/program. Om hänvisningar görs, se till att dokument finns tillgänliga för föreningarna på ett lätt sätt. Förenkla och förtydliga riktlinjerna. Beskriv vad stödet ska vara till, målsättningen med det och vilka som kan söka stöd. Precisera och ge gärna exempel. Skriv också vad stödet inte får användas till. I ansökan fråga efter vad verksamhetsstödet ska användas till. Vad görs i år och vad planerar föreningen att göra nästa år. Efterfråga redovisning av vad stödet har använts till, som komplement till årsmöteshandlingarna. Komplettera riktlinjerna med att medlemmarna ska vara kommuninvånare, eller minst en viss andel. Efterråga i ansökan totalt antal medlemmar, stödmedlemmar, och ev. icke Västeråsare. Efterfråga föreningens omfattning av ideella insatser. Inför dialogmöten med alla sociala föreningar som erhåller bidrag. Dialogmöten med ömsesidigt informationsutbyte, vad som förväntas, fokusområde, krav etc. Dialogmöten kan underlätta såväl ansökningsprocessen som uppföljningen och säkerställa att medlen används till det som avses. En del av stödet skulle kunna beviljas utifrån hur väl föreningen uppfyller utvalda bedömningsparametrar och utifrån exempelvis fasta beloppsnivåer. För föreningars stabilitet se över möjligheterna med fleråriga bidrag, speciellt för de som beviljas samma bidrag för samma verksamhet år efter år. Alternativt ge besked om beviljade bidrag med längre framförhållning än idag. En möjlighet är att tidigarelägga ansökningsperioden till våren. Medverka till att strukturerade återkommande nätverksträffar genomförs, för att öka samverkan och erfarenhetsutbyte mellan alla parter. 28

BILAGA 1 FAKTA Västerås stads föreningsstöd Västerås Typ av förening Kan söka bidrag från Riktlinjen från Idrottsföreningar Nämnden för idrott- och friluftsliv 2016 Kulturföreningar och fritidsföreningar Kulturnämnden 2016 Föreningar för personer med 2011 Nämnden för personer med funktionsnedsättning funktionsnedsättning Pensionärsföreningar Äldrenämnden 2010-03-22 Sociala föreningar med särskild inriktning Individ- och familjenämnden 2013-03 För att en förenings i Västerås ska komma i fråga för ekonomisk stöd är processen. 1. Bilda en förening, enligt villkoren 2. Skaffa organisationsnummer och post/bankgiro. Söks hos Skatteverket 3. Registrera föreningen i Västerås stadens föreningsregister, ansökningsblankett finns 4. Ansök om att bli bidragsberättigad förening för aktuell nämnd enligt den nämnds kritier. 5. Berörd nämnd godkänner om föreningen ska bli bidragsberättigd 6. Möjlighet att ansöka om stöd av Västerås stad. Grundkraven för att få bidrag, är att föreningen ska ha Stadgar som talar om vad föreningen vill och hur den är organiserad En styrelse Hålla årsmöte som granskar styrelsens verksamhet, väljer ny styrelse och fastställer eventuell medlemsavgift Revisorer som granskar verksamheten inför varje årsmöte Protokollföra alla beslut som fattas i styrelsen och på årsmötet Medlemmar Organisationsnummer och post- eller bankgiro Finns kraven i INFs riktlinjer? Ja, krav på stadgar finns Ja, krav finns och styrelsen utses av föreningens årsmöte Framgår inte av riktlinjerna att föreningen måste hålla årsmöte, krav att styrelsens utses på årsmötet Ja, krav på revisor finns, vars uppgift är att granska verksamheten Nej, finns inte uttalat i riktlinjerna. Årsmöteshandlingar ska dock skickas in för att få bidrag. Ja, krav finns på minst 15 betalande medlemmar samt att medlemsmatrikel ska föras Ja, finns under organisatorisk fasthet, men det framgår inte att kravet på tydligt med post/bankgiro Finns kraven i stadens och nämndernas riktlinjer? Ja, finns hos alla nämnder Ja, finns hos alla nämnder Ja, finns hos alla nämnder på något sätt Ja, finns hos alla nämnder Krav på årsmöten finns i riktlinjerna Ja, 15 betalade hos alla utom idrottsföreningar där kravet är 10 betalande Krav på organisationsnummer finns hos alla. 29

BILAGA 2 Sociala föreningar Granskad föreningar Juridiskt namn organisationsnummer Anhöriga Mot Droger/AMD 978000-3613 Trygga Sexuellt Utnyttjade/ATSU 802428-5739 Den Öppna Dörren i Västerås 878000-8929 Internationell Kamp för Kvinnors Rättigheter/ IKKR 817605-3570 Föreningen Maskroskraft 802446-1447 Röda Korset 978000-0056 Bolagsform SNI svensk näringsgrensindelning Registrerade sedan 94990 - Verksamhet i andra intresseorganisationer 1973-01-01 94990 - Verksamhet i andra intresseorganisationer 2005-08-25 86909 - Annan öppen hälso- och sjukvård, utan läkare 1982-01-01 94990 - Verksamhet i andra intresseorganisationer 1999-10-15 94990 Verksamhet i andra intresseorganisationer 2009-04-16 88994 - Humanitära insatser, 47792 - Butikshandel med övriga begagnade varor 1971-01-01 I Västerås stads föreningsregister finns 26 sociala föreningar, 2018-08-18 Förening, 2018-08-08 Kontakt: Epost Hemsida Adoptionscentrum Västmanland anna-karin.fornberg@hotmail.com AMD-Anhöriga Mot Droger marie.amd@outlook.com http://www.anhorigamotdroger.se ATSU, Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade info@atsu.se http://www.atsu.se BRIS Region Mitt info@bris.se http://www.bris.se Brottsofferjouren info@vasteras.boj.se http://www.vasteras.boj.se Citykyrkan enannan@himlen.nu http://www.ckyrkan.se De Ensammas förening aimo@telia.com De Fria Sällskapet Länkarna info@lankarnavasteras.se http://www.lankarnavasteras.se Den Öppna Dörren kunguno@hotmail.se http://www.denoppnadorren.nu/vasteras.htm Frälsningsarmén Gemenskapscenter vasteras@fralsningsarmen.se http://www.fralsningsarmen.se/vasteras/ Föreningen Kvinnohuset kvinnohuset-vasteras@comhem.se http://www.kvinnohuset-vasteras.org Föreningen Maskroskraft info@maskroskraft.se http://www.maskroskraft.se Godmans- och förvaltarföreningen i Västerås nelly_bjorklund@hotmail.com IOGT-NTO 6557 Aros iogt-nto.aros@iogt.se http://iogt.se/kamratstodetvasteras Kamratföreningen Spelberoende info@spelfri.se http://www.spelfri.se Kriscentrum för män, ekonomisk förening gelin@telia.com http://www.kfmv.se RFSL info@vastmanland.rfsl.se http://www.rfsl.se/vastmanland RFSU Västerås vasteras@rfsu.se http://www.rfsu.se/vasteras Röda Korset Västerås vasteras@redcross.se Slussa Vänner info@slussa.se http://www.slussa.se STAM-systrar till alla medmänniskor kontakt@stamvasteras.se http://www.stamvasteras.se Trygga Familjen Akut & Krismottagning för kvinnor info@tryggafamiljen.nu Vändpunkten vandpunkten.vasteras@tele2.se Västerås Makalösa Föräldrar vasteras@makalosa.org http://www.makalosa.org Västerås Stadsmission info@vasterasstadsmission.se http://www.vasterasstadsmission.se X-Cons Västerås ordforande.vasteras@x-cons.se http://www.x-consvasteras.se 30

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) 2018-03-22 Individ- och familjenämnden 74 Dnr IFN 2018/00114-7.5.2 Revision av verksamhetsstöd 2018 för individ- och familjenämndens föreningar Beslut Individ- och familjenämnden ger Servicepartner i uppdrag att genomföra revision av de föreningar som ansökt om och erhållit föreningsstöd från individ- och familjenämnden under 2018. Reservation Jesper Brandberg (L), Patric Sjölund (SD), Stefan Oszák Bengtsson (M) och Issa Blom (M) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Förvaltningen hade redan inför årsskiftet ett väl genomarbetat förslag till beslut om föreningsstöd 2018. I detta förslag drogs bidragen in för de föreningar som inte motsvarar kommunens krav. Detta förslag, som var väl underbyggt, borde kunna ligga till grund för beslut om föreningsstöd för hela 2018. Tyvärr har majoriteten valt att inte besluta enligt detta förslag. Ärendebeskrivning I december 2017 beslutade Individ och familjenämnden att genomföra en revision av de föreningar som ansökt om föreningsstöd av nämnden Inför varje nytt verksamhetsår ansöker föreningar om verksamhetsstöd från Individ och familjenämnden. Verksamhetsstödets syfte är att stödja och stimulera verksamheter som bedrivs av föreningar med särskild inriktning inom Individ och familjenämndens verksamhetsområde. Den totala budgeten för 2018 års föreningsstöd inom Individ och familjenämnden är 2,4 MKr. Sju föreningar har ansökt om stöd inför 2018 till en total om 2 291 700 Kr. En revision ska genomföras avseende dessa föreningar. Följande frågeställningar föreslås ligga till grund för revisionen; Vilka är föreningens stadgar och vilket är föreningens syfte? Vilka är föreningens korta och långsiktiga mål med sin verksamhet? Hur bedrivs styrelsens arbete? Hur regleras medlemmarnas möjlighet till medbestämmande och inflytande? Om föreningen har anställda i vilken form bedrivs då det ideella arbete som är en förutsättning för att erhålla föreningsstöd? Hur ser föreningens ekonomi ut? Finns balans i ekonomin? Finns skulder? Hur fördelas föreningens budget? Utför föreningen verksamhet som tangerar eller är likställd med ordinarie verksamhet inom Individ och familjeförvaltningen? I s f önskas en utförlig beskrivning av hur uppdraget utförs, bl a vilka kompetenser som föreningen har etc. Revisionen genomförs under perioden april-juni 2018 av Servicepartner och presenteras vid Individ och familjenämndens sammanträde i augusti.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) 2018-03-22 Individ- och familjenämnden Yrkanden Anna Thunell (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Jesper Brandberg (L), Patric Sjölund (SD), Stefan Oszák Bengtsson (M) och Issa Blom (M) yrkar avslag till förvaltningens förslag till beslut. Proposition Ordföranden ställer de två yrkandena mot varandra och finner att nämnden godkänner förvaltningens förslag till beslut. Kopia till Servicepartner