Trygghetsupplevelser och vegetationsutveckling Forskningsstudie i Linero Märit Jansson
Forskningsstudie i Linero, Lund Forskare från SLU Eva Kristensson Allan Gunnarsson Märit Jansson Hanna Fors Finansiärer Movium Partnerskap LKF Lunds kommun Grund i tidigare projekt: empirisk studie på Norra Fäladen i Lund finansierad av Boverket, AF Bostäder och Lunds kommun samt teoretisk studie finansierad av Länsförsäkringsbolagens forskningsfond
Naturlik vegetation i bostadsnära utemiljö Positivt för fysisk och mental hälsa, estetik, trivsel, sociala funktioner, barns lek och biologisk mångfald Bör finnas nära hemmet
Otrygghet i bostadsnära utemiljö Upplevd känsla, skild från säkerhet Begränsar frihet, livskvalitet, hälsa 8% är otrygga kvällstid i sitt eget bostadsområde, ännu fler bland kvinnor och äldre Kopplas till naturlika miljöer, särskilt de täta, med eftersatt skötsel och underhåll Bostadsnära miljö är komplex Individuella, sociala och fysiska faktorer påverkar
Problem och åtgärd?
Hur kan vi utveckla naturlik vegetation för ökad trygghetsupplevelse i mörker och samtidigt bevara, eller höja, vegetationens andra värden, till en rimlig kostnad?
Vad säger tidigare forskning om trygghet och vegetation? Fyra egenskaper hos vegetationen kan vara särskilt viktiga Egenskaperna hänger samman med varandra, påverkar varandra och bör studeras tillsammans Röjning av buskskikt kan ha stor effekt 1. Vegetationens utformning i förhållande till utemiljön i stort 2. Möjligheter att överblicka och kontrollera miljön 3. Vegetationens täthet kopplat till genomsikt 4. Vegetationens karaktär och skötselnivå
Studie av trygghet och vegetation i Linero 2010-2011 Upplevd trygghet längs bostadsnära grönt stråk Ökad förståelse för hur konkreta miljöegenskaper kan påverka trygghetsupplevelsen Promenadintervjuer med boende före och efter trygghetsfrämjande vegetationsinsatser Olika koncept baserade på tidigare forskning samt kunskap om vegetationsutveckling
Trygghetspromenader för att studera trygghetsupplevelser Trygghetspromenaden är en strukturerad vandring längs med en förutbestämd rutt. Syftet med metodvalet är att kunna diskutera upplevelser av rädsla/trygghet direkt på platsen. Hösten 2010, (före åtgärder): 11 intervjuer med 12 personer Hösten 2011, (efter åtgärder): 12 intervjuer med 13 personer (varav 10 samma som 2010) Intervjupersoner med olika ålder, kön och etnicitet
sen ser du den här som jag kallar pedofilring eller knarkring eller vad du vill här är ingen som är här. Det är bara till obehag även för dom som bor på första våningen här. För här är så mörkt, så mörkt, så mörkt. Jag har en väninna som bor här på första våningen, tycker det är jätteobehagligt för dom kan gå ända in på altanen, utan att hon märker de förrän de står och glor in i fönstret. Här är väl äckligt, här är väl så äckligt som det kan bli. Tänk dej när du kommer ifrån den gången ner då en kvart i fem på morgonen, kolsvart alltså här är svart överallt. Ganska mörkt, obehagligt, ja, särskilt därinne
Röster de rädda Kvinna 40 år: Att se nån konstig människa. Som vill göra mej illa, eller jag vet inte riktigt vad jag skall säja. Ändå jag tror inte liksom att jag har nånting med någon som vill göra mej illa, men att det finns folk liksom som vill göra det ändå, så ändå man blir rädd, det finns såna narkomaner, det finns alkoholister så man kan inte prata kanske ordentligt med dom. Kvinna 60 år: Det kan jag inte förklara. Det är bara ett stort obehag.
Bortröjning av vegetation, Linero Till vänster de stora tagen då en kraftig urglesning sker och till höger den upprätthållande underröjningen
Före och efter röjning, Linero
Före och efter röjning, Norra Fäladen
Före och efter röjning, Linero
Strategiska röjningar stor effekt till liten kostnad?
N, NV & NO 1 Några olika röjningssteg 1. Oröjt och helt tätt 2. Måttlig röjning i det nordexponerade brynet 3. Måttlig röjning i båda brynen 4. Kraftig röjning både norr och söder om vägen 2 3 4
Genomsikt mot fönster och belysning
Tillräcklig röjning för genomsikt sommartid
Mellanskiktet dämpar slytillväxt. 15 m 10 m 5 m 0 m Skuggande mellanskikt Buskskikt 20 m 15 m 10 m 5 m 0 m Ljusgenomsläppligt trädskikt Skuggande mellanskikt Buskskikt
Skuggande, stabiliserande skikt
Ljusarter Havtorn - BM Asp - T Poppel - T Tall - T Robinia - T Silverbuske - BM Pil - BMT Sälg - MT Slån - B Plommon - M Päron - MT Björk - T Ask - T Halvskuggarter Al - T Ros - B Ek - T Naverlönn - MT Körsbär - MT Oxel - MT Rönn - MT Syren - BM Apel - M Benved - BM Kornell BM Hagtorn - BM Liguster - B Skuggarter Olvon - BM Häggmispel - BM Alm - T Hassel - BM Skogslönn - T Vinbär - B Måbär - B Sykomorlönn - T Snöbär - B Avenbok - MT Lind - T Bok - T Idegran - BM
Övergripande resultat från trygghetspromenaderna Den naturlika vegetationen i Linero ses som en stor tillgång dagtid Många är otrygga och begränsade i sin användning av stråket, främst i mörker Flera andra gröna platser i området ses också som otrygga i mörker De flesta uppfattade vegetationens utveckling som mycket positiv för tryggheten (7 intervjuer) Några beskrev att det innebar en viss förbättring (3 intervjuer) Några (2 intervjuer) var lika otrygga och noterade ingen skillnad
Några kommentarer efter åtgärder Kvinna 55+: 4 Titta här så fint de har gjort här. Här är ju.. jätte..jätte.. De har tagit allt slyet, alltihopa. Här är jättefint. Det är nästan så att jag som är så mörkrädd skulle kunna gå här utan att vara rädd. Ja, allt sly, och massa extrabuskar och sånt. Du ser, du kan se rakt igenom är. Hade de tagit lite grand till så hade det varit klockrent. Det hade varit jättefint. Det är jättebra annars. Vid lucka ut mot Dalbyvägen: Titta.. hela.. alldeles fritt. Det är helt underbart. Man ser ned där, det ger en jättetrygghet alltså. Bilarna kör förbi, och man är inte ett dugg ensam. Och man kan sticka, om det skulle vara.
1. Vegetationen i förhållande till utemiljön i stort Att ha nära till tät vegetation på båda sidor upplevs som otryggt Visst avstånd till vegetation eller öppet på ena sidan upplevs som tryggare Stora avstånd till vegetationen upplevs som otryggt ifall det bildas mörka rum dit belysningen inte når Kombinationen vegetation och belysning viktig vegetationen ska inte hindra belysning
2. Möjligheter att överblicka och kontrollera miljön Viktigt att kunna överblicka miljön och se om någon närmar sig undvika överraskning Röjningar kan skapa siktstråk som upplevs som möjliga flykteller kontaktvägar (t ex genombrott till Dalbyvägen) Upplevd kontakt med bebyggelse/vägar/människor kan skapa ökad trygghet
3. Vegetationens täthet kopplat till genomsikt Glesare buskskikt skapar en känsla av att ha en flyktväg genom vegetationen Genom att kunna se in i vegetationen kan man kontrollera att ingen gömmer dig där Ökad estetisk upplevelse
4. Vegetationens karaktär och skötselnivå Efter röjningarna upplevs stråket som vackrare, men också som mer naturligt Den nya, mer välskötta karaktären upplevs som positiv även för tryggheten Den nya karaktären upplevs som mer tillgänglig för barns lek
Slutsatser Flera faktorer samspelar och behöver tas i beaktande samtidigt för trygghetsfrämjande vegetationsutveckling Genom att reducera buskskiktet kan man uppnå flera önskade effekter: kontroll, genomsikt, välskötthet, med bevarade värden Stor variation är positivt och skapar valfrihet, men bör samspela med belysning och miljön i övrigt Det finns stora individuella och sociala skillnader som gör att individer reagerar olika. Trygghetsfrämjande röjningar kan ha stor betydelse för många
Vegetationsstyrning för ökad trygghet - rapport av Allan Gunnarsson, Märit Jansson, Hanna Fors och Eva Kristensson, finns på: http://pub.epsilon.slu.se/9014/