Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll 1

Relevanta dokument
Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll

Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll

Innehåll. Förord Sammanfattning ESRB Årsrapport 2013 Innehåll

Innehåll. Sammanfattning...5. ESRB: årsrapport 2012 Innehåll 3

Innehåll. Förord Sammanfattning ESRB Årsrapport 2014 Innehåll 2

Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 4. ESRB Årsrapport Innehåll

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

Riktlinjer. om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner EBA/GL/2014/ juli 2014

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

Årsrapport för Sammanfattning. Förord av ordföranden

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

8507/19 ms/em/np 1 GIP.2

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017

02016Y0312(02) SV

RIKTLINJER GÄLLANDE MINIMIFÖRTECKNINGEN ÖVER TJÄNSTER OCH FACILITETER EBA/GL/2015/ Riktlinjer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN

Vad makrotillsynspolitik är och vart utvecklingen är på väg

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank

Kommittédirektiv. Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag. Dir. 2019:22. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Riktlinjer och rekommendationer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2/3. Godkännande av listorna över A-punkter. 4. Mervärdesskattebehandling av posttjänster - lägesrapport

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

Europeiska unionens officiella tidning

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

ESRB några tankar efter de första nio månaderna

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU)

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Ekonomisk rapport Översikt

Ekonomisk rapport Översikt

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Riktlinjer. om de upplysningar som ska lämnas om intecknade och icke intecknade tillgångar. 27 juni 2014 EBA/GL/2014/03

Svensk författningssamling

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

Föreskrifter och anvisningar 8/2015

2018 ÅRS FÖRHANDSBIDRAG TILL DEN GEMENSAMMA RESOLUTIONSFONDEN

Vart är finansmarknaden på väg?

Kommittédirektiv. EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Dir. 2018:116. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018

Chefdirektörens hälsning

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

2019 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden. Frågor och svar

Riktlinjer. Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA SV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 132,

Offentligt samråd. 1 Vad är en bank? Och varför behöver banker tillstånd?

Ekonomisk rapport. Utgåva 2 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Luke Ming Flanagan för GUE/NGL-gruppen

Svenskt deltagande i bankunionen

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om den ekonomiska politiken för euroområdet. {SWD(2015) 700 final}

ÅRSRAPPORT 2013 Sammanfattning (SV)

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

OMRÖSTNINGSRESULTAT. Förkortningar och symboler

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Regeringskansliet Faktapromemoria 2018/19:FPM7

Riktlinjer för förlängning av återhämtningsperioden vid exceptionellt svåra situationer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Riktlinjer och rekommendationer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel första strecksatsen,

Riktlinjer om de minimikriterier som en omstruktureringsplan för verksamheten ska uppfylla

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/

Principer för identifiering av nationellt systemviktiga kreditinstitut (O-SII) och för ställande av buffertkrav

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Yttrande över Finansdepartementets förslag till ytterligare verktyg för makrotillsyn

Europeiska unionens officiella tidning

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

ANTAGNA TEXTER. P8_TA(2016)0381 IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014

Analysrapport. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest

Riktlinjer för användning av identifieringskoden för juridiska personer (Legal Entity Identifier, LEI)

Riksbanken och finansiell stabilitet

Ekonomisk rapport Översikt

SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS REKOMMENDATION. av den 4 april 2017

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 22 augusti 2018 om översynen av tillsynen av värdepappersföretag (CON/2018/36) (2018/C 378/04)

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2017 (OR. en)

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

JC May Joint Committee Riktlinjer för hantering av klagomål inom värdepapperssektorn (Esma) och banksektorn (EBA)

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

Kort om Europeiska investeringsbanken

Europeiska unionens råd Bryssel den 2 juni 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Att hantera och förebygga kriser

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Transkript:

Årsrapport 2015

Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Innehåll 1

Förord Mario Draghi, Ordförande för Europeiska systemrisknämnden Under 2015 fortsatte Europeiska systemrisknämnden () sin noggranna bevakning av möjliga källor till systemrisker i det europeiska finansiella systemet och den europeiska ekonomin. Emellanåt syntes tecken på ökade sårbarheter inom tre områden. Framför allt fanns det en betydande volatilitet på marknaden, som utlöstes av utvecklingen i viktiga tillväxtekonomier under hösten 2015 och som snabbt spreds till de globala finansmarknaderna, även den europeiska marknaden. var uppmärksam på risken för en korrigering på de globala finansmarknaderna och uppgraderade den risken till den högsta kategorin inför den här utvecklingen. I början av 2016 realiserades dessa sårbarheter delvis i en omgivning som kännetecknades av en fortsatt osäker global ekonomisk återhämtning, fortsatt svaga balansräkningar hos banker och försäkringsbolag i EU och höga nivåer av offentliga och privata skulder. För det andra fortsatte EU:s skuggbanksektor att växa och bli mer sammanflätad, vilket innebar att eventuella chocker i skuggbanksektorn kunde spridas till resten av det finansiella systemet. Slutligen bidrog den geopolitiska osäkerheten i nästan alla regioner som omger Europa till att hålla uppe oron. Myndigheterna för makrotillsyn hade för första gången tillgång till en relativt bred uppsättning policyinstrument för att öka banksektorns motståndskraft mot dessa risker, även om liknande instrument saknas för resten av finanssektorn. har stöttat de nationella myndigheterna för makrotillsyn genom att ta fram ett institutionellt ramverk som gör det möjligt att ömsesidigt spegla nationella åtgärder och därigenom minska risken för regelarbitrage. har också tillhandahållit negativa stresstestscenarier till alla europeiska tillsynsmyndigheter inom respektive behörighetsområde (i synnerhet inom bankverksamhet, försäkring och centrala motparter). Slutligen har undersökt strukturella riskområden, i synnerhet den systemrelaterade roll som exponeringar mot bostadssektorn och den kommersiella fastighetssektorn kan ha för hushåll, banker och ekonomin som helhet, liksom den systemrelaterade arten hos en del av de risker som härrör från försäkringsbranschen. fortsätter att vara ett forum för förtroligt utbyte av åsikter om systemrelaterade sårbarheter på kort, medellång och lång sikt. Makrotillsynen har inletts i nästan alla EU:s medlemsstater. Frankfurt am Main, juli 2016 Mario Draghi :s ordförande Förord 2

Sammanfattning År 2015 var Europeiska systemrisknämndens femte verksamhetsår. Sedan bildandet 2010 har ställts inför exceptionella omständigheter som speglar finanskrisens och statsskuldskrisens efterverkningar i Europa. De marknadsbaserade indikatorerna för systemrisker har visserligen återgått till de nivåer som rådde före krisen, men betydande sårbarheter finns kvar i EU:s finansiella system. har därför identifierat fyra huvudsakliga risker för den finansiella stabiliteten i EU: i) en korrigering av riskpremierna på de globala finansmarknaderna, förstärkt av låg likviditet på marknaden, ii) en ytterligare försvagning av bankers och försäkringsbolags balansräkningar, iii) en försämring av skuldernas hållbarhet för stater, företag och hushåll och iv) chocker och spridning från skuggbanksektorn till det finansiella systemet. höjde bedömningen av riskpremier på de globala finansmarknaderna till den högsta riskkategorin på grund av den höga volatiliteten. Den här volatiliteten utlöstes av utvecklingen i viktiga tillväxtekonomier under hösten 2015 och spreds snabbt till de globala finansmarknaderna, även den europeiska marknaden. I början av 2016 realiserades delvis risken för en korrigering av riskpremierna på de globala finansmarknaderna i en omgivning som kännetecknades av en fortsatt osäker global ekonomisk återhämtning, fortsatt svaga balansräkningar hos banker och försäkringsbolag i EU och höga nivåer av offentliga och privata skulder. Risken för att statsskuldskrisen ska flamma upp igen ökade under våren och sommaren 2015 på grund av bland annat politisk osäkerhet i Grekland. Tillgångspriserna rasade i Grekland, men spridningseffekten till andra länder med höga skuldnivåer har varit begränsad. Sedan sommaren 2015 har marknadsoron relaterad till Grekland sjunkit avsevärt. Skuggbanksektorn i EU fortsatte att växa och bli mer sammanflätad under 2015 mot bakgrund av strukturella förändringar. Tillväxten har ökat behovet av tillsyn från myndigheter för makrotillsyn. Slutligen bidrog den geopolitiska osäkerheten i nästan alla regioner som omger Europa till att hålla oron uppe. Under 2015 har fortsatt att ta fram policyer för makrotillsyn och vägledningar om användning av makrotillsynsverktyg inom bank- och finanssektorn. har för det första undersökt de systemrisker som uppstår ur europeiska försäkringsbolags och återförsäkringsbolags verksamhet. I rapporten från detta arbete rekommenderas att det görs en bedömning av om det behövs ytterligare verktyg för att myndigheterna för makrotillsyn ska kunna hantera systemrisker med anknytning till försäkringsbranschen i EU. För det andra genomförde en strukturell analys av förhållandet mellan utvecklingen i fastighetssektorn och den finansiella stabiliteten. För det tredje utfördes ytterligare arbete om de möjliga systemrisker som uppstår från en sen och plötslig övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Slutligen inledde, i samarbete med Europeiska centralbanken, arbetet med att övervaka och bedöma de risker för den finansiella stabiliteten som uppstår under en utdragen period med låga räntor. har också bidragit till de stresstester som genomförts av de tre europeiska tillsynsmyndigheterna. I början av 2015 tillhandahöll negativa makroekonomiska scenarier till en övning för att testa motståndskraften i pensionsfonder för pensioner med fasta förmåner som genomfördes av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA). Ett år senare, i början av 2016, tog fram negativa makroekonomiska scenarier som vidarebefordrades till den Europeiska bankmyndigheten (EBA) för dess stresstest av banksektorn och till EIOPA för stresstestet av försäkringsbranschen. bidrog också för första gången till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens stresstest av centrala motparter. fortsatte sitt arbete med centrala motparter och lämnade in två synpunkter till Europeiska kommissionen gällande bedömningen av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer. anser att den generella konstruktionen av förordningen är bra, men att det kontracykliska bidraget i Sammanfattning 3

den rättsliga ramen kan förbättras avsevärt. Genom att infoga en bedömningsklausul i förordningen, om användning av marginaler och värderingsavdrag i makrotillsynen, skulle principerna för sådana instrument kunna utvecklas ytterligare. Jämfört med föregående år ökade antalet makrotillsynsåtgärder kraftigt under 2015. Som väntat var skillnaderna fortsatt stora mellan EU-länderna sett till antalet åtgärder och typen av åtgärder. Det ökade antalet åtgärder berodde delvis på fastställandet av de systemviktiga instituten och införandet av ett ramverk för den kontracykliska kapitalbufferten. Även bostadssektorn fortsatte att vara ett högst relevant område för makrotillsynsåtgärder. Under 2015 bedömde dessutom flera EUländer politiska initiativ som syftade till att bemöta riskerna från lånestockar i utländska valutor. I flera fall vidtogs åtgärder. I slutet av 2015 fastställde ett ramverk för samordning av bedömningen av makrotillsynsåtgärdernas gränsöverskridande effekter och den frivilliga ömsesidigheten för dessa. I ett integrerat finansiellt system som den inre europeiska marknaden behövs bättre politisk samordning för att säkerställa att nationella makrotillsynsåtgärder är effektiva. Slutligen fortsatte under perioden att utvärdera genomförandet av tidigare rekommendationer från. Bedömningen av Europeiska systemrisknämndens rekommendation om kreditinstitutens finansiering (/2012/2) visade att betydande framsteg gjorts i harmoniseringen av ramverk för nationella säkerställda obligationer. Denna rekommendation har också varit framgångsrik med att gynna policyer för riskhantering, förfaranden och kontroller för berörda risker samt ett ramverk för övervakning av inteckning av tillgångar. Sammanfattning 4

Imprint Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board) Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland Telefon +49 69 1344 0 Webbplats www.esrb.europa.eu Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för de uppgifter som medtas i denna rapport var den 6 juni 2016. Det här är en förkortad version av :s årsrapport 2015 och består av förordet och sammanfattningen. Fullständiga versioner finns på engelska, tyska och spanska. ISSN ISBN DOI EU-katalognr 1977-5288 (pdf) 978-92-899-2464-1 (pdf) 10.2866/263186 (pdf) DT-AB-16-001-SV-N (pdf)