ESRB några tankar efter de första nio månaderna
|
|
- Robert Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ANFÖRANDE DATUM: TALARE: Vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Norges bank, Oslo SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se ESRB några tankar efter de första nio månaderna Den finanskris som började avslöjade allvarliga brister i regelsystemet. För det första visade det sig att bankerna hade alldeles för lite och alldeles för dåligt kapital. Till detta tillkom att tillsynsmyndigheterna i stort sett hade försummat frågor om likviditet. Allt detta har rättats till i och med Basel III-kompromissen, som ska implementeras i långsam takt under de kommande åren alltför långsamt enligt vissa länder, alltför snabbt enligt andra. För det andra avslöjade krisen en del pinsamma brister i EU:s regelverk för finansiell stabilitet. Det fanns stora skillnader mellan kvaliteten på tillsynen i olika länder och samordningen inom EU var minst sagt otillräcklig. Än viktigare var kanske att begreppet makrotillsyn (macro-prudential supervision) var i stort sett okänt (jag ska tala mer om detta begrepp lite senare). För att åtgärda dessa brister inrättade kommissionen i slutet av 2008 en grupp (som jag hade äran att vara medlem i). Gruppen leddes av Jacques de Larosière och fick i uppdrag att lägga fram en plan för hur EU:s tillsynsstruktur skulle stärkas. Gruppen lade fram sin rapport i mars En av huvudtankarna i denna var att en ny institution skulle inrättas, den som så småningom skulle få namnet Europeiska systemrisknämnden och som är mitt ämne här i dag. För det tredje blev det under krisen uppenbart att regelverket för avveckling av fallerande banker var ytterst bristfälligt. Trots att man i flera länder har vidtagit åtgärder för att rätta till detta finns det fortfarande många frågor som är olösta, inte minst frågan om gränsöverskridande konkurser. Den frågan ligger dock utanför dagens ämne. EU:s finansiella trilemma Själva kärnan i den utmaning som EU står inför är begreppsmässigt ganska enkel. Vi har i EU fastställt ett regelverk som bygger på den logiskt motsägelsefulla idén om en gemensam marknad som kontrolleras av 27 suveräna stater. Det här är definitivt inte något framgångsrecept om man vill säkra finansiell stabilitet. Det är tvärtom en grogrund för samordningsproblem och intressekonflikter mellan EU-länderna. 1 [8]
2 Professor Dirk Schoenmaker har beskrivit denna utmaning som EU:s finansiella trilemma. Vi har tre mål finansiell stabilitet, integration och nationell suveränitet men bara två av dem kan förverkligas på samma gång. Före finanskrisen verkade kombinationen finansiell integration och nationell suveränitet fungera bra i EU (diagram 1). Det ansågs osannolikt att finanskriser skulle inträffa och finansiell stabilitet stod långt ner på den politiska dagordningen. Men när finanskrisen slog till tvingades de politiska beslutsfattarna inse att ökad finansiell stabilitet bara kan uppnås på bekostnad av antingen finansiell integration eller nationell suveränitet. Diagram 1 Finansiell integration Finansiell stabilitet Nationell suveränitet Det finns i princip två handlingsalternativ. Det första är den federala ansatsen, där länderna överlåter alla befogenheter, dvs. reglering, tillsyn och krishantering, till EU (diagram 2). Det andra är att man överger idén om en inre marknad och går tillbaka till ett system där länderna har full kontroll över sina egna finansiella system (diagram 3). Diagram 2 Diagram 3 Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Finansiell integration Nationell suveränitet Finansiell integration Nationell suveränitet 2 [8]
3 De Laroisière-gruppen valde dock en tredje väg en medelväg för att reformera EU:s finansiella system. Sett utifrån det finansiella trilemmat innebär den att man behåller den finansiella integrationen, men samtidigt försöker hitta en rimlig kompromiss mellan finansiell stabilitet och nationell suveränitet (diagram 4). Ett något starkare samarbete, som emellertid fortfarande vilar på nationell suveränitet. Diagram 4 Finansiell integration Finansiell stabilitet Nationell suveränitet Med tanke på den nuvarande krisen i EU är det rimligt att fråga sig om denna kompromiss är möjlig eller om det bara kommer att bli ännu ett fiasko. Det kan bara tiden utvisa. Men det finns utrymme inom detta koncept att gå mot ett starkare EU-samarbete. EU:s nya tillsynsstruktur De Laroisière-gruppens förslag vilade på två viktiga institutionella pelare. Den första handlade om de tidigare nivå 3 -kommittéerna, som man skulle stärka, omvandla till myndigheter och ge så mycket makt som är möjligt utan några fördragsändringar. Resultatet blev de tre europeiska tillsynsmyndigheterna, dvs. Europeiska bankmyndigheten (EBA) i London, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) i Frankfurt och Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten (ESMA) i Paris. Vi diskuterade om de tre myndigheterna borde slås ihop till en, men tiden ansågs inte vara mogen för detta. Hade en sådan sammanslagning föreslagits kunde det ha försenat hela den politiska processen (diagram 5). Att försöka samla alla tre myndigheterna i samma stad ansågs vara lika omöjligt. Diagram 5 EU:s nya tillsynsstruktur Europeiska bankmyndigh eten (EBA) Europeiska systemrisknä mnden (ESRB) Europeiska värdepappers - och marknadsmyn digheten (ESMA) Europeiska försäkringsoch tjänstepensio nsmyndighete n 3 [8]
4 Den andra pelaren var Europeiska systemrisknämnden, eller ESRB. Huvudtanken med ESRB var att tillsyn inte bara skulle utövas över enskilda institut, utan även fokusera på risker som är av betydelse för det finansiella systemet som helhet. Det fanns en utbredd känsla av att tillsynsmyndigheterna i många länder inte såg skogen för alla träd och definitivt inte skogarna i andra länder. Den nya myndigheten skulle alltså arbeta med frågor som är systemviktiga för delar av eller hela EU. Detta uppdrag har så småningom kommit att kallas makrotillsyn. ESRB:s institutionella struktur Rent juridiskt är ESRB ett självständigt EU-organ som ligger i Frankfurt och vars sekretariat tillhandahålls av Europeiska centralbanken (ECB). ECB:s ordförande är också ordförande i ESRB. ESRB har inte behörighet att fatta juridiskt bindande beslut, utan kan i stället utfärda varningar och rekommendationer till nationella myndigheter och EU-institutioner. Dessa varningar och rekommendationer kan vara offentliga eller omfattas av sekretess. Hur effektiva nämndens rekommendationer blir beror på hur mottagarna ställer sig till följ eller förklara -principen (comply or explain). Denna princip innebär helt enkelt att man antingen agerar på det sätt som rekommenderas eller förklarar varför man väljer att inte göra det. För att den ska fungera krävs att den institution som utfärdar rekommendationerna respekteras. Diagram 6 ESRB:s struktur ECB Sekretariat (ca 20 personer) Rådgivande tekniska kommittén (62 ledamöter) Styrelse (65 ledamöter, 37 med rösträtt) Styrkommittén (14 ledmöter) Rådgivande vetenskapliga kommittén (16 ledamöter) Nämnden är unik i sitt slag genom att den sammanför företrädare från centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter från alla 27 medlemsstater samt företrädare för de tre europeiska tillsynsmyndigheterna och för Europeiska kommissionen. Det betyder samtidigt att styrelsen är en manstark församling med 65 ledamöter 37 med och 28 utan rösträtt. Beslut fattas med enkel majoritet, men för att anta rekommendationer eller offentliggöra en varning eller en rekommendation krävs två tredjedelars majoritet. Att ESRB tar beslut genom omröstning och inte koncensus är viktigt då en blockerande minoritet kan undvikas. De nationella centralbankerna har merparten av rösträtterna (27), medan de nationella finansiella tillsynsmyndigheterna har 4 [8]
5 varsin företrädare utan rösträtt i styrelsen. Centralbankerna har alltså en stark roll. Diagram 7 Rösträtter i styrelsen ATC:s ordförande 1 ASC:s ordförande och viceordföranden 3 ECB:s ordförande och viceordförande 2 Styrelsen 37 Nationella centralbanks chefer 27 Ordförande i de 3 europeiska tillsynsmyndigheterna 3 EUkommissionens företrädare 1 Det här innebär naturligtvis att mötena måste förberedas på ett effektivt sätt. Man har därför inrättat en styrkommitté med 14 ledamöter som leder det arbete som ska presenteras för styrelsen. De flesta ledamöterna i styrkommittén representerar EU-institutionerna och i tillägg finns det fyra invalda ledamöter från de nationella centralbankerna. Man har även inrättat två rådgivande kommittéer den rådgivande tekniska kommittén, som leds av Stefan Ingves från Riksbanken och den rådgivande vetenskapliga kommittén, som leds av Martin Hellwig. Den rådgivande tekniska kommittén speglar styrelsens sammansättning med 62 ledamöter. Den rådgivande vetenskapliga kommittén är mindre och består bara av 15 akademiker samt ordföranden i rådgivande tekniska kommittén. Jag har varit ledamot i ESRB:s styrelse och i den rådgivande tekniska kommittén vid de första mötena. Box 1 Steering Committee Members ESRB:s ordförande (ECB:s President) and förste vice-ordförande ECB:s vice-president 4 nationella centralbankschefer EU-kommissionens företrädare Ordförandena i de europeiska tillsynsmyndigheterna Ordförande i EFK Ordförande i ATC Ordförande i ASC 5 [8]
6 ESRB:s styrelse höll sitt öppningssammanträde i januari och har sedan dess träffats tre gånger. Nästa möte kommer att hållas i december. Mötena förbereddes av sekretariatet, styrkommittén och den rådgivande tekniska kommittén. Den sistnämnda kommittén bistås i sin tur av flera arbets- och expertgrupper. ESRB:s arbete hittills Jag behöver knappast påpeka att ESRB kom igång under en mycket svår period då systemriskerna i Europa tycktes större än någonsin och de politiska och ekonomiska problemen var nära sammanflätade. ESRB:s arbete har förstås till stor del handlat om de omedelbara utmaningar som har uppstått under den nuvarande situationen. Men man arbetar också med mer långsiktiga strukturella utmaningar för EU:s finansiella system. Den onda finansiella triangeln Vid sitt möte i juni slog ESRB fast att det allvarligaste hotet mot den finansiella stabiliteten i EU var den inbördes påverkan mellan de sårbara offentliga finanserna i vissa EU-länder och banksystemen, samt de potentiella spridningseffekter som detta kan få i och utanför unionen. Vid sitt möte den 21 september, konstaterade ESRB att risken för stabiliteten har ökat påtagligt. Det är en slutsats jag tror vi alla kan skriva under på. Under sommaren har de försämrade tillväxtutsikterna förvärrat läget ytterligare. I dag står vi inför en farlig ömsesidig påverkan mellan bräckliga offentliga finanser, svaga banksektorer och en låg ekonomisk aktivitet den onda finansiella triangeln. ESRB gjorde rätt när man satte denna fråga allra högst upp på dagordningen, trots dess starkt politiska innehåll. Allt annat hade allvarligt skadat ESRB:s trovärdighet. Det viktiga nu är att de politiska beslutsfattarna infriar sina tidigare löften och gör allt som krävs för att återupprätta marknadens förtroende. För att begränsa eventuella negativa spridningseffekter har ESRB även diskuterat hur man kan göra EU:s finansiella system mer motståndskraftigt. ESRB har framhållit vikten av de stresstester som utförs av den Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authority, EBA) inte minst för att öka insynen i det finansiella systemet. ESRB har därför uppmanat behöriga myndigheter i EU och dess medlemsstater att bidra till tydliga och noggranna bedömningar av berörda banker. Man har även krävt att det ska inrättas nationella privata eller offentliga säkerhetsmekanismer (back-stops) för att hantera eventuella behov av bankkapital. Förra veckan skärpte ESRB sitt budskap genom att uppmana tillsynsmyndigheterna att samordna sina ansträngningar i att stärka bankernas kapital. Jag anser att stresstesterna är mycket meningsfulla. Jag menar också att det är viktigt för att stärka marknadernas förtroende, minska ovissheten och främja finansiell stabilitet att relevanta uppgifter blir offentliga. Det finns emellertid fortfarande utrymme för förbättringar. Makroscenariot kunde utan tvivel ha varit mer strikt och eventuell smittspridning mellan banker och länder kunde 6 [8]
7 ha hanterats bättre. ESRB kommer att ha en viktig roll att spela när det gäller att utforma stresstester i framtiden Sårbarheter i bankernas finansiering I juni påpekade ESRB också att sårbarheter i bankernas finansiering kunde hota den finansiella stabiliteten. Vid mötet i september noterade ESRB en successiv försämring av likviditeten och att de europeiska bankernas tillgång på finansiering i amerikanska dollar minskat påtagligt. I Sverige har vi under rätt lång tid uppmärksammat den risk som är en följd av att de svenska bankerna är beroende av kortfristig finansiering i utländsk valuta. Riksbankens stresstester visar att de svenska bankerna har god förmåga att hantera större kreditförluster, men att de tar något större likviditetsrisker än många andra europeiska banker. Utlåning i utländsk valuta ESRB har också studerat den risk som kan uppkomma vid utlåning i utländsk valuta till låntagare som inte har intäkter i utländsk valuta (unhedged borrowers). Denna risk har blivit mer påtaglig vid den senaste tidens rörelser i vissa valutor och den påverkan det kan komma få på låntagarnas förmåga att återbetala sina lån i utländsk valuta. Utifrån detta perspektiv har ESRB tagit fram förslag på åtgärder med fokus på kredit-, likviditets- och finansieringsrisker, såväl som risker i snedvriden långivning. I Ungern och Österrike har problemet med utlåning i utländsk valuta blivit akut till följd av apprecieringen av Schweizer francen. Vi har även erfarenheter av en alltför stor utlåning i utländsk valuta, både i samband med excesserna i Sverige på 1990-talet och mer nyligen i samband med de svenska bankernas utlåning i utländsk valuta i Baltikum. Utmaningar att definiera begreppet makrotillsyn ESRB är fortfarande en ung myndighet och det kommer att ta ett tag innan man helt har kommit in i arbetet. Makrotillsyn är något nytt och tolkas ofta mycket olika av olika människor, beroende på var de kommer ifrån. Det kommer därför att vara en viktig uppgift för ESRB att precisera detta begrepp närmare. Hur ska uppdraget att utöva makrotillsyn se ut? Hur ska vi definiera verktygen för makrotillsyn? Vilka institutioner ska använda de olika verktygen och hur ska dessa ställas till svars för att de har (eller inte har) använt dem? Det här är viktiga frågor som diskuteras i många länder, inte bara i Europa. Ett viktigt instrument som har diskuterats mycket i Baselreglerna är den kontracykliska kapitalbufferten. Detta instrument har tydliga gränsöverskridande effekter och vi bör i ESRB kunna diskutera principerna för hur dessa buffertar ska fastställas. 7 [8]
8 att vinna trovärdighet Eftersom ESRB inte har några befogenheter att fatta bindande beslut måste man vinna trovärdighet för att följa eller förklara -principen ska kunna fungera i praktiken. Som jag ser det kan detta ske på tre sätt. För det första måste ESRB:s riskbedömningar och dess rekommendationer att agera utifrån dessa vara av hög kvalitet och presenteras vid rätt tidpunkt. ESRB bör i detta sammanhang dra nytta av sin unika sammansättning av företrädare från EU-institutionerna, nationella centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter. Denna institutionella struktur ger ESRB en fantastisk möjlighet att samla in relevant information från alla nyckelaktörer i EU:s finansiella system. För att detta ska fungera i praktiken krävs att alla aktörer är villiga att dela med sig av relevant information så att ESRB verkligen kan fullgöra sitt uppdrag. Att dela med sig av information är enkelt i teorin, men visar sig ofta vara svårt i praktiken. För det andra måste riskbedömningarna och rekommendationerna vara tydliga och accepteras. För detta krävs en effektiv kommunikation. Att utfärda varningar och rekommendationer är ett sätt att kommunicera, vare sig de är offentliga eller omfattas av sekretess. Man har hittills hållit presskonferenser efter styrelsens möten. Enligt ESRB:s arbetsordning ska ESRB även offentliggöra en årsrapport. Denna rapport ska ESRB:s ordförande presentera inför Europaparlamentet och rådet i samband med en årlig utfrågning. Det är emellertid tydligt att kommunikationen måste utvecklas ytterligare. Detta är mycket viktigt, inte bara för att legitimera ESRB:s arbete utan även för att öka allmänhetens kunskaper om systemrisker och makrotillsyn. ESRB kan på ett betydelsefullt sätt bidra till att främja diskussionerna på detta område, både nationellt och internationellt. För det tredje måste medlemsstaterna vara villiga att acceptera varningar och rekommendationer från ESRB. Och det är kanske detta mål som är svårast att uppnå. Att acceptera varningar och rekommendationer kan vara svårt då det är förknippat med en politisk kostnad. Det är därför mycket viktigt att ESRB visar sin självständighet och uttrycker sina åsikter även när det är politiskt obekvämt. Följ eller förklara -principen är ett kraftfullt verktyg Jag anser att ESRB har fått en bättre start än man kunde ha förväntat sig med tanke på dess storlek och sammansättning. Nämnden har inte bara fokuserat på att upptäcka risker, utan också på att föreslå hur de bör hanteras. Och de risker som man har diskuterat har varit relevanta, om än politiskt känsliga. Mycket återstår förvisso att göra innan ESRB har etablerat sina arbetsrutiner. Och det återstår att se vad nämnden kan prestera i ett normalläge, när man har lämnat dagens kristänkande. Men med rätt ledning bör den kunna utvecklas till en värdefull institution som kan tvinga länder och myndigheter att agera i tid och därmed avvärja svåra och farliga situationer. Följ eller förklara -principen är ett kraftfullt verktyg, förutsatt att det respekteras. 8 [8]
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
3.4.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 98/3 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 27 januari 2014 om en samordningsram för behöriga eller utsedda myndigheters
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
11.11.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 270/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 26 oktober 2009 över
Innehåll. Förord Sammanfattning ESRB Årsrapport 2013 Innehåll
Årsrapport 2013 Årsrapport 2013 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 ESRB Årsrapport 2013 Innehåll 3 Förord Mario Draghi Ordförande för Europeiska systemrisknämnden dess verksamhet finns på ESRB:s
Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll 1
Årsrapport 2015 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Innehåll 1 Förord Mario Draghi, Ordförande för Europeiska systemrisknämnden Under 2015 fortsatte Europeiska systemrisknämnden () sin noggranna bevakning
Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll
Årsrapport 2017 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Innehåll 1 Förord Europeiska systemrisknämndens (ESRB) sjunde årsrapport omfattar perioden mellan den 1 april 2017 och den 31 mars 2018. Under den granskade
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
C 39/10 Europeiska unionens officiella tidning 8.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om förfarandena och kraven som gäller för urval, utnämning
Regeringskansliet Faktapromemoria 2018/19:FPM7
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av Europeiska systemet för finansiell tillsyn tillägg om penningtvätt och finansiering av terrorism Finansdepartementet 2018-10-17 Dokumentbeteckning KOM (2018)
Innehåll. Sammanfattning...5. ESRB: årsrapport 2012 Innehåll 3
Årsrapport 2012 Årsrapport 2012 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...5 ESRB: årsrapport 2012 Innehåll 3 Förord Mario Draghi Ordförande för Europeiska systemrisknämnden Jag har nöjet att presentera Europeiska
Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel
ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Kommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013
Kommittédirektiv Kommittén för finansiell stabilitet Dir. 2013:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013 Sammanfattning Regeringen lägger stor vikt vid att det finns ett organisatoriskt
Kommittédirektiv. Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag. Dir. 2019:22. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019
Kommittédirektiv Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag Dir. 2019:22 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om
ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER
L 82/56 2.6.204 ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER ARBETSORDNING FÖR EUROPEISKA CENTRALBANKENS TILLSYNSNÄMND EUROPEISKA CENTRALBANKENS TILLSYNSNÄMND HAR ANTAGIT DENNA ARBETSORDNING med beaktande av rådets
Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna
PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787
EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
12.3.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning C 97/23 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 11 december 2015 om bedömning av hur väsentliga tredjeländer är för
Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet
2013-08-26 Finansdepartementet Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet Regeringen har för avsikt att besluta att: ett formaliserat stabilitetsråd inrättas som ska bedöma finansiell stabilitet och
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.9.2017 COM(2017) 538 final 2017/0232 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det
Innehåll. Förord Sammanfattning ESRB Årsrapport 2014 Innehåll 2
Årsrapport 2014 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 ESRB Årsrapport 2014 Innehåll 2 Förord Mario Draghi Ordförande för Europeiska systemrisknämnden Detta är Europeiska systemrisknämndens (ESRB) fjärde
Hantering av problembanker
DATUM: 2012-11-08 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
(Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
15.12.2010 SV Europeiska unionens officiella tidning L 331/1 I (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det
Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll
Årsrapport 2016 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Innehåll 1 Förord Mario Draghi, Ordförande för Europeiska systemrisknämnden Detta är Europeiska systemrisknämndens (ESRB) sjätte årsrapport, som omfattar
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
C 58/4 Europeiska unionens officiella tidning 24.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB/2011/1)
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.9.2017 C(2017) 6464 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 29.9.2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
1.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 87/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 18 mars 2010 över ett
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
C 394/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.11.2015 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 21 juli 2015 om tillhandahållande och insamling av uppgifter för makrotillsynen
Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010
PM DATUM: 2009-11-13 AVDELNING: STA/INT HANDLÄGGARE: Kai Barvèll/Christina Nordh Berntsson HANTERINGSKLASS: ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Årsrapport för Sammanfattning. Förord av ordföranden
Årsrapport för 2011 Sammanfattning Förord av ordföranden Sammanfattning I Europeiska bankmyndighetens (EBA) årsrapport för 2011 redovisas myndighetens aktiviteter och resultat under dess första verksamhetsår.
Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013
Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown
EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN
EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN Ståndpunktsdokument 2011 KONSEKVENSER FÖR OFFENTLIG REDOVISNINGSSKYLDIGHET OCH OFFENTLIG REVISION I EU OCH REVISIONSRÄTTENS ROLL MOT BAKGRUND AV DEN RÅDANDE FINANSIELLA OCH
EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 673/2014 av den 2 juni 2014 om inrättandet av en medlingspanel och panelens arbetsordning (ECB/2014/26)
L 179/72 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 673/2014 av den 2 juni 2014 om inrättandet av en medlingspanel och panelens arbetsordning (ECB/2014/26) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2016 COM(2016) 709 final 2016/0355 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 2 december 206 (OR. en) 206/0355 (COD) PE-CONS 5/6 EF 338 ECOFIN 03 CODEC 639 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS
RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB)
EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Europeiska centralbanken (ECB) är den centrala institutionen i Ekonomiska och monetära unionen och har sedan den 1 januari 1999 ansvaret för den monetära politiken i euroområdet.
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION
12.3.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning C 97/9 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av den 15 december 2015 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet
Kapitalkrav för svenska banker
PROMEMORIA Datum 2014-09-08 FI Dnr 14-6258 Kapitalkrav för svenska banker Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas
Finansinspektionen Box STOCKHOLM. Yttrande över remiss om Finansinspektionens pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor
Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2017-01041 ER
Bankunionen kommer är Finansinspektionen redo?
Bankunionen kommer är Finansinspektionen redo? Studio Monetaria, Finlands Banks Myntmuseum 28 oktober 2014, ledande rådgivare 28.10.2014 Finanssivalvonta Finansinspektionen Financial Supervisory Authority
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch
Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140
Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag
Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014
Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning
(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET
4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska
Rörelserätt finansiella rättsfrågor i rörelse
Rörelserätt finansiella rättsfrågor i rörelse Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se The Economist 1987 Vad är rörelserätt? Tillstånd, tillsyn, sanktioner Hur ska det tillses att lagen efterföljs?
ANFÖRANDE. Min syn på Riksbanken och den finansiella stabiliteten. Åren före finanskrisen
ANFÖRANDE DATUM: 2011-06-07 TALARE: Förste vice riksbankschef Svante Öberg PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Ordförandeskapet har ambitionen att rådet ska träffa en politisk överenskommelse om ett reviderat sparandedirektiv.
Annotering 2013-11-07 Finansdepartementet Till: Riksdagen Ekofinrådets möte den 15 november i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 31 oktober 1.
Kommittédirektiv. EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Dir. 2018:116. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018
Kommittédirektiv EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder Dir. 2018:116 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om ändringar
FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014
FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna 10 juni 2014 1 Agenda Välkommen, Martin Noréus De europeiska tillsynsmyndigheterna; översikt och uppdrag, Christina Ohlén Riktlinjernas tillämplighet i
Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig
ANFÖRANDE DATUM: 19 mars 2014 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärs Världen Bank och Finans Outlook, Berns, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.9.2017 C(2017) 5959 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 4.9.2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
20.3.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 106/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av
Ökad finansiell integration - framtida utmaningar
ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46
10/01/2012 ESMA/2011/188
Riktlinjer och rekommendationer Samarbete, inbegripet delegering, mellan Esma, behöriga myndigheter och behöriga sektorsmyndigheter enligt förordning (EU) nr 513/2011 om kreditvärderingsinstitut 10/01/2012
5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om Europeiska systemrisknämndens (ESRB) uppdrag och organisation. {SWD(2014) 260 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.8.2014 COM(2014) 508 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om Europeiska systemrisknämndens (ESRB) uppdrag och organisation {SWD(2014) 260
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2017 (OR. en)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2017 (OR. en) PUBLIC 9899/17 LIMITE EF 115 ECOFIN 489 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper
SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Luke Ming Flanagan för GUE/NGL-gruppen
24.4.2017 A8-0160/1 1 Beaktandeled 4a (nytt) - med beaktande av den ovanliga omständigheten att revisionsrättens revisionsförklaring är uppdelad i två delar: a) granskning av räkenskapernas tillförlitlighet,
Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt
Policy BESLUTSDATUM: 2016-01-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Ann-Leena Mikiver, Kommunikationschef SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Riksbankens kommunikationspolicy
Policy BESLUTSDATUM: 2018-11-19 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: STA/KOM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
12.3.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning C 97/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av
Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började
Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna
Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål
EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.9.2012 COM(2012) 512 final 2012/0244 (COD)C7-0289/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande
RIKTLINJER GÄLLANDE MINIMIFÖRTECKNINGEN ÖVER TJÄNSTER OCH FACILITETER EBA/GL/2015/ Riktlinjer
EBA/GL/2015/05 07.08.2015 Riktlinjer för fastställandet av när likvidation av tillgångar eller skulder enligt normala insolvensförfaranden kan få negativa effekter på en eller flera finansiella marknader
Svenskt deltagande i bankunionen
Svenskt deltagande i bankunionen Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Forum för EU-debatt 21 mars 2018 Vad är bankunionen och vad är den inte Single Rule Book Omfattar EU28 och EES Beslutas av rådet och Europaparlamentet
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
1.2.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 39/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av
8507/19 ms/em/np 1 GIP.2
Interinstitutionella ärenden: 2016/0264(COD) 2017/0048(COD) 2017/0136(COD) 2017/0230(COD) 2017/0231(COD) 2017/0232(COD) 2017/0358(COD) 2017/0359(COD) 2018/0042(COD) 2018/0043(COD) 2018/0090(COD) 2018/0106(COD)
02016Y0312(02) SV
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska
Ekonomikontoret Datum: 2014-06-08 Lars Hustoft D.nr: 15/104 040. Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninveste ekonomisk förening
DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2014-06-08 Lars Hustoft D.nr: 15/104 040 Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninveste ekonomisk förening Bakgrund Den senaste finanskrisen
Krishantering av banker 2013-10-07
Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
SV Denna inofficiella konsoliderade version av uppförandekodexen för rådets medlemmar har sammanställts uteslutande i informationssyfte. B EUROPEISKA CENTRALBANKEN UPPFÖRANDEKODEX FÖR RÅDETS MEDLEMMAR
Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt
Policy BESLUTSDATUM: 2013-11-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Kommunikationschef, Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Föreskrifter och anvisningar 8/2015
Föreskrifter och anvisningar 8/2015 Liv- och skadeförsäkringsbolag, riktlinjer om Solvens II del II, Dnr FIVA 17/01.00/2015 Utfärdade 30.11.2015 Gäller från 1.1.2016 FINANSINSPEKTIONEN tfn 010 831 51 fax
För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 december 2011 (15.12) (OR. en) 18650/11 Interinstitutionellt ärende: 2007/0267 (CNS) FISC 170
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 14 december 2011 (15.12) (OR. en) 18650/11 Interinstitutionellt ärende: 2007/0267 (CNS) FISC 170 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Ärende:
REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II
Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID
ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)
SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
21.9.2018 SV Europeiska unionens officiella tidning C 338/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */ Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 207, 18/07/1996
Världens äldsta centralbank firar 350 år
Världens äldsta centralbank firar 350 år Så bidrar Riksbanken till finansiell stabilitet Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef Sveriges riksbank 29 januari 2018 Tema: finansiell stabilitet Aktuellt
Riksbanken och finansiell stabilitet
Riksbanken och finansiell stabilitet 2013 S v e r i g e S r i k s b a n k g Innehåll Riksbankens roll och uppdrag 3 Vad är finansiell stabilitet? 6 Det finansiella systemet och systemrisk 9 Finansiell
Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/
RIKTLINJER OM VILLKOR FÖR FINANSIELLT STÖD INOM KONCERNER EBA/GL/2015/17 08.12.2015 Riktlinjer om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA:s riktlinjer om
Europeiska unionens officiella tidning
5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)
Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?
Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder? Stefan Ingves Riksbankschef Money Macro and Finance Research Group, London, 15 oktober 2019
EUs beslutsvägar 2015-11-05. Föreläsare: Göran Färm
EUs beslutsvägar Föreläsare: Göran Färm Göran Färm - bakgrund Journalist, informationschef Chef LOs näringspolitiska enhet Kommunalråd Norrköping EU-parlamentariker Rådgivare åt EU-kommissionär Margot
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG
Riktlinjer. Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA SV
Riktlinjer Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA70-151-294 SV Innehållsförteckning 1 Tillämpningsområde... 3 2 Definitioner... 4 3 Syfte... 5 4 Efterlevnads-
ANTAGNA TEXTER. P8_TA(2016)0381 IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9
Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2016)0381 IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om IFRS-standarder (International
SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen
7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 11.6.2013 2013/2076(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska centralbankens årsrapport för 2012 (2013/2076(INI)) Utskottet för ekonomi
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; Utkom från trycket den 2 maj 2012 utfärdad den 19 april 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen
RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2017 C(2017) 3890 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 12.6.2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014
Riktlinjer för behöriga myndigheter och fondförvaltningsbolag
Riktlinjer för behöriga myndigheter och fondförvaltningsbolag Riktlinjer om riskbedömning och beräkning av total exponering i vissa typer av strukturerade fondföretag Esma/2012/197 Datum: 23. mars 2012
Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende
Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam
Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser
Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 130131, 7 Regeringen 103 33 Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning.
Arbetsordning för Finansinspektionen Inledning Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Bankfullmäktige ska 1) övervaka den allmänna