PARENTESEN november 2017 nr. 8 www.pargas.spfpension.fi Jägarrörelsen sid 2 Stavgångarna sid 6 Höstmöte sid 7 Ordförandens spalt sid 8 Läsförhör sid 9 Litterära salongen sid 10 Resor och händelser sid 11 PSP funktionärer sid 12 Hobby- och programgrupper sid 13 Pargasiterna i västerled sid 14 Foto: B.v.Weissenberg 1
Jägarrörelsen 20.11.1914 11.3.1995 November månads seniorföreläsning fortsatte på temat Finland 100 år. Överstelöjtnant i.a. Mikael Heinrichs berättade ingående och med stor kännedom om jägarrörelsen. Rubrikens första datum hänvisar till det konstituerande möte då en grupp aktivister samlades i Ostrobotnias kassakåpsrum i Helsingfors och beslöt att grunda Rörelsen för Finlands självständighet. Det andra datumet är den dag den sista jägaren, jägargeneral Väinö Valve avled. Jägarrörelsens fana. 27 Kungliga Preussiska Jägarbataljonens emblem. Finland var ju en autonom stat under den ryska tiden med rätten att ha egna trupper. Från mitten av 1800-talet växte sig nationalismen starkare. Förryskningsperioden 1899 1905 förde med sig bl.a. upplösning av våra militära trupper: först skarpskyttebataljonen, sedan Gardesregementet 1905. Kadettskolan drogs in redan 1902 vilket innebar att den militära utbildningen upphörde. 1908 ställdes Finlands ärenden under det ryska rikets ministerråd och fyra år senare fick ryska undersåtar samma rättigheter i Finland som våra egna invånare. 1914 beslöt ryska duman att Finlands autonomi skulle avskaffas och landet göras till ett landskap i det ryska riket. verksamheten. De fick senare tyska uniformer och utbildades till underofficerare. Under sex månader, 25.2 30.8 utbildades 189 man. Styrkan mångdubblades då kejsar Wilhelm II i augusti gav order om att utbilda 2 000 man i Hohen Lockstedt. Verkställande organ för värvningen i Finland var Aktionskommittén med stöd av en Centralkommitté där alla borgerliga partier var företrädda. Det praktiska arbetet genomfördes av lokala värvare som verkade på egen hand i regionerna. Frånvaron av pass utgjorde ett konkret hinder för resan till Tyskland. I stället utfärdades Resebetyg med rätt att fritt röra sig utsocknes Det fanns alltså många orosmoln på himlen för de finländare som ville leva i ett självständigt land. Jägarrörelsen fick sin början inom studentkretsar, en grupp kamrater inom Nylands nation beslöt att mötas den 20.11.1914 för att planera militär utbildning för finländare i Tyskland. Jägarstatyn i Vasa. Mannerheimkorsen. I januari 1915 beviljade Tyskland rätt att utbilda 200 finländare. Den 25.2.1915 anlände de 55 första frivilliga till Lockstedter Lager i Schleswig-Holstein nordväst om Hamburg och bland dem fanns Bertel Paulig, Erik Anthoni, Walter Horn, Per Zilliacus, Gunnar Heinrichs och Per Norrmén. Alla sex var kamrater från skol- och studieår, aktivister och initiativtagare till Rörelsen för Finlands självständighet. Till en början ikläddes gruppen scoutkläder för att kamouflera under en tid av 12 månader. Etappvägarna gick via Kemi och Torneå över svenska gränsen eller 2 3
över isen från Vasa eller Karleby till Umeå, och ner genom Sverige. Jägarbataljonen kan definieras på olika sätt. Där ingick bl.a. 500 studerande, 163 yrkesarbetande, 331 arbetare och 148 affärsmän. Landskapsvis var fördelningen Österbotten 784, Nyland 282, Karelen 234, Egentliga Finland 98 och Åland 13. Med tanke på att det var inom Nylands nation som rörelsen uppstod förstår man att merparten av jägarstudenterna kom från Nylands nation, 96, följda av Karjalainen osakunta 29 och Vasa nation 21. Kungliga Preussiska jägarbataljonen 27 stiftades 9.5.1916 och bestod av 203 tyskar och 1 254 finländare. Bataljonen kommenderas till tyska östfronten i Lettland för att lära sig praktisk krigsföring. Efter knappa fyra månader i träskmarkerna vid floden Misse, flyttades den till Klapkalnciems i slutet av augusti. Där var de ryska styrkorna mycket starkare vilket ledde till att fem finländare stupade. Sedan senaten under ledning av P.E. Svinhufvud förklarat Finland självständigt utsågs överstelöjtnant Wilhelm Thesleff att hämta hem jägarna från Tyskland. Jägarbataljonen upplöstes som ett tyskt förband och den 11.2.1918 svor 403 officerare och 727 underofficerare trohetseden och förband sig att tjäna den finska armén. Några förtrupper anlände till Vasa och Jakobstad den 18.2 medan huvuddelen kom en vecka senare till Vasa med Arcturus och Castor. bilda en egen jägarbrigad, utan fick på Mannerheims order fungera som enhetschefer för olika regementen och bataljoner. Röda gardet hade bildats den 26.1 och dagen därefter bröt medborgarkriget ut. I början av april föll Tammerfors. Jägarna i medborgarkriget: 1 divisionskommendör, 5 regementskommendörer, 34 bataljonskommendörer, 400 kompanichefer och 820 fältväblar och underofficerare. 163 stupade och 263 sårades. Jägarna deltog i de senare finska krigen: i vinterkriget november 1939-mars 1940, i fortsättningskriget juni 1941-september 1944, Lapplandskriget sept 1944-april 1945 Antalen stupade jägare: i Tyskland 13, i frihetskriget 128, i de sk. stamkrigen 23, i vinterkriget 14, i fortsättningskriget 24, i Lapplandskriget ingen. Jägarnas andel av den 600 000 man starka armén i krigen 1939-45 var 1 promille. Men de utgjorde 20 % av dem som erhöll utmärkelsen Mannerheimkorset. Jägarnas insats och betydelse beskrivs i Helsingin Sanomat 25.3.95 i anledning av jägargeneral Väinö Valves död. JÄGARNAS ARV INVERKAR ÄNNU IDAG Fullbordandet av jägarnas livsverk kunde skönjas under vinter- och fortsättningskriget. De var åter i centrala positioner och kom under marskalk Mannerheim att leda hela vårt folks armé mot en yttre fiende. Krigen för vår självständighet vände sig till livsviktiga avvärjningssegrar och vårt land ockuperades inte. Först under de senaste åren har det klarnat för alla vad Finland på grund av detta besparades. Jägarrörelsens historia lär oss även medvetande av att förstå proportionerna och att klara av svårigheterna. Detta har en betydelse nu och i kommande tider. I december fanns bataljonen först i Libau vid Östersjökusten, sedan vid Aa-flodens frontavsnitt för att avvärja ryssarnas anfall. Då striderna avtog pga sträng kyla återfördes bataljonen den 25.3.1917 från fronten till Libau. Mycken stridserfarenhet hade man fått men även förluster: 11 jägare hade stupat, 49 sårats och 1 försvunnit. Bataljonen bestod av ett maskingevärskompani, en signalavdelning och en kavalleriavdelning. I frihetskriget 1917-18, eller medborgarkriget vilket Mikael Heinrichs föredrar att kalla det, bestod de rysk-röda trupperna i Finland som mest av 103 000 man. Den vita sidan uppgick till 38 000 man och klarade sig tack vare jägarutbildningen. Till sin besvikelse tilläts jägarna dock inte att med hjälp av skyddskårerna Refererat av Kristina von Weissenberg och Maria Simberg-Sörensen Under perioden i Libau skrev jägarmajor Heikki Nurmio orden till Jägarmarschen i två olika versioner. Man väntade på hemförlovning och hade som tidsfördriv upprättat en tävling vars mål var en egen marsch och en egen fana. Jean Sibelius åtog sig att komponera musiken vilket han gjorde på en vecka! Noterna smugglades ut från Finland insydda i kjolfållen på dottern Evas kappa! På fanan stoltserar det finska lejonet, med två svansar, på det autonoma Finlands grevliga vapen. Den sista jägaren Jägargeneral Väinö Lahja Rikhard Valve 28.12.1895 11.3.1995 4 5
Stavgångarna Höstmöte 18.11.2017 Pargasiternas stavgångare står här vid Simonby kalkgruva. Simonby kalkgruva. Den tänkta gravgården i Simonby. För 9 månader sedan anmälde Rainer Wahtera att han kunde tänka sig att dra ny hobbygrupp, Stavgångarna, om det fanns intresse bland pargasiterna. Intresse fanns minsann och gruppen fick trogna deltagare, mellan 13 och 20 ivriga vandrare. Måndagar kl.10-12 har vi vandrat i olika delar av centrum och i byarna på Ålön och Stortervo. Förutom den historia och de historier som Rainer har berättat för oss har deltagarna också bidragit med sina minnen. Om vädret det medger avslutar vi säsongen den 20.11 för att vila några månader tills dagsljuset inte mera lyser med sin frånvaro. Välkomna med, stavar är inte ett villkor, det är tillåtet att vandra utan sådana! Fotona är från vandringen i Sydmo by för en månad sedan. Målet den gången var något så udda som en tilltänkt privat gravplats. Gravplatsen blev inte mer än en tanke men stolparna och kättingen finns kvar! Föredragningslista 1. Höstmötet öppnas 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet 3. Val av två protokolljusterare och två rösträknare 4. Konstaterande att mötet är stadgeenligt sammankallat och beslutfört 5. Fastställande av föredragningslistan 6. Fastställande av verksamhetsplan för år 2018 7. Fastställande av medlemsavgift för år 2018 8. Fastställande av budgeten för år 2018 9. Val av styrelseordförande för år 2018 10. Val av fyra styrelsemedlemmar för två år (2018 2019) i stället för dem som är i tur att avgå 11. Val av två verksamhetsgranskare och två suppleanter för dem för år 2018 12. Val av representant och suppleant till styrelsen för SPF Åboland för år 2018 13. Övriga stadgeenligt framlagda ärenden 14. Höstmötet avslutas 6 7
Ordförandens spalt Den här gången vill jag i ordförandens spalt alldeles särskilt vända mig till de nya medlemmar som redan har skrivit in sig i vår förening eller har tänkt göra det inom den närmaste framtiden. Hur många ni är vet jag inte än, men med lite tur får vi så många nya medlemmar att det totala antalet närmar sig eller rentav överskrider femhundra. Oberoende av hur många ni är så är ni hjärtligt välkomna i vår krets, och vi hoppas att ni vill delta aktivt i vår verksamhet. Läs Parentesen noga här finns många uppgifter och gå in på vår webbplats och kolla vad som är på gång. Jag kan varmt rekommendera att ni går med i en eller flera hobbygrupper och deltar i våra resor, och inte minst att ni kommer till våra månadsträffar för att träffa gamla och nya vänner. Novemberträffen är ju samtidigt föreningens höstmöte, och då gäller det att blicka framåt. Nästa års verksamhetsplan och budget ska godkännas, och det ska väljas ordförande och fyra styrelseledamöter (av de totalt åtta). Jag hoppas att den nya styrelsen med entusiasm går in för att ytterligare aktivera vår verksamhet med bland annat nya hobbygrupper inte minst med tanke på att en del av de Glöm inte bort dina vänner från förr, de hoppas att du knackar på deras dörr. De väntar på att få friska upp sina minnen så länge de har kvar sina oskadda sinnen. För oss som är äldre nog arbetet räcker, man hela dagen med letande täcker. Var hade jag riktigt ställt min mugg? Du milde, jag minns ju ej ett enda dugg! För den som kan söka sig ut bland folk och få tala svenska utan tolk känns åldern ändå sällan så tung med glädjen att minnas när man var ung. Ruth Johansson nuvarande är så populära att det knappast finns plats för fler deltagare. December månads träff firar vi som bekant som julfest, med början kl. 12 eller en timme tidigare än vanligt. Och inträdet är fritt! Julfesten är ju ovanligt sen i år, den 20 december, vilket innebär att vi samtidigt kan fira att vi börjar gå mot ljusare tider. Några dagar senare är det jul på riktigt, och snart är det vår! Mikael Reuter Schoulz Läsförhör! En visa på pargasrnål av R.J Sjöblom I Ersby ställdis ti stourt kalas å halva souknen ti främand bas Ein vika fyri tom stou o baka å grädda pankakur som sku smaka Fron Åbå tou dom sin köksmamsell ti si ett mat n tå e sku smäll Lillkalva såm dom had göt ti höst n fi släpp ti livä o mista röstn Houn gambäi suggan som sluta grisa fi no all smaka po o prisa Bourdsmöre kärna dom just i går å puns å brännvin va köpt i or Så kom ti dain för läsförhör å alla budna ti Ersby kör Bå far å mour stou po farstatrappan å skaka labb å hjälpt o dom kappan å sa åt alla velkommin her stig in i sal n nu ner Tär syntis Veipn mä tubaksbuss å Tennäs Mina å grannas Juss Han gambäi Anders fron Ängisbackan mä spatt i beine å gikt i nackan Finnbourdas Erik o Stourmäl Brour Lagnär Anton han gi ikring å tängt som vanligt po inginting Å Malmudd Fia houn gi o slanka å snåta ti allt som her sku vanka Mour Skakanäbban fron Ybbersnäs va her to all sku fram å läs Tär kombär proustn sa han som stou å gapa ut ginom f6nsträ Nou fi dom all ställ se fram å backa å po näsdukin kvinnfolke plocka tär proustfar kom mä bifallningsman å hälsa vänligt he gjourd n han Så bjöd dom kaffi i kring mä dopp å sädan teis ein salmvärs opp Å klockarfar han va mä f6rrästn å fi ga o fråg o dem all mä prästn He som dom mindis o sin katkes men Veipn rädder va som ein mes Tara Kalle å Stourmäl Brour dom svara betär än man trour men tå dom fråga o gambäi Anders han kraka so å he gi ti fanders Men proustn lou va nu snäll n sa å betär läs ti ein ander da Snart va e yvi mä alltihoup å proustn svalka se ur sit stoup ei bön så holn å tån så sluta varandra börja dom alla skjuta ti bourdä fram mädan Mour om ba vain no så gouda å försi ta Först bjödis brännvin å smörgås så kom e svin fläsk å päronmous Å sädan vankas e rusinsåppa mä risgrynsgröt å smör i ti doppa Å kalvsteik pankaku sylt o krafs allt va så gått å gi åt som snafs Men undras po tå varenda gäst had svulti ut se ti tesun fest All föda had dom lang tid försaka en e nu mätta riktigt smaka Ti et se mätter mä herskapsmat å fo hev i se fron stoura fat Tå e i magan ti slut sa ståpp så steig dom alla fron bourde opp Å husbundsfolke dom vakert takka för allt he gouda å ner se smakka Ti rök å prat om bo vått å tårrt å bid än proustfar sku gänk se bort Tå proustn äntligt had gät se o Bleiv he så trivsamt å alla so så glada ut tå n va ur husä å in kom kourt å stourt brännvinskrusä K vinnfolke fi i sä vin å puns å he knaka å spälas mä fart i ti duns I stuvun ungfolkä fi ein sväng på handklaver späla gordns dräng om tiljon sneider ståu undi fåutn så va e bara ti sta i måutn Å Tara Kalle å Skyttal Mour Tom dansa så henars Kjoul n four. 8 9
Litterära salongen Resor hösten 2017 HEMLIG RESA tisdag 21.11 Start kl.10, tillbaka ca kl. 16. Två platser kvar och namn på väntelistan tas Betalningen 45 euro (inkl. lunch, kaffe++) på föreningens konto senast 17.11. - - Lillajulskryssningen med Grace från Åbo Tisdag 28.11 startar bussen från busstationen kl. 19. Båten avgår kl. 20.55 och vi är tillbaka i Åbo på onsdagen kl. 19.50. Som ifjol uppträder Benny T. Föreningarna har egna programnummer. A-hytt 74,60 för en person, 63,50/person för två, B-hytt 66,50 för en person, 59,50/person för två. Priset inkl. buss. Har du betalt resan? Alla skall ha ID-kort, pass eller körkort (FPA-kort med bild). 2018 FALLÅKER ÅTTAN en musical av Benedict Zilliacus & Erna Tauro, regi Sixten Lundberg (Grottmannen). Lördag 20.1.2018. Bussen startar kl. 13. Paus på vägen. Föreställningen börjar kl. 16. Anmälan senast vid julmötet och betalningen 48 euro (inkl. kaffe+ under pausen) bör vara på resekontot senast 30.12. Hemliga resor, Björneborg (Villa Mairea), fortsättning på kyrkor det finns ännu många intressanta att bekanta sig med, Estland (svensköarna) som blir en längre resa med övernattningar etc. Förslag tas emot! oktoberträff med Elena Ferrante Foto: Cornelius Colliander Litterära salongen inledde sin verksamhet som en smågrupp inom Pargas svenska pensionärsförening våren 2011. Efter tre och ett halvt år och cirka 30 träffar valde litterära salongen att utgå och bli en privat grupp eftersom flera medlemmar inte var inskrivna i pensionärsföreningen. Nu då samtliga av våra tolv medlemmar är inskrivna i PSP har vi inget emot att igen bli en s.k. hobbygrupp inom föreningen. Litterära gruppen träffas 7 8 gånger i året. Varje gång diskuterar vi ett författarskap. I detta nu har vi läst böcker av 51 författare och vi avslutat varje vårtermin med knytkalas och diktafton ute på landet. Om de olika författarskapen har vi haft högst personliga åsikter, ibland har vi varit rätt eniga och ibland har uppfattningarna varit både spännande och mångskiftande. Men diskussionerna har alltid fördjupat vår egen läsning och vi har ofta blivit inspirerade att läsa mera. Bland de 51 författarna vi läst kan nämnas, Anja Snellman, Bo Carpelan, Solveig von Schoultz, Kerstin Ekman, Ulla-Lena Lundberg, Jaan Kross, P.O. Enqvist, Tove Jansson, Kjell Westö, Thomas Tranströmer, Alice Munro, Bodil Malmsten, Viivi Luuk, Rosa Liksom, Henning Mankell och Sirpa Kähkönen. Peter Sandström och Zinaida Lindén har personligen gästat oss och berättat om sitt författarskap. Litterära träffarna hålls hos mig och Cornelius och vid vår julfest nu i december kommer vi att diskutera årets nobelpristagare Kazuo Ishiguros författarskap. Stina Engblom Colliander Njut av hösten hälsar resekommittén. Asta 040 575 3120, Rauni 040 520 4398, Aino 040 844 06 98, Gunnel 040 595 72 03 Kom ihåg att anmälan är bindande och observera också att om resan görs med buss, bör hela resans pris betalas även om egen bil används. Betalningen görs hädanefter på Pargas svenska pensionärers Resekonto FI21 6601 0010 0803 07. Skriv alltid namn och ex. Grace, Piaf etc. eller datum för resan som meddelande vid betalning vilket gör den enklare att identifiera. Ändringar meddelas i PK under Föreningsnytt. - - Bussen kör Kalkvägen om inte annat meddelas. Meddela var du stiger på! HÄNDELSEKALENDERN hösten 2017 - våren 2018 Lördag 18.11 Konstgruppen besöker Åbo konstmuseum och ser Tyko Sallinen-utställningen kl. 15.00. Tisdag 21.11 Hemlig resa Tis-Ons 28-29.11 Lillajulskryssning (se vidstående sida) Onsdag 20.12 Julfest på Brankis kl. 12.00 Onsdag 17.1 Månadsträff på Brankis kl. 13.00. Grupp 1 Onsdag 21.2 Månadsträff på Brankis kl. 13.00. Grupp 2 Onsdag 21.3 Månadsträff på Brankis kl. 13.00. Grupp 3 Onsdag 18.4 Månadsträff på Brankis kl. 13.00. Grupp 4 Onsdag 16.5 Månadsträff på Brankis kl. 13.00. Grupp 5 10 11
PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2017 Styrelsen Ordförande Mikael Reuter 040 552 49 78 mikael@undala.fi Vice ordförande Kristina von Weissenberg 040 455 0655 kristinavw@parnet.fi Sekreterare Vivan Norring-Nyström 0500 837 438 ia@norrskata.com Övriga ledamöter Kaj Ahlbäck 040 736 3373 kaj.ahlback@parnet.fi Bror Berg 040 560 1938 laban1234@gmail.com Stig Kavander 0400 222 187 swkavander@gmail.com Kari Penttinen 050 511 9777 kari@esnet.fi Marianne Saanila 040 722 62 26 marianne.saanila@parnet.fi Maria Simberg-Sörensen 040 825 50 39 maria.ss@parnet.fi Funktionärer: Medlemssekreterare Kaj Ahlbäck (se ovan) Mediekontakt Marianne Saanila (se ovan) Foto/klippbok Stig Kavander (se ovan) Teknikansvarig Resegruppen Parentesens redaktion Parentesens ombrytning Kari Penttinen (se ovan) Asta Lindholm 040 575 31 20 / lindastae@gmail.com Rauni Schleutker 040 520 43 98 / rauni.schleutker@elisanet.fi Aino Mattsson 040 844 06 98 / aino.mattsson42@gmail.com Gunnel Jansson 040 595 72 03 / jansson.gunnel@parnet.fi Maria Simberg-Sörensen Kristina von Weissenberg Beni von Weissenberg Webbansvarig Carl-Gustav Nygårdas carlgustav.nygardas@gmail.com Webbredaktör Lilly Hollstén, lillybirgi@gmail.com 02-4585503 IT-stödperson: Pentti Nyström, 050 566 70 35, pena@norrskata.com Hobbygrupper 2017 Måndagar kl. 13.00 bridge i Seniorboendet på Vapparvägen, med början 2/1 2017. Fredagar kl. 10.45 11.45 boule (boccia) i Kombilas utrymmen (f.d. tandvårdscentralen), Elmgrensvägen 11. Nya medlemmar är välkomna! Fredagar kl. 14.00 vattengympa i Folkhälsans hus med början 13/1 2017. IT, konst, musik och trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna Kontaktpersoner 2017 Boccia/Boule Estrid Enlund 050 346 35 70 Bowling Seppo Rajamäki 0400 46 91 92 Bridge Jan-Erik Bergquist 044 039 28 82 Fotogrupp Lorenz Michael 0400 233 143 NY! Da Capo Rabbe von Weymarn 0400 11 21 93 Encore Maria Simberg-Sörensen 040 825 50 39 Konst Marianne Saanila 040 722 62 26 Stavgång Rainer Wahtera 040 091 2269 NY! Trädgård Pirkko Lehtonen 040 562 14 90 Vattengympa Kari Penttinen 050 511 9777 IT-grupperna Pentti Nyström 050 566 7035 Programgrupperna och gruppledarna för PSP:s månadsträffar 1. Beni von Weissenberg 040 545 14 35 benivw@parnet.fi 2. Mårten Malmlund 0400 71 03 12 marten.malmlund@gmail.com 3. Gunnel Jansson 040 595 72 03 jansson.gunnel@parnet.fi 4. Rainer Wahtera 0400 91 22 69 rainer.wahtera@gmail.com 5. Rose-Marie Lindroos 050 562 54 10 rose.marie48@hotmail.fi Kurt Lindroos 0500 59 40 45 kurt.lindroos475@hotmail.fi 6. Stina Engblom Colliander 0400 71 53 88 stina202@parnet.fi 7. Riitta Seppä 044 373 12 38 seppa.arto@gmail.com 8. Christina Stolpe 040 702 71 62 christina.stolpe@pp.inet.fi 9. Jörgen Hollstén 0400 46 36 64 jorgen.hollsten@parnet.fi 10. Doris Åkerholm 050 372 27 10 doris.akerholm@parnet.fi Siv Nygårdas 040 574 24 31 siv.nygardas@gmail.com Medlem av SPF:s arbetsutskott: Medlem av SPF:s resekommitté Kristina von Weissenberg (se ovan) Asta Lindholm (se ovan) Föreningens webbadress www.pargas.spfpension.fi Nya medlemmar kan anmäla sig direkt till medlemssekreteraren Kaj Ahlbäck, 040 736 3373, kaj.ahlback@parnet.fi eller till föreningens sekreterare Vivan Norring-Nyström, 0500 837 438 ia@norrskata.com OBS! Aktuellt material till Parentesen, t.ex. ändringar i gruppsammansättning eller kontaktpersoner, måste vara redaktionen tillhanda senast en vecka före månadsträffen för att hinna med. Även annat material i form av hågkomster, bilder eller teckningar tas gärna emot av redaktionen med samma förbehåll. Exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A 12 13
Pargasiterna i västerled (del 2) Tisdagmorgonen inledde med lätt snöfall (9 maj!) och illavarslande kyla i luften. Jukka rattade norröver genom Jomala kommun, genom Godby centrum och stannade på gårdsplanen till Taffel. Numera heter företaget Orkla Confectionery & Snacks Finland (Panda Ab + Chips Ab). Ingen visning i fabriken var överenskommen utan det blev bara en vända in i fabriksshopen och visst blev det kö vid kassan. Mot Bomarsunds fästning i Sund kommun gick så färden. Solen glimtade fram emellanåt och det gjorde den just då vi kom upp till Notvik tornet (byggt 1845-1848), som utgör den norra delen av fästningen. Sedan tog vinden och molnigheten igen vid och det blev skyndsamt att söka sig till bussens värme. Bomarsunds fästning byggdes från 1832 framöver. Den blev aldrig färdigt utbyggd. År 1854, under Krim-kriget, anföll franska och engelska flottorna. Fästningen förstördes och därefter har sten från fästningen tagits till diverse byggen. De ruiner som ännu står kvar är representativa stenväggar på en stor areal. Även rester av byn Skarpans utanför fästningen syns i terrängen. Fästningen var alltså ämnad att bli stor och försvara Ryssland för angrepp från söder och väster. Det gick som det gick och numera är hela Åland en demilitariserad zon. På ängen mellan ruinväggarna fann några observanta Pargasiter orkidéväxten Adam-och-Eva. De stod mycket kortväxta och frös mellan hagelskurarna. Bo Åkerholm kände till en rysk begravningsplats på Prästö. Jukka vid bussens ratt hittade fram och vi fick uppleva stora områden reserverade som gravgårdar. Det var under den ryska tiden som det anlades sex olika gravgårdar för olika trosinrikningar i samband med den tid då Bomarsund byggdes. En sällsam ro kunde man känna på dessa stora, delvis skötta, delvis naturliga områden som omgavs av gråstensmurar. Endast enstaka gravstenar märkte ut gravplatser. Då bussen kom fram till Kastelholms slott snöade det blötsnö. Vi hade en timme på oss att se oss omkring på Jan Karlsgården, Kastelholms slott och fängelset Vita Björn. En kvart fick vi snällt sitta och vänta på att snöfallet upphörde och sedan begav sig alla i olika riktningar för att se på de olika sevärdheterna. Kronohäktet i Kastelholm, Vita Björn, byggdes 1784 och är nu ett museum som berättar om fångarnas levnadsomständigheter i häktet. Jan Karlsgården är ett hembygdsmuseum med gårdsbyggnader av den typ som fanns på Åland under andra hälften av 1800-talet. Husens inredning är den bondefolk hade på 1700-1800 talen. De typiska väderkvarnarna finns representerade med flera olika typer. Kastelholms slott omnämndes första gången i skrift 1388. Sin händelserikaste tid hade slottet på 1500-talet då Vasarna tidvis vistades där. Till år 1634 var Kastelholm Ålands administrativa centrum. Flera bränder härjade på Kastelholm och efter branden 1745 började slottet förfalla. Sedan slutet av 1800-talet har flera omfattande restaureringar gjorts, den senaste på 1990-talet. Slottet är numera ett museum. Smakbyn, granne till de ovannämnda sevärdheterna, var vårt följande mål. Lunchen bestod av fisksoppa och Ålands pannkaka. Pargasbördiga stadsdirektören i Mariehamn, Barbara Heinonen, hade lovat ta emot Pargasiterna i stadshuset. Hon var redan på gården och mötte oss i en elegant pinkruby red blus med skor i högklackat ton i ton. Barbara presenterade oss för målningen av Maria Alexandrovna, tsar Alexander II:s hustru, som har givit Mariehamn dess namn 1861. Staden grundades på ett drygt kilometerbrett näs mellan två havsvikar. Stadens landyta är rätt liten, endast 11,8 kvadratkilometer. Invånarantalet närmar sig 12 000. Planläggning och utrymme i staden är också en del av de kommunala problemen. Barbara Heinonen berättade ledigt och initierat om den politiska situationen, om vardagens problem och glädjeämnen i staden och med ens kändes det väldigt bekant med tongångarna, lösningsförslagen och knutarna. Den finlandssvenska problematiken i kommunerna skiljer sig inte så mycket från varandra. Ett stort undantag finns dock: Åland slipper hälsovårdsreformen, landskapet handhar redan hela öns hälsovård. Mariehamns stadsplan är planerad i rutmönster av arkitekt Georg Theodor Chiewitz. Många av trähusvillorna är ritade av byggmästare Hilda Hongell. Lars Sonck har ritat kyrkan, stadshuset och andra officiella byggnader. Aktuellt i dagens värld är hur staden skall växa på sitt begränsade utrymme. Kommunsammanslagningar har aktivt diskuterats. Åland består av en stad, nio landsbygdskommuner och sex skärgårdskommuner. Diskussionerna går vidare i de politiska kretsarna (och Barbara Heinonen berättade moget att hon som tjänsteman inte i detta skede tar ställning till de internt politiska diskussionerna). Samma kväll skulle fullmäktige diskutera huruvida museifartyget, barken Pommern, skall få en torrdocka eller inte. Barbara Heinonen lyckades på ett sakkunnigt sätt berätta om politik och problematik så, att man plötsligt upplevde sig som en del av vardagslivet i Ålands huvudstad Mariehamn. Barbara visade från kartan vad som pågick var i staden, visade oss runt i stadshuset och bjöd på kaffe, äppelsaft och bulle samt hade mycket tid för oss, turister från hennes hemstad. Efter två timmars besök begav vi oss äntligen mot hotellet. Många av oss gick senare på kvällspromenad - och några, som gick förbi Ålands museum hade märkt att det var öppet. Snabbt skickades sms meddelanden och flera kom till museet och fick uppleva vernissagen Arvet av textilkonstnären Keathy Ericsson Jourdan samt samtidigt besöka basutställningen. På hemvägen i den ljusa men kyliga vårkvällen upptäckte vi ett blommande magnoliaträd i skeppsredare Gustaf Eriksons trädgård vid Norra Esplanadgatan. Tredje och sista dagen på Åland: det snöade, flera cm snö låg på gatorna och hustaken (10 maj)!! Vi åkte till Önningeby i Jomala för att bekanta oss med Önningebykolonins målare. Det hemtrevliga konstmuseet, inrymt som en tillbyggnad till stenladugården på Jonesas gård, hade öppnats 1992 och museets eldsjäl konstnär Kjell Ekström berättade livfullt om museet och de konstnärer som funnit sina sommarparadis och sin inspiration just här i denna by. Önningebykolonin var en konstnärskoloni som verkade i Jomala mellan åren 1886 1914. Grundaren till kolonin var landskapsmålaren Victor Westerholm som kom till Lemströms kanal sommaren 1880 och inköpte senare där sommarstället Tomtebo. Han inbjöd finländska och svenska målare till Åland och under de påföljande åren uppstod en konstnärskoloni i byn Önningeby där konstnärerna hyrde in sig i byns gårdar för sommaren. Det var friluftsmåleri, med inspiration från Skagen och Paris, man skapade. Victor Westerholm, Nagubo till börden, målade ofta kossor i björkhagar. Övriga konstnärer som under somrarna vistades i Önningeby var Hanna Rönnberg, Edvard Westman, J.A.G. Acke, Eva Topelius, Elin Danielson- Gambogi och Dora Wahlroos (hon har målat även i Pargas). Vi fick höra intressanta historier om konstnärerna själva samt på vilka vägar tavlorna hittat till detta lilla men mycket med-ryckande museum. Nu var bara hemresan kvar vi hann ändå sticka oss in på ett mat/kaffeställe i en vägkorsning och som överraskningsgäster tömma brödfaten och kaffe-pannan innan vi i god tid väntade i bussen i Långnäs för att få åka ombord på Finnlines fartyg Finnfellow och få en lugn överfart till Nådendal och vidare mot den välbekanta busstationen i Pargas. Tack allihopa för trevligt ressällskap på en upplevelserik, värdefull resa! Det är roligt att resa det gör vi om!! Text och bilder: Gunnel Jansson 14 15
I vår affär hittar du kvalitativa produkter som: Vår salongs sortiment har utvidgats, förutom traditionell vård som t.ex. fotvård erbjuder vi dessutom: RF-Cryo radiofrekvens ansiktsvård, förbättrar hudens elasticitet (Super populär) Diamantpeeling av ansiktet Yumi Lashes - ögonfransböjning Exuviance Kalahari Dibi Age Method Sothys Make up Beni Durrer Make up Välkomna både gamla och nya kunder att förnimma vår salongs lugna och luxuösa atmosfär! 16