Parentesen. april 2017 nr 4 pargasiternas infoblad ANTIKRUNDA!

Transkript

1 Parentesen april 2017 nr 4 pargasiternas infoblad ANTIKRUNDA! 1

2 Resa till Berlin den mars 2017 Berlinfararna utanför slottet Sanssouci i Potsdam. Från vänster: Jukka Hautaniemi, Inger Hautaniemi, Yrsa Nylund, Kalle Nylund, Carita Fonselius, Rauni Schleutker, Elisabeth Wikman, Kaj Ahlbäck, Aino Mattsson, Ulla Ahlbäck, Ann-Mari Lindholm, Björn Lindholm. Bakom kameran Gunnel Jansson Checkpoit Charlie, historisk övergång mellan Östberlin och den amerikanska sektorn av Berlin. Musikrummet i Fredrik den stores slott Sanssouci. En slottssal i återuppbyggda Charlottenburg i Berlin. Vid lunchtid den 14 mars startade tolv stycken glada pensionärer mot H:fors- Vanda flygstation där gruppen kompletterades med två personer, med resmålet Berlin i Tyskland. Vi hade blivit informerade på förhand om att det på Berlins flygplats pågår en strejk denna dag, så vi kom att flyga till Düsseldorf istället och transporterades därifrån med buss omkring 500 km till Berlin. Väl framme i Berlin sent på natten checkade vi in på vårt 4-stjärniga hotell Hollywood Media Hotel beläget i centrum av Berlin på Kurfürstendamm. Varje hotellrum var tillägnat en känd filmsjärna. Efter en kort men välbehövlig natts sömn, Berlin startade vi stilfullt med en champagnefrukost. Därefter bar det iväg med vår svenskspråkiga guide på en rundtur i staden. Berlins sk. närhistoria är kanske den som intresserar vår åldersgrupp mest, och tiden under och efter det sk. kalla kriget mellan öst- och västmakterna. En stadsrundtur ger ju vanligen en fin bild av en stad, så ock denna tur där vi passerade flera kända sevärdheter. Den delvis sönderbombade Kaiser- Wilhelm-Gedächtniskirche med ny tillbyggnad, välkända stora varuhuset Ka-Dee-Vee, delar av Berlinmuren vilka är bevarade på några ställen. Symbolen för krigets framfart: ruinen av Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche och det nya tornet. Till vänster den nya, moderna, kyrkan delades ju efter andra världskrigets slut i Öst- och Västberlin med den mycket omtalade Berlinmuren. Västsidan var sedan delad mellan segrarmakterna Frankrike, Storbritannien och USA, alla med övergångsplatser till östsidan. Vi besökte den kanske mest kända gränsposten Checkpoint Charlie. Intill platsen där Hitlers bunker var belägen ligger förintelsens minnesplats. Ett m2 stort område med 2711 mörkgrå betongpelare från år Vidare till Potsdamer Platz, tyska och franska domkyrkorna, Friedrichstrasse, konserthuset, Nikolaviertel, Alexanderplatz och naturligtvis TV-tornet, där vi senare kom att inta denna resas avslutningsmiddag. Rundturen fortsatte förbi domkyrkan (Berliner Dom) längs boulevarden Unter den Linden ända fram till Brandenburger Tor (symbolen för gränsen mellan Öst- och Västberlin). Vi korsade floden Spree flera gånger på väg mot Hauptbahnhof, varifrån vi fortsatte till regeringskvarteren och parlamentshuset där Europas mäktigaste kvinna Angela Merkel har sitt arbetsrum. Den mycket informativa rundturen avslutades med en lunch med tysk husmanskost på en restaurang vid namn Krombach. Eftermiddagen var fri för egna strövtåg, undertecknad med hustru besökte Berlins Zoo i vackert vårväder. Följande dag bar det iväg till Potsdam, grannstad till Berlin, som efter kriget låg på Fredrik den Store eller Fredrik II av Preussen ( Alter Fritz ) ( ) samlade bl.a. på snusdosor Denkmal für die ermordeten Juden Europas. Betongblocken återspeglar den form judiska gravstenar vanligen har. 2 3

3 Kultur över generationsgränser östsidan och som idag är ett av UNESCOs världsarv. Staden ligger intill floden Havel och är känd som det tyska kejsardömets och det kungliga Preussens residensstad. Vi blev guidade genom ståtliga slottssalar och blev upplysta om Fredrik den stores bravader på hans sommarresidens Sanssouci av en lokal guide som talade engelska med tysk brytning (ibland svårförstått). Slottet omges av en ståtlig park som tyvärr ännu var i vinterskrud, men stor till ytan. Potsdam och slottet Cecilienhof är kanske ändå mest känd för Potsdamkonferensen som hölls här 1945 av andra världskrigets segrarmakter: här träffades Churchill, Truman och Stalin. Tyvärr kom man inte in i slottet där en stor renovering pågår. Potsdam-turen avslutades med lunch i de sk. holländska kvarteren på restaurang Den Flygande Holländaren. Nästa dag var vikt för egna utflykter, vi hade fått biljetter till utställningen Story of Berlin, en historik om Berlin under kriget, som besöktes. Följande dag var det igen slottsbesök: Schloss Charlottenburg, sommarresidens för Preussens kungar och bl.a drottning Sophie, vars spännande historia vi fick höra. Slottet ockuperades i tiden av Napoleon. I den roterande restaurangen Sphere (ett varv på en timme) på 207m över staden i TVtornet (höjd 368m) intogs som avslutning på resan en tre rätters middag. Vädret var klart, så man kan säga att staden låg för våra fötter. Vårvädret gynnade oss mestadels och som helhet var det en trevlig resa i trevligt sällskap, att minnas och smälta. Nedtecknat av en som var med på resan, Björn Lindholm Middag i kvällssolens sken uppe i Östberlins stolthet, TV-tornet. Runt bordet från vänster: Ulla Ahlbäck, Inger Hautaniemi, Jukka Hautaniemi, Kalle Nylund, Yrsa Nylund, Aino Mattsson Finlands 100 år av självständighet kan firas på många sätt, ett av dem är en idé som går ut på att förena gamla och unga via berättelser om hur det var förr. I Pargas har det inneburit ett samarbete mellan fyra pensionärer och en klass åttaåringar i Malms skola under Paola Frabonis överinseende. Elevernas lärare Susse presenterade först sin klass och önskade oss varmt välkomna. Sedan delade Paola in oss i fyra grupper med en gamyl och fyra elever i varje grupp. Vi sökte oss till olika ställen i skolhuset där bägge parter ostört kunde bekanta sig med varandra. Tanken var att genom detta möte mellan generationer och utifrån en jämförelse med hur det var förr upptäcka vad som har förändrats och vad som är lika. Eleverna hade förberett vissa frågor, men ganska snart avvek åtminstone min grupp från upplägget, och vi pratade och berättade turvis om stort och smått, men framför allt om vår skola och vår fritid, om umgänget med våra vänner, lekar, om klädsel, om matvanor och inte minst om dumheter och hyss. När det blev dags för lunch hade vi blivit så varma i kläderna att det var riktigt svårt att slita sig från berättandet. Vi äldre kunde konstatera att skolans matsal med sin självservering skilde sig åtskilligt från våra erfarenheter. Eleverna lotsade oss med milt överseende att hitta rätt bland det rikliga utbudet. Och när vi sedan måste skiljas från varandra kändes det bra att veta att vi snart skulle ses efter att på var sitt håll ha bearbetat allt det nya. Återseendets dag var inne cirka fyra veckor senare på biblioteket i form av en liten fest. I ett häfte med foton från vår dag tillsammans fanns teckningar och bidrag nedskrivna av alla elever om sådant som hade gjort intryck på dem vid vårt besök. Här återges några betraktelser som väldigt bra visar vad som engagerar en elev i årskurs 2. Förr sparkade eleverna fotboll på rasterna och simmade i Sundet och när det ringde in så sparkade dom bollen i sundet så lärarna fick hämta den med båt. Ett annat omtyckt hyss var att cykla till Sattmarksbron och balansera på räcket. I skolan fick dom skolmat men dom måste ha med sig mjölk och bröd. Dom åt vid pulpeten. En annan skriver: Dom hade dubbla pulpeter i skolan så man satt två stycken tillsammans. Och en elev är detaljerad när det gäller menyn: Det här åt dom i skolan: välling, ärtsoppa, köttsoppa. --- En häst med vagn hämtade maten som var i en mjölkkanna. Att den som är född på 1940-talet minns sin första banan eller hur begärligt ett upphittat begagnat tuggummi kunde vara har också gjort ett djupt intryck. Matematik hette räkning. På morgonen satte läraren eld i kakelugnen. Dom bar in vatten, dom gjorde barkbåtar. Att man gick i skola på lördagarna och att den som busade fick stå i skamvrån har väckt tankar. Likaså att man skrev med bläckpenna och inte kunde gumma. Hos eleverna som i dagens skola jobbar med datorn Chromebook väckte det förvåning att vi äldre inte ens hade en egen telefon. Att det var krig när några av oss äldre var barn eller s.k. krigsbarn ledde till många frågor och illustrationer i häftet. Dom hade svarta gardiner när det var krig för att ryssarna inte skulle bomba deras skola med flygplan och slänga bomber. En annan elev tar fasta på att det i Sverige fanns många familjer som tog emot krigsbarn. Vi fyra som hade glädjen att möta dessa omedelbara, gästfria och genuint intresserade elever i åk 2 i Malms skola tackar klassläraren Susse, kreativitetsodlaren Paola och Sydkustens platschef Lena Långbacka för ett givande möte över generationsgränserna som gav oss alla många härliga minnen och nya vänner! Marianne Saanila Överst ser vi Marianne Saanila som förklarar, följande bil neråt djupt böjda ryggar med Kurre Långbacka och under honom syns Folke Pahlman instruera medan Paola Fraboni hjälper sina adepter. 4 5

4 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2016 Styrelsen Ordförande Mikael Reuter Vice ordförande Kristina von Weissenberg Sekreterare Vivan Norring-Nyström Övriga ledamöter Kaj Ahlbäck Bror Berg Stig Kavander Kari Penttinen Marianne Saanila Maria Simberg-Sörensen Funktionärer: Medlemssekreterare Kaj Ahlbäck (se ovan) Mediekontakt Marianne Saanila (se ovan) Foto/klippbok Stig Kavander (se ovan) Teknikansvarig Resegruppen Parentesens redaktion Kari Penttinen (se ovan) Asta Lindholm / lindastae@gmail.com Rauni Schleutker / rauni.schleutker@elisanet.fi Aino Mattsson / aino.mattsson42@gmail.com Gunnel Jansson / jansson.gunnel@parnet.fi Maria Simberg-Sörensen (se ovan) Beni von Weissenberg ( / benivw@parnet.fi) Kristina von Weissenberg (se ovan) Webbansvarig Carl-Gustav Nygårdas carlgustav.nygardas@gmail.com Webbredaktör Lilly Hollstén, lillybirgi@gmail.com IT-stödperson: Pentti Nyström, , pena@norrskata.com Hobbygrupper 2017 Måndagar kl bridge i Seniorboendet på Vapparvägen, med början 2/ Onsdagar kl boule i Kombila, Elmgrensvägen 11, med början 11/ Nya medlemmar är välkomna! Fredagar kl vattengympa i Folkhälsans hus med början 13/ IT, konst, musik och trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna Kontaktpersoner 2017 Boccia/Boule Estrid Enlund Bowling Seppo Rajamäki Bridge Jan-Erik Bergquist Fotogrupp Lorenz Michael NY! Da Capo Rabbe von Weymarn Encore Kurt Långbacka Konst Jan-Erik Bergquist Stavgång Rainer Wahtera NY! Trädgård Pirkko Lehtonen Vattengympa Kari Penttinen IT-grupperna Pentti Nyström Programgrupperna och gruppledarna för PSP:s månadsträffar 1. Beni von Weissenberg benivw@parnet.fi 2. Mårten Malmlund marten.malmlund@gmail.com 3. Gunnel Jansson jansson.gunnel@parnet.fi 4. Rainer Wahtera rainer.wahtera@gmail.com 5. Rose-Marie Lindroos rose.marie48@hotmail.fi Kurt Lindroos kurt.lindroos475@hotmail.fi 6. Stina Engblom Colliander stina202@parnet.fi 7. Riitta Seppä seppa.arto@gmail.com 8. Christina Stolpe christina.stolpe@pp.inet.fi 9. Jörgen Hollstén jorgen.hollsten@parnet.fi 10. Doris Åkerholm doris.akerholm@parnet.fi Siv Nygårdas siv.nygardas@gmail.com Medlem av SPF:s arbetsutskott: Medlem av SPF:s resekommitté Kristina von Weissenberg (se ovan) Asta Lindholm (se ovan) Föreningens webbadress I redaktionen för detta nummer Maria Simberg-Sörensen, Kristina von Weissenberg. Ombrytning Beni von Weissenberg OBS! Aktuellt material till Parentesen, t.ex. ändringar i gruppsammansättning eller kontaktpersoner, måste vara redaktionen tillhanda senast en vecka före månadsträffen för att hinna med. Även annat material i form av hågkomster, bilder eller teckningar tas gärna emot av redaktionen med samma förbehåll. Exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A 6 7

5 RESOR VÅREN och SOMMAREN 2017 HEMLIG RESA tisdag Start 8.30, tillbaka senast kl. 18. Pris 65 e. En plats kvar, tas på väntelistan. Betalning på Astas konto genast. ÅLAND 8-10 maj måndagonsdag. Launokorpis buss startar från busstationen kl. 9 tillbaka är vi ca kl. 20 på onsdagen. Vi är välkomna till Andersudde! Några ryms ännu med. Två nätter, buss från Pargas, båt, middag ankomstdagen, lunch i Smakbyn (Kastelholm, Bomarsund), Önningebyn med guidning 335e. Mer program på kommande. Betalas på Astas konto före TRÄDGÅRDSRESA måndag 22.5 till Gullranda och Rytsälä trädgård, en privat, stor och fin trädgård med mycket planteringar, lunch och kaffe 45e (betalas i bussen). Tid Anmälan senast vecka 18. TEATER söndag Fira Finlands 100 år med Okänd soldat, Harparskog, Hangö udd. Bussen startar kl Buss, teater, ärtsoppa, kaffe + munk 57 euro med 30 deltagare. För krigsveteraner är föreställningen gratis. Hörselslinga och hjälpare finns på plats. Kläder efter väder. 3 platser kvar. Möjlighet att promenera krigsstigen invid läktarområdet. Anmälan senast vid aprilmötet. Betalning på Astas konto senast TEATER lördag kl. 14, ÅST PIAF - jag ångrar ingenting. Edith Piaf tolkas av Emma Klingenberg och Sarah Nedergård. Emma spelade Maja i Stormskärs Maja och Sarah sågs i Hair och som Maria på Raseborgs sommarteater. Bussen startar kl. 13. Anmälan senast under mötet i maj. Pris 38 euro + buss. Betalning på Astas konto i maj. LILLAJULSKRYSSNINGEN med GRACE tisdag kl onsdag kl Hytter A 1 p 65,50 A 2 p 54,50 per person A 3 p 52,85 B 1 p 57,50 B 2 p 50,50 + buss. Mer information i september. Resorna finns på vår förenings hemsida. Läs i God Tid om förbundets och våra andra föreningars resor. - Bussen kör alltid Kalkvägen om inget annat meddelas. - Kom ihåg att meddela ev. restriktioner gällande mat samt påstigningsplats om annan än busstationen! - Anmälan är alltid bindande. - Resan annulleras om inte tillräckligt många anmäler sig. - Kom med och ha roligt hälsar resekommittén: Asta Rauni Aino Gunnel Det sägs - och det med rätta - att den som aldrig varit i Paris om våren har gått miste om en stor förlust! - Havet är till stor nytta. Utan det skulle man till exempel inte kunna komma ut till alla öarna i skärgården. - Det fina med longitud och latitud är att när någon håller på att drunkna kan han tala om var han befinner sig och då blir det lättare att hitta honom. - I Italien finns det vendetta. Det är när två släkter ideligen utrotar varandra därför att de blivit ovänner. HÄNDELSEKALENDERN våren 2017 Onsdag 19.4 Månadsträff på Brankis kl Grupp 5 Tisdag 25.4 Hemliga resan. Start kl. 8.30, tillbaka senast kl Tisdag 25.4 Pensionärsförbundets vårmöte i Vasa Onsdag 26.4 Öppet hus på FysioGYM, Kati Kallio kl (PIF-Center) Tisdag 9.5 Styrelsemöte på Humana kl Mån-Ons Ålandsresa, Andersudde Måndag 8.5 Gullranda, trädgård Onsdag 17.5 Månadsträff på Brankis kl Grupp 6 Söndag 30.7 Teater. Okänd soldat. Harparskog. Bussen startar kl Onsdag 20.9 Månadsträff på Brankis kl Grupp 7 Onsdag Kombiföreläsning, Svensk språkvård i Finland fr.o.m Stadshuset kl Onsdag Månadsträff på Brankis kl Grupp 8 Onsdag 8.11 Kombiföreläsning, Jägarrörelsen Stadshuset kl Onsdag Månadsträff på Brankis kl Grupp 9 Onsdag Månadsträff på Brankis kl Grupp 10 Hej alla glada pensionärer! För alla idrottsintresserade pensionärer finns det möjlighet att bekanta sig med FysioGYMs utrymmen onsdagen den 26.4 kl i PIF-Center på Industrigatan 11. Katja Kallio berättar om vilka motionsmöjligheter det finns för pensionärerna i FysioGYM. Vi gör en kort rundvandring i utrymmena varefter det blir en ca min lång rörlighetsträning i hallen. Bekväma kläder behövs. Därefter bjuds det på kaffe. Hjärtligt välkomna. Katja Kallio obs! ALLA VÄNNER I GRUPP 7 som numera är grupp 6 Tisdagen den 9.5. träffas vi kl i Seniorstugan för att planera programmet och dela ut uppgifter till pensionärernas majmöte den Temat för mötet har jag tänkt att kunde vara nostalgi, d.v.s. att minnas gamla tider, så fundera gärna på förslag och idéer. Välkomna och varm hälsning från Stina E-C Plockat från svenska skoluppsatser ungefär i mitten på förra seklet. Handlar om geografi. 8 9

6 Aktiv skribent och släktforskare ännu vid 90 En dikt Har du känt vardagens stilla lycka, du vandrar på livets allfartsväg. Har du känt den lugna vardags lyckan, i hägnet av ett älskat hem. Älderdomen Vackrast är ålderdomen, då den utan större möda vare sig lekamlig eller andligt hänsende. Stilla låter dagarna komma och gå. Då den lik kvällsolen redan svalnat, efter en het himlavandring kastar en blick tillbaka. Dagsverket är färdigt och gått. Hemmet Sköna hem där livets rosor dofta. Sköna hem till dig flyr tanken ofta. Du är målet för mitt hjärtas längtan, och var en jag är, till dig står min trängtan. Genom sommarnatten Ett fårat ansikte blir ungt igen. Dimman likt snärjande spindelväv över vatten. Skriven av Arthur Lindholm, Attu Var arbetare och arbetsledare på gården. Född 1894 dog1986. Tyckte om att skriva dikter. I maj fyller hon nittio år men ligger minsann inte på latsidan. Skrivandet går nämligen inte ur Ruth Johansson. Hon gillade att skriva redan som 12-åring i skolan, har alltid skrivit och då hennes man för några år sedan dog tog hon upp skrivandet igen - mest för skrivbordslådorna som hon säger. Pensionärstidningen Parentesen har under åren fått ta del av åtskilliga artiklar och dikter. Det har handlat om skolmaten eller julfirande förr i tiden, om minnen från krigstiden. Ruth härstammar från en jordbrukarfamilj i Pargas, Mörkby Östergård i Seivis. Skolgången inleddes i Tara småskola, dit det var 2-3 km att gå, senare blev det Sunnanberg skola och Sarlinska samskolan. Butiken i Sunnanberg beskriver hon livligt i en 2-sidor lång dikt Handel och vandel förr och nu. Där fanns allt från sockertopp till lamapaitur det senare har t.o.m. undertecknad med fasa burit. Före giftermålet jobbade Ruth som postfröken. Efter att barnen flugit ut jobbade hon 21 år på Axo och var också pikku-lotta under kriget. Hon minns att de hade evakuerade från Åbo boende hos sig och fick tränga ihop sig så att alla rymdes. Dikt eller prosa båda går lika behändigt. Diktandet har hon från mödernet. Ruth har hela sitt liv varit aktiv i Storgårdsmarthorna i Pargas och tillägnade föreningen en två sidor lång dikt till 100-års jubiléet år Några resor till Tyskland och Österrike är dokumenterade i diktform. Ett sjukhusbesök i Åbo med alltför lång väntetid resulterade i en dikt som läkaren fick ta del av. Sin släkt har hon forskat i hela sitt liv och har i sitt arbetsrum en försvarlig mängd material, som hon därtill har god ordning på. Hon vet exakt var det ena eller andra dokumentet finns. Ruth är inte rädd att säga ifrån om hon anser sig bli orättvist behandlad tar hon utan att tveka till pennan. Än har det gällt beviljandet av kommunal taxitransport, än svenska språket i sjukvården. Ingen säljer mig är ett av hennes motton. Även om man som hennes man gjorde, behärskade finskan i arbetslivet, kan den vara som bortblåst när ålder och sjukdom slår till. Om pensionärsföreningslivet påpekar hon att förr hade vi så roligt, det var teater och dans och tokigheter och alla var med. Medlemmarna kunde gärna fås att skriva mera i sin tidning, det ska inte vara så himla noga, huvudsaken är att det är roligt, säger hon. Intervjuad av Maria Simberg-Sörensen 10 11

7 TELEFONEN SAMLANDETS GLÄDJE. En pratstund med Siv Fagerlund om gamla saker. Mitt första minne av telefonen var att den satt fast på väggen i köket, numret var Hyvilemp 56. Då den ringde var svaret 56. I vår by, Mörkby fanns två telefoner, nummer 47 var i granngården. Min morfar som bodde i Mustfinn hade Hyvilemp 26 med två ringningar, gården hade en. Telefonen då innebar många gånger att ha koll på varandra, ibland litet för mycket. Hyvilempcentralen förmedlade vidare till andra centraler. Telefonens användning var bra vid sjukdomsfall. En gång blev en flicka ormbiten och de hade ingen telefon så man kom hit för att kalla på hjälp. Ofta gick vi med telefonbud till dem som var utan. Under kriget var min far inkallad på Åland och kunde ringa hem. Fortsättningskriget var han vakt på Hyvilemp central. Vi hade också evakuerade från Åbo som anlitade vår telefon. På senare år beställdes varor från Grönroos i Sydmo, och man fick dem hem till köket. När det blev åska, sattes en spik uppe vid klockorna, de skulle väl hjälpa mot blixtnedslag. På femtiotalet slog blixten ändå ner, den kom in genom ledning och gjorde telefonen obrukbar. Senare kunde man dra ut stöpseln. Men snart är trådtelefonen ett minne blott. Nu är det mobilen som gäller och den används till lust och leda. Den första mobilen var rätt stor att bära med sig, för stor att ha i fickan. Men den fungerade och hade fler användningsmöjligheter. Dagens små telefoner är för många en trygghet, lätta att ha i fickan eller bredvid sig vid sängkanten. Med dem når man inte bara 112 utan också släkt och vänner som man kan prata en stund med. Du kan ta bilder med dem, skicka och ta emot meddelanden. Vad som retar mig många gånger är när man ringer och ingen svarar utan man uppmanas läsa in sitt meddelande efter signalen. Många gånger kan telefonen ringa på en fest stäng av! Många tror att man måste vara anträffbar dygnet runt men det är fel koppla av! Nu är det den vandrande mobilen som ofta ses ute på sta n. Är du bjuden på en middag sitter alla och knäpper på sin mobil, också ett sätt att umgås! Stäng av mobilen för samtal öga mot öga så länge du har någon mittemot dig, en som svarar. Något att tänka på! Pargas 28/ Ruth Johansson Vi lever omgivna av ting, som är döda ända tills vi fyller dem med liv. (Gustaf Widén: Tingens själ, Hbl ) Ordet gammal vad betyder det för dig? Jag har inte tidigare haft en positiv inställning till ordet gammal, men i 18 år har jag nu som pensionär fått göra vad jag vill, jag har haft tid att skriva, tid att läsa, tid att resa och tid att syssla med kultur. Mina tankar om att vara gammal har småningom förändrats och jag är i dag mycket glad och nöjd att få leva som äldre i välfärdslandet Finland. Jag har svårt att uppfatta ålder, jag förstår inte riktigt att jag är gammal. Ibland känner jag mig som barn eller tonåring och ibland som mycket gammal och allt däremellan. Någon har kallat det att åka hiss mellan sina åldrar. Det är bra att inte stelna i någon form utan försöka upprätthålla nyfikenhet, spontanitet och ett levande intresse för människor och samhälle. Ordet sak vad tänker du på? En sak är också ett föremål. Jag har vuxit upp i ett hem med mycket saker och många böcker och jag har levat i en bybutik där det ju fanns otroligt mycket saker. Mamma och pappa omhuldade sina saker med omsorg och omtanke och jag lärde mig att uppskatta hemmet och allt som fanns där. Pappa var mycket noga med sina föremål, petnoga tyckte vi barn, saker skulle sparas och fick absolut inte gå sönder, vilket de ju ibland gjorde. Mamma, å sin sida, var en generös person, som älskade att ge presenter utan att kräva någon motprestation. När uppstod intresset för gamla saker? Mitt intresse uppstod nog genom pappa. Han och hans tre syskon blev tidigt moderlösa, hans far blev sjöman för att klara uppehället, hemmet splittrades och barnen placerades som arbetskraft i olika familjer. Trots den svåra bakgrunden betraktade han sitt hem nästan som ett heligt ställe där allting skulle sparas. Jag förundrades över hans vördnad för barndomshemmet och kände att det var en vacker känsla, som blev en del av det arv han gav mig. En gång frågade han mig om det fanns något jag ville ha från hans hem och jag svarade: två par nötta barnskor från vinden, ett vackert skuret grönt kavelbräde och några av farmors vykort. Skorna med sina träsulor berättade om hans barndom och rörde mig djupt. En av mina fastrar hämtade lyriken in i mitt unga liv, detta är jag henne oändligt tacksam för! Vilka saker är speciellt intressanta? Ta t.ex. den mycket slitna, gamla matskålen av trä, som på vardera sidan, under otaliga måltider har nötts av två skedar (också av trä?). Den har en underbar patina och berättar om hur två personer i åratal har suttit mittemot varandra och ur samma skål ätit sin måltid. I min vision ser jag ett litet mörkt rum, något slags pörte, och man äter sin måltid under djup tystnad. Och den ståtliga spegeln prydd med gamla tidningsurklipp på finska och svenska, som berättar om viljan och lusten att i sin tillvaro skapa någonting vackert och om förmågan att använda de material som fanns tillhands: tidningsurklipp, spegelbitar och bitar av sönderslaget porslin och glas, karamell- och glanspapper, skickligt gjorda träsniderier, litet målfärg och träget tålamod. Och varför samla på nycklar? Vad betyder de? Ja, man kan ju låsa upp och behöver inte bli instängd. När dörrar öppnas kan man göra nya oanade upptäckter, som kan förändra livsresan i en eller annan riktning. När började ert samlande? Det var år 1970 när Bjarne och jag var på väg till Dalarna. På den tiden fanns det inte det som vi dag kallar gårdsloppis men vi såg en skylt där det stod att på den här gården kan man köpa gamla saker. Vi svängde in på vägen och jag köpte en flaska med en vacker etikett, flaskan blev mitt första medvetna samlarobjekt, som senare resulterade i en större samling flaskor (ca 250) med etiketter. Gamla flaskor med etiketter kvar är det i dag ganska ont om. De tavlor vi köpt till vårt hem har sin grogrund i den tavla min pappa köpte 1943, nämligen Ali Munsterhielms målning av Åbo domkyrka. Då och då köpte de en vacker tavla till barndomshemmet och jag har förundrat mig över deras sinne för estetik, Varifrån fick de den förmågan? Men ju äldre jag blir 12 13

8 desto tacksammare är jag för de värden de har gett oss i arv. Kan du sätta en rubrik för ert samlande? Icke av bröd allenast lever människan Upptäckten av vackra och speciella föremål som skapas i miljöer där kampen för det dagliga brödet är en del av tillvaro började så småningom intressera mig mest av allt. (Folkkonst) För att få en god livskvalitet behöver vi alla få skapa eller leva nära det som är vackert. Icke av bröd allenast Så var min tanke medan jag växte upp och det var en stor glädje för mig när jag förstod att just så är det! Det gav mig också ett sådant hopp för mänskligheten, för jämlikhet och för vår överlevnad. Icke allenast av bröd Är det saken eller historien bakom saken som är viktigast? Samtidigt ger samlandet en kontinuitet åt tillvaron: medan människor sjunker undan och virvlar bort som stoft i vinden levar tingen vidare (Gustaf Widén) Föremålet och dess historia hör ofta intimt ihop. Ta t.ex. vår gamla hyvel från 1775 från Houtskär, som fanns just på den tiden när man på orten brände en kvinna, som sade sig vara oskyldig, på bål. Vad tänkte och kände människorna på hyvelns tid när en sådan händelse inträffade? Eller vår lilla, gamla gumma, 14 cm lång, svärtad och gjord av gammalt trä, vars ansikte och händer berättar om ett strävsamt liv med många umbäranden. När jag rör henne känner jag starka vibrationer av fattigfinland. Historien talar genom föremålet och väcker minnen som vi kanske inte ens var medvetna om att vi hade. Har du skrivit ner historien? Jag har skrivit om människor, om kvinnorna i hembyn och om min pappa men inte om föremålen. Det är något jag måste göra! Datorn är ett bra hjälpmedel, men jag kan ännu inte tillräckligt mycket för att kunna göra en bra dokumentation. Men vår sonson har lovat hjälpa mig så jag ser tiden an med tillförsikt. Har ert samlande kostat d.v.s. pengar? Ibland har det kostat också tid! Tavlan med skärgårdsmännen, målad av en konstnär från Roslagen, är ett exempel på det. Vi såg den i ett galleri i Stockholm och jag visste genast att det skulle bli vår tavla. Det resulterade i en resa hem för att hämta pengar, sedan blev den hos vår son i Stockholm det var på den tiden när man inte fick hämta in värdesaker utan att betala tull - två år senare tog vi hem tavelduken och en resa senare hämtade vi ramen. Naturligtvis kostar det litet pengar att samla men vi köper aldrig någonting utan att ha de pengar som behövs och under längre tider köper vi en sak i taget. Allmogeföremål hör ju inte heller till de dyraste samlarobjekten. När man samlat i 50 år vet man till vad och varför man vill ha ett föremål. Vi hoppas naturligtvis också att våra samlingar skall glädja generationerna efter oss. Vad vill du ge som råd åt en yngre generation? Det handlar om livets grundvillkor. Någon har levat före mig, någons händer ska smeka den vita skålen långt efter att jag är borta. Vem påstod att ting saknar själ? (Gustaf Widén) Rådet är mera till oss föräldrar, att med omsorg och varsamhet d.v.s. med kärlek försöka ge vidare en känsla av rötter till barnen, en bra känsla för hem och samhälle. I dagens slit-ochsläng-värld är det viktigare än någonsin att ha fästen i livet. Det hoppas jag att vi skall kunna ge våra ungdomar! Intervju: Kristina von Weissenberg Siv berättar och ger sin bild av samlandets glädje och betydelse för kommande generationer Spegeln med de märkliga dekorationerna. Bredvid ses den gamla hyveln från Här är träskålem som varit i flitig användning då för länge sen. Den lilla skon med slutsliten trädsula. Snedgången och lappad några gånger. Det första köpet av ett samlarobjekt. Trägumman som vittnar om ett slitsamt, fattigt liv någonstans

9 Café Nathali Välkommen till det hemtrevliga Caféet med hembakta munkar, kakor, pajer mm. Alla söta bakverk bakar jag på smör, grädde, äkta choklad och min egen kokta sylt. Jag gör också på beställning kakor, smörgåskakor mm till fest eller sorg. Vi serverar special kaffe. Välkommen! Storgårdsgatan 3 tel TyygiLyylit on perinteinen kangaskauppa. Valikoimaamme kuuluu sisustus-ja vaatekankaiden lisäksi ompelutarvikkeet, verhotarvikkeet sekä valmiita sisustustuotteita. Teemme itse pieniä sarjoja uniikkeja tuotteita sisustukseen. Ompelemme tilauksesta sisustustekstiilejä. TyygiLyylit är en traditionell tygbutik. I sortimentet finns inrednings- och klädtyger samt sytillbehör, gardinmaterial och färdiga inredningsdetaljer. Vi gör egna små serier unika detaljer till inredning. Vi syr också inredningstekstiler på beställning. Arkenakin voi pukeutua kauniisti ja mukavasti ompelupalvelu korjaustyöpalvelu pukeutumisneuvoja naisille sekä miehille sisustusneuvoja Kaikki tämä nyt saman katon alla 16 Klä dig vackert och bekvämt även i vardagen sömnadshjälp reparationsarbeten klädselråd inredningstips Allt detta nu under samma tak