PARENTESEN. Foto: Pirkko Lehtonen

Transkript

1 PARENTESEN oktober 2017 nr. 7 Österländska impulser 2 Hundra år av finlandssvensk språkvård 5 Ordet är fritt och brett! 8 Bowlarna i Mariehamn 9 Ordförandens spalt 10 Händelsekalendern 10 Resor hösten Styrelsen och funktionärerna 12 Hobbygrupperna 13 Pargasiterna i västerled 14 Foto: Pirkko Lehtonen 1

2 Österländska impulser Buddha figurer och en thangka målning Tiibetin taiteen keskus med Maarit Vainio som ciceron Mask Tempelsalen Thangka målning 2

3 Reseledare/guide Rauni Schleutker har varit fantastisk med att hitta på olika resmål. Hon har introducerat Pargasiterna till resor till olika kyrkor och kyrkosamfund under det senaste året. Vi har gjort guidade besök till de lutherska kyrkorna i Åbo: Domkyrkan, Martinskyrkan och Konstkapellet (Hirvensalo), Ortodoxa kyrkan vid Åbo salutorg, Katolska kyrkan i Åbo, Synagogan i Åbo. I september 2017 var det dags att bekanta sig med Buddhatemplet i stadsdelen Moisio i Åbo. Tisdagen den 26.9 äntrade 23 st Pargasiter Molle Mollgrens buss och färden gick mot Kurala byabacke i Åbo för förmiddagskaffe och nybakt bulle. I grannrummet höll mamma/barngruppen musiklekskola och mången mild blick riktades mot de små liven som försökte trumma takten mitt i en skrammelorkester. Vädret var höstligt och solen tog fram de fantastiska gula färgerna i naturen då resan gick vidare mot Alastaro, en kommun norr om Åbo med ca 3000 invånare. Alastaro är sedan 2009 införlivat i Loimjoki (Loimaa) stad. Konstnär, kompositör, musiker och samlare Pekka Airaksinen har samlat nepalesiska och tibetanska föremål sedan 1974 och har ställt ut dem i Tiibetin taiteen keskus som är inrymd i Alastaron Dharmakeskus som är belägen i en gammal folkskola. Museichef Maarit Vainio mötte oss på gården och berättade att vår grupp var den första större gruppen som hittade museet. I huset finns två stora salar fyllda med ca 200 föremål. Föremålen utgörs av thangkamålningar, statyer, ritualföremål och instrument. Maarit Vainio berättade om föremålen och tankar och inställningar inför de olika Buddha-figurerna och om den filosofiska tro buddhismen är. I huset hålls även meditationskurser. Från denna mycket speciella utställning fortsatte färden vidare några kilometer till Wanha Kanala, ett matställe på Mäkiläs Kanta-Loimaa kyrka Vid Kanta-Loimaa kyrka stannade bussen. Kyrkan är stor och ståtlig men var stängd, så vi beundrade skålgroparna (även kallas älvkvarnar ) från bronsålderstid som finns inhuggna i flyttblock och berghällar utanför kyrkomuren. Den gamla folkskolan i Alastaro, som nu inrymmer det meditativa Dharma keskus och museet gård. Lunchen bestod av god husmanskost och mången köpte ett tjog ägg eller nygräddade munkar eller semlor med sig hem som ätbart reseminne. Djupet på groparna varierar från någon millimeter till över 50 mm. Den vanligaste tolkningen av groparnas funktion är att de spelat en viktig roll inom fruktbarhetskulten under den hedniska bronsåldern. Ett antagande är att man rituellt malde sädeskorn i dem eftersom de flesta ligger i anslutning till forntida åkrar. Skålgropsstenar antas alternativt vara offerstenar 3

4 eller blotstenar.sedan blev det dags att åka till buddhatemplet i Moisio stadsdel i Åbo. Lootuksen Sydämen Temppeli. Templet finns på en åker helt nära en trafikerad väg. Templet blev färdigt 2013 och har flera gånger varit utsatt för förstörelse bl a en anlagd brand. På gårdsplanen finns ett lusthus med en marmorstaty föreställande medkänslans gudinna Ba Ta Quan The Am. Ett tornhus är under uppbyggnad. Det kommer att användas som begravningsplats. Inne i templet fick vi information av en finsk talesman för samfundet, psykoterapeut Ari Vuokko, om att det bor två munkar i huset (de var båda resta till Sverige för tillfället). Till samfundet hör ca 900 personer men ibland är bara en person per familj medlem fastän hela familjen är delaktig i samfundet. Templet har byggts för att användas främst av vietnamesiska buddhister. Det finns ca 2000 vietnameser i trakten, men en del av dem är katoliker. Inne i tempelsalen var det mycket varm stämning och buddhafigurer, blomkransar och gyllene detaljer var starkt upplysta. Äkta plast berättade Ari Vuokko om materialet. Samfundet bjöd efter introduktionen på läckra vårrullar och te. Hemfärden utgjorde raka spåret till Pargas och höstsolen ledsagade vår väg fastän mörka regnmoln lurade vid horisonten. Igen hade en lyckad resa gjorts. Det finns så oerhört mycket att se och uppleva i vårt vackra land. Gunnel Jansson medresenär Jag vill sända ett stort tack till reseflickorna som ordnat den trevliga resan den 26.9 till Kurala- bybacke, Alastaro o Moisio, mycket intressant utställning på Tibetansk konst och Buddisttemplet samt all god mat som vi blev bjudna på under resan. Hälsar Ann-Mari Lindholm 4

5 Hundra år av finlandssvensk språkvård Mikael Reuter Seniorföreläsning Den 6 november 1917 undertecknade Hugo Bergroth förordet till boken Finlandssvenska. Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift. Boken kan ses som det grundläggande verket för finlandssvensk språkvård och den har i decennier varit en vägvisare för alla dem som professionellt arbetat med att värna om finlandssvenskan. Författaren skrev i förordet bl.a. Det hade varit i hög grad önskvärt, att manuskriptet före tryckningen kunnat underkastas en ytterligare revision av kompetenta personer i Sverige. Tidsförhållandena hava emellertid lagt oöverstigliga hinder i vägen för en sådan sista granskning. Jag har dock icke tvekat att framlägga arbetet i dess här föreliggande skick inför offentligheten, övertygad som jag är om att utgivandet av ett ofullkomligt verk i alla fall tack vare den sakliga kritik det framkallar är det snabbaste och säkraste sättet att slutligen få till stånd ett fullkomligt. Vad menas med finlandssvenska? Med finlandssvenska avses den ickedialektala svenska som talas och skrivs av finlandssvenskar. Det finns en hel del variation inom finlandssvenskan, från vårdat och formellt skriftoch talspråk (finlandssvenskt standardspråk) till relativt vardagligt talspråk med inte minst regionala varieteter. Gränsen till vad som ska betraktas som dialekt är förstås omöjlig att dra, men i princip inkluderas alltså de egentliga dialekterna inte i det som här kallas finlandssvenska. Med finlandism avses ett ord eller uttryck som bara (eller huvudsakligen) används i Finland eller som i vårt land används i en annan betydelse än i Sverige. Vissa språkdrag som brukar betraktas som finlandismer förekommer regionalt eller på annat sätt sporadiskt även i Sverige. Sådana ord eller uttryck brukar kallas statistiska finlandismer. Bergroth använde uttrycket provinsialim för att inkludera både absoluta och statistiska finlandismer. Hur skall man se på finlandssvenskan? Språkvårdarna har under gångna decennier fått ta ställning till tre olika åsikter om vad vårt språk är: - en regional varietet av svenskt riksspråk vid sidan av t.ex. sydsvenskt, västsvenskt och norrländskt riksspråk - en särskild nationell varietet, en natiolekt, av det pluricentriska (ett språk som talas i flera olika länder) svenska standardspråket - ett eget språk Numera är de flesta eniga om att finlandssvenskan kan definieras som en nationell undergrupp av standardsvenskan. Standardsvenskan i Sverige räknar med fyra olika regionalspråk: sydsvenska, västsvenska, mellansvenska och norrländska, medan finlandssvenskan har tre olika regionala varieteter: åländska, sydfinlandssvenska och österbottniska. 5

6 6 Alla ord och uttryck i sverigesvenskan är i princip gångbara i Finland medan detta inte gäller våra finlandssvenska ord och uttryck i Sverige. Språkvård är dock mycket mer än en jakt på finlandismer! Tiden före Bergroths Finlandssvenska En kartläggning av finlandssvenska avvikelser från standardsvenskan gjordes redan i slutet av 1880-talet, bl.a. av Karl Lindström och av Svenska landsmålsföreningen där Axel Olof Freudenthal var en drivande kraft. Diskussionen kring finlandssvenskans status i förhållande till rikssvenskan var intensiv kring sekelskiftet 1900 men fortsatte också efter det. Hagar Olsson deltog aktivt i debatten bl.a. i Studentbladet där hon skrev: Varför är allt, som i språkligt hänseende skapas här hemma hos oss, av noll och intet värde, ifall det ej sanktioneras i Sverige? Varför måste Sveriges språk ständigt vara och förbli en norm för oss? Vi ha ju vårt eget fosterland, vår egen kultur, varför våga vi ej ha vårt eget språk? Bergroth konstaterar i sin bok: Att vårt finländska modersmål med tiden skall utvecklas till ett särskilt språk, som icke längre kan kallas svenska, behöva vi väl inte under några omständigheter på allvar befara. Skulle så ske, är vår nationalitet i och med detsamma dödsdömd. Han fortsätter med skärpa och tydlighet: Genom att låta vårt språks differentiering fortgå obehindrat göra vi oss förtjenta av våra stamförvanters i väster ringaktning, och vad värre är, vi riskera att slutligen isolera oss från dem. Skola vi och våra efterkommande tala ren svenska, och det vilja vi väl alla, så måste vi se till att vårt språk utvecklas i samma riktning som Sveriges, och så vitt möjligt i jämbredd med det. Han fortsätter med att konstatera att vi regel har anledning att utmönstra ett ord som inte används eller förstås i Sverige och ersätta det med dess motsvarighet i högsvenskan. I regel, men icke alltid; ty det finns i vårt språk också sådana provinsialismer som äro verkliga vinningar för språket och som vi därför inte ha skäl att uppgiva; till dem hör t.ex. verben skida för åka skidor (...) kräfta för fånga kräftor. Bergroth tar också in en jämförelse med trädgårdsskötsel: Finlandssvenskans differentiering från högsvenskan är en av förhållandena betingad utveckling, säger man. Det bestrides icke. Märkas bör blott, att när våra trädgårdssängar fyllas av ogräs, också detta är en naturlig utveckling. Men vi rycka upp ogräset ändå. I fråga om en författares rätt att använda finlandismer säger Bergroth: Tycker en författare sig inte kunna undvara ett visst ord, eller menar han att ett visst uttryck förlänar framställningen en särskild kraft eller en viss avsedd färg, så frågar han nog inte efter om uttrycket är högsvenskt eller finländskt. Och däri gör han utan tvivel rätt. Men en sådan självständighet i fråga om enstaka detaljer låter mycket väl förena sig meden strävan att i allmänhet skriva ren högsvenska. Vi kunna någon gång tillåta oss att skriva finländska av princip;

7 men vi få inte göra det av håglöshet, och vi böra inte göra det av okunnighet. Bergroths testamente har inte förlorat sin aktualitet, det lever kvar som en vägvisare för oss finlandssvenskar! På vilka sätt förändras finlandssvenskan? Vi talar om aktiv differentiering och passiv differentiering. Den aktiva innebär att finlandssvenskan förändras t.ex. genom självständiga nybildningar eller lån från finskan eller andra språk. Den passiva sker genom att finlandssvenskan hålls oförändrad medan sverigesvenskan förändras genom nyord eller ord och uttryck som faller ur bruk. En positiv differentiering sker då nya ord och uttryck införlivas i språket. En negativ differentiering innebär att ord och uttryck faller ur bruk. Vad har hänt efter Bergroth? Ett år efter boken Finlandssvenska gav Bergroth ut den förkortade versionen Högsvenska. Kortfattad hjälpreda vid undervisning i modersmålet. Den kom sedan ut i ett flertal upplagor fram till En andra och sista upplaga av Finlandssvenska kom ut år År 1942 tillsattes Svenska språkvårdsnämnden i Finland som ett organ under Finlands svenska folkting. Den uppgick senare i den statliga Forskningscentralen för de inhemska språken som inrättades 1976 och från år 2012 heter Institutet för de inhemska språken. Statsrådets svenska språknämnd tillsattes 1960 för att samordna de språkliga principerna inom lagstiftningen och statsförvaltningen och i möjligaste mån följa språkbruket i Sverige. Rundradion har haft en svensk språknämnd sedan Mediespråket stöds numera genom projektet Språkörat (med i dag två språkstöd för medierna) och samarbetsorganet Mediespråksgruppen som också samarbetar med motsvarande organ i Sverige. Den som är intresserad av språkvård och språkriktighet kan stifta bekantskap med bl.a. följande böcker: - Svenskt lagspråk i Finland - Stora finsk-svenska ordboken - Finlandssvensk ordbok De två sistnämnda ges inte längre ut som pappersböcker, men alla finns på nätet bli vän med datorn och läs mera! För att underlätta språkbehandlingen i Word kan man ta in språkgranskningsprogrammet Svefix som är en för finlandssvenska anpassad version av det svenska korrekturprogrammet i Word. På det sättet får man hjälp att undvika finlandismer! År 2014 utkom Mikael Reuters bok Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighet. Tillsammans med Finlandssvensk ordbok kan den ses som en modern motsvarighet till Bergroths Finlandssvenska. Finlandismer hur många? Ingen kan säga hur många finlandismer det finns, lika lite som någon kan säga hur många ord det finns i svenskan. Finlandssvensk ordbok innehåller ca uppslagsord, men där saknas säkert en hel del mer eller mindre ofta förekommande finlandismer, samtidigt som en stor del av dem som finns där är sådana som knappast förekommer i normal sakprosa. SAOL (Svenska akademins ordlista) innehåller omkring uppslagsord. Kanske vi vågar säga att finlandismerna motsvarar mellan en och två procent av svenskans ordförråd? I stort sett detsamma gäller förekomsten i t.ex. tidningstexter mellan noll och tjugo finlandssvenska särdrag per tusen löpande ord. Observera att långt ifrån alla dessa bör räknas som språkfel. Refererat av K. v. Weissenberg 7

8 ORDET ÄR FRITT OCH BRETT! Tage Danielssons minnesregler!

9 En ny Bowlingresa den , denna gång till Åland. Vi startade tidigt på morgonen tisdagen den 10 oktober med Launokorpis buss (Juha som chaufför) till Viking terminalen i Åbo därifrån MS Amorella förde oss till Mariehamn. Väl framme åkte vi direkt till Bowlinghallen där vi spelade vår traditionella klubbmatch mot MPF-Mariehamn (första matchen spelades redan år 2008). Båda lagen bestod av sexton spelare vilkas resultat räknades ihop. Spelet var mycket jämnt, men Pargas vann med 5-poäng. Efter spelet förde bussen oss till Hotell Pommern där vi övernattade. På kvällen åt vi med värdfolket en smaklig middag, samt höll prisutdelning. Efter middagen var det fri samvaro. Dagen hade varit lång och givande, så småningom sökte sig alla till sina rum. På onsdagen efter morgonmålet var det dags att packa och ta adjö av hotellet. Innan vi åkte till hamnen gjorde vi en Hemlig Resa till Smakbyn där vi efter en liten promenad runt Kastelholms slottsområde avnjöt i restaurangen pannkaka med kaffe, riktigt smakligt. När alla 21 resenärer var i bussen var det dags att åka till hamnen därifrån MS Grace förde oss till Åbo. Hemma igen i Pargas var vi ca. kl Alla var nöjda och glada efter en lyckad resa. Vilket också gjorde mig glad. Seppo. 9

10 Ordförandens spalt. I över ett års tid har jag i nästan varje Ordförandens spalt skrivit om våra planer på en intensifierad medlemsrekrytering. Vår förening har visserligen över fyrahundra medlemmar och är på det sättet den största i Åboland, men det finns fortfarande mer än tusen svenskspråkiga personer i pensionsåldern i Pargas (alltså egentliga Pargas, inte hela Pargas stad) som inte är medlemmar i Pargas svenska pensionärer r.f. Nu har vi äntligen kommit i gång på allvar. Via magistraten har vi fått adresserna till alla personer födda mellan 1942 och 1954 som är bosatta i Pargas. När vi från den listan har strukit dem som redan är medlemmar återstår ca 900 personer som vi vill nå med ett brev som tillsammans med det här numret av Parentesen skickas ut kring månadsskiftet oktober/november. Nu hoppas vi att alla ni som redan är medlemmar av föreningen ska stödja oss i vår kampanj för att värva nya medlemmar. Det är viktigt att de potentiella medlemmarna får veta hur mycket de kan få ut av ett medlemskap: våra månadsträffar där man upprätthåller kontakten med gamla vänner och kolleger och träffar nya vänner, våra många hobbygrupper, gemenskapen i arrangörsgrupperna, våra resor, Parentesen, God Tid osv. Och viktigt är förstås också att man inser att varje medlemskap i föreningen och därmed också Svenska pensionärsförbundet bidrar till att ge de här organisationerna en starkare röst i samhället både lokalt och nationellt. Sedan när de nya medlemmarna dyker upp på våra träffar hoppas jag att de blir väl mottagna och integrerade i vår krets. Bjud in dem att sitta vid ert bord och delta i er konversation! Det är alltid givande att knyta nya kontakter, eller att återuppliva gamla. Slutligen vill jag påminna om att månadsträffen den 15 november också är föreningens höstmöte med bl.a. val av ny styrelse. Vill du själv ställa upp eller föreslå någon annan så kan du kontakta någon i den nuvarande styrelsen eller komma med ditt förslag under själva mötet. Ha en trevlig fortsättning på den våta och mörka hösten! Snart är det jul, och månadsträffen den 20 december firar vi som vanligt som julfest. Mikael Reuter HÄNDELSEKALENDERN hösten 2017 Onsdag Månadsträff på Brankis kl Grupp 8 Lördag Piaf, jag ångrar ingenting! (se ovan) Lör-Mån Jubileumsskeppet / SPF kryssning (se ovan) Onsdag 8.11 Kombiföreläsning, Jägarrörelsen Stadshuset kl Onsdag Månadsträff på Brankis kl Grupp 9 Lördag Konstgruppen besöker Åbo konstmuseum och ser Tyko Sallinen-utställningen kl Tisdag Hemlig resa Tis-Ons Lillajulskryssning (se ovan) Onsdag Månadsträff på Brankis kl Grupp 10 10

11 Resor hösten ÅST - PIAF, jag ångrar ingenting lördag 21 oktober kl. 14. Bussen avgår kl. 13. Föreställningen inkl. paus ca 2 ½ timme. En plats kvar. 54 teaterbitna på väg. - - Jubileumsskeppet /SPF från Helsingfors söndag-måndag oktober. Tillsvidare är 15 personer på väg. Bussen från Pargas avgår strax före kl. 9, se närmare info med räkningen. Ett fåtal platser finns ännu för hugade resenärer. Massor av program ombord, god mat, tillfälle att vara i Stockholm på dagen eller ta del i den guidade rundturen. Se God Tid och förbundets sidor. Ingår bl.a. Välkomstdryck Kaffebuffet, buffetmiddag med drycker samt frukost på båda resorna Underhållning och dans med Tommys Ett mångsidigt program på konferensdäck Priser per person i dubbelhytt B-hytt 210 Promenade-hytt 245 Seaside-hytt 250 Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn , info@frimanresor.fi HEMLIG RESA tisdag under planering. Anmälan senast onsdag (novembermötet). - - Lillajulskryssningen med Grace från Åbo Tisdag kl avgångstid Onsdag kl. 19:50 ankomstid. Bussen far från busstationen kl (kolla PK för ev. ändringar i tidtabellen). Som ifjol uppträder Benny T. Föreningarna förutsätts ha egna programnummer. A-hytt 74,60 för en person, 63,50/person för två, B-hytt 66,50 för en person, 59,50/person för två. Priset inkl. buss. Kom ihåg att anmäla födelsetiden. Alla skall ha ID-kort, pass eller körkort (FPA-kort med bild). Anmälningar till resan senast 8.11 och betalningen på föreningens (Pargas svenska pensionärer) konto FI senast FALLÅKER blir lördag och föreställningen börjar kl. 16. Anmälningar senast på julmötet och pengarna på resekontot senast Priset blir klart så fort jag får besked om bussen. ÅTTAN en musical av Benedict Zilliacus & Erna Tauro, regi Sixten Lundberg (Grottmannen). Hemliga resor, Björneborg (Villa Mairea), fortsättning på kyrkor det finns ännu många intressanta att bekanta sig med, Estland (svensköarna) som blir en längre resa med övernattningar etc. Njut av hösten hälsar resekommittén. Asta , Rauni , Aino , Gunnel Kom ihåg att anmälan är bindande och observera också att om resan görs med buss, bör hela resans pris betalas även om egen bil används. Betalningen görs hädanefter på Pargas svenska pensionärers Resekonto FI Skriv alltid namn och ex. Grace, Piaf etc. eller datum för resan som meddelande vid betalning vilket gör den enklare att identifiera. Ändringar meddelas i PK under Föreningsnytt. - - Bussen kör Kalkvägen om inte annat meddelas. Meddela var du stiger på! 11

12 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2016 Styrelsen Ordförande Mikael Reuter Vice ordförande Kristina von Weissenberg Sekreterare Vivan Norring-Nyström Övriga ledamöter Kaj Ahlbäck Bror Berg Stig Kavander Kari Penttinen Marianne Saanila Maria Simberg-Sörensen Funktionärer: Medlemssekreterare Kaj Ahlbäck (se ovan) Mediekontakt Marianne Saanila (se ovan) Foto/klippbok Stig Kavander (se ovan) Teknikansvarig Resegruppen Kari Penttinen (se ovan) Asta Lindholm / lindastae@gmail.com Rauni Schleutker / rauni.schleutker@elisanet.fi Aino Mattsson / aino.mattsson42@gmail.com Gunnel Jansson / jansson.gunnel@parnet.fi Parentesens redaktion Parentesens ombrytning Maria Simberg-Sörensen Kristina von Weissenberg Beni von Weissenberg Webbansvarig Carl-Gustav Nygårdas carlgustav.nygardas@gmail.com Webbredaktör Lilly Hollstén, lillybirgi@gmail.com IT-stödperson: Pentti Nyström, , pena@norrskata.com Medlem av SPF:s arbetsutskott: Medlem av SPF:s resekommitté Föreningens webbadress Kristina von Weissenberg (se ovan) Asta Lindholm (se ovan) Nya medlemmar kan anmäla sig direkt till medlemssekreteraren Kaj Ahlbäck, , kaj.ahlback@parnet.fi eller till föreningens sekreterare Vivan Norring-Nyström, ia@norrskata.com 12

13 Hobbygrupper 2017 Måndagar kl bridge i Seniorboendet på Vapparvägen, med början 2/ Onsdagar kl boule i Kombila, Elmgrensvägen 11, med början 11/ Nya medlemmar är välkomna! Fredagar kl vattengympa i Folkhälsans hus med början 13/ IT, konst, musik och trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna Kontaktpersoner 2017 Boccia/Boule Estrid Enlund Bowling Seppo Rajamäki Bridge Jan-Erik Bergquist Fotogrupp Lorenz Michael NY! Da Capo Rabbe von Weymarn Encore Maria Simberg-Sörensen Konst Marianne Saanila Stavgång Rainer Wahtera NY! Trädgård Pirkko Lehtonen Vattengympa Kari Penttinen IT-grupperna Pentti Nyström Programgrupperna och gruppledarna för PSP:s månadsträffar 1. Beni von Weissenberg benivw@parnet.fi 2. Mårten Malmlund marten.malmlund@gmail.com 3. Gunnel Jansson jansson.gunnel@parnet.fi 4. Rainer Wahtera rainer.wahtera@gmail.com 5. Rose-Marie Lindroos rose.marie48@hotmail.fi Kurt Lindroos kurt.lindroos475@hotmail.fi 6. Stina Engblom Colliander stina202@parnet.fi 7. Riitta Seppä seppa.arto@gmail.com 8. Christina Stolpe christina.stolpe@pp.inet.fi 9. Jörgen Hollstén jorgen.hollsten@parnet.fi 10. Doris Åkerholm doris.akerholm@parnet.fi Siv Nygårdas siv.nygardas@gmail.com OBS! Aktuellt material till Parentesen, t.ex. ändringar i gruppsammansättning eller kontaktpersoner, måste vara redaktionen tillhanda senast en vecka före månadsträffen för att hinna med. Även annat material i form av hågkomster, bilder eller teckningar tas gärna emot av redaktionen med samma förbehåll. Exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A 13

14 Pargasiterna i västerled (del 1) 14 Asta Lindholm hade en god idé: en resa till Åland och där den stora lockelsen: besök på Andersudde, där Anders Wiklöf har sin berömda konstsamling. Idén föddes på våren 2016, grodde under sommar och höst (det fanns så många inplanerade resor allaredan... ). I februari skulle en anhållan få skickas till Anders Wiklöf om att på våren få besöka hans hem. Han tar emot några grupper på våren och några på hösten. Asta skickade anhållan redan i januari och sedan började väntan.. ingenting hördes. Asta kontaktade pargasbor i förskingringen Öriket bl a Barbara Heinonen, pargasflicka som är stadsdirektör i Mariehamn, henne ville vi även träffa och få höra om hur det är att leva och jobba på Åland. Resan annonserades muntligt ut och väckte stort intresse, anmälningar började komma in. Bokning med Launokorpis buss/resebolag gjordes preliminärt. Men inget tillstånd att vi skulle få besöka Andersudde kom. Spänningen steg. ÄNTLIGEN i medlet av april kom så meddelandet: Ni är VÄLKOMNA! Måndag 8.5 steg 26 st mycket förväntansfulla Pargasiter ombord på Finnlines fartyg Finnclipper i Nådendal. Egentligen var det bussen som steg ombord eftersom vi alla satt i bussen och åkte in i fartyget. Dagen var mulen och kylig, men vårvädret är oberäkneligt och ännu visste vi inte hur oberäkneligt. Det fanns mycket utrymme ombord och lunch och kaffe intogs innan matdisken och baren stängdes kl Sedan satt vi där och undrade var man kunde få ens en klunk vatten. Rederiet fick respons på sin service-tidtabell av många. Efter fem timmar landsteg bussen i Långnäs, Lemland på Åland med Jukka Kaasalainen vid ratten och ett gäng tystlåtna Pargasiter som passagerare. Litet skyndsamt hade vi eftersom den besvärliga vinden hade fördröjt landstigningen och vi hade avtalad audiens på Andersudde på Järsö i Lemlands kommun söder om Mariehamn kl Kommerserådet Anders Wiklöf är Ålands store son. Han är genom det helägda bolaget Wiklöf Holding aktiv inom dagligvaru- och partihandel på Östersjön, samt inom hotell-, helikopter- och byggsektorn. Anders Wiklöf är även största ägare av börsnoterade Ålandsbanken. År 1989 grundade Anders Wiklöf Östersjöfonden med det fullständiga namnet Stiftelsen Ålandsfonden för Östersjöns framtid promoverades Anders Wiklöf till hedersdoktor i ekonomi vid Åbo Akademi. Han sponsorerar idrott och är tydligt intresserad av människan som helhet. Både skönhet för ögat, god kondition för kroppen och ett harmoniskt sinnelag verkar vara av intresse för honom Anders Wiklöf mötte själv skocken av Pargasiter vid uppfarten till sin gårdsplan. E de han själv? viskades det och snart märktes det på husvärdens auktoritet, vänlighet och förmåga att bryta barriärer - att det var han själv. Sällan träffar man en person som behärskar situationen så helt samtidigt som han bjuder på sig själv och har ett naturligt bemötande av nyfikna blickar, kan berätta historier bakom inköpet och utbyggnaden av sitt härliga sommarhus och sin förvärvade konst, på ett sådant sätt att åhörarna känner sig vara delaktiga in i de minsta detaljerna (fastän vi aldrig skulle ha råd, kunnande eller den blekaste förmåga att klara motsvarande situationer). Huset är tillbyggt i många omgångar för att härbärgera konstsamlingen. Sneda takfönster förekommer rikligt och trappsteg upp och ner tyder på att man följer naturens nivåer på det berg som ligger under huset. Huset är i detta skede ca 700 kvadratmeter stort och här bor Anders Wiklöf med fru Rita under sommarhalvåret. Hela gruppen fick stiga in i huset och trampa omkring på de stora, äkta mattorna och beskåda soffgrupperna, kristallkronorna och konsten på väggarna. Konstsamlingen är en av Nordens största privata konstsamlingar med verk av bland annat Victor Westerholm, Akseli Gallen- Kallela, Carl Larsson, Helene Scherfbeck, Ellen Thesleff och Elin Danielson-Gambogi. Åländska konstnärer eller konstnärer med åländsk anknytning är rikligt representerade på Anders Wiklöfs väggar. Vi visades runt av guiden Gun Styrstöm, som kände till mycket om konstverken. Emellanåt tog Anders Wiklöf vänligt över och berättade sin historia om just det eller det verket. Som avslutning fick vi ännu besöka orangeriet där de stora blomsterkrukorna (med citronträd, pelargoner och andra växter) bevaras under vintern. Där fick var och en av oss som gåva en stor, dyrbar konstbok, som berättade om alla de verk som vi just sett. Som extra allting fick vi ännu besöka Anders Wiklöfs tennisarena med 1600 läktarplatser. Storartat. Andersudde är vackert och gediget vart blicken än föll. Helt överbegeistrade satte vi oss igen i bussen och åkte till hotell Pommern i Mariehamn för en efterlängtad, god middag. Vi kom fram exakt i rätt tid, kl Sedan var det dags att nå hotell Savoy där vi skulle bo i två nätter under vårt fortsatta Ålandsbesök. Fortsättning följer i nästa nummer!

15 Bussresa till Åland med Launokorpis buss. Barbara Heinonen förevisar fullmäktigesalen i Mariehamns stadshus. Andersudde i Järsö med huvudbyggnad. Orangeriet till höger. Anders Wiklöf; Ålands storen son. En av soffgrupperna. Till vänster Victor Westerholms målning: Höststämning, Till höger Eero Järnfelts; Vid bykstranden, Carl Larsson; Midvinterblot, Tennisarenan på Andersudde. Sittplatser för 1600 personer! 15

16 Å r e t s v i k t i g a s t e d a g D e t g å r a t t g ö r a e n g o d g ä r n i n g t. e x. e n d a g i t a g e t. V i ö p p n a d e d ä r f ö r e n w e b b p l a t s d ä r b e h o v e t o c h u t b u d e t a v f r i v i l l i g a r b e t e m ö t s. F ö r a t t h e d r a s j ä l v s t ä n d i g h e t e n s j u b i l e u m s å r b j u d e r v i i n a l l a a t t g ö r a n å g o t v i k t i g t m e d o s s, f ö r h u n d r a å r. G e o c k s å d u e n d a g a v d i t t å r : h i i o p fi # h i i o p H a e n t r e v l i g d a g som volontär 16