Malmös grundskoleenkät 2013 - resultatsammanställning Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Februari 2014 1.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen
Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppföljning av mål... 3 Disposition... 4 Metod och material... 5 Enkätens respondenter... 5 Enkätens utformning... 5 Datainsamling... 6 Svarsfrekvens... 6 Bortfall... 7 Rapportens upplägg... 8 Grundskoleenkäten 2013... 10 1. Veta vad som krävs... 10 2. Argumentation och kritiskt tänkande... 12 3. Lust att lära... 14 4. Tillit till elevens förmåga... 16 5. Anpassning efter elevens behov... 18 6. Utmaningar... 19 7. Grundläggande värden i undervisningen... 22 8. Grundläggande värden på skolan... 24 9. Delaktighet och inflytande... 26 10. Ordningsregler... 28 11. Studiero... 30 12. Trygghet... 32 13. Förhindra kränkningar... 34 14. Grad av nöjdhet med sin skola... 36 15. Jämförelse mellan Malmös och Skolinspektionens enkätresultat... 38 Sammanfattande analys... 39 Bilaga 1. Enkätformulär för grundskoleenkäten... 40 2
Inledning Bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp genom årliga webbaserade attitydundersökningar, dvs. elevenkäter. I enlighet med detta beslut har elevenkäter inom den obligatoriska skolan genomförts sedan år 2005 av stadskontoret, avdelning barn och ungdom. I samband med en ny skolorganisation och slutredovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande attitydundersökningen i grundskolan, överförs till grundskolenämnden. Årets grundskoleenkät är den första som genomförts och sammanställts av den nya grundskoleförvaltningen. Skolinspektionens enkätformulär ligger till grund för Malmös aktuella elevenkät, vilken togs fram 2012 av Projekt Kvalitetsarbete. Den har fokus på hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra enligt läroplanen. Frågorna i enkäten inriktar sig också på elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Forskare med stor erfarenhet av enkäter som var knuta till Projekt Kvalitetsarbete deltog också i arbetet och lämnade synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Enkäten testades även på elever i kommunen och relevanta justeringar gjordes efter deras synpunkter. Svaren från enkätens frågor ger också underlag för bedömning huruvida Malmö kommunfullmäktiges budgetmål för 2013 inom skolans område tillgodoses: Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt arbete Syfte Ett syfte med denna elevenkät är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet med undersökningen är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. Uppföljning av mål Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Den ger också de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att man ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Mycket av resultaten som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna ett par veckor efter enkätens avslutande i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. 3
Disposition I nästföljande kapitel kommer bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och denna rapports upplägg att avhandlas. Därefter följer rapportens resultatkapitel. Avslutningsvis summeras undersökningens huvudslutsatser i en sammanfattande analys. 4
Metod och material Enkätens respondenter Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever i årskurs 5, 7 och 9. Respondenterna av enkäten omfattar 6 078 elever i kommunala skolor, varav drygt 2100 elever i årkurs 5 och cirka 2000 elever i årkurs 7 respektive 9. 51 procent av respondenterna var pojkar och 49 procent var flickor. Eleverna i undersökningen representerar 62 olika kommunala skolor. Enkätens utformning Denna elevenkät genomfördes i år för andra året. Den togs fram 2012 eftersom Kommunstyrelsen samma år gav stadskontoret i uppdrag att vidareutveckla modellen för attitydundersökningen inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete. 39 av 41 frågor i enkäten har sin utgångspunkt i Skolinspektionens elevenkät för elever i årskurs 9 i grundskolan samt elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. Pedagogikforskarna som var knutna till Projekt kvalitetsarbete gjorde tillsammans med projektgruppen bedömningen att Skolinspektionens enkät i grunden är fullt applicerbar även för yngre elever. Många frågor är identiska eller snarlika Skolinspektionens enkät för årskurs 5. Språkjusteringar av vissa av frågorna har gjorts med syfte att allmänt förbättra enkäten men också för att underlätta förståelsen av vissa frågor för de yngre eleverna. Enkäten har därefter i ett nästa steg också testats på elever för att säkerställa applicerbarheten. Därefter gjordes relevanta justeringar. Enkätens frågor, som tekniskt sett är påståenden förutom de två sista frågorna, är indelade i 13 huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde. Avslutningsvis ställs två enskilda frågor där eleverna får 1) gradera hur nöjd han/hon är med sin skola, och 2) ge eventuella idéer och förslag i fritext till sin rektor som kan förbättra den enskilda skolan. Fritextsvaren från denna sistnämnda fråga har varken sammanställts eller analyserats på förvaltningsnivå av grundskoleförvaltningen då den enbart är tänkt att vara av intresse för den berörda rektorn och redovisas sålunda inte i denna rapport. Svarsskalan för frågorna under de 13 huvudfrågeområdena är följande: 1. Stämmer helt 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls 5. Vet inte Svarsskalan för den efterföljande frågan är 1-10 där 1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd. Hela enkätformuläret återfinns som bilaga i slutet av rapporten. 5
Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, esmaker, är nyligen införskaffat av de tre skolförvaltningarna och fungerar som ett stödinstrument för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö kommun. Detta verktyg har använts vid genomförandet av den här aktuella undersökningen. Via det pedagogiska nätet skickades ett e-postmeddelande till samtliga elever i målgruppen där de uppmanades att svara på en enkät om hur de upplever sin skola. Den enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via sin skolmejl, besvarat enkäten eller alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för enkätundersökningen och fått undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om skoltillhörighet, kön och årskurs. Denna förteckning har kompletterats med elevernas e-postadresser, som i huvudsak hämtats från det pedagogiska nätet PedNet och i viss utsträckning från Malmö Apps (MaApps) 1. Vissa elevers epostadresser har varken återfunnits i PedNet eller MaApps. Dessa elever har sålunda inte kunnat delges undersökningen. I och med att det rör sig om en ytterst liten andel elever är bedömningen att det inte har påverkat enkätresultaten. 2 Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns inom Malmö kommuns organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna via mejl som via skolmejl direkt till eleverna under den aktuella tidsperioden för undersökningen. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har också uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå fortlöpande under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de 6 078 elever som ingick i respondentgruppen var det 4 917 elever som besvarade enkäten för vidare bearbetning. Svarsfrekvensen för undersökningen blev sålunda 81 procent, en bra svarsfrekvens som innebär att enkätmaterialets representativitet för Malmö kommuns elever är hög. 81 procent är en ökning mot föregående års attitydundersökning då 74 procent av eleverna besvarade enkäten. En möjlig förklaring till ökningen kan vara att årets undersökning skickats till elever utifrån deras årskurstillhörighet. Tidigare år har enkäten skickats ut till elever utifrån vilka årskullar som gått i de berörda årskurserna. Årets förändring kan ha underlättat förutsättningarna för skolorna att informera alla elever om undersökningen. 2450 pojkar och 2467 flickor besvarade årets enkät, alltså ett likvärdigt antal svar per grupp. Andelen flickor som besvarade enkäten, i förhållande till antalet flickor som ingick i respondentgruppen, är dock något högre än motsvarande andel är för pojkarna, 83 procent för flickorna mot 79 procent för pojkarna. Ökningen i andel svarande jämfört med föregående år är densamma för båda könen, dvs. ungefär 7 procentenheter. 1 MaApps har ersatt PedNet som Malmö kommuns pedagogiska nät. Vid undersökningstillfället hade denna övergång endast genomförts på vissa skolor. 2 Elever på hela skolor saknade också mejladresser i såväl PedNet som MaApps. Dessa tre skolors elever fick genomföra enkäten via genererade lösenord och ange sin årskurs, skola och kön i undersökningen. Dessa svar lades sedan till i huvudundersökningen. 6
Vid tidigare undersökningar har en lägre svarsfrekvens i takt med stigande ålder noterats. I år är svarsfrekvensen lika hög bland eleverna i årskurs 7 och årskurs 9. Andelen elever i årskurs 9 som besvarat årets enkät har ökat med nästan 10 procentenheter medan den endast har ökat med 5 procenteneheter i årskurs 7. Det är främst flickorna i årskurs 9 som står för den tydliga ökningen. Diagram 1. Andel svarande per målgrupp 2012-2013 10 9 8 88% 81% 8 87% 74% 74% 88% 77% 77% 83% 79% 81% 2013 2012 Flickor årskurs 5 Flickor årskurs 7 Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 5 Pojkar årskurs 7 Pojkar årskurs 9 Årskurs 5 totalt Årskurs 7 totalt Årskurs 9 totalt Alla flickor Alla pojkar Flickor Pojkar Årskurser totalt Alla årskurser totalt Alla elever Not: Förra året riktade sig undersökningen till elever födda 01, 99 och 97, dvs. i huvudsak gick i årskurs 5, 7 och 9. På skolnivå har spridningen mellan skolorna med högst respektive lägst svarsfrekvens minskat betydligt i år. Förra året hade flera skolor runt 90-95 procent svarande medan fyra skolor hade en svarsfrekvens på mindre än 50 procent. I år har ingen skola en svarsfrekvens under 60 procent, undantaget två små skolor inriktade mot elever med särskilda behov, vilket innebär att nästintill samtliga skolor har en så pass hög andel svarande att deras underlag kan anses tillförlitligt. 3 Spridningen i andelen svarande mellan könen på skolnivå är ungefär densamma som ifjol då det även i år finns en skola vars pojkar har en nästan 30 procentenheter lägre svarsfrekvens än flickorna. Ytterligare några skolor har en differens på över 20 procentenheter. Med undantag för en av dessa skolor är det flickorna som står för en högre svarsfrekvens än pojkarna. Bortfall Någon fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts men några generella förklaringar till att elever i respondentgruppen inte har besvarat enkäten är att: Enkäten är riktad mot alla elever i de aktuella årskurserna och därmed kan också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och/eller besvara frågorna ingått i elevunderlaget, t.ex. nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige. Av denna anledning har svarsbortfall från Mottagningskolan Mosaik och Malmö Internationella skola exkluderats vid framräknadet av svarsfrekvensen. Det är förmodligen så att det på andra skolor finns ytterligare elever med begränsade förutsättningar att kunna besvara enkäten. 3 Skolor med ett lågt antal elever bör emellertid vara vaksamma om att ett enskilt svar kan ha stor betydelse för resultatredovisning i procent. 7
Vissa skolor inte använder PedNet i sin dagliga kommunikation med eleverna vilket innebär vissa svårigheter att nå eleverna via e-postfunktionen. I webbenkäten måste eleven klicka skicka enkät när den är färdigbesvarad vilket en del elever kan ha missat och därmed har deras svar inte registrerats. Intresset för att delta i enkäten kan variera mellan elever och skolor. Rapportens upplägg Enkäten handlar som nämnts om elevernas lärmiljö kopplat till olika områden av läroplansuppdraget samt om elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt elevernas förutsättningar för inlärning som studiero och lust att lära. Enkäten indelas i 13(+1) huvudfrågeområden: 1. Veta vad som krävs 2. Argumentation och kritiskt tänkande 3. Lust att lära 4. Tillit till elevens förmåga 5. Anpassning efter elevens behov 6. Utmaningar 7. Grundläggande värden i undervisningen 8. Grundläggande värden på skolan 9. Delaktighet och inflytande 10. Ordningsregler 11. Studiero 12. Trygghet 13. Förhindra kränkningar 14. (Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då?) Utgångspunkt är huvudfrågeområdenas samt den sista frågans resultat på kommunnivå men intressanta resultat och/eller utmärkande skillnader utifrån/mellan frågorna, skolorna, könen, årskurserna samt tidigare års resultat kommer också att uppmärksammas. Rapportens avslutande kapitel består av en sammanfattande analys av resultaten. Under en 15:e rubrik i rapportens resultatdel finns även en jämförelse mellan Malmös och Skolinspektionens enkätresultat. I och med att Skolinspektionens enkät ligger till grund för Malmös elevenkät finns det nämligen möjlighet att, med viss försiktighet då vissa frågor inte är identiska, jämföra Malmö kommuns enkätresultat med enkätresultaten från Skolinspektionens senaste tillsyn, dvs. från hösterminen 2013. 15 632 elever i årskurs 5 och 13 097 elever i årskurs 9 från samtliga kommunala och fristående skolor i 49 kommuner 4 besvarade Skolinspektionens enkäter vid dessa tillsyner. Dessa kommuners sammanlagda resultat kommer hädanefter i rapporten att benämnas som Skolinspektions enkätresultat och redovisas under resultatdelens sista rubrik. Frågorna i Skolinspektionens enkät för årskurs 5 är i huvudsak samma som i enkäten för årskurs 9, frågorna är bara inte lika många. 15 frågor i Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 5 är lika, eller identiska, och således jämförbara, om än med viss försiktighet i vissa fall, med frågor i Malmö kommuns enkät. Skolinspektionens upplägg är detsamma i deras årskurs 5-enkät med ett antal frågor per huvudfrågeområde. Huvudfrågeområdena är de samma som i årskurs 9-enkäten 4 Se resultatet och vilka kommuner som ingick undersökningen under http://www.skolinspektionen.se/sv/beslutoch-rapporter/publikationer/statistikrapporter/. 8
förutom att Grundläggande värden i undervisningen inte finns med för de yngre eleverna. 5 Emellertid är det endast huvudfrågeområdet Trygghet för årskurs 5 där alla tre frågor per huvudfrågeområde finns med och är jämförbara med Malmös enkätfrågor. Skolinspektionen redovisar inte resultaten utifrån kön i sin rapport. Den sista frågan i Malmö kommuns enkät, som ordagrant lyder: Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? (1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd) är en modifierad version från en fråga som fram till i år förekommit i Sveriges kommuner och landstings skolenkät Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då? som då användes av flera kommuner vilket möjliggjorde jämförelser. Frågan fyller fortfarande en viktig funktion som den enda frågan i enkäten som ger en bild av elevernas helhetsomdöme om Malmös skolor. Svaren på frågan kommer att redovisas grupperade med 1 och 2 som väldigt negativa svar, 3 och 4 som ganska negativa svar, 7-8 som ganska positiva resultat och 9-10 som väldigt positiva svar. 5 och 6 betraktas som varken positiva eller negativa svar. Enkätens frågor (eller påståenden) kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. Exempelvis är Stämmer helt det mest positiva svaret på frågan Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår medan det är det mest negativa svaret på frågan Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet. För redovisningen i denna rapport, och så även i det underlag som delgetts skolorna, har svaren Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls behandlats och översatts i en ny skala till väldigt positiva svar, ganska positiva svar, ganska negativa svar och väldigt negativa svar där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Vet inte-svaren och svarsskalan för den avslutande frågan har inte behandlats då inget behov av det har funnits. Syftet med negativt ställda frågor är att få eleverna att verkligen tänka till kring frågorna. 5 Huvudfrågeområdet Lust att lära kallar Skolinspektionen för Stimulans i sina enkäter. 9
Grundskoleenkäten 2013 Generellt i de högre årskurserna är en lägre andel elever positiva i sina svar, vilket följaktligen innebär att de skolor som har högst andel positiva svar i huvudsak är skolor som enbart har yngre elever. I regel är skillnaden i andel positiva svar tydligare mellan årskurs 5- och årkurs 7-eleverna än den är mellan årskurs 7- och årskurs 9-eleverna. Vanligtvis är också resultatskillnaderna mellan pojkarna och flickorna försumbara. Avvikelser från dessa generella mönster kommer att nämnas under redovisningen för respektive huvudfrågeområde under rubriken Ytterligare utmärkande resultatskillnader som kommer finnas vid dessa tillfällen. 1. Veta vad som krävs En viktig framgångsfaktor för att eleven ska lyckas i sitt skolarbete är att han/hon förstår vad målet med undervisningen är och vad som förväntas av honom/henne för att klara av en uppgift. 76 procent av kommunens elever anger positiva svar (resultatet för de två positiva svarsalternativen sammanräknade) under huvudfrågeområdet Veta vad som krävs medan ungefär var femte elev är negativ (resultatet för de två negativa svarsalternativen sammanräknade). 76 procent är ett identiskt resultat jämfört med förra året. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolarbetet. Diagram 2. Veta vad som krävs - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 8% 8% 5% 4% 2% 1% 3% 3% 5% 6% 7% 7% 12% 13% 29% 28% 27% 48% 26% 32% 54% 55% 37% 36% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan 1. Veta vad som krävs Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 10
Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till drygt 90 procent ned till knappt 70 procent. Differensen är ungefär samma som förra året. Fyra av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året bland de skolor som hade lägst andel positiva svar. Diagram 3. Veta vad som krävs - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Kommentar Utifrån andelen positiva svar är årets resultat inom huvudfrågeområdet i det närmaste identiskt med förra årets resultat. Andelen positiva elever är samma som förra året, inte heller i år har några skillnader mellan könen noterats och spridningen på skolnivå är densamma som förra året. Även fråga för fråga är andelen positiva svar lika hög som förra året. En mindre avvikelse är att andelen väldigt positiva elever som inte alls upplever att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolarbetet har ökat med fyra procentenheter jämfört med fjolårets resultat. 11
2. Argumentation och kritiskt tänkande Skolan ska ansvara för att varje elev efter avslutad skolgång kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska ställningstaganden. 81 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Argumentation och kritiskt tänkande medan 13 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 79 procent. Alla tre frågor har en ungefär lika hög andel positiva svar. Diagram 4. Argumentation och kritiskt tänkande - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 6% 5% 4% 3% 9% 7% 5% 4% 9% 3% 3% 4% 4% 9% 9% 13% 11% 38% 41% 42% 44% 42% 41% 36% 37% 32% 35% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar Mina lärare uppmuntrar oss elever att värdera och ta ställning till vad vi hör och läser 2. Argumentation och kritiskt tänkande 45% 46% På lektionerna diskuterar vi och debatterar olika frågor Resultatskillnader på skolnivå Spridningen mellan skolorna i kommunen är generellt cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från cirka 95 procent ned till knappt 70 procent. Differensen är ungefär 5 procentenheter mindre jämfört med förra året. En av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året en av de skolor som hade lägst andel positiva svar. 12
Diagram 5. Argumentation och kritiskt tänkande - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Kommentar Eleverna är i år i högre grad positiva kring frågorna om Argumentation och kritiskt tänkande. Ökningen beror främst på en uppgång av andelen positiva elever som upplever att de på lektionerna diskuterar och debatterar olika frågor. 13
3. Lust att lära I läroplanen står skrivet att utbildningen ska främja elevens utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 70 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Lust att lära medan 28 procent är negativa. Förra året var 69 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om skolarbetet är intressant och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att skolarbetet är roligt. Diagram 6. Lust att lära - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 5% 4% 3% 3% 3% 4% 8% 8% 7% 6% 19% 18% 16% 16% 23% 22% 41% 49% 48% 45% 45% 28% 29% 25% 26% 18% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Skolarbetet ger mig lust att lära mer Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt 3. Lust att lära Resultatskillnader på skolnivå Spridningen mellan skolorna i kommunen är generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från uppemot 95 procent ned till cirka 55 procent. Differensen är ungefär 10 procentenheter mindre jämfört med förra året. En av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året en av de skolor som hade lägst andel positiva svar. 14
Diagram 7. Lust att lära - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 På en handfull skolor är det minst en 25 procentenheter högre andel flickor än pojkar mer positiva på frågan om skolarbetet är roligt. Även 2012 utmärkte sig ungefär så många skolor med en sådan differens där en högre andel flickor än pojkar var positiva i sina svar. Med ett undantag är det olika skolor som utmärker sig respektive år. Endast en av skolorna respektive år har äldre elever. Ytterligare utmärkande resultatskillnader Förra året noterades att en ungefär 5-6 procentenheter högre andel flickor än pojkar svarade positivt under Lust att lära. Differensen var tydligast beträffande frågan om skolarbetet var roligt. I år är differensen marginell för såväl hela huvudfrågeområdet som enskilda frågor. I år är en högre andel pojkar positiva i sina svar på frågorna. Kommentar Glädjande är att en högre andel av pojkarna i år upplever lust att lära vilket gjort att skillnaderna mellan pojkarna och flickorna har minskat till en försumbar differens. Emellertid återfinns det betydande skillnader mellan könen på en handfull skolor med yngre elever. Grundskoleförvaltningen ser det som ett fortsatt utvecklingsområde för skolorna med yngre elever att särskilt uppmärksamma pojkarna i arbetet att öka lusten att lära bland eleverna. 15
4. Tillit till elevens förmåga Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och att övervinna svårigheter. Detta leder till att eleven kan känna en tilltro till sin egen förmåga. Alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En viktig komponent i detta är att eleven känner tilltro på sin förmåga. 90 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Tillit till elevens förmåga medan 4 procent är negativa. Förra året var 89 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om de kan nå kunskapskraven i skolan om de försöker och lägst andel positiva svar erhåller frågan om deras lärare tror att de kan lyckas med sitt skolarbete. Diagram 8. Tillit till elevens förmåga - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 2% 1% 3% 2% 1% 2% 6% 2% 1% 2% 1% 5% 24% 23% 24% 25% 69% 72% 67% 68% 11% 4% 1% 2% 4% 33% 34% 51% 49% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet 4. Tillit till elevens förmåga Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 10 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 95 procent ned till runt 85 procent. Differensen är ungefär 10 procentenheter mindre jämfört med förra året. Ingen skola utmärker sig med en låg andel positiva elever båda åren. 16
Diagram 9. Tillit till elevens förmåga - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Kommentar Utifrån andelen positiva svar är årets resultat inom huvudfrågeområdet snarlika förra årets resultat. Andelen positiva elever totalt är ungefär samma som förra året och inte heller i år har några skillnader mellan könen noterats. Spridningen på skolnivå är emellertid mindre än förra året på grund av att skolorna med lägst andel positiva elever uppnår högre resultat i år, vilket är glädjande. Även fråga för fråga är andelen positiva svar ungefär lika hög som förra året. En mindre avvikelse är att andelen väldigt positiva elever som upplever att de kan nå kunskapskraven i skolan om de försöker har ökat. 17
5. Anpassning efter elevens behov I läroplanen står skrivet att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 76 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Anpassning efter elevens behov medan 14 procent är negativa. Förra året var 77 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare hjälper dem i skolarbetet om de skulle behöva det. Utmärkande många elever svarar vet inte på frågan Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det. Diagram 10. Anpassning efter elevens behov - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 17% 18% 6% 7% 8% 9% 28% 28% 41% 39% 2% 3% 2% 5% 6% 6% 7% 5% 5% 35% 34% 54% 56% 16% 17% 39% 34% 36% 39% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det 5. Anpassning efter elevens behov Skolarbetet är svårt för mig Resultatskillnader på skolnivå Differensen mellan skolorna i kommunen är generellt runt 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 90 procent ned till drygt 65 procent. Differensen är ungefär 5 procentenheter mindre jämfört med förra året. Fyra av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året bland de skolor som hade lägst andel positiva svar. 18
Diagram 11. Anpassning efter elevens behov - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades att flickorna i årskurs 7 och 9 i en högre utsträckning än pojkarna upplevde att skolarbetet är svårt för dem. I årets resultat är differensen obetydlig beträffande årskurs 9 men bestående för årskurs 7-eleverna. Pojkarna i årskurs 9 är i år i en lägre utsträckning positiva i sina svar på frågan. I årskurs 7 är skillnaderna mellan åren små för såväl pojkarna som flickorna. Kommentar Resultatet inom huvudfrågeområdet Anpassning efter elevens behov uppvisar små förändringar i år jämfört med förra årets resultat. Noterbart är att en högre andel flickor än pojkar i årskurs 7 även i år upplever skolarbetet som svårt. 19
6. Utmaningar I Skollagen står skrivet att alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre. 72 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Utmaningar medan 18 procent är negativa. Förra året var 73 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det och lägst andel positiva svar erhåller frågan om skolarbetet är lätt. Diagram 12. Utmaningar - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 14% 15% 5% 5% 11% 11% 37% 37% 33% 33% 9% 7% 7% 5% 5% 5% 6% 9% 9% 17% 18% 37% 33% 43% 53% 52% 18% 16% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Jag kan få svårare arbetsuppgifter om jag vill Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det 6. Utmaningar Skolarbetet är lätt för mig Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 90 procent ned till cirka 60 procent. Som nästföljande diagram visar utmärker sig en skola med en lägre andel positiva svar än 50 procent, främst på grund av en noterbart hög andel vet ej-svar. Differensen på 30 procentenheter är en ökning med ungefär 5 procentenheter jämfört med förra året. En av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året en av de skolor som hade lägst andel positiva svar. 20
Diagram 13. Utmaningar - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades att pojkarna i årskurs 7 och 9 i en högre utsträckning än flickorna upplevde att skolarbetet är lätt för dem. I årets resultat är differensen mellan pojkarna och flickorna bestående men mindre då andelen pojkar som svarat positivt på frågorna är lägre i år. Kommentar I och med att pojkarna i årskurs 9 i år uppfattar skolarbetet som svårt (se föregående huvudfrågeområdes kommentar) är det i linje med detta att pojkarna i årskurs 9 i år även i lägre utsträckning uppfattar skolarbetet som lätt. Pojkarna i årskurs 7 förefaller inte i år vara beredda att i en högre utsträckning än förra året uppge att skolarbetet är svårt. Däremot vill inte heller en lika hög andel som ifjol uppskatta skolarbetet som lätt. Detta kan indikera en ökad medvetenhet hos pojkarna om deras förmåga. 21
7. Grundläggande värden i undervisningen Ett av skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. 70 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Grundläggande värden i undervisningen medan 17 procent är negativa. 70 procent är en förbättring jämfört med förra året med drygt 2 procentenheter. Flest elever svarar positivt på frågan om att de på deras skola pratar om mänskliga rättigheter och lägst andel positiva svar erhåller frågan om att de på deras skola pratar om jämställdhet mellan könen. Fortfarande anser sig många elever inte kunna svara på frågorna men andelen är lägre än förra året. Diagram 14. Grundläggande värden i undervisningen - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 16% 14% 11% 9% 5% 5% 8% 8% 9% 14% 13% 32% 33% 32% 37% 37% 37% 39% 18% 4% 4% 9% 37% 37% 32% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter 7. Grundläggande värden i undervisningen I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden ( ) Resultatskillnader på skolnivå Differensen mellan skolorna i kommunen är generellt runt 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till knappt 95 procent ned till runt 50 procent. Differensen är en ökning med ungefär 5 procentenheter jämfört med förra året. Ingen skola utmärker sig med en låg andel positiva elever båda åren. 22
Diagram 15. Grundläggande värden i undervisningen - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades att pojkarna i årskurs 9 i en lägre utsträckning än flickorna upplevde att man på skolan pratar om jämställdhet mellan könen. I årets resultat är differensen mellan pojkarna och flickorna obetydlig då andelen pojkar som svarat positivt på frågan är högre i år. Kommentar Det är positivt att pojkarna i år i lika hög utsträckning som flickorna upplever att man pratar om jämställdhet mellan könen och att andelen positiva svar inom Grundläggande värden i undervisningen ökar. Samtidigt vill förvaltningen se en fortsatt ökning då det fortfarande är väldigt många elever som fortfarande inte vet eller svarar negativt på frågorna om man ute i skolorna pratar om jämställdhet, mänskliga rättigheter eller övar på att göra etiska ställningstaganden. 23
8. Grundläggande värden på skolan Enligt läroplansuppdraget ska skolan förmedla alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 70 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Grundläggande värden på skolan medan 22 procent är negativa. Förra året var 69 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet och lägst andel positiva svar erhåller frågan om man blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. Diagram 16. Grundläggande värden på skolan - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 12% 15% 11% 19% 27% 23% 29% 33% 5% 5% 6% 4% 7% 7% 5% 5% 7% 7% 18% 18% 27% 26% 45% 45% 25% 25% 55% 58% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda I min skola respekterar elever och lärare varandra 8. Grundläggande värden på skolan Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 90 procent ned till cirka 50 procent. Differensen är samma som förra året. En av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året en av de skolor som hade lägst andel positiva svar. 24
Diagram 17. Grundläggande värden på skolan - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades att pojkarna i årskurs 9 inte i lika hög utsträckning som flickorna upplevde att lärarna gav killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. Även i årets resultat finns samma tydliga skillnad mellan pojkarna och flickorna i årskurs 9 på denna fråga. I förra årets rapport noterades även skillnader mellan pojkar och flickor i alla årskurser när det gäller frågan om man på skolan blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. I årets resultat är differensen försumbar beträffande årskurs 5 och 9. Kommentar Grundskoleförvaltningen ser ett behov att undersöka varför de äldsta pojkarna i en lägre utsträckning än flickorna i årskurs 9 upplever att deras lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. Det är emellertid viktigt att samtidigt ha i åtanke att över 80 procent av pojkarna har svarat positivt på frågan. 25
9. Delaktighet och inflytande I läroplanen står skrivet att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Genom att delta i planering och utvärdering samt att få välja, utvecklar eleverna sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. 44 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande medan 47 procent är negativa. 44 procent är en liten förbättring jämfört med förra året med knappt 2 procentenheter Flest elever svarar positivt på frågan om de får vara med och påverka verksamheten på skolan och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att det bara är lärarna som bestämmer vad de ska arbeta med på lektionerna. Hela 75 procent av eleverna uppger att det påståendet stämmer helt eller ganska bra. Diagram 18. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 5% 4% 32% 32% 6% 6% 45% 43% 14% 15% 4% 6% 18% 16% 17% 17% 41% 41% 18% 9% 8% 13% 15% 28% 27% 38% 37% 12% 13% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Det är bara lärarna som bestämmer vad vi ska arbeta med på lektionerna I min skola är eleverna med och påverkar verksamheten 9. Delaktighet och inflytande På lektionerna är vi elever med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 50 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 80 procent ned till cirka 30 procent. Det är en ökning med ungefär 10 procentenheter jämfört med förra året. En av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året en av de skolor som hade lägst andel positiva svar. 26
Diagram 19. Delaktighet och inflytande - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades att en högre andel flickor än pojkar i årskurs 9 svarade positivt på huvudfrågeområdets samtliga frågor. Samtidigt noterades tendenser åt andra hållet på olika frågor i de andra två årskurser, dvs. att en högre andel pojkar än flickor var positiva. Några tydliga mönster av skillnader mellan pojkarna och flickorna har inte noterats i år. Beträffande årskurs 9 är en lägre andel flickor positiva i år vilket har gjort differensen mellan pojkarna och flickorna försumbar. Kommentar Det är glädjande att andelen positiva elever inom huvudfrågeområdet ökar och att inga tydliga mönster av skillnader mellan pojkarna och flickorna i år har noterats. Resultaten vittnar emellertid samtidigt om att det fortfarande måste göras mycket mer ute i skolorna. Det är avslutningsvis bekymmersamt att en lägre grad av de äldsta flickorna i år är positiva. 27
10. Ordningsregler Läraren ska, enligt läroplanen, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 60 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Ordningsregler medan 30 procent är negativa. Förra året var 58 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ser till att trivsel- och ordningsreglerna på skolan följs och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att de är med och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler som skolan ska ha. Diagram 20. Ordningsregler - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 9% 9% 9% 27% 27% 21% 19% 42% 43% 32% 33% 12% 12% 16% 18% 15% 13% 9% 8% 5% 5% 16% 18% 13% 13% 37% 34% 36% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 I min skola följer eleverna de trivseloch ordningsregler som finns I min skola är vi elever med och bestämmer vilka trivsel och ordningsregler vi ska ha 10. Ordningsregler Mina lärare ser till att trivsel- och ordningsreglerna på skolan följs Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 90 procent ned till cirka 45 procent. Det är en minskning jämfört med förra året med ungefär 5 procentenheter. En av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året en av de skolor som hade lägst andel positiva svar. 28
Diagram 21. Ordningsregler - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades skillnader som indikerade att en högre andel pojkar än flickor i årskurs 5 och 7 upplevde att eleverna följer de trivsel- och ordningsregler som finns på skolan samt att en högre andel pojkar än flickor upplevde att deras lärare ser till att trivsel- och ordningsreglerna på skolan följs. I årets resultat är differenserna mellan pojkarna och flickorna försumbara då pojkarna och flickorna närmat sig varandra i andelen positiva svar. Kommentar Skillnaderna mellan pojkarna och flickorna har minskat men det beror delvis på resultatnedgångar för antingen pojkarna i årskurs 5 och 7 gällande en fråga eller flickorna beträffande en annan fråga. Det är därför inte en önskvärd utveckling även om skillnaderna har minskat. 29
11. Studiero Skolans huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv. Det handlar om kunskaper och grundläggande värden. För att uppnå en god studiemiljö är studiero en viktig komponent. 56 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Studiero medan 37 procent är negativa. Förra året var 55 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ser till att det är studiero på lektionerna och lägst andel positiva svar erhåller frågan om andra elever på lektionerna stör ordningen i klassrummet. Diagram 22. Studiero - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 8% 9% 7% 6% 5% 9% 9% 4% 4% 14% 13% 23% 22% 22% 24% 44% 44% 15% 15% 43% 43% 33% 39% 39% 26% 26% 7% 8% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Jag har studiero på lektionerna Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 11. Studiero På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 85 procent ned till cirka 40 procent. Differensen är samma som förra året. Ingen skola utmärker sig med en låg andel positiva elever båda åren. 30
Diagram 23. Studiero - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades att en högre andel pojkar än flickor i årskurs 5 upplevde studiero på lektionerna. Den differensen kvarstår i år. I år har även noterats att flickorna i årskurs 5 i en större utsträckning än pojkarna upplever att andra elever stör ordningen i klassrummet. Andelen flickor i årskurs 5 som upplever det har ökat samtidigt som andelen pojkar som upplever det har minskat en aning. Kommentar I de årliga attitydundersökningarna har det under flera år uppmärksammats att många elever, särskilt flickor, upplever bristande studiero. Årets resultat vittnar om att situationen är fortsatt densamma. Studiero är därför ett fortsatt viktigt och angeläget utvecklingsområde. 31
12. Trygghet Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. 83 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Trygghet medan 13 procent är negativa. Förra året var 82 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om de känner sig trygga i skolan och lägst andel positiva svar erhåller frågan om det i deras skola finns elever som de är rädda för. Diagram 24. Trygghet - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 5% 5% 4% 5% 4% 3% 7% 6% 6% 6% 5% 5% 9% 8% 7% 6% 7% 7% 14% 65% 12% 12% 72% 34% 34% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det lärare som jag är rädd för 12. Trygghet Jag känner mig trygg i skolan Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 95 procent ned till cirka 70 procent. Det är en minskning jämfört med förra året med ungefär 10 procentenheter. En av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året en av de skolor som hade lägst andel positiva svar. Alla utom tre skolor har elever som uppger att det stämmer helt eller ganska bra att de är rädda för andra elever på skolan. Alla utom fem skolor har elever som uppger att det stämmer helt eller ganska bra att de är rädda för lärare på skolan. 32
Diagram 25. Trygghet - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades att en högre andel pojkar än flickor i årskurs 5 inte var rädda för elever respektive lärare på skolan och att motsatt förhållande gällde för årskurs 9 beträffande samtliga Trygghets-frågor. Skillnaderna är i huvudsak små i år. Enda undantaget är att pojkarna i årskurs 5 även i år i en högre utsträckning uppger att det inte finns elever på skolan som man är rädd för. En högre andel av de äldre pojkarna är i år positiva i sina svar på Trygghetsfrågorna. Kommentar Redan i förra årets rapport konstaterades att alldeles för många elever känner sig rädda på sin skola och skolorna uppmanades att noggrant kartlägga vad som ligger bakom resultaten och snarast vidta åtgärder som förbättrar situationen. Det är mycket angeläget att fortsätta ansträngningarna för att nå den nollvision som finns i Malmö. 33
13. Förhindra kränkningar Skolans uppgift är att aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling. Detta ska ske dels genom skolans förebyggande arbete, dels genom att utreda och vidta åtgärder om en elev blir kränkt. 62 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Förhindra kränkningar medan 26 procent är negativa. Förra året var 60 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om de vet vem de kan prata med om någon har varit elak mot en elev och lägst andel positiva svar erhåller frågan om man på skolan skulle behöva göra mer för att förhindra kränkningar. Diagram 26. Förhindra kränkningar - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) 10 9 8 12% 11% 6% 5% 11% 11% 31% 42% 16% 17% 24% 23% 27% 27% 13% 13% 9% 8% 6% 6% 8% 7% 26% 26% 51% 53% 2012 2013 2012 2013 2012 2013 De vuxna på skolan reagerar om de får I min skola skulle man behöva göra mer reda på att en elev blivit kränkt för att förhindra kränkningar 13. Förhindra kränkningar Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 90 procent ned till cirka 50 procent. Det är samma differens som förra året. Ingen skola utmärker sig med en låg andel positiva elever båda åren. 34
Diagram 27. Förhindra kränkningar - spridning på skolnivå (%) 10 9 8 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I förra årets rapport uppmärksammades tendenser till skillnader mellan pojkarna och flickorna beträffande vissa frågor beroende på årskurs. Dessa skillnader är i år obetydliga. Kommentar Årets resultat kring Förhindra kränkningar är i det närmaste identiskt med förra årets resultat. Det finns ett samband mellan resultaten inom detta område och trygghetsfrågorna. Det är ett utvecklingsområde för Malmös skolor att elever upplever att de vuxna på skolan reagerar om en elev har blivit kränkt och arbetar aktivt för att förebygga kränkningar så att elever kan känna sig trygga. 35
14. Grad av nöjdhet med sin skola 64 procent av kommunens elever anger positiva svar på frågan Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då?. 26 procent av eleverna i Malmö kommun är väldigt positiva i sina svar (andel elever som svarat 9 eller 10 på frågan), 38 procent är ganska positiva (7-8). 14 procent är negativa (1-4) i sina svar varav en knapp tredjedel av dessa elever är väldigt negativa (1-2) till sin skola som helhet. 22 procent uppger att de varken är positiva eller negativa (5-6). 64 procent är en förbättring med över 4 procentenheter jämfört med 2012. Diagram 28. Grad av nöjdhet med sin skola - svarsfördelning per fråga 2012-2013 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Varken eller-svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 10 9 8 6% 5% 12% 9% 22% 34% 22% 38% 26% 26% 2012 2013 Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? 14. Grad av nöjdhet Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 60 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 90 procent positiva svar ned till cirka 30 procent. En aningen större skillnad än förra året. Utifrån andelen negativa svar är emellertid spannet ungefär mellan 5 och 30 procent vilket är betydligt mindre än förra året då vissa skolor hade uppemot 50 procent negativa svar. En av de skolor som hade låga resultat i år var även förra året en av de skolor som hade lägst andel positiva svar. 36