UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET STOCKHOLMS GYMNASIEUNDERSÖKNING LÄSÅR 2006/07 Kommunrapport Jan-Ivar Ivarsson Utrednings- och statistikkontoret Maj 2007
INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 Bakgrund och syfte...5 Genomförande...5 Deltagande, bortfall och svarsfrekvenser...6 Deltagande skolor...6 Svarsfrekvenser och bortfall...7 Frågor, frågeformulär och resultatredovisning...10 NULÄGET Elevtillfredsställelsen 2007 kunskap och lärande...11 Trygghet och trivsel...13 Arbetsmiljö...14 Information och inflytande...15 Vad är viktigast?...16 Överblick med hjälp av medelvärdespoäng...17 TIDSJÄMFÖRELSER Tidsjämförelse kunskap och lärande...21 Ökar eller minskar tryggheten och trivseln i gymnasiet?...23 Bättre eller sämre arbetsmiljö?...24 Mer eller mindre nöjda med information och inflytande?...25 Hur ska resultaten tolkas och förklaras?...27 SKILLNADER MELLAN OLIKA KATEGORIER Andel som rekommenderar sin skola...29 Skillnader/likheter mellan könen i omdömen om skolan...31 Skillnader/likheter i skolomdömen vid olika språkbakgrund...32 Skillnader/likheter i omdömen om kommunala och fristående gymnasier...34 Skillnader/likheter i omdömen om olika stora skolor...35 Skillnader mellan olika program...37 Skiftande elevomdömen om Stockholms gymnasieskolor...40 Sid Bilagor: Bilaga 1 Enkätformulär Bilaga 2 Tabeller 1
2
SAMMANFATTNING Gymnasieundersökning 2006/07 är den senaste av sex liknande undersökningar som USK genomfört under perioden 1999-2007. Eleverna i gymnasiets årskurs 2 har fått bedöma hur nöjda de är med sin skola i olika avseenden. Fler fristående gymnasier deltar än vid något tidigare tillfälle. Totalt täcker undersökningen 91% av alla gymnasieelever i åk2 i Stockholms gymnasieskolor. Svarsfrekvensen bland eleverna är 84%. År 2007 är 77% av eleverna i Stockholms gymnasier på det hela taget ganska eller mycket nöjda med sin skola. 2/3 av eleverna uppger sig vara beredda att rekommendera sin skola till andra elever. De förhållanden i gymnasieskolan som får de mest positiva omdömena av eleverna är möjligheten att känna sig trygg i skolan och lärarnas ämneskunskaper och sätt att bemöta eleverna. Elevomdömena om gymnasiet blir mindre positiva när det gäller information och inflytande och framför allt när det gäller en del aspekter av den fysiska skolmiljön miljön i klassrummet, trivseln i matsalen och tillgången till allmänna uppehållslokaler. För de kommunala gymnasierna kan elevernas bedömningar av gymnasieskolan i Stockholm följas från läsåret 99/00 till årets undersökning 06/07. Under denna åttaårsperiod har eleverna blivit något mer nöjda i alla de undersökta avseendena. Elevomdömena ger alltså en mycket positiv bild av gymnasieskolans utveckling i Stockholm. Den kontrasterar mot den övervägande negativa bild av skolutvecklingen som dominerat i massmedia. Resultaten har granskats med avseende på om det finns skillnader i bedömningen av gymnasieskolan mellan elever av olika kön och olika språkbakgrund, mellan stora och små skolor och mellan kommunala och fristående gymnasier. När vi letat efter skillnader i dessa avseenden har vi hittat betydligt mer likheter än olikheter. Bara i några enstaka avseenden kan vi peka på mer betydande skillnader. I de allra flesta avseenden får gymnasieskolorna mycket likartade omdömen av sina elever oavsett kön och språkbakgrund, oavsett om skolan är liten eller stor, kommunal eller fristående. När vi jämför olika program och olika gymnasieskolor hittar vi betydligt större skillnader i elevernas tillfredsställelse med skolan. Det finns en stor variation och spännvidd mellan stadens gymnasier i hur pass nöjda deras elever på det hela taget är med skolan och i vilken utsträckning de är beredda att rekommendera den till andra elever. Delvis kan skillnaderna i elevomdömen om skolan förklaras av olikheter i elev- och programsammansättning vid skolorna. 3
4
STOCKHOLMS GYMNASIEUNDERSÖKNING LÄSÅRET 2006/07 Bakgrund och syfte Under våren 2007 har Stockholms gymnasieundersökning 2006/07 genomförts som en enkätundersökning riktad till samtliga elever i årskurs 2 i Stockholms gymnasieskolor. Liknande undersökningar har genomförts vid fem tidigare tillfällen (läsåren 1999/00, 2000/01, 2001/02, 2002/03 och 2004/05). Syftet med undersökningen är Att mäta den upplevda kvaliteten av stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens och skolornas uppföljning av kvaliteten i verksamheten, där jämförelser kan göras mellan skolor, olika program och över tiden. Att ge information till brukarna om de pedagogiska verksamheterna och vara ett underlag för val av skola. Genomförande Samtliga elever i årskurs 2 i gymnasiet har fått svara på en skriftlig enkät omfattande drygt 40- talet frågor. I enkäten har eleverna bedömt hur nöjda/missnöjda de är med sin skola i 34 olika avseenden. Eleverna har också angett vilka fem av dessa aspekter som de anser viktigast för att skolan ska fungera bra. Enkäten avslutas med ett avsnitt där eleverna fått ge ett samlat omdöme om sin skola och sitt studieprogram samt lämna några uppgifter om sig själva. Enkäterna har besvarats på undervisningstid under januari/februari 2007. Skolorna har medverkat i datainsamlingen genom att lärarna distribuerat och samlat in enkäterna i av eleverna förslutna kuvert. USK har därpå skött registreringen och bearbetningen av materialet. Resultaten från Stockholms gymnasieundersökning 2006/07 redovisas både i den här mer översiktliga kommunrapporten och i särskilda skolrapporter för alla deltagande skolor. I kommunrapporten ges en övergripande bild av hur nöjda/missnöjda Stockholms gymnasieelever är med olika förhållanden i gymnasieskolan och hur tillfredsställelsen varierar mellan olika skolor, skilda driftsformer, olika program och över tiden. Resultaten för respektive skola, såväl fristående som kommunal, redovisas mer i detalj i ett 60- tal separata skolrapporter. En förutsättning är att skolan har mer än 20 svarande elever i åk 2. I skolrapporterna redovisas resultaten också nedbrutna för de större program som finns vid skolan. Skolrapporterna är avsedda att användas som ett underlag för skolorna i deras kvalitetsuppföljning och verksamhetsutveckling. 5
Deltagande, bortfall och svarsfrekvenser Deltagande skolor Målpopulationen för 2007 års gymnasieundersökning är alla elever som går i årskurs 2 i Stockholms gymnasier, såväl fristående som kommunalt drivna. En del av eleverna i Stockholms gymnasieskolor (10-15%) bor i andra kommuner men studerar i Stockholm. En ungefär lika stor andel av stockholmsungdomarna går samtidigt i gymnasiet i andra kommuner utanför Stockholm. I undersökningen är det alltså de elever som går i Stockholms gymnasier som tillfrågats om sina omdömen om dessa. Enligt Skolverkets statistik var antalet elever i Stockholms gymnasieskolor 30 200 läsåret 06/07. Av dessa gick 18 000 (60%) i kommunalt drivna gymnasier och 12 200 (40%) i fristående gymnasier. Figur 1: Eleverna vid Stockholms gymnasieskolor 15 okt 2006 efter driftsform (Skolverket) Fristående 40% Kommunala 60% Under slutet av 1990-talet när USKs gymnasieundersökningar påbörjades utgjorde de fristående gymnasieskolornas elever fortfarande en obetydlig del av samtliga gymnasieelever i staden (5-6%). Undersökningarna 99/00 och 00/01 riktades därför enbart till de kommunalt drivna gymnasierna. 01/02 inbjöds de fristående gymnasierna för första gången att delta. 13 av 25 skolor deltog. Det ganska låga deltagandet innebar att de deltagande skolorna inte kunde ses som representativa för hela gruppen fristående gymnasier. Resultaten för fristående skolor redovisades därför separat, bara uppdelat på enskilda skolor och ej för gruppen fristående sammantaget. I kommunrapporten har även fortsättningsvis i första hand resultaten från de kommunala skolorna redovisats. I takt med att antalet fristående skolor vuxit och antalet elever där blivit allt fler har det blivit alltmer otillfredsställande att inte ha med dessa, när bilden av vad eleverna tycker om gymnasieskolan i Stockholm redovisas. För att få ökad jämförbarhet mellan olika års undersökningar har kommunredovisningen, som ovan nämnts, avgränsats till enbart de kommunala gymnasierna. Inte heller dessa jämförelser blir dock riktigt rättvisande då över 1/3 av de kommunala skolornas elever gått över till fristående gymnasier. 6
I 2007 års undersökning inbjöds och uppmanades alla stadens gymnasier med minst 20 elever i årskurs 2 att delta. Alla kommunala gymnasier som uppfyller dessa deltagarkrav är med i undersökningen. Det innebär 27 deltagande kommunala gymnasier med totalt ca 5250 elever i årskurs 2. Fler fristående gymnasier har deltagit i årets gymnasieundersökning än vid något tidigare undersökningstillfälle. Av 42 fristående gymnasier har 33 skolor med ca 3000 elever i årskurs 2 deltagit i undersökningen. Det innebär att ca 80% av alla elever i de fristående gymnasiernas åk 2 fått chansen att delta i gymnasieundersökningen 2007. Räknat totalt sett på alla gymnasieelever som går i Stockholms gymnasieskolor åk 2, har 91% erbjudits delta i årets undersökning. De nio fristående gymnasieskolor som inte är med i undersökningen är Didaktus Liljeholmen, Kunskapsgymnasiet Globen, Kunskapsgymnasiet Kista, Internationella kunskapsgymnasiet, International IT Collage of Sweden, NTI-gymnasiet, Stockholm International School, Säkerhetsgymnasiet och Tyska skolan. De skäl som angetts till att man avböjt deltagande är av litet olika slag. En del har hänvisat till att tidpunkten varit olämplig, att många elever är ute på praktik eller att man inte kunnat fatta så snabba beslut som krävts för att komma med i undersökningen. Andra har uppgett att de gör egna uppföljningar, deltar i andra undersökningar, aldrig varit med tidigare i stadens gymnasieundersökningar. Även om deltagandet för fristående verksamheter inte uppgått till hundra procent finns det inget särskilt som tyder på att de fristående skolor som ej deltagit i undersökningen skiljer sig på något markant sätt från de skolor som deltagit. Med en täckning på ca 80% av eleverna i de fristående skolorna bör årets undersökning ge goda skattningar av elevernas attityder och åsikter i stadens fristående gymnasier totalt sett. Svarsfrekvenser och bortfall Vid datainsamlingen har både det aktuella antalet elever i klassen och antal svarande elever i klassen registrerats. Det ger oss möjlighet att se på svarsfrekvensen både totalt, per skola och ner på klassnivå. Även om en del skolor har haft vissa klasser ute på praktik under undersökningsperioden, så har tiden för datainsamling varit så pass väl tilltagen att eleverna oftast hunnit återkomma för att besvara enkäten. Inga klasser saknar helt svarande elever. Totalt uppgår svarsfrekvensen till 84%. Svarsfrekvensen är lika hög bland elever i kommunala och fristående skolor (84%). Nedan redovisas svarsfrekvensen per skola uppdelat på deltagande kommunala och fristående skolor. 7
Tabell 1: Svarsfrekvenser för deltagande kommunala skolor Gymnasium Antal elever Svarande Svarsfrekvens åk 2 % Bernadotte 42 32 76 Blackeberg 308 280 91 Bromma 230 184 80 Brännkyrka 78 70 90 Enskede gård 220 179 81 Farsta 189 159 84 Frans Schartau 275 247 90 Höglandsskolan 60 49 82 Kista 144 97 67 Kungsholmen 322 263 82 Kärrtorp 334 283 85 Norra real 272 249 92 Riddarfjärdens 153 123 80 S:t Erik 404 333 82 S:t Göran 291 228 78 Hässelby 99 83 84 Spånga 122 98 80 Sthlm Hotel- o Rest. 226 193 85 Södra latin 323 280 87 Tensta 205 183 89 Thorildsplan 342 285 83 Östra real 374 318 85 Globala 80 67 84 IB-skolan syd 28 21 75 Sthlms gy för Scenkonst 70 61 87 Sthlms RH-gy 15 11 73 Sth Transp o Fordonstekn 39 30 77 Totalt kommunala 5245 4406 84 8
Tabell 2: Svarsfrekvenser för deltagande fristående skolor Antal elever Svarande Svarsfrekvens Gymnasium åk 2 % Internationella Engelska gymnasiet 92 81 88 Enskilda gymnasiet 82 76 93 Franska skolan 77 62 81 Industritekniska gymnasiet 20 20 100 Konsumentföreningen Stockholms gymnasium 94 69 73 Kristofferskolan 52 47 90 L'Estradska gymnasieskola 153 126 82 Lycée Francais Saint-Louis 35 31 89 Martinskolan 24 18 75 Rytmus, musikgymnasiet 137 108 79 Sjömansskolan 36 30 83 Stockholms Praktiska Gymnasium Liljeholmen 48 37 77 Viktor RydbergGymnasium Odenplan 115 92 80 Kulturama Fria Gymnasium 148 121 82 Nordiska Musikgymnasiet 22 22 100 Stockholms Estetiska gymnasium 78 73 94 Stockholms Fria gymnasium 111 96 86 Atleticagymnasiet 58 52 90 Cybergymnasiet Odenplan 68 57 84 Djurgymnasiet Stockholm 88 72 82 EU IT-gymnasiet 80 66 83 Jensen gymnasium Norra 290 250 86 Stockholms Tekniska gymnasium 61 46 75 Elektrikergymnasiet 30 30 100 Fryshusets gymnasieskola 296 223 75 Gymnasieskolan Futurum 18 18 100 Jensen gymnasium Södra 211 195 92 Lilla Akademiens Musikgymnasium 31 25 81 REFIS 39 38 97 Stadsmissionens skola 37 35 95 Viktor Rydberg Gymnasium Jarlaplan 119 101 85 Didaktus Norrmalm 115 92 80 Walthers gymnasium 90 64 71 Totalt fristående 2955 2473 84 Svarsfrekvensen är genomgående god i alla de deltagande skolorna. Bara fyra skolor har en svarsfrekvens under 75%, därav en skola under 70%. I en del mindre skolor är deltagandet hundraprocentigt och svarsfrekvenser på 90% eller mer är inte ovanligt. Bortfallet totalt bland alla deltagande skolorna uppgår till 16%. Vi har inga faktiska uppgifter om bortfallsanledningarna för enskilda elever. Till stor del torde dock det uteblivna deltagandet bero på att ett antal elever varit frånvarande då enkäten genomförts i klassen. En viss frånvaro p g a sjukdom och annat finns hela tiden. Möjligen kan man spekulera över om det påverkat resultaten att de elever som ofta är borta från skolan blivit underrepresenterade i undersökningen. Om bortfallseleverna har en mindre positiv attityd till skolan än andra elever skulle det innebära att den bild vi får av skolan blir något positivare än om alla elever deltagit. Utrymmet för 9
den här typen av snedvridande effekter på resultaten är dock begränsat tack vare den generellt sett låga bortfallsnivån. Sammanfattningsvis har vi ett gott deltagande i årets gymnasieundersökning. Även om inte riktigt alla fristående gymnasier ännu deltar så täcker undersökningen 91% av alla elever i åk 2 i Stockholms gymnasieskolor. Av dessa har hela 84% besvarat enkäten. Enligt vår bedömning ger det insamlade materialet därmed en god grund för att beskriva vad eleverna i Stockholms gymnasier tycker om sin skola. Frågor, frågeformulär och resultatredovisning I huvudsak har samma frågeformulär använts vid de olika årens gymnasieundersökningar. Hela tiden har dock vissa anpassningar skett så att frågor med speciell aktualitet tillkommit medan andra strukits. En del frågor har dessutom omformulerats för att bli enklare eller för att passa bättre med modernt språkbruk, nya målformuleringar och liknande. Det är viktigt att minnas att även mindre förändringar av frågelydelse eller svarsalternativ kan ge stora effekter på hur frågorna uppfattas och besvaras. I praktiken innebär det minskade möjligheter till jämförelser över tid. Även i 2007 års frågeformulär har några små förändringar gjorts jämfört med 2005 års formulär. Tre frågor har tagits bort och fyra har fått något förändrad ordalydelse. Huvuddelen av 2007 års formulär (se bilaga 1) består, precis som tidigare, av ett antal frågor (34 stycken) där de svarande fått avge omdömen om skolan i olika avseenden på en femgradig skala från mycket nöjd till mycket missnöjd. Dessa frågor har grupperats under fyra huvudrubriker: o Kunskap och lärande o Trygghet och trivsel o Arbetsmiljö o Information och inflytande Därpå har eleverna också ombetts välja vilka 5 av de 34 bedömda aspekterna som de anser viktigast för att skolan ska fungera bra. Allmänt kan sägas att denna fråga tycks ha varit svår för eleverna att överblicka och besvara. Enkäten avslutades med att eleverna fick avge några mer helhetsbetonade omdömen. Att eleverna haft vissa svårigheter att prioritera vilka de viktigaste aspekterna för en välfungerande skola är, visar sig i ett stort internt bortfall med många ogiltiga svar på denna fråga (7% ej svar). De andra frågorna i enkäten tycks ha fungerat bättre och varit lättare att besvara. De har genomgående varit väl ifyllda med litet internt bortfall på enskilda frågor (1-2 % ej svar). 2007 års enkät har funnits översatt till en engelsk version. Dessutom har hjälptexter funnits för fransktalande som dock fyllt i den svenskspråkiga enkäten. Det är bara i några få engelsk/fransktalande klasser som översättningarna använts. Det stora deltagandet bland de fristående gymnasierna i årets gymnasieundersökning möjliggör en redovisning i kommunrapporten som inte är lika starkt inriktad på resultaten enbart i de kommunala skolorna som tidigare år. I princip kan man säga att vid jämförelser över tiden där tidigare års undersökningar är inblandade begränsas jämförelserna och resultaten fortfarande till de kommunala skolorna. När det gäller årets resultat är däremot principen att alla deltagande sko- 10
lors resultat redovisas sammantaget för att ge en så fullständig bild som möjligt av vad eleverna i Stockholms skolor tycker om gymnasieskolan. I tabellbilagan (bilaga 2) finns dock också procentuella svarsfördelningar för alla frågor där resultaten kan avläsas för varje enskild skola, för alla kommunala skolor, för alla fristående skolor och för alla deltagande skolor sammantaget. Resultatredovisningen nedan inleds med ett avsnitt som visar hur nöjda/missnöjda eleverna är med olika förhållanden i gymnasieskolan år 2007. Tillfredsställelsen med olika aspekter av kunskap och lärande, trygghet och trivsel, arbetsmiljö samt information och inflytande beskrivs i olika diagram. Resultat redovisas också om vilka av dessa aspekter som eleverna anser väger tyngst för att skolan ska fungera bra. Med hjälp av medelvärdespoäng ges en sammanfattande bild av i vilka avseenden gymnasieeleverna är mest nöjda respektive mindre nöjda med gymnasieskolan i Stockholm 2007. I det därpå följande avsnittet belyses utvecklingen över tiden i några utvalda avseenden. Har gymnasieelevernas uppfattningar om lärarna, undervisningen, elevrelationerna, möjligheterna till lugn och arbetsro, miljön i klassrummet mm förändrats till det bättre eller sämre under den period som gymnasieundersökningarna genomförts mellan läsåren 99/00 och 06/07? I det avslutande avsnittet granskas resultaten med hänsyn till om det finns skillnader mellan hur olika grupper/kategorier bedömer sin skola. Är flickorna mer eller mindre positiva till gymnasieskolan än pojkarna? Finns skillnader mellan elever med helsvensk språkbakgrund och elever med ej helsvensk språkbakgrund i hur de bedömer skolan? Har elever på olika program olika uppfattningar om hur bra/dåligt deras program och deras skola är? Får de fristående gymnasierna bättre eller sämre elevomdömen än de kommunala gymnasierna? Vilka enskilda skolor får bäst betyg/rekommenderas oftast av sina elever till andra elever och vilka rekommenderas i mindre utsträckning? Är variationen mellan skolorna stor eller liten i detta avseende? NULÄGET Elevtillfredsställelsen 2007 kunskap och lärande Frågorna under rubriken kunskap och lärande handlar både om lärarnas ämneskunskaper och pedagogiska förmåga och om elevernas upplevda möjligheter att få stöd och hjälp i skolarbetet och att hinna med läxorna. Andra aspekter som tas upp är om man får lära sig att själv söka kunskap, om det man lär sig är intressant, användbart för framtiden och om utrymmet för eget ansvar och reflektion i undervisningen är tillräckligt. Är eleverna nöjda med hur deras lärande och kunskaper bedöms, i så motto att de upplever att de omdömen/betyg som ges i skolan är rättvisa? Figur 2 visar hur nöjda/missnöjda eleverna är i dessa avseenden. De exakta frågeformuleringarna för olika frågor framgår av enkäten i bilaga 1. 11
2 7 2 7 2 4 2 6 3 1 2 3 2 2 2 7 2 3 1 1 Figur 2: Tillfredsställelse med kunskap och lärande % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Lärarnas förmåga väcka intresse 13 50 11 4 Möjligheter till individuell hjälp 17 40 11 5 Lärarnas ämneskunskaper 40 44 4 1 Möjlighet hinna med läxor 12 33 20 9 Rättvisa betyg 15 44 12 6 Arbeta med sånt som är intressant 16 42 11 5 Lära dig användbart för framtiden 25 41 8 4 Utveckla förmåga ta studieansvar 26 44 4 2 Utveckla förmåga söka kunskap 22 45 5 2 Utveckla förmåga reflektera vad lärt 16 42 8 3 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd De gröna staplarna till vänster i figuren representerar de svarande som är i olika grader nöjda. De röda staplarna till höger i diagrammet representerar på motsvarande sätt de elever som är missnöjda. Mellanrummet mellan staplarna utgörs av dem som svarat vet ej eller varken eller på frågorna. De har inte tagit varken positiv eller negativ ställning i frågan. Till att börja med kan vi konstatera att staplarna till vänster genomgående är längre än de till höger. Gymnasieeleverna är således betydligt oftare nöjda än missnöjda med alla de undersökta aspekterna av kunskap och lärande. Avståndet mellan grön och röd stapel varierar inte särskilt mycket. Mellanrummen mellan staplarna betecknar de ca 10-20% av de svarande som saknar bestämd positiv eller negativ uppfattning i de efterfrågade avseendena. I vilken utsträckning det beror på att man svarat varken eller respektive inte tycker sig veta tillräckligt för att ta ställning till frågan och svarat vet ej, kan studeras närmare i tabellbilagan (bil 2). 84% av gymnasieeleverna i Stockholms skolor är ganska eller mycket nöjda med sina lärares ämneskunskaper. Bara 5% är missnöjda i detta avseende. Det är den aspekt som bedöms allra mest positivt i figuren ovan. När det gäller lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse är andelen nöjda betydligt lägre (63%) och andelen missnöjda högre (15%). Mest missnöjda är eleverna med möjligheterna att hinna med läxor/hemuppgifter. Här närmar sig längden på den röda missnöjesstapeln till höger (29%) längden på nöjdstapeln till vänster (45%). Över var fjärde gymnasieelev tycker alltså att de tidsmässigt har svårt att klara av det hemarbete som skolan kräver. 12
2 4 2 8 2 9 1 5 2 1 1 9 1 5 1 8 9 Ca hälften av eleverna (49%) säger sig vara mycket eller ganska nöjda med rättvisan i skolans betygssättning. Nästan var femte elev (18%) är dock missnöjd i detta avseende och ifrågasätter om skolans betyg och omdömen är rättvisa. Det är naturligtvis inte någon bra studieförutsättning. I övriga undersökta avseenden under rubriken kunskap och lärande ligger andelen nöjda oftast mellan 60 och 70%, det gäller t ex om man får ta eget studieansvar, lära sig självständigt söka kunskap och om man får lära användbara saker i skolan. Trygghet och trivsel Frågorna som samlats under rubriken trygghet och trivsel rör de sociala förhållandena i skolan. Hur nöjda är eleverna med relationerna till sina skolkamrater och hur de bemöts av sina lärare? Finns det något missnöje p g a att flickor och pojkar behandlas olika, eller p g a trakasserier och mobbning i klassen? Hur tillfredsställda är eleverna med tryggheten i skolan och med tillgången till elevvårdspersonal att vända sig till om de skulle behöva sådan? Ett par av frågorna tar också upp ordning och arbetsklimat och efterfrågar elevernas omdömen om möjligheterna till lugn och arbetsro. Figur 3: Tillfredsställelse med trygghet och trivsel i skolan 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Sammanhållningen/elevrelationerna 35 40 7 3 Lugn o arbetsro 15 40 14 7 Likvärdigt bemötande oavsett kön 42 32 5 3 Lärarnas sätt mot dig 34 44 5 3 Sit.i klassen-könsord/sextrakasseri 46 25 4 3 Situationen i klassen - mobbning 52 26 3 2 Möjlhet känna sig trygg i skolan 58 29 2 2 Möjlhet träffa elevvårdspersonal 25 28 11 8 Ordning o hur regler följs i skolan 19 39 8 5 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd Även i den här figuren är nöjdstaplarna påtagligt mycket längre än missnöjdstaplarna. Andelen nöjda är över 70% medan andelen missnöjda är lägre än 10% i alla utom tre avseenden. Allra bäst betyg får skolan av eleverna för möjligheten att känna sig trygg. 87% av eleverna är nöjda med sin skola i det avseendet, bara 4% är missnöjda. 13
2 2 2 5 2 5 1 6 2 4 2 9 1 8 2 2 1 8 Relationen till lärarna och hur eleverna bemöts av dessa får lika goda omdömen (78% nöjda) som kamratskapet och relationen mellan eleverna (75% nöjda). Även när det gäller situationen i klassen beträffande mobbning och användandet av könsord/ sexuella trakasserier är andelen missnöjda liten (5% resp 7%). Tolkningen av resultaten i de här speciella avseendena är trots det inte självklart positiv. Om det bakom siffrorna skulle dölja sig en verklig förekomst av mobbning/trakasserier mot alla missnöjda elever är problemet nog så stort. Om 5% av eleverna i åk 2 i Stockholms gymnasieskolor var mobbade skulle det i absoluta tal motsvara ca 450 utsatta elever. De aspekter som får litet sämre elevomdömen (53-58% nöjda och 13-21% missnöjda elever) är ordning/arbetsklimat och möjligheterna att träffa elevvårdspersonal. Andelen missnöjda är allra störst för lugn och arbetsro. Var femte elev i Stockholms gymnasieskolor säger sig i årets undersökning vara ganska eller mycket missnöjd med situationen i skolan när det gäller lugn och arbetsro. Arbetsmiljö Under rubriken arbetsmiljö gäller bedömningarna snarare den fysiska arbetsmiljön än det sociala arbetsklimatet. Eleverna får här uttala sig om förutsättningarna för skolarbetet ifråga om gruppstorleken vid olika lektioner, läroböcker och studiematerial, schemaläggning och raster. Här framgår också hur nöjda/missnöjda de är med tillgången till och standarden på olika lokaler i skolan. Figur 4: Tillfredsställelse med arbetsmiljön i skolan 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Hur tider,schema, raster passar 18 40 17 10 Gruppstorlek vid olika lektioner 26 44 9 3 Läroböcker/studiematerial 18 46 9 4 Användning IT/dator i undervisn. 24 33 12 7 Hur fräscha lokalerna är i skolan 25 41 11 6 Lokaler för avkoppling - ej lektion 11 23 24 20 Hur miljön i klassrummet är 13 34 18 9 Biblioteket 24 31 7 10 Trivseln i matsalen 17 31 15 13 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd 14
3 8 2 3 2 1 3 6 2 8 2 3 I den här figuren är missnöjesstaplarna till höger betydligt längre än i de tidigare figurerna. Mer än 10% av eleverna är missnöjda med alla de arbetsmiljöaspekter som tagits upp. De enda aspekter som samlar mer än 60% nöjda elever är gruppstorleken, läroböcker/studiematerial och skollokalernas allmänna fräschör. Över ¼ av eleverna är annars missnöjda både med miljöförhållandena i klassrummet (luft, ljus, värme) och med trivseln i matsalen. Detsamma gäller schemaläggning/raster och i än högre grad för tillgången till lokaler för avkoppling mellan lektionerna. I det avseendet är fler gymnasieelever missnöjda (44%) än nöjda (34%). Information och inflytande Eleverna bedömer information och inflytande i skolan i sex olika avseenden. Det gäller dels den mer allmänna informationen om vad som händer i skolan, men också lärarnas information till de enskilda eleverna om deras studier och resultat. Eleverna får också uttala sig om hur de upplever sina möjligheter att påverka hur kunskaper ska inhämtas och bedömas i skolan samt hur nöjda/missnöjda de är med utvecklingssamtalen och lärarnas lyhördhet för deras synpunkter. Figur 5: Tillfredsställelse med information och inflytande i skolan % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Info vad som ska hända i skolan. 16 38 15 10 Möjl påverka hur inhämta kunskap 10 39 12 4 Möjl påv hur din kunskap bedöms 7 32 16 7 Lärarinfo-vad kunna/hur du lyckas 15 38 17 7 Hur lärarna lyssnar till dina synp. 16 39 12 5 Utvecklingssamtalen med mentor 31 33 7 6 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd Även i den här figuren är missnöjesstaplarna förhållandevis långa och överskrider 10% för alla de efterfrågade aspekterna. Mellanrummen mellan staplarna är också osedvanligt stora. 30-40% av de svarande svarar genomgående varken nöjd eller missnöjd / vet ej på frågorna om information och påverkan. Det kan tyda på att frågorna upplevs som diffusa/svårbesvarade och att eleverna har svårt att avgöra om de verkligen kan påverka t ex hur kunskaper ska inhämtas och bedömas. Att omdömena om information och påverkan inte får några överbetyg är kanske inte i sig särskilt oväntat. När det gäller information och inflytande är det vanligt i olika sammanhang att de som tillfrågas har en kritisk inställning. Betygen brukar ligga lågt för hur man blivit informerad och fått chans att påverka. Att ge möjligheter till inflytande och informera så att alla blir nöjda tycks generellt sett vara en mycket svår uppgift. 15
Våra resultat visar att var fjärde elev i Stockholms gymnasieskolor är missnöjd med den information som ges om vad som ska hända i skolan och med lärarnas information om vad de ska kunna och hur de ligger till studiemässigt. Allra lägst (39%) är andelen nöjda elever när det gäller möjligheten att påverka hur deras kunskaper ska bedömas. Här är samtidigt andelen som inte har någon bestämd positiv eller negativ uppfattning allra störst (38%). Kanske kan det bottna i att eleverna inte har så bestämda uppfattningar om vilka påverkansmöjligheter de bör förvänta sig i detta avseende. På den mer konkreta frågan om vad man tycker om utvecklingssamtalen med sin mentor svarar eleverna betydligt mer positivt, här är 64% av eleverna nöjda och 13% missnöjda Vad är viktigast? I ett försök att fånga vilka av de ovan bedömda aspekterna som eleverna upplever som viktigast för en välfungerande skola, uppmanades de i en lista med de 34 bedömningsaspekterna kryssa för de viktigaste (högst fem). Vi har redan nämnt att frågan verkar ha upplevts som jobbig att svara på och att ovanligt många elever hoppat över eller inte besvarat frågan i överensstämmelse med frågeinstruktionerna (7%). I figur 6 nedan framgår hur stor andel av de svarande som kryssat för respektive aspekt för de mest och minst valda aspekterna. Figur 6: Viktigaste aspekterna för en bra skola. De aspekter som oftast och minst ofta kryssats för av de svarande (% av svarande som kryssats för respektive aspekt) % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Rättvisa betyg 42 Lärarnas ämneskunskaper Lärarnas förmåga väcka intresse Lära dig användbart för framtiden Arbeta med sånt som är intressant 33 31 31 30 Möjlighet hinna med läxor 25 Situationen i klassen - mobbning Möjl påv hur din k-skap bedöms Möjlhet träffa elevvårdspersonal Sit.i klassen-könsord/sextrakasseri Biblioteket Utvecklingssamtalen med mentor 4 4 3 2 2 2 16
Man kan naturligtvis fundera över vad som ligger bakom de prioriteringar eleverna gjort. Är det de förhållanden som är problematiska och som man vill ändra på som först dyker upp i huvudet och framhålls som viktiga när man väljer sina fem aspekter? Kanske är det lättare att glömma bort att sådant som redan fungerar bra men också kan vara viktigt? Möjligheten att känna sig trygg i skolan och frånvaron av mobbning skulle nog av de flesta betecknas som mycket viktiga faktorer för en fungerande skolsituation om de saknades. Samtidigt upplevs det nog oftast som självklart att man ska kunna känna sig trygg i skolan och inte bli mobbad. I alla händelser finns inte just dessa aspekter med bland de frekventast valda i figuren ovan. Situationen i klassen när det gäller mobbning finns tvärt om med bland de förhållanden som minst ofta valts som viktiga för en bra fungerande skola. Efter ovanstående reflektioner om grunden för elevernas prioriteringar kan det vara intressant att se vad resultaten blev vad de flesta eleverna framhållit som utmärkande och viktigt för en bra skola. De sex röda staplarna i figuren ovan åskådliggör vilka aspekter som oftast kryssats för som viktiga av eleverna (av 25-42% ). De handlar alla om själva skolarbetet, lärandet och undervisningen. Rättvisa betyg, bra lärare, att man får lära sig intressanta och användbara saker och att man hinner med läxorna upplevs uppenbarligen som centralt för en bra skolsituation av eleverna. De förhållanden som i lägst utsträckning, av mindre än 5% av eleverna, prioriterats som betydelsefulla för en bra skola handlar om andra saker än själva skolarbetet. Det gäller t ex situationen i klassen när det gäller mobbning och sexuella trakasserier. Inte heller yttre förutsättningar i form av bibliotek och elevvårdspersonal framhålls av mer än ett fåtal elever som centralt för att skolan ska fungera bra. Utvecklingssamtalen och möjligheterna att påverka kunskapsbedömningen anses, med de här måtten mätt, också oftast som mer perifera faktorer för att skapa en bra skola. Överblick med hjälp av medelvärdespoäng För att få en mer överblickbar bild av resultaten kan de presenteras i form av medelvärdespoäng. När eleverna fått ta ställning till hur nöjda eller missnöjda de är med skolan i olika avseenden har en femgradig skala från mycket nöjd till mycket missnöjd använts. För att ge en enkel och sammanfattande bild av hur nöjda eleverna är med olika kvalitetsaspekter kan en medelvärdespoäng beräknas. Svarsalternativen tilldelas då värden från +2 till 2. Mycket nöjd +2 Ganska nöjd +1 Varken eller/vet ej 0 Ganska missnöjd - 1 Mycket missnöjd - 2 Medelvärdespoängen (medelvärdet) kan beräknas för olika bedömningsaspekter, för alla svarande respektive för svarande från olika skolor, olika program o s v. Medelvärdespoängen kan i princip variera mellan 2 och + 2. Ett medelvärde på +2 innebär att precis alla svarande svarat mycket nöjd på frågan. 2 skulle på motsvarande sätt innebära att alla var mycket missnöjda. Medelvärden runt 0 innebär att nöjda och missnöjda är ungefär lika många och balanserar varandra eller att de svarande markerat alternativen varken eller eller vet ej. Ett 0-resultat är 17
3 7 i dessa sammanhang inte särskilt eftersträvansvärt. Helst ser man förstås att de nöjda överväger över de missnöjda så att medelvärdespoängen blir positiv. Fördelen med att använda medelvärdespoängen är att det i ett enda enkelt mått sammanfattar hur nöjda de svarande i genomsnitt är. Det tar också hänsyn till alla delar i svarsspektrat. Både de nöjda och missnöjda får ge sitt bidrag till medelvärdet. Samtidigt som vi skapar större överblick förloras information om hur de svarande fördelar sig på olika nöjdhetsgrader. En medelvärdespoäng runt 0 kan antingen uppkomma genom att nästan alla är ljummet varken nöjda eller missnöjda eller genom att hälften av de svarande är mycket nöjda och den andra hälften mycket missnöjda. Efter att eleverna bedömt sin skola i en lång rad olika aspekter ombads de också avge ett mer sammanfattande helhetsomdöme om skolan - Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Resultatet på frågan kan presenteras både som andelar i ett stapeldiagram och i form av medelvärdespoäng i ett punktdiagram (figur 7). Figur 7: Helhetsomdöme om skolan presenterat som % och Mv-poäng % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hur nöjd som helhet m din skola 28 49 1 3 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 Helhetsomdöme Mv-poäng I det övre diagrammet kan vi utläsa att 77% av eleverna i Stockholms gymnasier på det hela taget är ganska eller mycket nöjda med sin skola. 10% är ganska eller mycket missnöjda. Det är ett mer positivt omdöme än vi sett för de flesta enskilda aspekter som bedömts. När medelvärdespoängen räknas ut för denna fråga för alla svarande, enligt beskrivningen ovan, blir resultatet 0,92. Resultatet för frågan kan då åskådliggöras som en punkt på en linje som går från -2 till +2. I figur 8 på nästa sida redovisas Mv-poängen för alla de 34 bedömda aspekterna av skolan samt för ovanstående helhetsomdöme. De bedömda aspekterna har rangordnats från högsta Mv-poäng till lägsta. Det innebär att de aspekter som hamnar i topp i diagrammet är de som getts mest positiva omdömen av eleverna. De med minst positiva omdömen hamnar längst ner i diagrammet. 18
Figur 8: Mv-poäng för olika bedömningsaspekter -2,0-1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Möjlhet känna sig trygg i skolan Situationen i klassen - mobbning Lärarnas ämneskunskaper Sit.i klassen-könsord/sextrakasseri Likvärdigt bemötande oavsett kön Lärarnas sätt mot dig Sammanhållningen/elevrelationerna Hur nöjd som helhet m din skola Utveckla förmåga ta studieansvar Utveckla förmåga söka kunskap Gruppstorlek vid olika lektioner Utvecklingssamtalen med mentor Lära dig användbart för framtiden Hur fräscha lokalerna är i skolan Läroböcker/studiematerial Ordning o hur regler följs i skolan Utveckla förmåga reflektera vad lärt Lärarnas förmåga väcka intresse Användning IT/dator i undervisn. Arbeta med sånt som är intressant Möjligheter till individuell hjälp Möjlhet träffa elevvårdspersonal Biblioteket Rättvisa betyg Hur lärarna lyssnar till dina synp. Lugn o arbetsro Hur tider,schema, raster passar Möjl påverka hur inhämta kunskap Info vad som ska hända i skolan. Lärarinfo-vad kunna/hur du lyckas Trivseln i matsalen Hur miljön i klassrummet är Möjlighet hinna med läxor Möjl påv hur din kunskap bedöms Lokaler för avkoppling - ej lektion Alla svarande Vi kan börja med att konstatera att alla punkterna utom den allra längst ner ligger till höger om 0-linjen. Det innebär att för alla aspekter förutom för lokaler för avkoppling mellan lektionerna så överväger de som är nöjda över dem som är missnöjda. När det gäller tillgången till uppehållslokaler i skolan är däremot fler elever missnöjda än nöjda. Letar vi efter den punkt som 19
markerar Mv-poängen för helhetsomdömet om skolan, så återfinner vi den på åttonde plats uppifrån. När eleverna bedömer sin skola som helhet är de således i allmänhet mer positiva än när de bedömer olika delaspekter av skolverkligheten. Sju aspekter i toppen av diagrammet har ändå bedömts positivare än helhetsomdömet. Allra högst och allra nöjdast är Stockholms gymnasieelever med möjligheten att känna sig trygg i skolan. Situationen i klassen när det gäller mobbning och ifråga om användandet av könsord/sexuella trakasserier bedöms också som tillfredsställande med höga Mv-poäng, liksom att flickor och pojkar bemöts på ett likvärdigt sätt. Bland de sju aspekterna med högst medelvärdespoäng återfinner vi också ett par omdömen om lärarna, lärarnas ämneskunskaper och lärarnas sätt att vara mot eleverna. Lärarna i Stockholms gymnasieskolor ges alltså bra betyg av sina elever i dessa avseenden. Mv-poängen för sammanhållningen/relationerna mellan eleverna hamnar också bland de sju i topp i rangordningen. Vi kan på motsvarande sätt se på de 7-8 aspekter som hamnar längst ner i figuren där omdömena om skolan är minst positiva. Där hittar vi flera aspekter som har med lokalerna och de yttre förutsättningarna för skolverksamheten att göra - trivseln i matsalen, hur miljön i klassrummet är och allra längst ner i botten lokaler för avkoppling utanför lektionstid. Information och påverkan är ett annat område som är väl representerat i diagrammets nedre del. Såväl informationen om vad som ska hända i skolan, lärarnas information om vad du ska kunna och hur du ligger till, möjligheten att påverka hur kunskaper ska inhämtas och möjligheterna att påverka hur dina kunskaper bedöms är aspekter som får låga Mv-poäng av eleverna och återfinns bland de sju bottenaspekterna. TIDSJÄMFÖRELSER Den serie gymnasieundersökningar som USK gjort sträcker sig över en period på åtta år (läsåren 99/00 till 06/07). Under denna period har sex undersökningar genomförts. Det ger oss möjligheter att se hur gymnasieelevernas uppfattningar om skolan utvecklats från år 2000 och fram till idag 2007. Vi har redan tidigare talat om att de fristående gymnasierna till en början inte alls omfattades av undersökningarna och därpå deltagit frivilligt. Det är först i årets undersökning som de fristående gymnasiernas deltagande är så allmänt att vi bedömer det som rimligt att se dem som representativa för hela kategorin fristående skolor. I nedanstående tidsjämförelser måste vi alltså begränsa oss till att se på resultaten för enbart de kommunala gymnasierna. För året 06/07 kompletterar vi med att också ange värden för alla gymnasier. 1999/00 gick ca 95% av eleverna i Stockholms gymnasier i kommunala skolor och 5% i fristående. Andelarna har 2006/07 förskjutits till 60% i kommunala och 40% i fristående gymnasier. 20
Tidsjämförelserna sker med hjälp av Mv-poäng för de olika åren. De aspekter som vi följer över tiden är valda så att alla våra fyra frågeområden (kunskap och lärande, trygghet och trivsel, arbetsmiljö, information och inflytande) ska bli belysta. En viktig utgångspunkt för valet av frågor att ta med i jämförelsen har varit att de ska ha ställts på ett så identiskt sätt som möjligt alla undersökningsåren. Vid förändrad frågelydelse något år anges detta i anslutning till figurerna. Tidsjämförelse kunskap och lärande I figur 9 nedan ser vi hur tillfredsställda eleverna i de kommunala gymnasierna varit vid de olika undersökningstillfällena i fyra avseenden som har med kunskap och lärande att göra. Frågorna har ställts med identiskt formulering samtliga år och handlar om hur nöjda/missnöjda eleverna är med - Hur flertalet lärare förmår stimulera och väcka intresse, Möjligheterna för dig att få individuellt stöd och hjälp om du behöver, Att omdömen/betyg är rättvisa och Att du får lära dig sådant som du kan få användning för i framtiden. Figur 9: Tidsjämförelse av elevomdömen om kunskap o lärande i skolan (medelvärdespoäng kommunala gymnasier) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 99/00 00/01 01/02 02/03 04/05 06/07 Alla 06/07 Lärarnas förmåga väcka intresse Möjligheter till individuell hjälp Rättvisa betyg Lära dig användbart för framtiden 21
I diagrammet ser vi hur bedömningarna av olika aspekter har förändrats över åren i form av Mvpoäng. Medelvärdespoängen för olika aspekter anges med skilda symboler och sammanbinds med olikmarkerade kurvor. Längst till höger i diagrammet, vid sidan om kurvorna för de kommunala skolorna, redovisas också medelvärdespoängen för alla skolor inklusive fristående gymnasiers elever för läsåret 06/07. Vid en första anblick kan vi konstatera att alla kurvorna i figur 9 pekar lätt uppåt. Medelvärdespoängen uppvisar en kontinuerligt stigande trend över undersökningsåren från 99/00 till 06/07. Det innebär att eleverna under denna tidsperiod förändrat sina omdömen om gymnasieskolan i positiv riktning i samtliga fyra avseenden i figuren. Den översta kurvan i figuren (snedställda fyrkanter, romber) visar i vilken utsträckning eleverna är nöjda och tycker de får lära sig sådant de kan få användning för i framtiden. Här är lutningen bara svagt uppåtstigande. Mv-poängen har i detta avseende ökat från 0,57 läsåret 99/00 till 0,74 06/07, d v s med ca 0,2 Mv-enheter. En förändring av Mv-poängen av den storleksordningen motsvarar i princip att 20% av eleverna höjt sitt betyg på den femgradiga nöjd-/missnöjdskalan ett steg (från ganska till mycket nöjd eller från ganska missnöjd till varken eller o s v). En förändring på 0,1 Mv-poäng innebär på motsvarande sätt att 10% av eleverna förändrat sin bedömning ett steg på nöjd-/missnöjdskalan. Den nivån på förändring är markerad med prickade hjälplinjer i figurerna. Lärarnas förmåga att väcka intresse betecknas med ljusa fyrkanter i figur 9. Vid undersökningen 99/00 var Mv-poängen mycket låg i detta avseende och låg t o m något under 0. Fler gymnasieelever var alltså missnöjda än nöjda med lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse. Sedan dess har elevomdömena om gymnasielärarnas intresseväckande förmåga successivt blivit betydligt positivare. Kurvan visar på en rejäl uppgång och i årets undersökning är Mv-poängen uppe i 0,5. En förändring med hela 0,5 Mv-poäng, vilket motsvarar att uppåt hälften (50%) av eleverna förändrat sin inställning med ett steg i positiv riktning på nöjd-/missnöjdskalan. När vi anger vad förändringens storlek innebär talar vi om nettoförändringen i stort. I praktiken har eleverna naturligtvis förändrat sina bedömningar både i positiv och negativ riktning, men förändringarna i positiv riktning överväger så att nettoresultatet blir en ökning med 0,5 Mv-poäng. Elevernas betyg för lärarnas intresseväckande förmåga har alltså förbättrats rejält. Ser vi på markeringarna längst till höger i figuren, ser vi dessutom att den positiva förändringen blir ännu något större om alla elevers bedömningar (även från fristående gymnasier) inräknas vid tidsjämförelsen. Även i de två andra avseendena i figur 9, möjligheterna att få individuellt stöd och hjälp och hur rättvisa betyg som ges, är eleverna i Stockholms gymnasier klart nöjdare 06/07 än 99/00. Nettohöjningen av Mv-poängen i dessa avseenden uppgår till ca 0,3 Mv-enheter (avståndet mellan tre hjälplinjer i figuren). En förändring som alltså i princip kan tolkas som att 30% av eleverna blivit ett steg mer nöjda på den femgradiga nöjd-/missnöjdskalan. Även i dessa avseenden blir den positiva förändringen ännu något markantare om alla gymnasieelevernas omdömen inräknas i jämförelsen och inte enbart de kommunala skolornas elever. Samtliga fyra indikatorer på kunskap och lärande i figur 9 pekar alltså på att gymnasieelevernas bedömning av skolan blivit mer positiv på det området de senaste åtta åren. I nästa figur får vi se om den positiva trenden också gäller elevernas bedömning av trygghet och trivsel i skolan. 22
Ökar eller minskar tryggheten och trivseln i gymnasiet? Också när det gäller upplevd trygghet och trivsel i skolan får svaren på fyra av våra frågor tjäna som indikatorer då vi studerar utvecklingen över tiden. De handlar om hur nöjda/missnöjda eleverna är med sin skola då det gäller lärarnas sätt att vara mot dig, lugn och arbetsro i klassen, sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen och möjligheterna att känna sig helt trygg i skolan. För de tre sistnämnda frågorna skedde 04/05 några smärre förändringar av formuleringen till nuvarande frågelydelse. Då förkortades frågorna om lugn och arbetsro och elevsammanhållning genom att tillägget i klassen slopades. I trygghetsfrågan togs förstärkningsordet helt bort i helt trygg. Även sådana här till synes marginella formuleringsförändringar kan påverka resultaten. När vi studerar resultaten i figur 10 nedan ser vi emellertid inte något som tyder på att det skulle gälla i det här speciella fallet. Inga skarpa trendbrott återfinns i kurvorna för någon av de tre frågorna vid 2004/05 års mätvärden. Figur 10: Tidsjämförelse av elevomdömen om trygghet och trivsel i skolan (medelvärdespoäng kommunala gymnasier) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 99/00 00/01 01/02 02/03 04/05 06/07 Alla 06/07 Lugn o arbetsro Sammanhållning/elevrelationerna Lärarnas sätt mot dig Möjligheten känna sig trygg i skolan Bilden liknar väldigt mycket den föregående, med svagt uppåtgående kurvor (Mv-poäng) i alla de studerade avseendena. Värdena för alla elever 06/07 längst till höger (vid sidan om kurvorna) 23
ligger oftast också en aning högre än motsvarande värden 06/07 för enbart de kommunala gymnasierna. Uppgången i kurvorna är litet mer varierad och inte riktigt lika rätlinjig i figur 10 som i figur 9. Mellan läsåret 00/01 och 01/02 kan vi se en viss nedgång i Mv-poäng för både elevrelationer och lugn och arbetsro. Nedgången följs därpå åter av stigande Mv-poäng. Alla de fyra indikatorerna visar alltså på att eleverna är mer nöjda med situationen i gymnasieskolan ifråga om trygghet och trivsel nu, läsåret 06/07, än 99/00. Den positiva attitydförändringen är minst då det gäller tillfredsställelsen med sammanhållningen och relationen mellan eleverna och med lugn och arbetsro. Här har eleverna höjt Mv-poängen med 0,1 enheter under den studerade tidsperioden. Ca 10% av gymnasieeleverna är alltså netto ett steg mer nöjda med elevrelationerna och arbetsron i skolan 06/07 än 99/00. När det gäller lärarnas bemötande av eleverna och möjligheten att känna sig trygg i skolan är den positiva trenden något starkare. Här har motsvarande 30% av eleverna ändrat sin uppfattning ett steg netto i positiv riktning på nöjd-/missnöjdskalan. Mv-poängen har höjts med ca 0,3 enheter. Alla de här använda indikatorerna pekar alltså på att Stockholms gymnasieelever upplever av trivseln och trygghet ökat i Stockholms gymnasier under den gångna tioårsperioden. Bättre eller sämre arbetsmiljö? Figur 11: Tidsjämförelse av elevomdömen om arbetsmiljön i skolan (medelvärdespoäng kommunala gymnasier) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 99/00 00/01 01/02 02/03 04/05 06/07 Alla 06/07 Gruppstorlek vid olika lektioner Hur miljön i klassrummet är Läroböcker/studiematerial Lokaler för avkoppling - ej lektion 24
Åter använder vi fyra frågor för att få indikationer på om eleverna i Stockholms gymnasier är mer eller mindre nöjda med arbetsmiljön och de yttre förutsättningarna i skolan nu, än då våra mätningar började för åtta år sedan. Bland de aspekter som tas upp återfinns både sådana där vi sett att eleverna i årets undersökning är relativt nöjda (gruppstorleken) och sådana där missnöjet är utbrett (uppehållslokaler ej lektionstid). De fyra använda indikatorfrågorna på arbetsmiljöområdet har hela tiden ställts identiskt formulerade. Hur nöjd eller missnöjd är du med gruppstorleken vid olika lektioner, läroböcker och studiematerial, hur miljön i klassrummet är (luft, ljus, värme, färg etc) och lokaler med möjligheter att koppla av mellan lektionerna. Just tillgången till lokaler där eleverna kan uppehålla sig när det inte är lektion har fått det allra sämsta elevomdömet och absolut lägst Mv-poäng i årets undersökning. Trots det kan vi i figur 11 se att eleverna är betydligt nöjdare i detta avseende nu än vad de varit tidigare. Mellan 99/00 och 06/07 har Mv-poängen stigit med 0,4 enheter. Är man ofta missnöjd nu, så var man ännu oftare missnöjd förr. Motsvarande 40% av eleverna har höjt sitt betyg för tillgången till uppehållslokaler i skolan med ett steg på vår betygsskala idag jämfört med för åtta år sedan. När det gäller gruppstorleken vid olika lektioner, som fått goda elevomdömen i årets undersökning, är förbättringarna gentemot läsåret 99/00 av samma storleksordning (0,4 Mv-poäng). En nettoförändring motsvarande att 40% av eleverna blivit ett steg mer nöjda med gruppstorleken i undervisningen. Även elevernas bedömning av miljön i klassrummet och av läroböcker och studiematerial har blivit mer positiv. Här har Mv-poängen höjts med 0,2 respektive 0,3 enheter mellan åren 99/00 och 06/07. Det motsvarar alltså att 20% respektive 30% av eleverna blivit ett steg mer nöjda på vår femgradiga bedömningsskala i dessa avseenden. Vi kan alltså sammanfattningsvis konstatera att figur 11 är mycket lik de två föregående figurerna. Alla Mv-kurvor pekar lätt uppåt och t h därom återfinner vi Mv-poäng för alla elever 06/07 ännu ett stycke högre i figuren. Gymnasieeleverna har med andra ord blivit mer nöjda med alla de här studerade arbetsmiljöaspekterna. Enligt gymnasieelevernas omdömen har alltså även de yttre förutsättningarna för verksamheten och den fysiska arbetsmiljön förbättrats i Stockholms gymnasieskolor de senaste tio åren. Mer eller mindre nöjda med information och inflytande? Även nästa figur som visar hur elevomdömena om gymnasieskolan utvecklats över tiden innehåller fyra kurvor. Tre av dem belyser området information och inflytande, medan den fjärde beskriver hur helhetsomdömet om skolan förändrats över tiden. Kurvorna visar hur nöjda eller missnöjda eleverna är vid de olika undersökningstillfällena med informationen till dig om vad som ska hända i skolan, hur lärarna informerar om vad du ska kunna och hur du ligger till, hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter och hur nöjd du är på det hela taget med din skola. Alla fyra frågorna har ställts i oförändrat skick hela undersökningsperioden. 25