ESS-GYMNASIET Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB på uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Transkript

1 SKOLUNDERSÖKNING 2009 ESS-GYMNASIET Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB på uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

2 .

3 FÖRORD I Stockholms stad genomförs sedan 1996 regelbundet brukarundersökningar inom samtliga pedagogiska verksamheter. Undersökningarna genomförs av utbildningsförvaltningen på uppdrag av kommunfullmäktige. Undersökningarna genomförs vartannat år under våren inom alla skolformer utom förskoleverksamheten, där de genomförs var tredje år. Undersökningarna riktar sig till föräldrar och barn/elever/studerande vid förskoleverksamhet, fritidshem och skolor samt vuxenutbildning. Undersökningarna riktar sig till alla pedagogiska verksamheter i staden oavsett huvudman. Våren 2009 fick Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK) uppdraget att genomföra brukarundersökningar inom grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och ESS-gymnasiet i Stockholm. Totalt har undersökningarna berört närmare elever och föräldrar. Undersökningarna har genomförts under februari till maj Syftena med brukarundersökningarna är att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter att vara ett underlag för stadens och skolornas uppföljning av kvaliteten i verksamheten, där jämförelser kan göras mellan skolor och över tid att ge information till medborgarna och brukarna om de pedagogiska verksamheterna och vara ett underlag för val av skola Undersökningarna visar att föräldrar och elever i stort är nöjda med skolan. En klar majoritet, oavsett skolform, ger höga helhetsomdömen. Det framkommer också att flertalet elever trivs i skolan och anser att undervisningen och lärarnas pedagogiska förmåga är bra. Resultaten visar också att det finns vissa förbättringsområden att arbeta vidare med. Ett sådant är hur datorer och IT används i undervisningen, där det finns mer att önska enligt flera föräldrar och elever. Det finns skillnader mellan hur olika skolor uppfattas av elever och föräldrar. De enskilda skolornas resultat finns på Stockholms stads hemsida på Jämför service Ett krav för publicering är att skolan har fler än 20 svarande elever i årskursen och en svarsfrekvens på minst 50 procent. De övergripande rapporterna publiceras på kvalitet i förskola & skola. Allt material i undersökningen presenteras i sju huvudrapporter och cirka 280 skolrapporter. I den här rapporten redovisas ESS-gymnasiet. Projektledare för undersökningarna har varit Linda Zetterman och Pernilla Melin. Marie Göranson har ansvarat för rapporteringen för ESS-gymnasiet. Stockholm i maj 2009 Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Lena Daag VD

4 .

5 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 4 Bakgrund och syfte... 4 Metod och genomförande... 4 Om ESS-gymnasiet... 5 Avgränsning... 5 Svarsfrekvens och bortfallsredovisning... 6 Frågeformulär... 8 Bearbetning av svaren... 8 RESULTATREDOVISNING... 9 Fakta om respondenterna... 9 Helhetsomdöme om skolan Helhetsomdömet bland pojkar och flickor Jämförelse mellan åren FYRA FRÅGEOMRÅDEN Kunskap och lärande Uppfattningen om Kunskap och lärande bland pojkar och flickor Jämförelser mellan åren Trygghet och relationer Uppfattningen om Trygghet och relationer bland pojkar och flickor Jämförelser mellan åren Arbetsmiljö Uppfattningen om Arbetsmiljön bland pojkar och flickor Jämförelser mellan åren Information och samverkan Uppfattningen om Information och samverkan bland pojkar och flickor Sammanfattande bild Jämförelse Jämförelse med skolundersökningen 2009 i gymnasieskolan BILAGOR Tabellbilaga Brev till rektor Brev till lärare Frågeblankett ESS-gymnasiet

6 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 SAMMANFATTNING Brukarundersökningar bland skolelever genomförs vartannat år inom samtliga skolformer. I undersökningarna ges eleverna möjlighet att uttrycka sina åsikter om skolan generellt, skolmiljön, arbetsmomenten och undervisningen. I föreliggande rapport redovisas svaren från ESS-elevernas brukarundersökning Svaren jämförs också med resultaten från motsvarande undersökningar från 2007 och års undersökning är en totalundersökning av tio skolenheter (Fatbursskolan, Luxskolan, Bild och Form, Media, Musikproduktion, Café och Kök, Tjejgymnasiet, Riddarfjärdsenheten, Utsikten och Tornet). Detta innebär att elever som får sin skolgång på behandlingshem i år inte ingår i undersökningen. Vid jämförelser över tid har svaren från elever på de så kallade mellanvårdsalternativen exkluderats ur analysen för att jämförelsen ska bli rättvisande. Ytterligare förändring i årets undersökning är att den tidigare femgradiga skalan har ersatts av en tiogradig. För att möjliggöra jämförelser över tid har resultaten från tidigare år räknats om. Svarsfrekvensen var i årets undersökning 68 procent vilket är betydligt bättre än tidigare år. Detta förklaras till stor del av att färre undervisningsenheter ingick i urvalet men också av att ESS-gymnasiet tagit stort ansvar för distribution och uppsamling av elevernas enkäter. De inlämnade enkäterna är väl ifyllda. Brukarundersökningen på övriga gymnasieskolor hade en svarsfrekvens på 80 procent. Ungefär lika många pojkar som flickor har besvarat enkäten. Det vanligaste är att eleverna gått på skolan mellan sex månader och ett år, vilket drygt fyra av tio har gjort. Två av tio har gått på skolan i mer än ett år. Helhetsomdömet om ESS-gymnasiet är överlag positivt. Flickorna är något mer nöjda med sin skola än pojkarna, 76 procent av dem har givit ett högt betyg, jämfört med 65 procent av pojkarna. Elever som gått på ESS-gymnasiet en kort period är mer positiva till undervisningen än dem som undervisats där längre. Frågorna om kunskap och lärande visar att eleverna är mest nöjda med möjligheterna att få individuellt stöd och hjälp, vilket är särskilt positivt eftersom ett viktigt mål för skolan är att erbjuda just detta stöd. Stora förbättringsmöjligheter finns liksom tidigare år när det gäller användningen av datorer/it i undervisningen även om årets resultat är något positivare än tidigare. Flickornas bedömningar är i många fall mer positiva än pojkarnas. Värt att notera i sammanhanget är dock att när det kommer till tre, för undervisningen mycket viktiga och centrala frågor (möjligheten att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen, hur läraren lyckas med att ge goda kunskaper samt hur kunskaperna följs upp), råder samsyn mellan könen, och både pojkar och flickor ger ovan nämna aspekter höga betyg. 2

7 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 De allra flesta eleverna känner sig trygga på ESS-gymnasiet och 94 procent har satt antingen högt betyg (7-10), eller medelbetyg (5-6) i frågan om trygghet. Frågorna om information och samverkan visar att eleverna är relativt nöjda både med lärarnas information om vad man ska kunna och hur det går samt med hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till elevernas synpunkter. När det gäller information om vad som händer på skolan i stort är eleverna inte riktigt lika nöjda. Det har inte skett några dramatiska förändringar över tid ( ) men det finns några tendenser till sjunkande medelvärden. Det gäller framför allt följande frågor: Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig, Hur du stimuleras att samarbeta och Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan. De lägre medelvärdena beror till stor del på att andelen nöjda pojkar har minskat. I frågan om möjlighet att vara med och påverka kan det också ha att göra med tolkningen av frågan. I och med den satsning som gjorts för att få igång ett aktivt elevråd (där många frågor berör hela ESS) finns anledning att tro att eleverna i större utsträckning än tidigare tolkat skolan som hela ESS-gymnasiet snarare än den enhet vid vilken de är inskrivna. Många av frågorna som ställdes till ESS-eleverna ställdes också till eleverna på övriga gymnasieskolor i årskurs 2. Jämförelser visar att ESS-eleverna i många fall är mer nöjda än övriga gymnasieelever. Det gäller särskilt frågan om möjligheten att få individuellt stöd i undervisningen. Även lärarna får högre betyg av ESS-eleverna i en rad avseenden. Dessa skillnader ligger i linje med resultaten från tidigare års undersökningar. I en fråga är ESS-elevernas medelvärde något lägre än övriga gymnasieelevers, det gäller frågan om hur eleverna stimuleras att ta eget ansvar för att lära sig saker. I 2007 års undersökning syntes inte motsvarande skillnad. 3

8 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 INLEDNING Bakgrund och syfte Brukarundersökningar är en del i underlaget för utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete. Statistik, särskilda utvärderingar, inspektioner, är andra exempel på delar i kvalitetsarbetet. Brukarundersökningar bland skolelever genomförs vartannat år inom samtliga skolformer. I undersökningarna ges eleverna möjlighet att uttrycka sina åsikter om skolan generellt sett, skolmiljön, arbetsmomenten och undervisningen. Syftet med brukarundersökningarna är; Att mäta den upplevda kvaliteten av stadens pedagogiska verksamheter Att vara ett underlag för stadens och skolornas uppföljning av kvaliteten i verksamheten där jämförelser kan göras mellan skolor, olika program och över tid. Att ge information till brukarna om de pedagogiska verksamheterna och vara ett underlag för val av skola. Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB - USK, har haft i uppdrag att genomföra 2009 års brukarundersökningar i Stockholms skolor. Den har genomförts enligt samma modell som motsvarande undersökningar tidigare år. Frågeblanketten har justerats efter önskemål från utbildningsförvaltningen och den tidigare 5-gradiga skalan har ersatts av en 10-gradig. Den 10-gradiga skalan ger mer nyanserad information och det är lättare för respondenterna att välja ett svarsalternativ som motsvarar den egna uppfattning när antalet skalsteg är fler och avståndet mellan skalstegen är mindre 1. Syftet med bytet av skalan är att skapa möjlighet att beräkna ett så kallat Nöjd-elev-index. Detta Index presenteras på Jämför service på stockholm.se. Ett Nöjd-elev-index ger vidare skolorna betydligt större analysmöjligheter och möjligheter att arbeta aktivt med undersökningens resultat. Detta skalbyte har tidigare framgångsrikt genomförts i stadens medarbetarundersökning. Utifrån den 10-gradiga skalan och ett Nöjd-elev-index kan så kallade effektmått tas fram vilka visar vilka kvalitetsaspekter i skolan som påverkar elevernas nöjdhet i högst respektive lägst utsträckning. Enkäten innehåller förutom frågor om helhetsomdömen om skolan ett antal delfrågor om olika kvalitetsaspekter. Enkäten återfinns i bilaga 4. Rapporten visar hur olika kvalitetsfrågor bedöms i förhållande till varandra. I vilka avseenden är eleverna mer eller mindre nöjda? Jämförelser görs med resultaten från undersökningarna åren 2007 och Metod och genomförande ESS-brukarundersökning är en totalundersökning av tio skolenheter och har genomförts som en enkät. Enkäterna levererades via USK till en kontaktperson på ESS-gymnasiet. För att skydda anonymiteten hos eleverna var enkäterna avidentifierade. Eleverna lade svaren i särskilda svarskuvert som klistrades igen. De obrutna igenklistrade kuverten från respektive undervisningsenhet lades därefter i större kuvert som var märkta med enhetsnamn. Enkäten besvarades i skolan under tillsyn av lärare (vid samma tidpunkt där så var möjligt). Ansvariga 1 PM från SCB om jämförbarhet mellan brukarundersökningar - Bilaga till rapport 2009:1. 4

9 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 lärare höll reda på vilka elever som svarat och såg till att svaren samlades in. Om inte alla elever var samlade vid en tidpunkt fanns det möjlighet att fylla i enkäterna i efterhand. Alla enkäterna fylldes i under vecka och hämtades sedan upp av USK. För att underlätta uppföljningen av svaren fick ansvarig lärare vid respektive undervisningsenhet också en blankett där de fyllde i skolans namn, antalet svar och antalet inskrivna elever. Denna blankett lämnades tillsammans med de ifyllda enkäterna till USK. Om ESS-gymnasiet ESS-gymnasiet bedriver undervisning inom ramen för Individuella programmet (IVprogrammet) på ett flertal mindre gymnasieenheter i Stockholm. ESS-gymnasiet ansvarar också för att elever som är inskrivna på olika institutioner och sjukhus får undervisning särskilt anpassad efter respektive elevers förutsättningar och behov. I förekommande fall ges hjälp och stöd till elever som av olika skäl behöver finna utbildningsalternativ i andra skolformer exempelvis folkhögskolor, eller på andra orter. Totalt omfattar ESS-gymnasiet ca tjugo enheter med sammanlagt ca 350 elever. Inom organisationen arbetar ca 70 personer. Den uttalade ambitionen är att ständigt finna nya vägar för att tillhandahålla en gymnasieskola av hög kvalitet för de elever som för kortare eller längre tid inte hittat rätt i stadens övriga gymnasiealternativ. Undervisningen syftar dels till att ge eleverna behörighet att kunna söka till gymnasieskolans nationella program och dels till att stärka elevernas förutsättningar att få tillträde till - och kunna fungera i - en yrkesverksamhet. Det är därför naturligt att, där så befinns lämpligt, varva skolundervisning med olika former av praktikinslag. Avgränsning Liksom tidigare års ESS-brukarundersökningar ingår inte elever på folkhögskolor och sjukhusskolor. En grupp som tidigare omfattats av undersökningen, men inte gör det i år, är ungdomar som får sin skolgång på behandlingshem. Anledningen till att gruppen utgår 2009 är att det gjorts stora förändringar jämfört med tidigare år vilket inneburit att flera av dessa så kallade mellanvårdsalternativ har fått egna skoltillstånd. ESS-gymnasiet bedriver undervisning i Fatbursskolan, Luxskolan, Bild och Form, Media, Musikproduktion, Café och Kök, Tjejgymnasiet, Riddarfjärdsenheten, Utsikten och Tornet. Inom ESS-gymnasiet finns såväl sökbara som icke sökbara alternativ. Intagningen för de icke sökbara alternativen sker i samverkan med gymnasieslussen 2 och i samråd/samverkan med studie- och yrkesvägledarna på grundskolorna. Enkäterna har besvarats av elever som studerar på ovanstående utbildningsalternativ för gymnasieungdomar som av olika skäl behöver undervisning i en icke typisk skolmiljö. 2 Gymnasieslussen vänder sig till obehöriga sökande och till dem som har formell behörighet, men som inte har hittat sin plats i gymnasieskolan. Handlägger intagningen till IV-programmet och för Fri kvot (för ungdomar som är behöriga och som söker p.g.a. speciella omständigheter). Riktar sig även till ungdomar som avbryter gymnasiet under pågående läsår. Har uppföljningsansvaret i Stockholms stad, och arbetar för och med ungdomar i åldrarna år. 5

10 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 I rapporten redovisas resultaten uppdelade på de tre åren 2009, 2007 och I och 2007 års undersökningar har de ungdomar som gick på mellanvårdsalternativ tagits bort ur analysen för att jämförelsen ska bli rättvisande. Svarsfrekvens och bortfallsredovisning Inskrivning vid ESS-enheterna sker kontinuerligt och de tio enheter som ingår i undersökningen redovisade vid undersökningstillfället totalt 215 inskrivna elever. Sammanlagt inkom 147 svar vilket innebär en svarsfrekvens på 68 procent. Jämfört med tidigare undersökningar är svarsfrekvensen mycket hög. Det förklaras till stor del av att antalet undervisningsenheter är färre än tidigare år. I 2007 års undersökning ingick 21 enheter jämfört med årets tio. En väl fungerande insamlingsmetod där ESS-gymnasiet tagit stort ansvar för distribution och insamling har förmodligen också bidragit. År 2007 var svarsfrekvensen för undersökningen som helhet drygt 50 procent och år 2005 knappt 40 procent. Den övertid förbättrade svarsbenägenheten kan delvis förklaras av förbättrade insamlingsmetoder men har säkerligen också påverkats av en ökad förståelse för brukarenkäter som ett bra sätt att följa upp verksamheten. Jämförelser mellan åren bör göras med försiktighet då svarsfrekvenserna inte var lika höga 2007 och 2005 som i årets undersökning. Det totala antalet respondenter som ingår i analysen från 2005 års undersökning är få (både på grund av låg svarsfrekvens och för att ungdomar från mellanvårdsalternativet har exkluderats). Svarsfrekvens per undervisningsenhet, Undervisningsenhet Antal inskrivna elever Antal svar Svarsfrekvens per enhet () Tjejgymnasiet Bild och Form Media Café och Kök Utsikten Tornet Riddarfjärdsenheten och Annexet 9 9 Luxskolan Fatbursskolan Musikproduktion Total Svarsfrekvensen från respektive undervisningsenhet varierar mellan drygt 50 procent och procent. Luxskolan och Media har sämst representativitet i materialet. För gymnasiet årskurs 2 ligger svarsfrekvensen på 80 procent. Skillnaden förklaras antagligen av att verksamheterna ser olika ut. På ESS-gymnasiet går elever som av olika anledningar behöver undervisning i speciell verksamhet. Deras motivation kan vara lägre och i vissa fall ser eras skolgång annorlunda ut vilket kan göra att frågorna inte passar lika bra. Eftersom intagningen sker kontinuerligt finns det också elever med kort tid på skolan som kanske inte hunnit bilda sig en uppfattning. 6

11 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Två typer av bortfall förekommer. Så kallat individbortfall innebär att elever som borde varit med i undersökningen inte är det av olika anledningar. En orsak till individbortfall i undersökningen kan vara att eleverna har varit på praktik under undersökningsperioden, varit sjuka eller av annan anledning frånvarande från skolan. Den andra typen så kallat internt bortfall - innebär att frågor lämnas helt obesvarade av eleven. Det insamlade materialet har granskat av USK för att i någon mån hitta elever som har besvarat enkäten på ett oseriöst sätt. Det interna bortfallet i undersökningen är mycket litet, oftast inte mer än någon enstaka procent, vilket innebär att de besvarade enkäterna är grundligt ifyllda. Andelen elever som har besvarat frågorna med Vet ej är däremot relativt högt, ofta 5-10 procent men runt 20 procent förekommer också. Där andelarna är höga finns anledning att vara försiktig vid tolkning av resultaten. De frågor som varit särskilt svåra för eleverna att besvara kommenteras i anslutning till redovisning av svaren vid respektive diagram. Höga andelar Vet ej indikerar att respondenten inte förstått frågan, att den inte var relevant i sammanhanget eller helt enkelt att eleven ifråga inte hade tillräcklig kännedom för att kunna lämna ett svar. I figuren nedan redovisas andelen som svarat Vet ej på respektive fråga. 7

12 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Andel elever som svarat Vet ej per fråga () Hur undervisningen planeras och genomförs? Lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse? Hur kunskaperna följs upp och bedöms? Hur din lärare lyckas med att ge dig goda kunskaper? Läroböcker och annat studiematerial? Hur du stimuleras till att ta eget ansvar för att lära dig saker? Hur du stimuleras att samarbeta? Möjligheterna för dig att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen? Hur datorer/it används i undervisningen? Det stöd du får för din utveckling i svenska språket? Lärarnas sätt att vara mot dig? Tillgången till vuxna i skolan som du kan känna förtroende för? Möjligheten för dig att känna dig trygg i skolan? Lugn och arbetsro? Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt? Tillgången till lärarledd undervisning? Lokalernas anpassning till undervisningen? Informationen om vad som händer på skolan? Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan? Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig? Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter? Den individuella utvecklingsplanen som upprättats kring din skolgång? Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Inte helt oväntat är det bland dem med kort undervisningstid på skolan (högst sex månader) som störst andelar Vet ej -svar återfinns. Särskilt svåra att besvara för de relativt nya eleverna är frågor som handlar om långsiktiga mål, till exempel Hur kunskaperna följs upp och bedöms och Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan. Bland elever med utländsk bakgrund (här definierat efter vilket språk som talas i hemmet) är också Vet ej - andelarna i många fall högre än bland dem som talar enbart svenska i hemmet. Frågeformulär Frågeblanketten har modifierats något jämfört med blanketten från år Fråga 5. Hur kunskaperna följs upp och bedöms löd tidigare: Hur kunskaperna kontrolleras och följs upp. Fråga 11. Hur datorer/it används i undervisningen löd tidigare: Hur IT används i undervisningen. Fråga 18. Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt löd tidigare: Jämställdheten bland pojkar och flickor och 2005: Flickors och pojkars lika möjlighet att visa vad de kan. Frågeblanketten bifogas i bilaga 4. Bearbetning av svaren För att jämförelser mellan åren ska vara möjliga beräknades medelvärdena om för åren 2005 och 2007 på motsvarande sätt som för Omräkningen förändrar inte svaren på annat sätt än att de får ett annat värde, exempelvis får Mycket nöjd som tidigare hade värdet fem nu värdet tio. Genom en sådan omräkning kan medelvärdena för enskilda frågor för åren 2005, 2007 och 2009 jämföras. 8

13 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Jämförelser med tidigare år görs med störst tillförlitlighet mellan medelvärdena, via kategorierna lågt betyg, medelbetyg och högt betyg ges även en indikation på hur graden av nöjdhet förändrats mellan åren. När det gäller jämförelser av medelvärden är tumregeln att förändringen bör vara minst ett halvt skalsteg för att en förändring ska betraktas som en reell och tydlig. En medelvärdesförändring på ett halvt skalsteg kan till exempel innebära att medelvärdet ökat från 7,0 till 7,5 och ett helt skalsteg kan innebära en ökning från exempelvis 6,1 till 7,1. Mindre förändringar kan tyda på tendenser och tolkas med försiktighet. Hantering av skalbyte. Betyg Femgradiga skalan Tiogradiga skalan Lågt betyg Medelbetyg Högt betyg RESULTATREDOVISNING För att ge en enkel och översiktlig bild av hur nöjda eller missnöjda eleverna är med olika kvalitetsaspekter har medelvärden beräknats. Dessa har beräknats genom att svarsalternativen har tilldelats värden mellan 1 ( mycket missnöjda ) och 10 ( mycket nöjda ). Där eleverna tycker att de har för litet information för att kunna ta ställning i frågan har de svarat Vet ej. De som besvarat frågan med Vet ej har inte räknats med i medelvärdet. Resultatredovisningen inleds med ett avsnitt som visar hur nöjda/missnöjda eleverna är på det hela taget med sin skola Därefter redovisas tillfredsställelsen med fyra olika frågeområden: Kunskap och lärande, Trygghet och relationer, Arbetsmiljö samt Information och samverkan. Med hjälp av medelvärdespoäng redovisas sammanfattande bilder av i vilka avseenden eleverna är mer respektive mindre nöjda med skolan. Frågelydelser som redovisas i texten anges med kursiv stil. I anslutning till varje frågeområde belyses eventuella skillnader mellan pojkars och flickors bedömning samt utvecklingen över tid. I bilaga 1 redovisas grundtabeller från undersökningen där jämförelser av resultaten kan göras över tid åren 2009, 2007 och Fakta om respondenterna Könsfördelning bland de svarande i årets undersökning är jämn och stämmer väl överrens med fördelningen i populationen vid undersökningstillfället. Det är ungefär lika många pojkar som flickor som har besvarat enkäten. Inför årets undersökning har ESS-skolan arbetat hårt för ett högt deltagande, vilket troligen förklarar att andelen pojkar är nästan lika stor som andelen flickor i årets undersökning. Andel pojkar och flickor bland de svarande 2009, 2007och 2005 (). Kön 2009 Övriga verksamheter 2007 Övriga verksamheter 2005 Pojke Flicka Total (n)

14 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Eleverna är inskrivna vid ESS-gymnasiet i ett, två eller ibland tre år. I 2009 års undersökning är 36 procent av dem som besvarat enkäten relativt nya och har fått undervisning i högst sex månader. Det allra vanligaste är dock att eleverna gått på skolan mellan sex månader och ett år, drygt fyra av tio har undervisats på skolan så länge. Två av tio har gått på skolan i mer än ett år. Flickorna och pojkarnas undervisningstid på skolan skiljer sig inte åt. När det gäller undervisningstiden totalt sett ser fördelningen ungefär likadan ut i 2009 och 2007 års undersökningar. Tendensen är att undervisningstiden blivit något längre, en större andel än tidigare har gått på skolan mer än ett år. I 2005 års undersökning hade åtta av tio elever undervisats på sin skola i en till sex månader. Ju längre undervisningstid desto mer erfarenhet och kännedom om skolan får eleverna vilket gör att resultaten från de senaste två årens undersökningar kanske utgör ett säkrare underlag än de från De svarandes undervisningstid i nuvarande skola 2009, 2007 och 2005 (). Undervisningstid 2009 Övriga verksamheter 2007 Övriga verksamheter mån eller mindre till 6 mån mån till 1 år till 2 år mer än 2 år Total (n) Majoriteten, 59 procent, av ESS-eleverna talar enbart svenska till vardags i hemmet. Sex procent talar enbart annat språk än svenska. Det finns ingen nämnvärd skillnad när det gäller elevernas språkbakgrund mellan undersöknings åren (frågan ställdes inte i undersökningen 2005). Det språk som talas till vardags i hemmet 2009 och 2007 (). Språk 2009 Övriga verksamheter 2007 Enbart svenska Svenska och annat språk Enbart annat språk än svenska 6 2 Total (n) Frågan ställdes inte Helhetsomdöme om skolan När vi i andra sammanhang har frågat vad som är viktigast för att elever/föräldrar ska bedöma en skola som bra är trivsel en nyckelfråga som har pekats ut. Så länge trivseln är god har de i större utsträckning en positiv inställning till skolan och kan ha överseende med eventuella svagheter som finns. Enkäten som ESS-eleverna besvarade inleddes med några bakgrundsfrågor, därefter följde en rad frågor inom fyra olika frågeområden. Enkäten avslutades med att eleverna fick avge ett sammanfattande helhetsomdöme genom att besvara frågan: Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? I figuren på nästa sida representerar de gröna staplarna de svarande som givit höga betyg (7-10) och de röda de som givit låga betyg (1-4). Eleverna har enkäten igenom använt hela svarsskalan då de besvarat frågorna och har följaktligen satt betyg mellan ett och tio. 10

15 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Helhetsomdömet är överlag positivt, drygt sju av tio ger ett högt betyg men det finns också en mindre grupp elever (15 procent) som inte är nöjda med sin skola och ger ett lågt betyg. Alla har dock inte satt lägsta betyg (1) utan av dem som satt ett lågt betyg har hälften satt en fyra och ligger alltså nära medelbetyget (5-6). De som fått undervisning på sin skola i en kort period (högst sex månader) är något mer positivt inställda till skolan än dem som undervisats där längre, 78 procent av dem, jämfört med 67 procent av övriga, ger skolan ett högt betyg. En möjlig förklaring till det skulle kunna vara att de nyinskrivna eleverna jämför med tidigare undervisning som kanske inte var lika anpassad efter elevens speciella behov. Medan elever som fått undervisning på ESS-gymnasiet under en längre period kan ha fått högre krav med tiden. Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Högt betyg (7-10) Medelbetyg (5-6) Lågt betyg (1-4) Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Vet ej svaren är ej medräknade Resultatet kan jämföras med resultaten från övriga brukarundersökningar I figuren nedan redovisas hur stor andel inom varje skolform/årskurs som givit ett högt betyg när det gäller helhetsomdömet. I figuren redovisas även hur betygen inom kategorin högt betyg fördelar sig. Nedan framgår att andelen elever som givit ett högt betyg är lika stor på ESSgymnasiet som på gymnasiet årskurs 2. Det framgår också att eleverna på ESS-gymnasiet i större utsträckning än övriga har givit högsta möjliga betyg (10). Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Andelen som givit ett högt betyg (7-10) inom respektive skolform/årskurs och hur betygen fördelar sig inom betygskategorin högt betyg Förskoleklass Åk 3 Åk 6 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Obligatoriska särskolan

16 c Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Helhetsomdömet bland pojkar och flickor I föregående avsnitt gavs en bild av hur nöjda/missnöjda ESS-elever är totalt sett. Nedan granskas om det finns skillnader i uppfattningen mellan olika kategorier av svarande genom att jämföra betygsmedelvärden. Finns det någon skillnad mellan hur pojkar och flickor besvarat frågan och finns det någon skillnad i svaren över tid? Tidigare har konstaterats att könsfördelningen är jämn i årets undersökning till skillnad från undersökningarna 2007 (då flickorna var överrepresenterade och 2005 då motsatt förhållande rådde). I figuren nedan jämförs pojkarnas helhetsbetyg (grå prick) med flickornas helhetsbetyg (gul prick). Av figuren nedan framgår att flickorna har något högre betygsmedelvärde än pojkarna (den gula pricken ligger till höger om den grå). För att skillnaden ska vara värd att notera måste prickarna i diagrammet vara tydligt åtskilda. Flickorna är alltså nöjdare med sin skola än pojkarna. 76 procent av dem har givit ett högt betyg, motsvarande siffra bland pojkarna är 65 procent. Positivt att notera är att hela tre av tio flickor har satt allra högsta betyg (det vill säga 10). Endast en av tio flickor har givit ett lågt betyg jämfört med två av tio pojkar. Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Medelvärde pojke/flicka. Mycket nöjd Mycket missnöjd Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Pojke Flicka Jämförelse mellan åren I figuren på nästa sida redovisas resultaten från 2009 med grå punkt, 2007 markeras med gult och 2005 med vit punkt. Svaren på frågan om helhetsomdömet i 2009 års undersökning skiljer sig något från svaren från 2007 och 2005, medelbetyget har blivit något lägre över tid. Minskningen är inte stor, men bör ändå noteras då tendensen över tid är lägre medelbetyg, det vill säga mindre nöjda elever. I denna fråga liksom i många andra frågor (se längre fram i rapporten) är det framför allt pojkar som inte är lika nöjda som tidigare. Flickornas 12

17 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 medelbetyg är oförändrat mellan 2009 och 2007 (med 2005 görs ingen jämförelse mellan könen då antalet respondenter är för lågt). Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Medelvärde år. Mycket nöjd Mycket missnöjd Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? FYRA FRÅGEOMRÅDEN I följande avsnitt redovisas årets resultat av elevernas svar på samtliga frågor inom vart och ett av fyra frågeområden: kunskap och lärande, trygghet och relationer, arbetsmiljö samt information och samverkan. Pojkarnas och flickornas medelvärden för varje fråga jämförs liksom medelvärdena från årets undersökning med medelvärdena från och 2005 års undersökningar. Kunskap och lärande Enkäten innehöll tio frågor där eleverna fick bedöma olika aspekter av kunskap och lärande. De handlar både om hur genomtänkt och organiserad undervisningen är, lärarens insats och hur väl undervisningen är anpassad efter individen. Andra aspekter handlar om förutsättningarna för undervisningen som tillgång till studiematerial och hur datorer/it används i undervisningen. I figuren på nästa sida kan snabbt konstateras att de gröna staplarna genomgående är mycket längre än de röda. Eleverna är alltså betydligt oftare nöjda än missnöjda med alla aspekter av kunskap och lärande vid ESS-gymnasiet. Mest nöjda är eleverna med möjligheterna att få individuellt stöd och hjälp. Totalt sett ger åtta av tio elever ett högt betyg till denna aspekt och endast en av tio ger ett lågt betyg. Detta är naturligtvis särskilt positivt eftersom eleverna i denna skolform vistas där just för att de har behov av individanpassad undervisning. Fler än sju av tio har också givit högt betyg till läraren för hans/hennes förmåga att ge goda kunskaper. Positivt är att många av dem som givit högt betyg också satt högsta möjliga betyg (10). Något lägre betyg får lärarens förmåga att stimulera och väcka intresse, hur kunskaperna följs upp och bedöms samt hur 13

18 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 undervisningen planeras och genomförs. Avseende dessa aspekter är det procent som ger högt betyg. Många, nästan sju av tio ger högt betyg till det stöd de får för sin utveckling i svenska språket. Särskilt högt betyg får denna aspekt av elever som talar svenska och/eller andra språk än svenska i hemmet. Den aspekt av kunskap och lärande som får lägst betyg är användningen av datorer/it i undervisningen, drygt en av fyra är missnöjda med detta. Andelen som väljer att besvara frågan med Vet ej är också relativt hög. En möjlig förklaring till de låga betygen skulle kunna vara att skolan inte har möjlighet att uppgradera sig i den takt som vore önskvärd när det gäller datorer/it. Men då ESS-gymnasiet har en god datortäthet och fräsch utrustning är det troligare att problemet ligger i att skolan inte utnyttjar de resurser som finns i tillräckligt stor utsträckning. Några av frågorna inom detta block var svåra för eleverna att besvara vilket visas av de höga Vet ej -svaren. Kanske för att eleverna inte förstår innebörden av till exempel frågorna Hur kunskaperna följs upp och bedöms och Hur du stimuleras att samarbeta eller för att man från skolans sida inte är tydlig nog med hur man går tillväga i arbetet med detta. I figuren på sidan 8 redovisas andelen som svarat Vet ej per fråga. Hur nöjd eller missnöjd är du med Möjligheterna för dig att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen? Hur din lärare lyckas med att ge dig goda kunskaper? Det stöd du får för din utveckling i svenska språket? Läroböcker och annat studiematerial? Lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse? Hur kunskaperna följs upp och bedöms? Hur undervisningen planeras och genomförs? Hur datorer/it används i undervisningen? Hur du stimuleras till att ta eget ansvar för att lära dig saker? Hur du stimuleras att samarbeta? Vet ej svaren är ej medräknade Högt betyg (7-10) Medelbetyg (5-6) Lågt betyg (1-4) Uppfattningen om Kunskap och lärande bland pojkar och flickor Av figuren på sidan 16 framgår tydligt att flickor generellt har något högre betygsmedelvärden än pojkar (de gula prickarna ligger till höger om de grå). Som tidigare nämnt måste prickarna i diagrammet vara tydligt åtskilda för att skillnaderna ska vara värda att notera. Med det i minnet kan sägas att det finns skillnader, om än små, mellan hur pojkar och flickor besvarat fem av frågorna. 14

19 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Flickorna är bland annat mer nöjda än pojkarna när det gäller hur undervisningen planeras och genomförs. Här har 68 procent av flickorna jämfört med 56 procent av pojkarna givit ett högt betyg. Värt att notera är att skillnaden inte beror på att en större andel pojkar är direkt missnöjda (lågt betyg) utan på att de besvarat frågan med ett medelbetyg (5-6). En relativt stor skillnad i flickornas och pojkarnas uppfattning finner vi i frågan om hur de stimuleras till att ta eget ansvar för att lära sig saker. 66 procent av flickorna jämfört med drygt hälften av pojkarna ger denna aspekt högt betyg. Det är dessutom drygt två av tio pojkar som ger ett lågt betyg jämfört men en av tio flickor. Även då det gäller stimulans till att samarbeta finns en viss skillnad mellan könen. Flickorna ger i något större utsträckning än pojkarna ett högt betyg och andelen som givit ett lågt betyg är mindre än bland pojkarna. Det har tidigare nämnts att det finns ett visst missnöje med hur datorer/it används i undervisningen. Av diagrammet nedan framgår att det främst är pojkar som tycker att förbättringar kan göras. Endast drygt hälften av pojkarna har satt ett högt betyg i frågan och hela tre av tio har satt ett lågt betyg. Flickorna är inte lika missnöjda men drygt två av tio har givit ett lågt betyg. Den aspekt som får högst medelbetyg av flickor är: Det stöd du får i din utveckling av svenska språket. Hela åtta av tio har givit ett högt betyg jämfört med knappt sex av tio pojkar. Det finns en tendens till att elever som talar svenska och ett annat språk till vardags i hemmet är mer nöjda i frågan än övriga men störst är skillnaden mellan könen. Ett positivt resultat värt att notera är att det råder samsyn mellan pojkar och flickor när det gäller tre för undervisningen mycket viktiga och centrala frågor: möjligheten att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen, hur läraren lyckas med att ge goda kunskaper samt hur kunskaperna följs upp. Alla aspekterna får höga medelbetyg av både pojkarna och flickorna. 15

20 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Hur nöjd eller missnöjd är du med Medelvärde pojke/flicka. Mycket missnöjd Mycket nöjd Hur undervisningen planeras och genomförs? Lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse? Hur kunskaperna följs upp och bedöms? Hur din lärare lyckas med att ge dig goda kunskaper? Läroböcker och annat studiematerial? Hur du stimuleras till att ta eget ansvar för att lära dig saker? Hur du stimuleras att samarbeta? Pojke Flicka Möjligheterna för dig att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen? Hur datorer/it används i undervisningen? Det stöd du får för din utveckling i svenska språket? Jämförelser mellan åren I figuren på sidan 18 som beskriver utvecklingen över tid ser vi att de tre för undervisningen centrala frågorna som nämndes ovan (frågorna om möjligheten att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen, hur läraren lyckas med att ge goda kunskaper samt hur kunskaperna följs upp och bedöms) ligger på ett konstant medelbetyg över tid. Inte heller då det gäller 16

21 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 övriga frågor har det skett några stora förändringar men ett par utvecklingstendenser kan vara värda att uppmärksamma då de går i negativ riktning. Det gäller frågan om hur eleverna stimuleras till att ta eget ansvar för att lära sig saker och hur de stimuleras till att samarbeta. Här har betygsmedelvärdet sjunkit något mellan åren. Det är som tidigare nämnts framför allt pojkarna som ligger bakom de låga betygsmedelvärdena. Andelen pojkar i de båda frågorna som givit lågt betyg är markant högre 2009 än det var Som tidigare nämnts finns det ett visst missnöje med hur datorer/it används i undervisningen. Resultaten från årets undersökning indikerar dock att utvecklingen går åt rätt håll och tendensen är att eleverna är nöjdare nu än de båda andra åren. De skillnader som redovisats mellan könen är ingen nyhet utan fanns även i 2007 års undersökning (och har inte blivit större över tid). Positivt att notera är att en tendens till ökad samsyn märks i frågan om hur kunskaperna följs upp och bedöms och i frågan om möjligheterna att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen. 17

22 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Hur nöjd eller missnöjd är du med Medelvärde respektive år. Mycket missnöjd Mycket nöjd Hur undervisningen planeras och genomförs? Lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse? Hur kunskaperna följs upp och bedöms? Hur din lärare lyckas med att ge dig goda kunskaper? Läroböcker och annat studiematerial? Hur du stimuleras till att ta eget ansvar för att lära dig saker? Hur du stimuleras att samarbeta? Möjligheterna för dig att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen? Hur datorer/it används i undervisningen? Det stöd du får för din utveckling i svenska språket? 18

23 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Trygghet och relationer Under denna rubrik bedöms fem aspekter. Här får eleverna ange hur trygga de känner sig i skolmiljön, hur de bemöts av lärarna och vilka möjligheter de har till lugn och arbetsro. Drygt åtta av tio elever i ESS-skolan känner sig trygga i skolan och ger högt betyg till denna aspekt. Om vi adderar dem som givit aspekten medelbetyg (5-6) får vi en total på 94 procent som är trygga i skolan. Kvar får vi sex procent som inte känner sig trygga. Sex procent är inte en stor andel, men räknat i antal elever innebär det att nio ungdomar som undervisas på ESSgymnasiet känner sig uttalat otrygga i skolan. Många av eleverna sätter högt betyg när det gäller tillgången på vuxna i skolan som man känner förtroende för (sju av tio) medan två av tio sätter ett lågt betyg. Det är endast en av tio elever som inte tycker att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt. Den här frågan upplevdes som ganska svår att besvara att döma av den stora andelen som svarat Vet ej. Lägst andel nöjda får aspekten lugn och arbetsro, närmare två av tio elever är kritiska och ger denna aspekt ett lågt betyg. Av någon anledning är elever som gått i skolan en kortare tid (upp till sex månader) mer nöjda i den här frågan än övriga och 76 procent av dem jämfört med 58 procent av övriga har givit ett högt betyg. Den här gruppen bedömer också att pojkar och flickor bemöts på likvärdig sätt i något större utsträckning än övriga (83 procent jämfört med 75 procent). Skillnaden skulle kunna förklaras av att de relativt nya eleverna jämför med hur de hade det innan de kom till ESS-gymnasiet och är mer nöjda nu än de var tidigare. Hur nöjd eller missnöjd är du med Högt betyg (7-10) Medelbetyg (5-6) Lågt betyg (1-4) Möjligheten för dig att känna dig trygg i skolan? Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt? Lärarnas sätt att vara mot dig? Tillgången till vuxna i skolan som du kan känna förtroende för? Lugn och arbetsro? Vet ej svaren är ej medräknade Uppfattningen om Trygghet och relationer bland pojkar och flickor I figuren på nästa sida ser vi att flickor i större utsträckning än pojkar anser att det finns god tillgång på vuxna i skolan som de känner förtroende för. Nästan åtta av tio flickor har gett denna aspekt högt betyg, motsvarande andel bland pojkarna är drygt sex av tio. Bland pojkarna visar en fjärdedel ett uttalat missnöje i frågan genom att sätta ett lågt betyg. Men att pojkarna i mindre utsträckning hittat någon vuxen de känner förtroende för tycks inte påverka deras upplevda trygghet i skolan. Avseende detta finns ingen skillnad mellan könen. Värt att notera är att det är en relativt stor andel bland pojkarna som inte håller med om att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt, närmare två av tio har satt ett lågt betyg (jämfört med endast en flicka). 19

24 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Hur nöjd eller missnöjd är du med Medelvärde pojke/flicka. Mycket missnöjd Mycket nöjd Lärarnas sätt att vara mot dig? Tillgången till vuxna i skolan som du kan känna förtroende för? Möjligheten för dig att känna dig trygg i skolan? Lugn och arbetsro? Pojke Flicka Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt? 20

25 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Jämförelser mellan åren Av figuren nedan framgår att det inte skett några nämnvärda förändringar över tid på området trygghet och relationer (när det gäller frågan Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt görs ingen jämförelse över tid då frågan omformulerats, se tabellbilagan fråga 18). Hur nöjd eller missnöjd är du med Medelvärde respektive år. Mycket missnöjd Mycket nöjd Lärarnas sätt att vara mot dig? Tillgången till vuxna i skolan som du kan känna förtroende för? Möjligheten för dig att känna dig trygg i skolan? Lugn och arbetsro? Arbetsmiljö Elevernas arbetsmiljö har bedömts i två avseenden, eleverna har bedömt lokalerna och tillgången till lärarledd undervisning. Tre av fyra elever är nöjda med både lokalernas anpassning till undervisningen och tillgången till lärarledd undervisning och har givit de båda aspekterna höga betyg. Andelen missnöjda är ungefär lika stora i de båda frågorna och ungefär en av tio har givit ett lågt betyg. 21

26 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Hur nöjd eller missnöjd är du med Högt betyg (7-10) Medelbetyg (5-6) Lågt betyg (1-4) Lokalernas anpassning till undervisningen? Tillgången till lärarledd undervisning? Vet ej svaren är ej medräknade Uppfattningen om Arbetsmiljön bland pojkar och flickor Flickorna är något mer nöjda med lokalernas anpassning till undervisningen än pojkarna. Detta beror inte på att andelen uttalat missnöjda pojkar är stor utan på att pojkarna i högre utsträckning satt ett medelbetyg (5-6) medan flickorna givit ett högt betyg (7-10). Möjligen skulle skillnaden kunna förklaras av att olika utbildningsalternativ har lokaler som är mer eller mindre väl lämpade för undervisningen. Hur nöjd eller missnöjd är du med Medelvärde pojke/flicka. Mycket missnöjd Mycket nöjd Tillgången till lärarledd undervisning? Lokalernas anpassning till undervisningen? Pojke Flicka 22

27 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Jämförelser mellan åren I 2005 års undersökning fanns inte frågan om lärarledd undervisning med, istället ställdes frågan: Hur nöjd eller missnöjd är du med mängden undervisning? Det har, som figuren visar, inte skett några dramatiska för ändringar över tid då det gäller frågorna om arbetsmiljö. I 2005 års undersökning gav en något större andel elever ett högt betyg åt lokalernas anpassning till undervisningen än de andra åren. Hur nöjd eller missnöjd är du med Medelvärde respektive år Mycket missnöjd Mycket nöjd Tillgången till lärarledd undervisning? Lokalernas anpassning till undervisningen? Information och samverkan Fem frågor belyser elevernas åsikter om hur information och samverkan fungerar på ESSgymnasiet. Frågorna handlar om hur bra lärarna och skolan är på att informera eleverna om olika saker, hur bra lärarna är på att ta hänsyn till elevernas synpunkter och elevernas möjlighet att påverka i skolan. Sju av tio ESS-elever ger ett högt betyg till den utvecklingsplan som upprättats kring skolgången. Nästan en av tio ger ett lågt betyg. Relativt många har besvarat frågan med Vet ej. Om det beror på att eleverna inte känner till att de har någon utvecklingsplan eller om de har svårt att betygsätta hur bra den är går egentligen inte att uttala sig om. Men då ESSskolan är till för elever som har behov av just särskilt och individanpassat stöd vore det kanske önskvärt med ett ännu bättre resultat i denna fråga. Information om olika förhållanden kan ses som ett första steg till inflytande och påverkan. Att informera så att alla blir nöjda och kan ta till sig informationen är inte lätt och kräver engagemang både hos den som informerar och hos mottagaren. Av svaren att döma tycks lärarna ha lyckats relativt bra med sin uppgift och sju av tio elever är nöjda både med lärarnas information om vad man ska kunna och hur det går samt med hur lärarna lyssnar och tar 23

28 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 hänsyn till elevernas synpunkter. När det gäller information om vad som händer på skolan i stort är eleverna inte riktigt lika nöjda. Totalt är det är drygt sex av tio som ger högt betyg till möjligheten att få vara med och påverka i skolan. I denna fråga skiljer sig svaren från elever som fått undervisning på skolan en kortare period (högst sex månader) från svaren från elever som gått där längre. Elever som fått undervisning i nuvarande skola i mer än sex månader anser i större utsträckning än övriga att de har möjlighet att påverka i skolan. Motsvarande skillnad återfinns inte då det gäller övriga frågor kring information och samverkan. Andelen som besvarat frågan om möjligheterna att påverka i skolan med Vet ej är stor (se figuren på sidan 8). Hur nöjd eller missnöjd är du med Hög betyg (7-10) Medelbetyg (5-6) Lågt betyg (1-4) Den individuella utvecklingsplanen som upprättats kring din skolgång? Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter? Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig? Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan? Informationen om vad som händer på skolan? Vet ej svaren är ej medräknade Uppfattningen om Information och samverkan bland pojkar och flickor Tidigare i rapporten har konstaterats att flickor i något större utsträckning än pojkar tycker att det finns vuxna i skolan som de känner förtroende för. Kanske är det därför som flickorna också i högre grad än pojkarna givit högt betyg åt möjligheten att påverka i skolan, de upplever också i något större utsträckning att lärarna lyssnar på deras synpunkter och att de får information om hur det går för dem. Skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas svar ligger framför allt i att det är en större andel flickor som sätter höga betyg (7-10) medan pojkarna ger medelbetyg (5-6). Andelen uttalat missnöjda (1-4) är ungefär lika stora i båda grupperna. 24

29 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Hur nöjd eller missnöjd är du med Medelvärde pojke/flicka. Mycket missnöjd Mycket nöjd Informationen om vad som händer på skolan? Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan? Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig? Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter? Pojke Flicka Den individuella utvecklingsplanen som upprättats kring din skolgång? Mellan 2005 och 2009 års undersökning har eleverna blivit något mindre nöjda med sina möjligheter att vara med och påverka i skolan. En större andel har valt att sätta ett lågt betyg i frågan (22 procent 2009 jämfört med fyra procent 2005), en relativt stor andel har besvarat frågan med Vet ej. Resultaten skulle kunna ha att göra med tolkningen av frågan och vad som avses med skolan. ESS-gymnasiet har satsat mycket på att få igång ett aktivt elevråd där många frågor berör hela ESS-gymnasiet. Kanske har detta arbete lett till att fler av eleverna än tidigare uppfattar skolan som hela ESS-gymnasiet snarare än den enhet vid vilken man är inskriven. Om eleverna ser detta framför sig förklarar det att fler känner sig tveksamma till hur mycket man egentligen kan påverka. I 2005 års undersökning fick frågan Lärarnas information om vad du ska kunna och hur det går för dig högre betyg än i undersökningen 2007 och Flickornas betygsättning i frågan har inte förändrats nämnvärt över tid medan pojkarna har blivit mindre nöjda (då andelen pojkar var stor i 2005 års undersökning påverkade det medelvärdet i positiv riktning). 25

30 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Hur nöjd eller missnöjd är du med Medelvärde respektive år. Mycket missnöjd Mycket nöjd Informationen om vad som händer på skolan? Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan? Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig? Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter? Den individuella utvecklingsplanen som upprättats kring din skolgång? Sammanfattande bild Jämförelse I diagrammet på nästa sida redovisas medelvärdena för samtliga delfrågor sorterade efter frågorna som fått högst medelbetyg i 2009 års undersökning. Vi kan konstatera att punkterna (som anger respektive år) ligger väl samlade i majoriteten av frågorna. Några frågor som sticker ut är: Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig, Hur du stimuleras att samarbeta och Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan, där har betygsmedelvärdet sjunkit över tid. 26

31 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Hur nöjd/missnöjd är du med Medelvärde respektive år. Mycket missnöjd Möjligheten för dig att känna dig trygg i skolan? Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt? Möjligheterna för dig att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen? Lärarnas sätt att vara mot dig? Lokalernas anpassning till undervisningen? Tillgången till lärarledd undervisning? Det stöd du får för din utveckling i svenska språket? Mycket nöjd Hur din lärare lyckas med att ge dig goda kunskaper? Den individuella utvecklingsplanen som upprättats kring din skolgång? Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter? Tillgången till vuxna i skolan som du kan känna förtroende för? Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig? Läroböcker och annat studiematerial? Lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse? Informationen om vad som händer på skolan? Hur kunskaperna följs upp och bedöms? Lugn och arbetsro? Hur undervisningen planeras och genomförs? Hur du stimuleras till att ta eget ansvar för att lära dig saker? Hur du stimuleras att samarbeta? Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan? Hur datorer/it används i undervisningen? 27

32 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 De fem frågor som får högst betygsmedelvärde i 2009 års undersökning är i rangordning: (inom parentes redovisas rangordningen för motsvarande fråga 2007). 1. Möjligheten för dig att känna dig trygg i skolan (4) 2. Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt (9) 3. Möjligheterna att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen (2) 4. Lärarnas sätt att vara mot dig (3) 5. Lokalernas anpassning till undervisningen (7) Rangordningen skiljer sig avsevärt från rangordningen 2007 men som tidigare nämnts är skillnaderna i betygsmedelvärdena oftast inte särskilt stora. Jämförelse med skolundersökningen 2009 i gymnasieskolan Många av frågorna som ställdes till ESS-eleverna ställdes också till gymnasieeleverna i årskurs 2. På nästa sida redovisas medelvärdena för de frågor som går att jämföra. Frågelydelsen är i vissa frågor exakt densamma och för övriga frågor snarlik. I diagrammet redovisas frågelydelsen från ESS-gymnasiets enkät. Av figuren framgår att ESS-eleverna i många delfrågor är mer nöjda än eleverna i årskurs 2. I några frågor är skillnaderna relativt stora. Det gäller särskilt frågan om möjligheten att få individuellt stöd i undervisningen, vilket kan ses som ett bevis på att ett av skolformens viktiga mål i stor utsträckning nås. Lärarna får överhuvudtaget höga betyg av ESS-eleverna. Medelbetygen för lärarna är högre när det gäller hur de lyssnar på eleverna, hur de informerar eleverna om vad de ska kunna och hur de går för dem samt hur de lyckas stimulera eleverna och väcka deras intresse. Resultaten ligger i linje med resultaten från tidigare års undersökningar. Medelvärdena är i stort sett de samma när det gäller trygghet i skolan, att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt och hur datorer/it används i undervisningen. I 2007 års undersökning var andelen nöjda i dessa frågor större på gymnasiet årskurs 2 än på ESSgymnasiet. Det är bara en fråga där ESS-elevernas medelvärde är något lägre än övriga elevers och det är i frågan om hur de stimuleras att ta eget ansvar för att lära sig saker. I 2007 års undersökning syntes inte motsvarande skillnad i svaren. 28

33 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Hur nöjd/missnöjd är du med Medelvärde, ESS-elever och elever årskurs 2 på gymnasiet. Mycket missnöjd Mycket nöjd Möjligheten för dig att känna dig trygg i skolan? Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt? Möjligheterna för dig att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen? Lärarnas sätt att vara mot dig Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig Läroböcker och annat studiematerial? Lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse? Informationen om vad som händer på skolan Lugn och arbetsro ESS-gymnasiet Gymnasiet år 2 Hur du stimuleras till att ta eget ansvar för att lära dig saker? Hur datorer/it används i undervisningen? 29

34 Brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 BILAGOR Tabellbilaga Brev till rektor Brev till lärare Frågeblankett ESS-gymnasiet 30

35 T A B E L L B I L A G A I tabellbilagan redovisas svaren på samtliga enkätfrågor. Även "Vet ej" ingår i redovisningen (till skillnad från redovisningen i rapporten). Först redovisas de frågor som har med respondenternas bakgrund att göra och därefter följer de fyra frågeområdena; Kunskap & lärande, Trygghet & relationer, Arbetsmiljö och Information & samverkan. Sist i tabellbilagan redovisas helhetsomdömet. Numreringen avser den ordning som frågorna ställdes i enkäten. B A K G R U N D 1. Är du... Pojke Flicka Total Hur länge har du fått undervisning i din nuvarande skola? 1 månad eller mindre till 6 månader månader till 1 år till 2 år mer än 2 år Total Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 1

36 13. Vilket språk talas till vardags i ditt hem? Enbart svenska Svenska och annat språk Enbart annat språk än svenska 6 2 Vet ej Total Frågan ställdes inte Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 2

37 K U N S K A P & L Ä R A N D E Hur nöjd eller missnöjd är du med Hur undervisningen planeras och genomförs? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 6,9 7,6 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 3

38 4. Lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,2 7,7 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. 5. Hur kunskaperna följs upp och bedöms? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,1 7,3 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 4

39 6. Hur din lärare lyckas med att ge dig goda kunskaper? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,7 8,0 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. 7. Läroböcker och annat studiematerial? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,3 7,6 6, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 5

40 8. Hur du stimuleras till att ta eget ansvar för att lära dig saker? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 6,9 7,4 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. 9. Hur du stimuleras att samarbeta? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 6,8 7,2 8, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 6

41 10. Möjligheterna för dig att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 8,0 8,3 8, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. 11. Hur datorer/it används i undervisningen? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 6,6 6,0 6, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 7

42 12. Det stöd du får för din utveckling i svenska språket? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,7 8,4 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 8

43 T R Y G G H E T & R E L A T I O N E R Hur nöjd eller missnöjd är du med Lärarnas sätt att vara mot dig? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,9 8,2 8, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 9

44 15. Tillgången till vuxna i skolan som du kan känna förtroende för? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,5 7,6 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. 16. Möjligheten för dig att känna dig trygg i skolan? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 8,4 8,1 8, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 10

45 17. Lugn och arbetsro? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,1 7,2 6, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. 18. Att pojkar och flickor bemöts på ett likvärdigt sätt? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 8,1 7,7 8, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 11

46 A R B E T S M I L J Ö Hur nöjd eller missnöjd är du med Tillgången till lärarledd undervisning? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,8 8,1 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 12

47 20. Lokalernas anpassning till undervisningen? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,8 7,9 8, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 13

48 I N F O R M A T I O N & S A M V E R K A N 21. Informationen om vad som händer på skolan? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,2 7,7 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. 22. Dina möjligheter att få vara med och påverka i skolan? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 6,6 7,1 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 14

49 23. Lärarnas information till dig om vad du ska kunna och hur det går för dig? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,3 7,4 8, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. 24. Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,5 7,9 7, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 15

50 25. Den individuella utvecklingsplanen som upprättats kring din skolgång? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,6 7,5 7, : Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet som upprättats kring din skolgång. Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 16

51 H E L H E T S O M D Ö M E 26. Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Lågt betyg (1-4) Medelbetyg (5-6) Högt betyg (7-10) Vet ej Total Medelvärde 7,4 7,8 8, Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga 1 Tabellbilaga brukarundersökning ESS-gymnasiet 2009 Sid 17

52 .

53 Till rektorer inom ESS-gymnasiet 2009 Nu är det dags för brukarundersökning inom ESSgymnasiet På uppdrag av utbildningsförvaltningen genomför Utrednings- och statistikkontoret AB för närvarande en brukarundersökning inom ESS-gymnasiet i Stockholm. Undersökningen görs med syfte att: Mäta elevers tillfredsställelse med olika förhållanden i skolan Vara ett underlag för stadens ledning vid studier av skillnader i kvalitet mellan olika verksamheter Ge underlag för utbildningsförvaltningens uppföljning av kvalitet Vara underlag för ESS-gymnasiets utvecklingsarbete Ge information till medborgarna Undersökningen riktas till elever som är institutionsplacerade på ett HVB-hem och inskrivna på undervisningsenheten Tornet. Enkäten besvaras i skolan under lärartillsyn och helst vid samma tillfälle för hela gruppen. I enkäten efterfrågas omdömen om barnens skola ifråga om undervisningen, skolmiljön, trygghet och trivsel, information och inflytande. Utdelning av enkäter, instruktioner och svarskuvert sker efter överenskommelse mellan USK och utbildningsställena. Resultaten av undersökningen beräknas vara klara och sammanställda i en rapport i maj/juni. Denna kommer då att göras tillgänglig på utbildningsförvaltningens hemsida För ytterligare upplysningar om undersökningen och dess genomförande går det bra att vända sig till någon av följande kontaktpersoner: Linda Zetterman Pernilla Melin Inger Willner tel: USK tel: USK tel: Utbildningsförvaltningen Med vänlig hälsning Linda Zetterman Projektledare Pernilla Melin Projektledare Stockholms Stads Utrednings- och statistikkontor AB Box 8220, Stockholm, Besöksadress: Kaplansbacken 10 Telfon: Fax: info@usk.stockholm.se S

54 .

55 TILL ANSVARIG LÄRARE S K O L U N D E R S Ö K N I N G Bakgrund och syften Våren 2009 genomförs brukarundersökningar i olika skolformer. Undersökningarna genomförs i enlighet med kommunstyrelsens beslut om brukarundersökningar som en del i uppföljningssystemet. Nu är det dags för ESS-gymnasiet. Syftena är att få kunskap om: Kunskap och lärande. Trygghet och relationer. Arbetsmiljö. Information och samverkan. Skolans medverkan Skolorna ansvarar med hänsyn till lokala förhållanden för att undersökningen genomförs seriöst och kontrollerat. Enkäterna distribueras och samlas in med hjälp av lärarna. Eleverna besvarar enkäten i skolan under tillsyn och vid samma tidpunkt om det är möjligt. Det är viktigt att frågorna besvaras så noggrant som möjligt. Eleverna får var sitt frågeformulär och svarskuvert. De svarar anonymt och lägger sin enkät i svarskuvertet och klistrar igen det. Kuverten med elevernas besvarade enkäter läggs i det bifogade större kuvertet och lämnas till Rektor Lennart Phalén (via expeditionen) på Fatburs Kvarnsgata 38 där de sedan hämtas av USK. Samtliga enkäter hämtas torsdagen den 19/3 (efter klockan 14.00). De större kuverten är märkta med enhetsnamn. Det finns ingen uppgift som kan identifiera enskilda elevers svar. Observera att det är mycket viktigt att hålla datumet. För att försäkra oss om att rätt antal elever och skolenheter har svarat ber vi dig (ansvariga lärare) att fylla i bifogad bekräftelse och lägga den tillsammans med enkäterna i det stora svarskuvertet. Ansvarig lärare håller reda på vilka elever som svarat. Om inte alla elever är samlade vid en tidpunkt kan enkäten fyllas i efterhand (det är dock viktigt att alla enkäter är klara för hämtning på Fatburs Kvarnsgata 38 den 19/3). Ytterligare information Vid frågor, önskemål om ytterligare blanketter osv. kontakta undertecknad på telefon eller vårt fältkontor telefon Tack för din värdefulla medverkan! Marie Göranson, Projektledare Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Box 8220, Stockholm, Besöksadress: Kaplansbacken 10 Telefon: Fax: info@usk.stockholm.se Hemsida: S