Innovationer för hållbar växtodling Möte Herning, Danmark

Relevanta dokument
Innovationer för hållbar växtodling Partnermöte juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige

Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Utvärdering av Greenseeker-mätningar i höstvete 2013 och 2014

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Optimal N-giva på våren till höstraps

genom en kombination av satellitdata och N-sensorer

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Räkna med vallen i växtföljden

På väg mot det nya jordbruket kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N sensorer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Fältgradering av växtsjukdomar

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

Publikationslista för Lena Engström

Nu är höstvetet i axgång

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Teknik kommande och förekommande

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Rörflen som biogassubstrat

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök

Uppskattning av maltkornskvalitet

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Proteinprognos i maltkorn och höstvete

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Slamtillförsel på åkermark

Emma Hellstedt. Kandidatuppsats i biologi Agronomprogrammet mark/växt. Examensarbeten, Institutionen för mark och miljö, SLU Uppsala :15

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

2 locations Blackwell and Cherokee Treatment Structure

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Appendix 1. Metod Dataset ME (%) MAE (kg / ha)

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Skördeprognos med hjälp av YARA N-sensor

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptaget ökar ordentligt

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Sveriges lantbruksuniversitet

Värdet av vall i växtföljden

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd uppskattas minska med 4 %

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel

Insamling av GIS-data och navigering med GPS en praktisk övning

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Klippträda istället för svartträda

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

Slamspridning på åkermark

Resultatkonferens Välkommen!

Kvävestrategier till höstraps

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens!

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Swedish Infrastructure for Ecosystem Science

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Varmt väder har gett ökat upptag

Maltkorn och Yara N-Sensor

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Transkript:

Innovationer för hållbar växtodling Möte 161130 Herning, Danmark Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark och miljö, Precisionsodling och pedometri, Skara, Sverige. Auden Korsaet och Jakob Geipel, Norsk institutt for bioøkonomi/seksjon landbruksteknologi og systemanalyse /NIBIO Apelsvoll, Norge.

3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Syfte och mål med delaktiviteten: utveckla och anpassa algoritmer som översätter tillgängliga gröd- och markdata till platsanpassade åtgärdsrekommendationer. Med hjälp av fjärranalys/sensorer : bestämma biomassa, N-innehåll och skörd vid kompletteringsgödsling i höstvete/vårvete med hjälp av sensorer. bestämma kväveinnehåll på hösten i höstraps för optimal beräkning av vårgivan. bestämma näringsinnehåll i vall för optimal skördetidsprognos.

3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Delmoment i ansökan Insamling av detaljerade fältdata med handburna sensorer samt data från befintliga fältförsök. Mätningar med olika typer av sensorer från UAV från enkla kameror till avancerade hyperspektrala instrument. Sammanställning av satellitdata av olika typ dels traditionella enklare data med tre band (grönt, rött, nära infrarött, t ex DMC) samt den nya generationens satellitdata från Sentinel-2 (13 band). Klart v v v Statistisk utvärdering och modellering samt framtagning av relevanta algoritmer för omräkning av dessa data till den efterfrågade informationen, t ex kvävebehov. To do

Skörd 15 % vh (kg/ha) Skörd 15 % vh (kg/ha) SLU: Decision support for split-fertilization in winter wheat and yield estimation by means of remote sensing 6 winter wheat and 20 locations in each, 2016 (Skara) Handheld sensors, Greenseeker, N-tester index, Leaf area index Satellite data, MSAVI2/Cropsat (GS 55/60) UAV/3DRobotics Iris, RGB and B-NIR (GS 55/60) 123 harvest samples Statistical modeling started. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 SAVI y = 66791x - 36519 R² = 0,7765 y = 16,3737612254e 9,2120360646x R² = 0,8712583455 y = 575982x 2-686950x + 209218 R² = 0,824 0 0,55 0,60 0,65 0,70 0,75 Sensorvärde SAVI Expon. (SAVI) Poly. (SAVI) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 NDVI 0 0,85 0,87 0,89 0,91 0,93 0,95 Sensorvärde y = 142075x - 121054 R² = 0,6763 y = 0,0001e 19,851x R² = 0,7789 NDVI Expon. (NDVI)

SLU: Measurements and data collection 2016 Winter wheat Platform Time Measured variable Support Locations Instrument Handheld DC50 and DC65 NDVI 3 m radius circle 20 locations 6 GreenSeeker Handheld DC50 and DC65 N-tester index 30 flag leaves in 3 m radius circle Handheld DC50 and DC65 Leaf area index 3 one-meter lines 20 locations 6 20 locations 6 Yara N-tester AccuPAR LP-80 Satellite (DMC / Seninel-2) DC50 and DC65 MSAVI2 10-20 m raster Entire area 6 CropSAT UAV (3DRobotics Iris) DC50 and DC65 RGB and B-NIR Few cm raster mosaic Entire area 6 Mapir Handheld Harvest Grain yield 3 plots 0.25m 2 20 locations 6 SLU lab, Uppsala Handheld Harvest Grain protein conc. Database Time invariant Topsoil (clay and sand content) Handheld DC50 Position (WGS84 coordinates) 3 plots 0.25m 2 20 locations 6 50 m raster Entire area 6 Point 20 locations 6 SLU lab, Uppsala Digital Soil Map of Sweden RTK-GPS

Nibio: Decision support for split-fertilization in cereals and yield estimation by means of remote sensing Spring wheat field trial 2016 in Apelsvoll Satellite data from RapidEye (~GS 32) UAV data from Rikola hyperspectral imager (~GS 39) 48 Biomass and harvest samples (~GS 39/90) Statistical modeling as soon as samples are analyzed Research in innovationer för hållbar växtodling in 2016 7

SLU: Winter oilseed rape Decision support for calculating the optimal N rate in spring to winter oilseed rape by estimation of N-uptake in autumn by means of remote sensing. 13/10 2016, Entorp, Skara, 22 144 kg N/ha 1. 22 kg N/ha 3. 50 kg N/ha 5. 144 kg N/ha 2. 23 kg N/ha 4. 108 kg N/ha

SLU: Measurements and data collection 2016 Winter oil seed rape Platform Time Measured variable Support Locations Instrument Handheld October Above ground biomass 1 m 2 5 locations 5 --- Handheld October NDVI 1 m radius circle 5 locations 5 GreenSeeker Satellite (DMC / Seninel-2) October MSAVI2 10-20 m raster Entire area 5 CropSAT UAV (Explorian8) October RGB and 5-band Few cm raster mosaic Entire area 5 SONY-RX 100 and Micasense RedEdge Handheld October Position (WGS84 coordinates) Point 5 locations 5 RTK-GPS

SLU: Winter oilseed rape Lanna, skifte 13, 12 84 kg N/ha 5. 84 kg N/ha 4. 12 kg N/ha 3. 40 kg N/ha 2. 72 kg N/ha 1. 65 kg N/ha

SLU: Winter oilseed rape Bjertorp skifte 31, 48 145 kg N/ha 5. 48 kg N/ha 4. 49 kg N/ha 3. 55 kg N/ha 2. 65 kg N/ha 1. 145 kg N/ha

SLU: Decision support for forage production (suckling cows and horses), in terms of harvest time prognosis and quality estimation by means of remote sensing 6 grassland and 2 field trials in Grästorp, Vara and Flakeberg 2016 Three harvest dates (1, 8 and 15 July) in grass leys Reflectance data from UAV/Multispec 4C sensor at three dates 164 harvest samples Statistical modeling started..

SLU: Measurements and data collection 2016 Forage production/grass leys Platform Time Measured variable Support Locations Instrument Handheld 1, 8 and 15 July Nutrient content 3 crop samples/location 5 locations 6 (incl. 2 field trials) Chemical analysis at lab. Satellite (DMC / Seninel-2) 1, 8 and 15 July MSAVI2 10-20 m raster Entire area 6 (incl. 2 field trials) CropSAT UAV (Airinov/EBEE) 1, 8 and 15 July RGB and 4-band Few cm raster mosaic Entire area 6 MultiSPEC 4C sensor Handheld 1, 8 and 15 July Position (WGS84 coordinates) Point 5 locations 6 GPS

Nibio: Decision support for forage production (dairy cows) in terms of harvest time prognosis, yield and quality estimation by means of remote sensing Grassland field trials 2016 in Apelsvoll and Kvithamar Typical Norwegian 3 cut system and sward composition Hyperspectral data from ASD FieldSpec 3 (1 st and 2 nd cut) UAV data from Rikola hyperspectral imager (1 st and 2 nd cut) 200 Biomass and harvest samples (1 st and 2 nd cut) Statistical modeling as soon as samples are analyzed Research in innovationer för hållbar växtodling in 2016 14

4b. Webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Verktygsportal för precisionsodling Utveckla och implementera ett webbaserat beslutsstödssystem Inventera tillgänglig information och kunskap Prioritera i samverkan med potentiella användare

Verktygsportal för precisionsodling En ingång allt på ett ställe Skall vid behov kunna kombinera egna data med allmänt tillgängliga data, algoritmer och modeller Resultera i styrfil Flexibelt och utbyggbart

Precisionsskolan.se

Markdata.se

Interface similar to CropSAT VRA s according to texture data

4b. Webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Delmoment i ansökan Klart Grundmodellen bygger på system som redan utvecklats av oss och våra partner i pågående eller tidigare projekt (cropsat.se, lantbruk.se och Innovative technology to assure sustainable grain production in China with reduced environmental footprint (NIBIO)). System för integrering och tillgängliggörande av befintliga markdata tas fram. Primärt gäller det NIBIOs digitala kartresurser (NIBIO_kartkatalog) och den nya högupplösta åkermarkskartan som SLU och SGU färdigställt v v Interaktiva funktionaliteten tas fram som medger att användaren kombinerar befintliga databaser med eventuellt egna mätdata, t ex från UAV eller egna jordanalyser, vilket medför att mer exakta behovskartor för den egna gården kan tas fram. Funktioner för applicering av algoritmer från steg 3d utvecklas. T.ex. utifrån sensorvärden beräkna 1) biomassa/n- innehåll och skörd vid kompletteringsgödsling i höstvete/vårvete, 2) bestämma kväveinnehåll på hösten i höstraps för optimal beräkning av vårgivan, 3) göra skördetidsprognoser i gräsvallar för optimalt näringsinnehåll. Uppdatera Verktygsportalen för precisionsodling på Precisionsskolans hemsida. Användargränssnitt och funktionalitet utvecklas tillsammans med lantbrukargrupper i Sverige och Norge. ongoing To do To do