David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering
Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time enough for love, Edward Lorenz, 1982)
Hur kan man säga något om framtidens klimat När vi inte kan förutsäga nästa månads väder? Vi vet mycket om hur klimatsystemet fungerar! När vi ofta inte kan förutsäga aktiekurser? Vi vet at halten av växthusgaser ökar och att det beror på människan! När vi ibland missar prognoserna av morgondagens väder? Vi gör inte väderprognoser hundra år in i framtiden, utan bara klimatscenarier det är svårt att göra prognoser, särskilt om framtiden Lite som att säga att sommaren blir varm och vintern blir kall.
Vi gör inte väderprognoser hundra år in i framtiden, utan bara klimatscenarier väder klimat är det vi får är det vi förväntar oss hur det är hur det är i medeltal prognos scenario hur det kommer att bli hur det kan komma bli på en viss plats och tidpunkt givet vissa förutsättningar
Jämför temperaturen för Sverige och hela jorden Källa: World weather watch (WMO) Källa: SMHI
Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad på 37 stationer spridda över landet samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990. Källa: SMHI
Vart är vi på väg? - ett klimat som förändras! Beräknade ändringar i Sveriges Beräknade årsmedeltemperatur ändringar 1961-2100 i Sveriges (Scenario enl. RCA3/ECHAM4-B2, -A2) årsmedeltemperatur 1961-2100 (RCA3/ECHAM4-B2, -A2)
Temperaturutvecklingen i Örebro län.
Sveriges klimat - nu och i framtiden.
Genomförda länsanalyser
Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990
Förändring årsmedel Förändring i medeltemperatur under året. 1991-2011 jämfört med 1961-1990. Förändring i nederbörd under året. 1991-2011 jämfört med 1961-1990.
Förändring i temperatur under vintern. 1991-2011 jämfört med 1961-1990. Förändring i nederbörd under vintern. 1991-2011 jämfört med 1961-1990. Örebro 2012-10-31 Förändring vinter
Förändring i temperatur under våren. 1991-2011 jämfört med 1961-1990. Förändring i nederbörd under våren. 1991-2011 jämfört med 1961-1990. Örebro 2012-10-31 Förändring vår
Förändring sommar Förändring i temperatur under sommaren. 1991-2011 jämfört med 1961-1990. Förändring i nederbörd under sommaren 1991-2011 jämfört med 1961-1990.
Förändring höst Förändring i temperatur under hösten. 1991-2011 jämfört med 1961-1990. Förändring i nederbörd under hösten. 1991-2011 jämfört med 1961-1990.
Förändring av lufttemperaturen till år 2100 Sommar Vinter
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/skyfall-har-blivit-vanligare-1.23063 Örebro 2012-10-31 Högsta dygnsnederbörden Medelvärdet av årets största 1-dygnsnederbörd (staplar) som bygger på 60 utvalda stationer. Röd kurva visar en utjämnad kurva av staplarna. Prickad svart kurva visar en utjämnad kurva av samtliga stationer som varit i drift under året.
Årsmedelnederbörd 1961-1990
Förändring i nederbörd till år 2100 Sommar Vinter
Beräknad årsmedelnederbörd 2069-2098
Beräknad nederbördsutveckling i Örebro län
Hur blir det med översvämningsrisken i framtiden?
Förändrad vattentillgång 2021-2050 vs. 1963-1992 25% Percentil 75% Percentil Medelvärde från 16 klimatsimuleringar
Förändrad vattentillgång 2069-2098 vs. 1963-1992 25% Percentil 75% Percentil
Förändring i lokal medeltillrinning (%) 2050-2098
Mindre snö i Sverige
Säsongsvariation i vattenföringen Örebro 2012-10-31 Arbogaåns Mälarmynning Dalkarlshyttans kraftstation Hammarby kraftstation
Säsongsvariation i vattenföringen Örebro 2012-10-31 Karlslunds kraftstation Almbro Hyndevads kraftstation
Säsongsvariation i vattenföringen Örebro 2012-10-31 Brattforsens kraftstation Gullspångs kraftstation Högsjö kraftstation
Flödesstatistik för vattendrag
Beräknad förändring (%) av medelvattenföringen
Är det inte någonting viktigt som vi glömt? Köpenhamn 2 juli 2011, 150 mm regn på 3 timmar
Arvika 1/12, 2000 Foto: Arvika kommun
Mätstationer som uppmätt minst 90 mm på ett dygn under perioden 1961-2011. Gul markering betyder att detta skett två gånger.
Regnet i Småland 7 juli 2012 i mm/dygn Astrid Lindgrens Värld
Nikulin et al., 2010 Örebro 2012-10-31 Extrem nederbörd Återkomsttider från 20 år till 6-10 år under sommaren 2-4 år under vintern
Framtida 100-årsflöde
Ändring av 100-årsflödet från 1963-1992 till 2021-2050 till 2069-2098 Medelvärde av 16 klimatberäkningar Medelvärde av 12 klimatberäkningar
Förändring av 100-årstillrinningen, 2069-2098
Hammarby Sjöstad, Stockholm Örebro 2012-10-31 Fysisk planering Hammarby Sjöstad, Stockholm
Vegetationsperiodens längd
Antal dygn per år då det är låg vattenföring i vattendragen
Antal dygn per år då det är relativt torrt i marken
Ändrad brandrisk Utdrag från delrapportering av etapp 1 av det MSB-finansierade projektet Klimatscenarier Brandrisk HBV Antal dagar med högt riskindex
Årsmedel för antalet nollgenomgångar under 1961-2011. Differenser för antal nollgenomgångar mellan 1991-2011 och 1961-1990. Örebro 2012-10-31 Nollgenomgångar
Nollgenomgångar HÖST Medelvärde under hösten för antalet nollgenomgångar under 1961-2011. Differenser för antal nollgenomgångar under hösten mellan 1991-2011 och 1961-
Nollgenomgångar VINTER Medelvärde under vintern för antalet nollgenomgångar under 1961/1962-2011/2012. Differenser för antal nollgenomgångar under vintern mellan 1990/1991-2011/2012 och 1961/1962-1989/1990.
Medelvärde under våren för antalet nollgenomgångar under 1961-2011. Differenser för antal nollgenomgångar under våren mellan 1991-2011 och 1961- Örebro 2012-10-31 Nollgenomgångar VÅR
Nollgenomgångar i framtiden Nollgenomgångar
Antal fall med geostrofisk vind större än 25 m/sek för mellersta Svealand. Det har inte blivit blåsigare!
Värmeböljans varaktighet 1994 1997 2010
Medelvärden av årsmaxtemperaturer 1961-2012 Differensen mellan 1991-2010 och 1961-1990 Örebro 2012-10-31 Värmebölja Årsmaxtemperaturer
Medelvärden av antalet högsommardagar Differensen mellan 1991-2010 och 1961-1990 Örebro 2012-10-31 Värmebölja Antal högsommardagar
Medelvärden av värmeböljans längd 1961-2012 Differensen mellan 1991-2010 och 1961-1990 Örebro 2012-10-31 Värmebölja Längsta sammanhängande period med högsommardagar (värmebölja)
Medelvärden av årshögsta mintemperaturer Differensen mellan 1991-2010 och 1961-1990 Örebro 2012-10-31 Värmebölja Årshögsta minimitemperaturer
kalla vinterdagar Varma sommardagar Örebro 2012-10-31 Extrem temperatur 20 års återkomsttid En situation som 1961-1990 återkommer vart 20 år i genomsnitt. Hur mycket varmare blir den 2070-2100 enligt scenarierna? eller Hur ofta kommer den återkomma 2070-2100 enligt scenarierna? Källa: Rossby Centre, SMHI
Slutsatser i länsanalysen: Årsmedeltemperaturen ökar enligt klimatscenarierna under det innevarande seklet, men spridningen mellan olika klimatscenarier är stor. Temperaturökningen är störst under vinterperioden men framträder under alla årstider. Förändringen av årsmedeltemperaturen ligger i medeltal på ca 4-5 grader mot slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar enligt klimatscenarierna under det innevarande seklet, men spridningen mellan olika klimatscenarier är stor. Nederbörden väntas öka mest under vinterperioden. Förändringen av årsmedelnederbörden förväntas öka med i medeltal 10-20 % mot slutet av seklet. Vattenföringens säsongsvariation förändras enligt klimatscenarierna i riktning mot en flödesregim med högre flöden under höst och vinter. Vårflodens storlek tenderar att minska. Lokalt kan vattenbrist uppstå under torra somrar. Medelvattenföringen förändras inte nämnvärt i merparten av de vattendrag som rinner genom länet. Hjälmaren påverkas av ökad sjöavdunstning vilket i framtiden kan medföra lägre medelvattenföring i Eskilstunaån, Hjälmarens huvudsakliga utlopp. 100-årsflödet minskar i de norra delarna av Gullspångsälvens, Svartälvens, Dyltaåns och Arbogaåns avrinningsområden. I området kring Hjälmaren, Vänern och Vättern tyder resultaten istället på oförändrade eller ökande 100-årsflöden i små vattendrag.
Tack för uppmärksamheten! David Hirdman David.Hirdman@smhi.se