MAESTRO JUROWSKI TORSDAG 8 FEBRUARI 2018 kl 19.00 DE GEERHALLEN NORRKÖPING Introduktion kl 18.30 med Richard Michelin Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Michail Jurowski Solist Pelin Lius oboe Konsertmästare Henrik Jon Petersen MUSORGSKIJ En natt på Blåkulla R STRAUSS Oboekonsert paus PROKOFJEV Symfoni nr 4 Välkommen till Norrköpings Symfoniorkester! Checka gärna in, ta bilder i foajé och konsertsal och berätta att du är här! Innan konserten börjar ber vi dig dock stänga av telefon och kamera, eftersom ljuset från skärmar stör både publik och artister. Under konsert är fotografering och ljudupptagning ej tillåten. I applådtacket går det bra att ta bilder igen. Hoppas du får en riktigt fin konsertupplevelse med oss!
Michail Jurowski Michail Vladimirovich Jurowski är en i Moskva född dirigent med studier i hemstadens konservatorium. Därefter arbetade han på Stanislavskijteatern och på Bolsjojteatern och verkade som assistent till Gennadij Rozhdestvensky vid Moskvaradions symfoniorkester. 1990 lämnade han tillsammans med familjen Ryssland för att slå sig ner i Tyskland, där han 1992 98 var chefdirigent för Nordvästtyska filharmonin i Herford. Under den tiden, 1995, blev han den förste som på cd spelade in Sjostakovitjs ofullbordade opera Spelarna, tillsammans med solister från Bolsjojteatern. Eftersom Jurowskis far var tonsättare, lärde Michail känna Sjostakovitj redan som barn. 2012 tilldelades han också det internationella Sjostakovitj-priset. Från 1999 var han intendent för Volkstheater i Rostock och för Nordtyska filharmonin i samma stad. Han har gästdirigerat åtskilliga andra tyska orkestrar, och mellan 1999 och 2001 var han chefdirigent för operahuset i Leipzig. Från januari 2006 har han varit chefdirigent för Västtyska radions symfoniorkester i Köln. Jurowski har dirigerat i Argentina och återkommer ofta till konserter och operaföreställningar i Ryssland. Han har ett särskilt gott öga till skandinaviska orkestrar som de i Malmö, Odense, Oslo, Bergen, Stavanger och Köpenhamn och i Norrköping har han länge varit en efterlängtad, årligen återkommande gästdirigent. Första gången han dirigerade SON var när han under sensommaren 1995 svarade för inspelningar av Ture Rangströms symfonier. Detta resulterade direkt i ömsesidig respekt och fortsatt samarbete, såväl med inspelningar som konserter. Pelin Lius Pelin Lius föddes 1979 i Istanbul och flyttade till Sverige när hon var tre år. Hon började spela piano i Eskilstuna vid sju års ålder. När hon fyllde tolv år flyttade hela familjen tillbaka till Istanbul där hon började spela oboe på Istanbuls Musikkonservatorium. Hon tog examen år 2000 och flyttade tillbaka till Stockholm där hon kom in på Kungliga Musikhögskolan för att studera vidare för Alf Nilsson. Efter ett år tog hon examen och studerade i två år för orkesterdiplom. Som 22-åring vann hon sin första provspelning på solooboe i Kungliga hovkapellet i Stockholm. Under sin studietid har Pelin spelat mycket kammarmusik. 1998 vann hon den tjugosjätte Internationella Musikfestivalens provspelning i Istanbul och gjorde en konsert i Unga Talangserien med Orionsextetten. 1999 vann hon ytterligare en tävling med Istanbuls Symfoniorkester där hon framförde Hummels Theme and Variations. Hon har vid flera tillfällen gett masterclasses i Istanbul och blivit intervjuad av turkisk tv och radio. Pelin har frilansat i de flesta skandinaviska symfoniorkestrarna både som stämledare och andra oboist. 2004 fick hon jobb som alternerande solooboist i Nordiska Kammarorkestern i Sundsvall. 2007 fick hon sedan sitt jobb i Norrköpings Symfoniorkester som alternerande solooboist och efter några år fick hon solotjänsten. Hon är bosatt i Stockholm där hon har man och barn.
Norrköpings Symfoni Violin 1 1:e konsertmästare Henrik Jon Petersen, Vakant Alt. konsertmästare Mikael Wenhov 2:e konsertmästare Paul Waltman Carina Beckett, Sarah Dodd Falkebring, Matts Eriksson, Josep Esteve, Lars Hedborg, Magnus Ivarson, Kristina Lindholm Vahllöf, Ingrid Olsson, Tanja Orraryd, Nina Söderberg, Johanna Tafvelin, Anders Törnqvist Violin 2 Ruth Anderberg*, Fredrik Anderberg**, Håkan Jonsäll**, Lars Andersson, Boel Bengtsson, Karin Engström, Åsa Holm, Anne Holmer, Jin Hägerström, Richard Michelin, Mohamed Sharara, Rocío Vilaplana, Sonja Vrieze Viola Lennart Falkebring*, Crista Bergendahl**, Gunnar Enbom**, Nanako Akai, Björn Carlén, Erika Gabrielsson Backlund, Thomas Hall, Pernilla Rönnlund, Markku Sorri, Karin Svanberg Ancker Cello Solocellist Niklaas Veltman Pelle Hansen* (tjl), Fredrik Lindström**, Sofia Petersen**, Bo-Göran Christians, Torstein Dalene, Mattias Fagius, Erik Uusijärvi, Leif Vahllöf, Ingrid Åkerblom Kontrabas Björn Malmqvist*, Jan Duda**, Anna-Cecilia Bergman**, Emma Josefsson Bjørnevik, Johan Strindberg, Daniel R Thomas, Roine Uddfeldt * Stämledare, ** Alternerande stämledare,
orkester 2017 2018 Flöjt Teodor Tirlea*, Annica de Val**, Vakant Oboe Pelin Lius*, Thomas Bodin**, Hanna Edqvist Klarinett Johnny Jannesson*, Lars Paulsson**, Vakant Fagott Linus Björnstam*, Eva Pettersson Veltman**, Per Jonsson Gille tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning Horn Lennart Langer*, Anna Ahlenius**, Jan Lejonclou, Lars Thapper, Elisabeth Åkervall Trumpet Elias Svanberg*, Filip Draglund**, Stefan Mattsson Trombon Eric Svensson*, Christoph Schnaithmann** Bastrombon Johan Wiklund** Tuba Ole Christian Grønning* Pukor Lars Gärd*, Anders Dahlstedt** Slagverk Martin Orraryd*, Petter Svensson** Harpa Delphine Constantin Reznik*
MODEST MUSORGSKIJ (1839 1881) En natt på Blåkulla (12 ) När den franske tonsättaren Hector Berlioz besökte St Petersburg för att ge en konsert med egna verk, gav det eko i hela det ryska musikskapandet, och ett mycket tydligt exempel på detta är Musorgskijs symfoniska dikt En natt på Blåkulla. Själv hade tonsättaren ett berg i närheten av Kiev i tankarna, och originaltiteln borde snarare översättas som Midsommarnatt på det kala berget. Det var i alla händelser en riktig häxsabbat Musorgskij ville skildra när han 1860 påbörjade musiken som ett mellanspel till teaterpjäsen Häxorna av baron Mengden. Det dröjde emellertid sex år innan han på allvar tog itu med uppgiften, och först i juni 1867 avslutade han partituret. Därefter föll denna version i glömska för att inte publiceras förrän 1968, mer än hundra år efter dess fullbordan. Det är nämligen en helt annan version som gått segrande fram på världens konsertestrader. I ett brev till vännen och läraren Mily Balakirev berättar Musorgskij hur kränkt han känt sig över dennes kritik av detta originella och harmoniskt djärva verk. Men eftersom tonsättaren själv insåg musikens värde, försökte han rädda den genom att baka in stycket i operan Marknaden i Sorotjinsk, vilken dessvärre förblev ofullbordad. Men det var denna senare variant som vännen Rimskij-Korsakov fem år senare, efter Musorgskijs död, utgick från när han gjorde en mycket grundlig och omfattande bearbetning av musiken. Ja, det är inte mycket kvar av originalets egenart. De brutala harmonierna blev elegantare, instrumenteringen färgrikare, uppläggningen smidigare. Därmed försvann också mycket av trolldomen och det hedniska. Men fortfarande kan man förskräckas av den fantasifulla färden till Blåkulla, de orgiastiska danserna och hela tillställningens upplösning när fjärran kyrkklockor förkunnar att en ny dag gryr. RICHARD STRAUSS (1864 1949) Oboekonsert D-dur (26 ) Allegro moderato Andante Vivace Richard Strauss kunde på sin ålderdom blicka tillbaka på en enastående musikalisk karriär. I sin ungdom hade han förtrollat världen med den ena briljanta symfoniska dikten efter den andra (däribland Till Eulenspiegel, Also sprach Zarathustra, Tod und Verklärung, Ein Alpensinfonie, Ein Heldenleben), och i varje nytt verk hade han behandlat orkestern alltmer virtuost. Dessa orkesterfyrverkerier är oerhört tacksamma när världsorkestrar vill visa upp sin eminenta förmåga. Senare skulle Strauss förtrolla operapubliken med en lång rad nyskapande operor, däribland den eleganta Rosenkavaljeren eller den orientaliskt orgiastiska Salome. Vad han än företog sig blev det stora framgångar. Hans hundratals Lieder är fortfarande i högsta grad levande. När andra världskriget utbröt var Strauss 75 år gammal och hade alltså uppnått en ålder då man borde kunna unna sig lugn och ro. Men inte Strauss! Han fortsatte att komponera, om än långsammare, och när nazisterna gjorde situationen i Tyskland alltför besvärande, valde han att leva i exil i Schweiz. Det var också i Baden han den 25 oktober 1945
fullbordade den charmerande oboekonserten i D-dur. Och det märkliga är att härmed hade den nu 80-årige mästaren komponerat en av 1900-talets främsta konserter för detta instrument. I sina ålderdomsverk fjärmade sig Strauss ofta från sin ungdoms orkestrala överdåd, för att istället ägna sig åt en avskalad och sparsmakad mognad utan överdrifter. I oboekonserten utnyttjade han en orkester som bara består av träblåsare, två horn och stråkar men han använder de små resurserna på ett sätt som avslöjar att han var en mästerlig hantverkare och en stor konstnär. Solostämman visar också med all önskvärd tydlighet att han var väl förtrogen med oboens alla tekniska och artistiska möjligheter. SERGEJ PROKOFJEV (1891 1953) Symfoni nr 4 op 112 (34 ) Andante assai Allegro eroico Andantino tranquillo Moderato quasi allegretto Allegro risoluto I maj 1929 dirigerade Sergej Prokofjev premiären på sin egen fjärde balett för Ryska Baletten i Paris, Den förlorade sonen vid samma tillfälle dirigerade för övrigt Stravinsky premiären på sin Rénard. Prokofjev kände starkt att det material han använt till baletten rymde potentialer som han inte kunde utveckla i en balett, men väl i en symfoni. Samtidigt fick han av dirigenten Serge Koussevitzky och Bostonsymfonikerna beställning på en symfoni till orkesterns 50-årsjubileum. Prokofjev begärde ett överpris för arbetet, men fick ändå uppdraget och skrev under viss tidspress sin fjärde symfoni. I första satsen använde sig Prokofjev av en hel del material han ursprungligen avsett för baletten men aldrig utnyttjat i det sammanhanget. I andra satsen använder han det material i baletten som mot slutet skildrar den förlorade sonens återkomst till fadershuset och den glädje det förde med sig. I tredje satsen återfinner man den musik som förknippas med den vackra förförerskan i baletten, och i sista satsen har Prokofjev använt sig av den motoriska rytmen från balettens första scen. Det väckte viss förbittring hos Koussevitzky när han märkte att symfonin byggde på gammalt material, men Prokofjev försvarade sig med att allt material utvecklats på ett helt nytt sätt. Uruppförandet av symfoni nr 4 op 47 ägde rum i Boston den 14 november 1930, men blev ingen större succé. Det blev den inte heller i Paris eller i Moskva där den spelades inom kort. Prokofjev var en praktisk tonsättare som även använt material från operan Den brinnande ängeln när han skrev sin tredje symfoni ja, han har tämligen ofta återanvänt sina toner i nya sammanhang. Själv fann han sin rika, ljusa och lyriskt melodiska fjärde symfoni vara ett utmärkt verk. Men kritiken fick honom att tänka efter, och det medförde att han inte ägnade sig åt symfoniformen på fjorton år. Men sedan han skrivit de magnifika femte och sjätte symfonierna, tog han 1947 på nytt fram den fjärde symfonin och bearbetade den så kraftigt att han fann det motiverat att ge den nya versionen ett eget opusnummer, 112. Skillnaderna märks främst i yttersatserna. Hela symfonins inledning är nyskriven, och första satsen har blivit närmast fördubblad i längd. Orkestreringen har också förfinats. Den nya versionen uruppfördes av Eugene Ormandy i Philadelphia. Men trots dessa förbättringar har symfonin förblivit Prokofjevs mest sällan spelade symfoni och det beror bara på att de övriga är minst lika bra!
I KÄRLEKENS TECKEN ONSDAG 14 FEBRUARI kl 18 De Geerhallen Norrköping Svenska Salongsorkestern Solister Anna Sandström, Sebastian Roos sång Fyll Alla hjärtans dag med kärlek och musik! Kommande konserter vintern/våren 2018 BERNSTEIN 100 ÅR LÖRDAG 17 FEBRUARI kl 15 De Geerhallen Norrköping Introduktion kl 14.30 Dirigent Mei-Ann Chen Solist Roland Pöntinen piano Bernstein Symfoni nr 2 The Age of Anxiety Three Dance Episodes ur On The Town Symfoniska danser ur West Side Story SPORTLOVSORKESTERN TISDAG 20 FEBRUARI kl 19 Crusellhallen Linköping ONSDAG 21 FEBRUARI kl 19 De Geerhallen Norrköping Dirigent Simon Phipps Musicerande ungdomar från hela länet, coachade av musiker från SON, bildar Sportlovsorkestern! Läs mer på vår hemsida norrkopingssymfoniorkester.se BERNSTEIN 100 ÅR CANDIDE TORSDAG 1 MARS kl 19 De Geerhallen Norrköping FREDAG 2 MARS kl 19 Crusellhallen Linköping Introduktioner kl 18.30 Dirigent Stefan Solyom Solister Susanna Andersson sopran, Ingrid Tobiasson mezzosopran, David Danholt tenor, Magnus Kyhle tenor, Uwe Schenker-Primus baryton Bel Cantokören, Musikaliska Sällskapets Kammarkör Bernstein Candide, konsertant Texter Stig Jacobsson. Pelin Lius foto Selim Cotal, SON foto Björn Dahlgren, Mei-Ann Chen foto Rosalie O Connor. Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer 2017 2018 SILVERPARTNERS Övriga: Advokatfirman Glimstedt Almroth Industrifastigheter AB Amec Foster Wheeler Best Western Hotel Princess Kurt och Brita Ehlert Ernst & Young AB Gunnar Gunnarsson Fastighets AB Holmen Paper AB HSB Hyresbostäder Mattssons Fastighetsutveckling AB Ringarums Busstrafik AB Swedbank Tage Rejmes Bil AB Tommy Holm Revisionsbyrå AB Fonder: Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse, donation SON samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord. Vd Pia Kronqvist, Tf konstnärlig ledare Mats Engström, Kommunikationschef Agneta Lindmark Thomas www.norrkopingssymfoniorkester.se, info@norrkopingssymfoniorkester.se