STENHAMMAR SJOSTAKOVITJ&

Transkript

1 STENHAMMAR SJOSTAKOVITJ& TORSDAG 30 NOVEMBER 2017 kl DE GEERHALLEN NORRKÖPING Introduktion kl med Stig Jacobsson Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Ilyich Rivas Solist Martin Sturfält piano Konsertmästare Emily Nebel PROKOFJEV Löjtnant Kijé STENHAMMAR Pianokonsert nr 2 paus SJOSTAKOVITJ Symfoni nr 6 Välkommen till Norrköpings Symfoniorkester! Checka gärna in, ta bilder i foajé och konsertsal och berätta att du är här! Innan konserten börjar ber vi dig dock stänga av telefon och kamera, eftersom ljuset från skärmar stör både publik och artister. Under konsert är fotografering och ljudupptagning ej tillåten. I applådtacket går det bra att ta bilder igen. Hoppas du får en riktigt fin konsertupplevelse med oss!

2 Ilyich Rivas Ilyich Rivas föddes 1993 i Venezuela men växte upp i USA, dit föräldrarna (modern litteraturprofessor, fadern dirigent) flyttade ett år efter hans födelse. Redan som pojke fick Ilyich hemundervisning i dirigering och han fick dessutom följa med fadern Alejandro på repetitioner och konserter. Som tonåring tog han pianolektioner och vann en rad solisttävlingar, men lusten att dirigera tog över och idag är Ilyich fjärde generationens dirigent i familjen Rivas. Redan som 16-åring dirigerade Ilyich Rivas Atlantas symfoniorkester. Åren därefter fick han erbjudanden om att leda en rad kända världsorkestrar. Han dirigerade flera gånger Baltimores symfoniorkester, och vid den välrenommerade engelska operafestivalen i Glyndebourne gjorde han som 19-åring succé vid ett framförande av Figaros bröllop. Idag, vid 24 års ålder, har Ilyich Rivas dirigerat orkestrar jorden runt. I Sverige har han tidigare lett bland andra Sveriges radios symfoniorkester, Stockholmsfilharmonikerna och Göteborgssymfonikerna. Ilyich Rivas har erhållit Bruno Walters dirigentpris; en prestigefull utmärkelse som utdelas till exceptionella begåvningar. Martin Sturfält Martin Sturfält, född 1979 i Katrineholm, började studera piano vid 4 års ålder och gav redan som 11-åring konserter. Efter studier vid musikhögskolan (med bland andra Stefan Bojsten som lärare) och Guildhall School of Music&Drama i London har han vunnit en rad solisttävlingar och snabbt etablerat sig som en eftertraktad pianist i både Europa, USA och Asien. Även i kammarmusikaliska sammanhang är Martin Sturfält mycket efterfrågad. Han har gett solo- och kammarkonserter på alltifrån Stockholms konserthus till Wigmore Hall och Royal Festival Hall i London. I Sverige har han gjort sig känd för rikt schatterade tolkningar av främst senromantisk musik, bland annat genom skivinspelningar med Wilhelm Stenhammars och Adolf Wiklunds musik. Stenhammartolkningarna på hans första skiva (Hyperion 2008) möttes av lovord från kritikerkåren. Såväl pianosonater som drömska sensommarnätter och självlysande lyriska fantasier framförs med musikalisk briljans, känslig inlevelse och ungdomlig dramatik men hela tiden med bibehållna, klara huvudlinjer. På Adolf Wiklund-skivan fortsätter han utforskandet av svensk senromantik. Sturfält undgår den sentimentala sötma som vissa uttolkare fastnat i och tolkar istället denna senromantik med en lite torr spänst som faktiskt gör Wiklund än mer intressant.

3 SERGEJ PROKOFJEV ( ) Löjtnant Kijé (21 ) Kijés födelse Romans Kijés bröllop Trojka Kijés begravning Sergej Prokofjev komponerade Löjtnant Kijé år 1934 till en av de första ljudfilmerna som gjordes i Sovjetunionen. Arbetet var ett av Prokofjevs första uppdrag för den unga sovjetstaten. Dessförinnan, ända sedan revolutionen 1917, hade han levt utomlands; först några år i USA, sedan i Paris, där han bland andra samarbetade med Sergej Djagilev. Från år 1936 var han permanent bosatt i Moskva. Filmen blev framgångsrik och Prokofjev ombads omarbeta musiksekvenserna till ett orkesterverk. Resultatet blev föreliggande svit i fem satser, opus 60; ett verk som snabbt blev populärt på konserthusen i den unga sovjetstaten. Inför omarbetningen skrev Prokofjev om denna svit: Framför allt måste den vara melodiös och därtill måste melodierna vara enkla och begripliga utan att vara repetitiva eller triviala. Prokofjev, känd för att skriva experimentell och dissonantisk musik, komponerar här i en lite mer populärmusikalisk anda än tidigare; en anpassning till det nya radikala kulturklimat som rådde. Den satiriska, för att inte säga absurda, berättelsen om en tsar och en påhittad löjtnant Kijé beskriver ett nyckfullt politiskt klimat där en förvisning till Sibirien nästa stund kan vändas till fullständig rehabilitering. De tvära kasten återspeglas även i musiken, pendlande mellan europeisk modernism och rysk folklore, mellan atonalitet och tonalitet, mellan ironi och melankoli. Sviten är indelad i fem delar: Kijés födelse; Romans; Kijés bröllop; Trojka (rysk släde; lyssnar man noga kan man höra slädbjällror!); Kijés begravning (här blandas satsernas tidigare teman för att återspegla Kijés liv). Det variationsrika verket inleds i expansiv och storvulen stil, med starka dynamiska skillnader och tvära kast: ena stunden starka energier och pompösa uppmarscher i futuristisk anda, med mycket blås och spännande instrumentering; nästa stund vilsamma avsnitt i ett slags hybrid mellan rysk folklore och tidig västeuropeisk modernism. Och mitt i fanfar-aktiga brötar av avantgardistisk experimentvilja kan musiken tona ut i plötsliga gläntor av stillhet ungefär som i Allan Petterssons symfonier, som också rymmer detta slags blandning av kaos och folkviseljuv stillhet. Prokofjevs tonspråk växlar mellan enkelhet och komplexitet, mellan kärvhet och lyrik, mellan folkloristiska inslag och det slags modernism som var på modet i början av förra seklet. Kombinationen av patos, ironi och groteskt gyckel kan faktiskt påminna om den folkkäre författarens Gogol stilistiska bredd. Den engelske kritikern och ryssmusikkännaren David Gutman ser Prokofjevs Kijé-svit som nära knuten till dåtidens sociala oro i landet men understryker också att den med tiden blivit en av tonsättarens mest älskade. Delar av sviten återkommer i exempelvis Woody Allen-filmen Love and Death och i Stings Russians från Sergej Prokofjev, som började komponera redan vid nio års ålder, studerade piano och komposition vid Sankt Petersburg-konservatoriet, där han bland andra hade Rimskij-Korsakov som lärare. Prokofjevs rytmbaserade, polytonala första pianokonsert (1912) hyllades av många medan andra var kritiska ( en primitiv kakafoni som inte förtjänar att kallas musik ). År 1913 orsakade hans modernistiska andra pianokonsert stor skandal. Prokofjev skrev sammanlagt åtta operor, exempelvis Kärleken till de tre apelsinerna (1919) och en rad baletter, såsom Den förlorade sonen (1929) och Romeo och Julia (1936). Hans musikaliska saga Peter och vargen från samma år, där han tydligt knyter an till en rysk tradition, har med tiden blivit ett av hans mest kända och uppskattade verk. Till orkesterverken hör sju symfonier, kammarmusik och pianoverk.

4 WILHELM STENHAMMAR ( ) Pianokonsert nr 2 i d-moll (30 ) Allegro motto energico Molto vivace Allegretto Molto vivace Adagio Tempo moderato Animato Pianisten och tonsättaren Wilhelm Stenhammar, som komponerade både kammarmusik och symfonisk musik, blev redan med sin pianokonsert nr 1 i b-moll (1893) internationellt uppmärksammad. Han var tidigt en mycket uppskattad pianist och framträdde ofta tillsammans med Tor Aulin eller Aulinska kvartetten. Som solist spelade Stenhammar gärna Beethoven vars massiva pianoklanger i någon mån genklingar i hans orkesterverk. Stenhammar verkade även som dirigent, bland annat i Göteborgs orkesterförening under åren där han även bidrog till att föra in ny, modernistisk musik på repertoaren som motvikt till den senromantik som vid denna tid dominerade programsättningen. Wilhelm Stenhammar framhålls ibland som en svensk motsvarighet till nationalromantiska tonsättare som Grieg och Sibelius, men Stenhammar är långt mindre nationalromantisk än exempelvis Alfvén och absorberade tidigt mycket av den gryende modernismen. Han inspirerades av Bruckners vidsträckta orkesterlandskap snarare än av känsloladdade tonmålningar med nationalistiska förtecken. Wilhelm Stenhammars andra pianokonsert baseras på relativt få teman, vilka i olika skepnader dyker upp här och var i verket. Stenhammar, som ofta arbetade långsamt, påbörjade pianokonserten under en vistelse i Oslo 1904, och avslutade arbetet knappt tre år senare. Han dirigerade själv uruppförandet, som ägde rum den 15 april 1908 med Göteborgs orkesterförening och med Zelmica Asplund som solist. Pianokonsert nr 2 rymmer alltifrån folkmelodier och nordisk melankoli till explosiva utbrott i musikaliskt storformat. Men som så ofta hos denne sublime tonsättare finns i musiken ett lite återhållet drag där känslorna hålls i strama tyglar. Inledningsvis hörs solostämman försiktigt pröva sin väg framåt flera gånger avbruten av dramatiska orkestersekvenser. Solist och orkester återkommer liksom växelvis. Ofta är det som att solisten tar sig fram lite på trots mot orkestern snarare än samspelar med den. Originalmanuskriptet till första pianokonserten brann upp när Stenhammars tyska förlag bombades under första världskriget; därefter var länge den andra pianokonserten hans enda kända. Först 1990 hittades en tidigare okänd kopia av manuset till den första pianokonserten, i ett bibliotek i USA.

5 DMITRIJ SJOSTAKOVITJ ( ) Symfoni nr 6 i h-moll (30 ) Largo Allegro Presto Dmitrij Sjostakovitj avslutade sin sjätte symfoni samma månad som andra världskriget bröt ut i december Verket skiljer sig starkt från den efterföljande sjunde symfonin, som hade urpremiär tre år senare och är långt mörkare och som skrevs när Leningrad belägrades av tyskarna och invånarna dog i mängder. Till uruppförandet av symfoni nr 7 lyckades man få ihop ett fyrtiotal musiker som kunde bilda en hjälpligt hopsatt orkester. Konserten direktsändes via högtalare även till nazisoldaterna vid frontlinjen, strax utanför den belägrade staden. Sjostakovitj symfoni nr 6, som ibland kan påminna om Sibelius, uruppfördes av Leningradsymfonikerna. Själv kommenterade tonsättaren i en tidningsintervju: I min senaste symfoni dominerar musik av kontemplativt och lyriskt slag. Jag ville översätta stämningar av vår, glädje, ungdom. Uruppförandet ägde rum under en festival för ny sovjetisk musik där även ett patriotiskt verk av Prokofjev fick premiär. Sjostakovitj sjätte symfoni fick kritik för sin klumpiga struktur och för att hysa alltför kontrastrika stämningslägen. Ursprungligen hade det annonserats att Sjostakovitj skulle skriva en Leninsymfoni, med solister, kör och orkester och utifrån ett libretto baserat på en Lenindikt av Majakovskij. Resultatet blev likväl denna rent instrumentala symfoni med sin okonventionella satsindelning: öppnings-largot är längre än allegrot och prestot tillsammans. Den nästan Stravinskijartade andra satsen skulle kunna fungera utmärkt som balettmusik. Tredje satsen är ljus och fartfylld med en närmast divertimento-artad stil. Konserten mynnar ut i en upphaussad stämning och ett orkestralt fyrverkeri med energiska blåsarinsatser. Dmitrij Sjostakovitj hade fått sin första pianoundervisning redan i hemmet: modern var musiklärare. Senare studerade han piano och komposition i hemstaden Sankt Petersburg/ Leningrad. Sin första symfoni gjorde han som examensarbete vid konservatoriet. I likhet med Prokofjev skriver Sjostakovitj en växlingsrik musik: här ryms såväl bråddjupt allvar som lätta, humoristiska sekvenser. Tonspråket är emellanåt påfallande emotionellt; senare skulle Sjostakovitj komma att skriva oerhört romantisk filmmusik (men också musik till en film om Berlins fall 1945). Operan Lady Macbeth, med premiär 1934, hade stora framgångar och betraktades som ett praktexempel på den nya ryska operan till dess Stalin såg den i Moskva. Diktatorn tyckte inte den var tillräckligt vare sig folklig eller nationalistisk och kort därefter försvann den från scenerna. Senare försökte Sjostakovitj blidka Partiet genom att skriva tämligen regimanpassad musik. Men det politiska klimatet var nyckfullt: när de sovjetiska tonsättarna år 1948 hade sin första kongress attackerades bl.a. Sjostakovitj, och en rad av hans verk däribland symfoni nr 6 hamnade i partiets register över förbjudna verk. Sjostakovitj fruktade för sitt liv och lät flera av sina nya kompositioner bli liggande i skrivbordslådan; först efter Stalins död vågade Sjostakovitj lämna ut mer av sina tonsättningar. Under sin livstid betraktades dock Sjostakovitj som en i stort sett lojal sovjetkonstnär. I boken Vittnesmål (1979), som bygger på samtal med tonsättaren under hans sista år, framkommer bilden av en tonsättare som innerst inne faktiskt inte var den lojala sovjetkonstnär man försökt beskriva honom som. Alltfler har börjat ana en tyst dissident bakom den officiella fasaden av sovjetkompositör. År 1966 drabbades Sjostakovitj av en hjärtinfarkt och de följande kompositionerna, bland annat de sista stråkkvartetterna och symfoni nr 15 (1971), präglas av tonsättarens sjukdom.

6 Norrköpings Symfoni Violin 1 1:e konsertmästare Henrik Jon Petersen, Emily Nebel Alt. konsertmästare Mikael Wenhov 2:e konsertmästare Paul Waltman Carina Beckett, Sarah Dodd Falkebring, Matts Eriksson, Josep Esteve, Lars Hedborg, Magnus Ivarson, Kristina Lindholm Vahllöf, Ingrid Olsson, Tanja Orraryd, Nina Söderberg, Johanna Tafvelin, Anders Törnqvist Violin 2 Ruth Anderberg*, Fredrik Anderberg**, Håkan Jonsäll**, Lars Andersson, Boel Bengtsson, Karin Engström, Åsa Holm, Anne Holmer, Jin Hägerström, Richard Michelin, Mohamed Sharara, Rocío Vilaplana, Sonja Vrieze Viola Lennart Falkebring*, Crista Bergendahl**, Gunnar Enbom**, Nanako Akai, Björn Carlén, Erika Gabrielsson Backlund, Thomas Hall, Pernilla Rönnlund, Markku Sorri, Karin Svanberg Ancker Cello Solocellist Niklaas Veltman Pelle Hansen* (tjl), Fredrik Lindström**, Sofia Petersen**, Bo-Göran Christians, Torstein Dalene, Mattias Fagius, Erik Uusijärvi, Leif Vahllöf, Ingrid Åkerblom Kontrabas Björn Malmqvist*, Jan Duda**, Anna-Cecilia Bergman**, Emma Josefsson Bjørnevik, Johan Strindberg, Daniel R Thomas, Roine Uddfeldt * Stämledare, ** Alternerande stämledare,

7 orkester Flöjt Teodor Tirlea*, Annica de Val**, Vakant Oboe Pelin Lius*, Thomas Bodin**, Hanna Edqvist Klarinett Johnny Jannesson*, Lars Paulsson**, Vakant Fagott Linus Björnstam*, Eva Pettersson Veltman**, Per Jonsson Gille tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning Horn Lennart Langer*, Anna Ahlenius**, Jan Lejonclou, Lars Thapper, Elisabeth Åkervall Trumpet Elias Svanberg*, Filip Draglund**, Stefan Mattsson Trombon Eric Svensson*, Christoph Schnaithmann** Bastrombon Johan Wiklund** Tuba Ole Christian Grønning* Pukor Lars Gärd*, Anders Dahlstedt** Slagverk Martin Orraryd*, Petter Svensson** Harpa Delphine Constantin Reznik*

8 Kommande konserter vintern BARNENS JUL LÖRDAG 2 DECEMBER kl 15 De Geerhallen Norrköping Dirigent Alexander Hanson Danskompani Legacy Family från HagebyHus Tjajkovskijs Nötknäpparen möter street-dansare i en musiksaga för små och stora barn. KAMMARKONSERT MED FINSKA FÖRTECKEN ONSDAG 6 DECEMBER kl 12 Bistron i Louis de Geer Matinkvartetten Programpresentation på svenska och finska. Fri entré! BACH JULORATORIUM FREDAG 8 DECEMBER kl 19 Crusellhallen Linköping Introduktion kl LÖRDAG 9 DECEMBER kl 15 De Geerhallen Norrköping Introduktion kl Dirigent Andreas Spering Solister Susanna Stern, Katija Dragojevic, Johan Christensson, Jeremy Carpenter Bel Cantokören, Musikaliska Sällskapets Kammarkör JULKONSERT TORSDAG 14 DECEMBER kl 19 De Geerhallen Norrköping Dirigent Simon Phipps Hagaskolans och Navestadsskolans musikklasser årskurs 9, De Geergymnasiet Musik GYLLENE UPPTAKT PÅ TRETTONDAGSAFTON FREDAG 5 JANUARI kl 17 De Geerhallen Norrköping Dirigent Patrik Ringborg Mingla på Trettondagsafton! I foajén spelar SONs Salongsorkester från kl Läs mer på vår hemsida norrkopingssymfoniorkester.se Texter Björn Gustavsson. Ilyich Rivas foto Marc McNulty, SON foto Björn Dahlgren Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer SILVERPARTNERS Övriga: Advokatfirman Glimstedt Almroth Industrifastigheter AB Amec Foster Wheeler Best Western Hotel Princess Kurt och Brita Ehlert Ernst & Young AB Gunnar Gunnarsson Fastighets AB Holmen Paper AB HSB Hyresbostäder Mattssons Fastighetsutveckling AB Ringarums Busstrafik AB Swedbank Tage Rejmes Bil AB Tommy Holm Revisionsbyrå AB Fonder: Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse, donation SON samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord. Vd Pia Kronqvist, Tf konstnärlig ledare Mats Engström, Kommunikationschef Agneta Lindmark Thomas info@norrkopingssymfoniorkester.se