Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunstyrelsen 2017 Kommunstyrelsen , 140

Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunstyrelsen 2017 Kommunstyrelsen 2016-08-31, 140

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Vision 2025... 3 1.2 Ansvarsområden och volymmått... 3 2 Tillväxt, jobb & egen försörjning... 5 2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 5 2.2 Översyn av fördelning av resultatmål... 7 3 Attraktiva boende- och livsmiljöer... 8 3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 8 3.2 Översyn av fördelning av resultatmål... 9 4 Utbildning... 10 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 10 4.2 Översyn av fördelning av resultatmål... 10 5 Omsorg och trygghet... 11 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 11 5.2 Översyn av fördelning av resultatmål... 12 6 Kultur, idrott & fritid... 13 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 13 6.2 Översyn av fördelning av resultatmål... 13 7 Hållbar miljö... 14 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 14 7.2 Översyn av fördelning av resultatmål... 14 8 Ekonomi & organisation... 15 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 15 8.2 Översyn av fördelning av resultatmål... 18 9 Prioriterade investeringar... 19 10 Bilaga: Nya upphandlingar... 22 11 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer... 23 Bilagor Bilaga 1: Övergripande driftbudget 2

1 Inledning Kommunens långsiktiga planering styrs av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar för det fortsatta planeringarbetet. Utifrån kommunplanen och planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Detta underlag lämnas till kommunstyrelsen i augusti. Under september och oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget, som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige ska nämnden senast i december fastställa sin plan med budget. Parallellt sker också förvaltningens verksamhetsplanering av hur arbetet ska genomföras för att nå kommunfullmäktiges och nämndens mål och uppdrag. Den årliga övergripande planeringsprocessen i Katrineholms kommun beskrivs i kommunens styrsystem. 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 1.2 Ansvarsområden och volymmått 1.2.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhetsarbete, strategiskt folkhälsoarbete, strategiskt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan 3

syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Volymmått Utfall 2015 Styckkostnad Utfall jan-jun 2016 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 73 370 33771 77 000 72000 63 341 31414 62 510 63000 195 100 210 250 Antal företagsbesök 101 51 110 110 Antal EUansökningar (projekt) 2 0 5 10 1.2.1.1 Kommentarer till volymmått Samfakturering från leverantörer har minskat antalet inkommande fakturor. 4

2 Tillväxt, jobb & egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling 2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Växande handel och besöksnäring Det har inom kommunen tagits beslut om ett nytt målprogram 2015-2018 för turism- och besöksnäringen i Katrineholm. Syftet med målprogrammet är att formulera de långsiktiga målen för turism- och besöksnäringens tillväxt i kommunen. Att skapa förutsättningar för utvecklingen av besöksnäringen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt, i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen, för fler besökare, fler arbetstillfällen och nya skatteintäkter. Övergripande mål är en fördubbling av turismen under en 10-årsperiod samt en hållbar turismutveckling. Besöksnäringen och Katrineholms kommun ska tillsammans ta fram en marknadsförings- och handlingsplan. I planen kommer det att framgå vilka aktiviteter som ska genomföras, när i tiden de ska genomföras och vem/vilka som har ansvar för genomförandet. Planen kommer beskriva några utvecklingsområden som Katrineholms kommun och besöksnäringen är överens om och tillsammans åtar sig att genomföra. Parallellt med att fram en marknadsförings- och handlingsplan kommer ett övergripande budskap för destinationen att formuleras, liksom delbudskap för de olika målgrupperna. Tillgång till fiberbaserat bredband Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del- och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Kommunen fortsättar därför att arbeta för att uppnå Katrineholms kommuns bredbandsmål: År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband En bredbandsstrategi som fastslår ovanstående mål är framtagen och även en handlingsplan för hur målet ska uppnås. Under 2017 kommer arbetet fortsätta med att stötta kommunens byalag, både de som får stöd från Länsstyrelsens landsbygdsprogram och de som inte får stöd, med att skapa förutsättningar för en fiberutbyggnad som lever upp till uppsatt mål. Utveckling av kommunen En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet med planen är att skapa en samlad bild av hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Översiktsplanen för Katrineholm är uppdelad i Översiktsplan för staden som antogs i november 2014. Den andra 5

delen avser landsbygden och beräknas kunna antas innan årsskiftet 2016/2017. Översiktsplanen för Katrineholm är då klar och ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år 2030. En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om kommunens framtida utveckling med framför allt invånarna i kommunen. Växande och mångsidigt näringsliv Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som mål att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen, för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat, som leder till tillväxt för kommunen. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Leader, Katec, Nyföretagarcentrum, Linköpings universitet och Coompanion Sörmland. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) stimulerar ungdomar till att starta egna företag. En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholm ska vara västra Sörmlands mest attraktiva handelsområde och locka kunder från när och fjärran. Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 53 kommuner i sju län, där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. En annan viktig del av arbetet är att förbättra kommunernas service till företagen på hemmaplan. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya etableringar. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige samt inom landet prioriteras. Detta arbete har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Ett annat prioriterat område är etablering av logistikintensiva företag till Logistikcentrum. Detta kräver långsiktiga förhållningssätt och medvetenheten finns om att arbetet måste bedrivas målinriktat på många fronter. Uthållighet är ett viktigt ledord. För att öka trycket mot marknaden har en affärsutvecklare fått i uppdrag att formulera en affärsplan som tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningens proaktivitetsplan kommer att utgöra en gemensam strategi riktad mot framtida etableringar i kommunen. Landsbygd och kransorter Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. En förstudie genomfördes under år 2013, då kransorternas befolkning fick möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi. Katrineholms kommun kommer under år 2017 att fortsätta arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita. 6

Ny i Sverige och i kommunen Den 1 mars 2016 började den nya bosättningslagen för nyanlända att gälla. Lagen innebär att alla kommuner ska ta ett gemensamt ansvar att ta emot nyanlända för bosättning. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, hur många nyanlända och ensamkommande barn som kommunen redan tagit emot samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringen har fastställt kommuntalen, det vill säga hur många personer respektive kommun ska ta emot. För Katrineholm är talet fastställt till 40 personer för 2016. För 2017 räknar Migrationsverket med en ökning på drygt 50 procent vad gäller antal personer som ska tas emot i Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för tillämpningen av lagen och samordnar relevanta kompetenser. Konkret innebär det att, enligt gällande lagar och regelverk, ta fram boenden för de personer som anvisas och att ta emot anvisningar från anvisande myndigheter. Arbetet innebär också bland annat att skapa rutiner för anvisningar och mottagande samt att skriva kontrakt med anvisade personer. Samarbete är av stor vikt för att klara lagkraven och väsentliga aktörer i samarbetet är samhällsbyggnadsförvaltningen, KFAB och VSR. 2.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Invånarantalet ska öka till minst 34 000 personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Beskrivning KS KS, BMN, VON, KIAB KS KS, KTN, STN KS KS, BIN KS 7

3 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökat bostadsbyggande I översiktsplanen finns målet att det fram till år 2030 ska byggas 4 000 nya bostäder. Intresset för att bygga bostäder i Katrineholm har under de senaste åren varit stort. De aktiva byggherrarna i kommunen vill bygga fler bostäder, samtidigt som fler exploatörer visar intresse för Katrineholm som marknad. Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att revideras och förbättras för att med större säkerhet kunna anpassa bostadsförsörjningen till aktuellt och rådande läge. Detta leder till ökade krav på kommunens organisation, bland annat avseende detaljplaner. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer därför att förstärkas med en tjänst för planarbete och en tjänst för bygglov. Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år, för att underlätta livs- och arbetsplanering. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Beslut har därför tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik med en planerad trafikstart 2018-19. Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren, vilket kommer att kräva en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. För att kunna få en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader återstår också att, tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, följa upp den översyn som genomförts gällande stadstrafiken. Vid uppföljningen finns det skäl att, med hänsyn till gällande trafikavtal, aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen. Från och med år 2016 används fossilfria drivmedel i samtliga fordon i kollektivtrafiken i länet och kommunen har dessutom föranstaltat hos kollektivtrafikmyndigheten om att genomföra försök med eldrivna bussar i stadstrafiken i Katrineholm. Det är viktigt att kommunen bevakar vad som sker i samband med den statliga planeringsprocessen gällande vägsystemet och framförallt för de riksvägar som omger Katrineholm. Katrineholms kommun kommer att aktivt delta i detta planeringsarbete i syfte att säkerställa snabba och säkra vägförbindelser med övriga delar av regionen. Arbetet med framtagandet av de nya regionala och nationella infrastrukturplanerna kommer att pågå under 8

2017, med beslut av regeringen under våren 2018. Prioriterade investeringar under planperioden är också satsningar på tillgänglighet och trygghet för främst oskyddade trafikanter samt även miljö och gestaltningsåtgärder. Större investeringsprojekt som planeras är bland annat en omdaning av Stortorget, ombyggnad av Köpmangatan till gångfartsområde, ombyggnad av de gamla genomfarterna till stadsgator, anpassning av Fredsgatan till Kullbergska sjukhusets nya entré samt fortsatt satsning på trygghet och miljö med belysning av gator, gång- och cykelvägar och parker. Kommunen har tagit över underhållet av de gamla genomfarterna, medan den nya förbifarten sköts av Trafikverket. Detta gör det möjligt att reinvestera i omläggning och ombyggnation av gatorna i staden. Ett gestaltningsprogram för gamla genomfarten är framtaget och ombyggnationen av det nya stråket påbörjades under 2016. Tillgänglighet och frångänglighet i kommunala lokaler Tillgänglighet och frångänglighet i kommunala lokaler är en fråga om god tillgång till samhällsservice och trygghet för dem som vistas i kommunens verksamhetslokaler. Det ska vara lätt att hitta till- och ta sig in i kommunens lokaler och där mötas av kunnig professionell personal som möter och bemöter alla människor lika. Tillgänglighet handlar om fysisk tillgänglighet, skyltning, öppettider och bemötande där hörsel- och synnedsättningar så långt som möjligt ska beaktas i planeringen. Planer för utrymning och väl skyltade utrymningsvägar i kommunala lokaler bidrar till ökad säkerhet för såväl personal som besökare. Här kan samordningsfunktionen för kommunala verksamhetslokaler i samråd med fastighetsägare bidra till tydliga återkommande lägesrapporter. 3.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökat bostadsbyggande Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Beskrivning KS, VON, KFAB KS, BIN, STN, VON, KFAB KS, VON KS, STN 9

4 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Digital delaktighet Ungefär 850 000 människor i Sverige är inte är digitalt delaktiga. Den digitala delaktigheten är en framtidsfråga där Katrineholm har tagit ett långsiktigt helhetsgrepp för att öka den digitala delaktigheten och utveckla kommunens digitala service. För att öka den digitala delaktigheten erbjuder kommunen bland annat digitala veckor, praktiska verkstäder, föreläsningar och datorhandledningar. Ambitionen är både att få fler kommuninvånare och fler kommunanställda digitalt delaktiga. Arbetet med att öka den digitala delaktigheten sker i samverkan med samtliga förvaltningar i kommunen, vilket är unikt i kommunsverige. Kommunen blir därför ofta inbjuden som inspirationsföreläsare på konferenser kring digital delaktighet runt om i Sverige. Kommunledningsförvaltningen bidrar med datorer och handledare till datorhandledningen i biblioteket samt sitter med i styrgruppen för Digital delaktighet. 1-1-satsningen I och med satsningen på 1-1-verktyg (ett IT-verktyg per elev) till elever i grundskolan, ökar även behovet av tillgängligt nätverk. Med de nya IT verktyg som eleverna får under hösten 2016, finns möjlighet till nya och moderna arbetssätt. Att kunna söka och ha tillgång till information på sin surfplatta i samtliga delar av skolans område ses som en stor fördel för ett flexibelt och modernt lärande. I dagsläget har elever tillgång till trådlöst nätverk i skolans lokaler inomhus. Under 2017 kommer kommunen att titta på att utöka denna tillgänglighet även utomhus i anslutning till skolorna. 4.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Beskrivning KS, BIN, KTN, VIAN, VON 10

5 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Hittills har kommunledningsförvaltningen inriktat planperiodens arbete på risk- och sårbarhetsanalyser, förstärkning av krisorganisationen samt övning av densamma i syfte att upptäcka behov av ytterligare utveckling. Samtidigt har arbetet bedrivits för att höja kunskapsnivån och förmågan kring våldsbejakande extremism, vilket resulterat i en plan som nu ligger till grund för fortsatta insatser. Utöver allt arbete som läggs på att utveckla trygghetsfrågorna i vår kommun måste också invånarna få vetskap om detta. Det är i grunden den upplevda tryggheten som är avgörande för hur människor i vårt samhälle mår. Därför bör vi under 2017 också utveckla vår förmåga att fortlöpande kommunicera vårt arbete på olika sätt med invånarna. Kommunledningsförvaltningen driver, utvecklar och har samverkansansvar i det Brotts- och skadeförebyggande rådet i samverkan med polis, räddningstjänst och samtliga förvaltningar samt KFAB. En viktig del av detta arbete är samverkansavtalet med polisen där kommunen tillsammans med polisen arbetar med förebyggande och direkta åtgärder för att höja tryggheten i kommunen. Kommunledningsförvaltningen arbetar särskilt med att kommunicera till medborgarna om arbetet med trygghet och säkerhet. Detta görs för att stärka den faktiska och upplevda tryggheten. I flerårsplanen finns medel avsatta år 2017 för investering i nytt reservelaggregat, som kan användas vid tillfälliga strömavbrott där samhällsviktig verksamhet drabbas. Kommunledningsförvaltningen försöker nu klarlägga huruvida befintliga bedöms funktionsdugliga även 2017 och om investeringen sålunda kan senareläggas till nästkommande år. WiFi på boenden Under 2017 planerar kommunledningsförvaltningen att påbörja en utbyggnad av det trådlöst nätet, WiFi, till de boenden som vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för. Syftet är att besökare enkelt ska kunna koppla upp sig, vårdpersonal ska kunna vara mer mobila med sina arbetsverktyg och de boende ska kunna använda nätet för att utföra ärenden av olika slag. För äldre finns det många positiva effekter att ha tillgång till WiFi. Livskvaliteten ökar då de lättare kan ta del av samhällsinformationen. Det blir även lättare att hålla kontakt med anhöriga genom exempelvis Skype, Facebook och e-post. Välfärdsteknologi Inom kommunen är införande av mer välfärdsteknik aktuellt, det vill säga digital teknik för att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet. Välfärdsteknologitjänsterna ska bidra till trygghet, oberoende, social aktivitet, delaktighet och självbestämmande för män och kvinnor oavsett ålder och funktionsförmåga. Utbudet av digitala tjänster och digital teknik ökar i snabb takt och det är en utmaning för kommunerna att 11

implementera dessa som en naturlig del i sina verksamheter. Kommunledningsförvaltningen arbetar tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen vid införande av ny teknik. 5.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 12

6 Kultur, idrott & fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar God folkhälsa Folkhälsoutskottet har utvärderat arbetet från föregående kommunplan med tillhörande styrdokument för god folkhälsa. Utskottet framhåller att det dagligen pågår folkhälsoarbete i de kommunala verksamheterna. Den nya inriktningen ska därför ses som en viljeinriktning att dels skapa ett långsiktigt hållbart folkhälsarbete, men också att skapa förutsättningar för att få folkhälsoarbetet att hänga ihop med det ordinarie arbetet och att vara ett stöd i arbetet med flera av kommunplanens mål. Ett nytt styrdokument En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar 2017 2019 har utarbetats och översänts för synpunkter till kommunens verksamheter. Det valda fokusområdet, barns- och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Det minskar utanförskapet, såväl socialt som ekonomiskt samt motverkar framtida kostnader. Aktivt föreningsliv och rikt fritidsliv Kommunen, tillsammans med KFV Marknadsföring AB och föreningslivet, arrangerar olika evenemang och fritidsaktiviteter för att kommunens invånare ska få en varierad fritid. Föreningslivets verksamhet möjliggör för kommunens invånare att delta i olika aktiviteter eller att aktivt bidra till föreningslivet som till exempel ledare eller tränare. Kommunen stöttar föreningslivet aktivt i olika former som till exempel bidragsgivning, men även via sponsring där föreningarna ska motivera till aktivitet, bidra till marknadsföringen av Katrineholm samt vara ambassadörer för orten. Det är viktigt att kommunens invånare upplever att Katrineholm kan erbjuda ett rikt fritidsliv som syftar till upplevelser, aktiviteter och god hälsa. Detta är viktiga faktorer för att göra platsen Katrineholm attraktiv för boende, besökare och inflyttare. 6.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON 13

7 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunens energiförbrukning Energimyndigheten har en ny förordning för bidrag till energi- och klimatrådgivningen, där underlaget för bidraget ses över till kommunerna. För Katrineholms del ser bidraget ut att bli snarlikt mot idag. Bidragsnivåerna fastställs under hösten. En möjlighet att söka bidrag för Energicoacher mot små och medelstora företag kommer också att utlysas under hösten, vilket väl sammanfaller med samhällsbyggnadsförvaltningens nya organisation. Som en del av energieffektiviseringsarbetet i kommunen kommer under hösten 2016 bland annat energiförbrukningen på två storkök att ses över. Detta sker i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Det planeras även att en klimat- och energismart byggnad ska uppföras vid sportcentrum, också det i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Klimatklivet ger förutsättningar för samarbete med näringslivet. Sedan starten har två ansökningar gjorts tillsammans med företag. Totalt har fyra ansökningar gjorts, varav en är beviljad för cykelgaraget. Arbetet med klimatklivet fortsätter till år 2018. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Öljaren, Kolsnaren och Viren fortsätter. En ansökan om EU-bidrag finns inlämnad för att ta bort bottensediment i Öljaren och därigenom minska övergödningen i sjön. Efter årets lyckade deltagande i länets gemensamma vattenvecka kommer kommunen även att delta kommande år med aktiviteter. Forssjö rekreationsområde, som är ett attraktivt område nära staden, ska utvecklas. Här finns goda förutsättningar för stigar, natur och friluftsliv. Syftet med utvecklandet av området är att skapa möjlighet och förutsättning för fysisk aktivitet för människor, naturguidningar, skolaktiviteter samt kunskaps- och informationsspridning om miljö, klimat och natur. 7.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, STN KS, STN 14

8 Ekonomi & organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning Kommunledningsförvaltningen ansvarar för samordning och utveckling av kommunens ekonomiprocesser och styrsystem, för att säkerhetställa en god ekonomi. I uppdraget ingår att lämna förvaltningar och bolag service och konsultativt stöd inom budget, redovisnings- och upphandlingsområdet. Inför år 2017 har avdelningens strategiska ansvar och roll förtydligats. För att möta förvaltningarnas och bolagens förväntningar kommer avdelningen under året arbeta med att förbättra servicen avseende råd, stöd och utbildning. Samtidigt kommer verktygen för kommunens ekonomistyrning att ses över. I syfte att effektivisera och förenkla fortsätter under året utveckling och samordning av kommunens upphandlingsstrategi med rutiner. Effektivisering av organisationen En genomlysning av kommunledningsförvaltningen gjordes under våren 2016. Genomlysningen resulterade i en omorganisering av förvaltningen till fyra olika avdelningar; ekonomi, personal, IT- och kommunikationsavdelningen samt kommunstyrelsens kansli. En administrativ stödfunktion till kommunchefen har också tillsatts. Kommunledningsförvaltningen ska bli bättre på att leverera det stöd som de övriga förvaltningarna behöver. Även styrningen behöver utvecklas. Målet är ett klokare, effektivare arbetssätt och ett förbättrat resultat för alla kommunens verksamheter. Som ett led i det arbetet har kommunens ledningsgrupp diskuterat vilka behov förvaltningarna har i form av stöd och styrning gällande ekonomi, personal, IT, information/ kommunikation samt stöd i ärendeberedningen. Sammanfattningsvis innebär beslutet att allt verksamhetsnära stöd genomgående kommer att styras från kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen ska även fortsättningsvis ansvara för de strategiska och kommunövergripande frågorna inom samtliga områden. Förvaltningsstödet inom ekonomi, information/kommunikation samt nämndadministration kommer att organiseras på respektive förvaltning. Detaljerna runt hur stöd och arbetssätt ska utformas och vidareutvecklas arbetas fram av avdelningscheferna i samråd med medarbetare och kommunens ledningsgrupp under hösten 2016. Ifråga om nämndadministrativt stöd noteras hittills att rollen som nämndsekreterare behöver breddas för att kunna möta förvaltningschefernas önskemål om stöd under hela ärendeprocessen. Då nämndsekreteraren arbetar nära förvaltningschefen ska funktionen organiseras på respektive förvaltning med central styrning. En kravprofil samt ny uppdragsbeskrivning för processtödet kommer att tas fram under hösten 2016. Sedan en förstudie gjordes 2015 kring införande av e-arkiv fortgår arbetet med förberedelser. 15

Målsättningen för 2017 är att genomföra en så kallad pilotstudie i form av ett begränsat e-arkiv som ska fungera som vägvisare för det fortsatta arbetet mot ett fullskaligt e-arkiv. Kostnaden för en sådan studie uppskattas till 660 tkr. Stora delar av dessa kostnader kan avräknas vid ett samlat införande av en e-arkivlösning för kommunens berörda verksamheter. Ett samlat införande av e-arkiv förväntas kunna ske från 2018 om nödvändiga resurser, cirka 1,5 Mnkr då görs tillgängliga. Till kostnaderna för e-arkiv tillkommer årlig lagringskostnad, som bedöms öka från år till år i takt med ökande volymer. Kommunarkivet har idag brist på arkivutrymme och har därför tvingats införa tillfälligt mottagningsstopp. Det är fullt i hyllorna, med enstaka utrymmen som dock inte räcker till för de leveranser som förväntas. Det går att frigöra visst utrymme genom ett omfattande och tidskrävande omsorteringsarbete, som inte bedöms rimligt, eftersom det endast ger respit för kanske ett års leveranser. Sedan i vintras har kommunledningsförvaltningen sökt andra ändamålsenliga lokaler för arkivet utan att hitta något passande. Emellertid finns nu möjligheten att från årsskiftet överta de arkivutrymmen som KFAB disponerar på Djulögatan. Det är en lösning som bedöms klara behoven för åtminstone de närmaste åren. Det bör noteras att en övergång till e-arkiv inte leder till att de fysiska arkivbehoven upphör. Handlingar förvaras i myndigheternas när- och mellanarkiv under uppskattningsvis tio år innan de överlämnas till kommunarkivet för slutförvaring. E-arkiv påverkar i princip endast mängden tillkommande handlingar därefter. Också sedan e-arkivering införts kommer de kommunala myndigheterna behöva överlämna sådana handlingar som inte omfattas av e-arkivering till kommunarkivet. Samhällsbyggnadsförvaltningen omorganiserades under 2016 i fyra avdelningar; Tillväxt och Utveckling, Bygg och Planering, Miljö samt Förvaltningsadministration. Syftet med omorganiseringen är att uppnå en ökad fokusering på tillväxt och utveckling samt snabbare beslutsvägar som gör att intressenter för Katrineholm kan få sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt. Kommunens lokalresurser Katrineholms kommun och KFAB samverkar i framtagandet av lokaler, så att lokalresurserna utvecklas funktionellt och kostnadseffektivt. För detta krävs god framförhållning med planering för ändrade förutsättningar. Arbetet med framtagande av en lokalförsörjningsplan har påbörjats och ett långsiktigt samarbete mellan KFAB och kommunen sker, avseende lämplig hantering av lokaler som de kommunala verksamheterna lämnar. Ny kunskap och ny teknik Större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas i dagens samhälle. Alltmer data hamnar i molnet. Kommunens verksamhetssystem finns placerade i olika serverhallar. De anställda ställer krav på att kunna arbeta från olika verktyg. Trenden visar att allt fler vill kunna arbeta där man är, vart man än är och kommunens medborgare vill kunna nå och lämna information via lättillgängliga e-tjänster. Dagens informationshantering utförs dessutom i allt högre grad med stöd av IT och inte sällan över det publika nätverket Internet. Den ökande utvecklingen av IT innebär även att samhället öppnas upp för stora risker. Brister i hanteringen och säkerheten för informationen riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Brister kan leda till ett försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer som tillhandahåller viktiga tjänster. För att kommunens verksamheter ska kunna bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt ställs höga krav på verksamhetssystemen avseende säkerhet och tillgänglighet. För att möta de ökade kraven på säkerhet och som en naturlig följd av de satsningar kommunen 16

gör på e-förvaltning, behöver kommunen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för såväl anställda och elever som för medborgare. Tydlig och effektiv kommunikation Katrineholms kommuns webbplats är kommunens ansikte utåt. Besöksantalet ökar stadigt för varje år och uppgår till drygt en miljon besök per år. Det är nästan en dubblering sedan webbplatsen lanserades 2009. Katrineholm.se behöver utvecklas för att bättre möta besökarnas behov. Idag har kraven skärpts och förändrats med ny teknik och ny standard, vilket gör att den inte längre håller samma nivå och blir svår att underhålla. Kraven för tillgänglighet och användarvänlighet har också förändrats. Med en ny webbplats kan kommunen skapa en öppnare och mer kommunikativ organisation samt förenkla medborgarnas kontakt med kommunen. Den nya webbplatsen ska fungera lika bra i mobil miljö. Det ska också vara enkelt att hitta den information som eftersöks. Webbplatsen ska byggas på en plattform som gör den flexibel, lättskött och kostnadseffektiv. Under hösten 2017 föreslås att arbetet med byggnationen av en ny webbplats påbörjas, med lansering under 2018. Invånarnas möjligheter till insyn och dialog ska öka Katrineholms kommun ska vara en tillgänglig, tydlig och öppen organisation. En viktig del är i detta är fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra kommunens tillgänglighet per telefon och e- post. Detta följs upp årligen genom Kommunens Kvalitet i Korthet. Viktiga fokusområden framåt är förbättrad löpande kommunikation mellan förvaltningarna och kommunens växel och registratorer, lärande av goda interna och externa exempel samt förtydligande av rutiner och riktlinjer för såväl telefoni som e-posthantering. Samtalsstatistik från kommunens nya växelsystem kommer framåt att ge underlag för utökad analys och fortsatt utvecklingsarbete. Via SCB:s medborgarundersökning får invånarna möjlighet till insyn och dialog i de kommunala verksamheterna. Den senaste undersökningen genomfördes hösten 2014. En andra uppföljning av resultatet från undersökningen 2014 är nu under genomförande. Hösten 2016 görs en ny medborgarundersökning. Tryggad personalförsörjning Kommunledningsförvaltningen har det strategiskt ansvaret för kommunens personalarbete, lönehantering samt samordning och utveckling av kommunens internutbildning. Huvuduppdrag är att stödja och stötta kommunens ledning och verksamheter i HR-frågor för att upprätthålla och öka engagemanget kring en god personalpolitik, i syfte att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla våra medarbetare. Prioriterade utmaningar för att öka kommunens attraktionskraft är att införa heltid som norm samt att minska sjuktalen. Från och med 1 januari 2017 kommer nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, anställas på heltid. Heltidsreformen byggs på från och med 1 juli 2018 med att erbjuda samtliga anställda vid kommunen en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad. För att nå dit krävs ett stort engagemang inom förvaltningarna, samtidigt som personalavdelningen ska driva utvecklingen av tidiga, förebyggande och hälsofrämjande insatser eller åtgärder. Inför år 2017 har personalavdelningens uppdrag fastställts. För att möta kommunens utmaningar och förvaltningarnas förväntningar finns behov av en förstärkning av HR-kompetenser tillsammans med ett förtydligande av vad HR ska erbjuda. Genom att förstärka och tydliggöra medarbetarnas utveckling fortsätter 17

samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen följer upp och arbetar med planen för friskare medarbetare. Den nya metoden för innovativt medarbetarskap testas i full skala på samhällsbyggnadsförvaltningen och är en stående punkt på arbetsplatsträffarnas agenda. Förväntningarna på metoden är att kunna arbeta mer systematiskt med förändringsarbete, som kommer att leda till ett mer påtagligt resultat. 8.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN 18

9 Prioriterade investeringar Kommunledningsförvaltningen I och med satsningen på 1-1-verktyg till elever i grundskolan ökar behovet av tillgängligt nätverk. I dagsläget har elever tillgång till nätverk i skolans lokaler inomhus. Önskemål är att utöka denna tillgänglighet även utomhus i anslutning till skolan (hela skolområdet). Investeringen kan göras enligt två olika alternativ. För att möta de ökade kraven på säkerhet och som en naturlig följd av de satsningar kommunen gör på e-förvaltning, behöver kommunen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt för såväl anställda och elever som för medborgare. Kommunens IT-miljö måste vara uppbyggd på ett sådant sätt att krav på säkerhet och tillgänglighet uppnås. Förslaget är att utöka befintlig säkerhetsplattform för skolportalen till att omfatta hela kommunen med de e-tjänster och verksamhetssystem som finns idag. Under förutsättning att befintligt reservelverk bedöms vara funktionsdugligt även 2017 bör reinvesteringen på 700 tkr kunna senareläggas ett år till 2018. Samhällsbyggnadsförvaltningen Genomförande av åtgärder enligt den framtagna dagvattenstrategin, till exempel sårbarnhetsanalys gällande höga flöden, provtagningar med mera. Kommunen har även tagit fram en handlingsplan med åtgärder för att nå de övergripande lokala miljömålen. Förutom rena sjöar och vattendrag handlar åtgärderna om minskad miljöpåverkan, biologisk mångfald samt god bebyggd miljö. En förtätning av bostadsområdena öster och väster om Bievägen planeras genom ytterligare exploatering av området. Åtgärder måste vidtas på befintlig gata bland annat för att möta den ökade trafiken. Genom avtal är kommunen delägare i bron vid Duveholms pensionat. Vid inspektion visade det sig att brofästena är i mycket dåligt skick och behöver åtgärdas snarast. En upprustning av brofästena innebär även att själva brodelen måste bytas ut till en ny. I samband med arbetet med översiktsplanen och GC- planen har vissa felande länkar identifierats i GC-vägnätet som behöver kompletteras. Ett framtagande av en hastighetsplan pågår. Arbetet syftar till att införa det nya hastighetssystemet med 40 respektive 60 km/tim. Åtgärder som föreslås är förutom nya vägmärken också ombyggnader av gator för anpassning till de nya hastigheterna. Driftkostnader ökar därmed med 20 kkr/år. Ett nytt bostadsområde planeras söder om Eriksbergsvägen vid Furuliden. Åtgärder måste vidtas på befintliga gator bland annat för att möta den ökade trafiken. Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) 1-6 2017 2018 2019 2017 2018 2019 5 Bredband 10 000 10 000 10 000 4 Utbyggnad trådlösa nätverk 1 500 4 Årliga nätverksinvesteringar 1 000 1 000 1 000 4 Trådlöst nätvärk i skolornas utemiljö 950 4 Mobilt reservelverk 0 700 40 40 4 Säkerhetsplattform 300 19

Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Summa Kommunledningsförvaltning 13 750 11 700 11 000 40 40 1 Tillgänglighetsåtgärder 250 250 250 0 0 0 1 Miljöinventeringar 150 150 150 0 0 0 4 Övriga investeringar 150 150 150 0 0 0 4 Åtgärder enligt dagvattenstrategin 0 500 500 0 0 0 4 Focusområde vatten 0 250 250 0 0 0 4 Focusområden övriga 500 750 750 0 0 0 4 Sjöreningsprojektet 2 500 0 0 0 0 0 5 Drottninggatan 1 000 1 500 0 10 10 0 5 Trädgårdsgatan - Floragatan- Fredsgatan 0 700 0 0 10 0 5 Nollvisionsåtgärder 250 250 250 5 5 5 5 Ny park på Norr (Park 2030) 0 1 000 0 0 25 0 5 Forssjö fritidsområde 1 000 0 0 20 0 0 5 Värmbolsvägen - Dalvägen 0 0 1 200 0 0 10 5 Stensättersgatan 0 750 0 0 10 0 5 Hastighetssäkring övergångsställen 250 250 250 5 5 5 5 Hastighetssäkring av områden 250 250 250 5 5 5 5 Sveaparken 150 2 500 0 0 50 0 5 Temaparker 0 1 000 1 000 0 10 10 5 Kollektivtrafikåtgärder 500 500 500 5 5 5 5 Genomfarten 6 000 5 000 5 000 15 15 15 5 Infart P-hus 0 750 0 0 0 0 5 Lövåsen/Sandbäcken 500 500 500 10 10 10 5 Aktivitetsparker i kransorterna 300 600 0 20 40 0 5 Stortorget 0 2 500 0 0 0 0 5 Infart Djulöområdet 0 0 1 500 0 0 0 5 Åtgärder enligt parkeringsstrategi 0 500 500 0 0 0 5 Bievägen, Norra stadsdelen 0 0 5 000 0 0 15 5 Nya informationsplatser/skyltar 0 250 250 5 5 5 5 Vasavägen 0 500 1 000 0 10 20 5 Attraktiva gångstråk 250 250 500 5 10 10 5 Järnvägsinfarterna 250 750 0 5 10 0 5 GC-väg till Lokstallarna 0 750 0 0 5 0 5 Herrgårdsvägen, ny bro vid Duveholm 3 500 0 0 0 0 0 5 Gator, övrigt 600 600 600 0 0 0 5 Ljus i staden 750 500 500 10 10 10 5 Belysning i parker 150 200 200 5 5 5 5 Åtgärder enligt GC-plan 150 500 500 10 10 10 5 Dalagatan, GC-väg mm 400 0 0 5 0 0 5 GC-väg Vingåkersvägen-Rönngatan 0 1 000 0 0 0 0 5 Aulaparken 0 700 0 0 0 0 5 Belysning i centrum 250 250 250 5 5 5 20

Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) 5 Åtgärder enligt Djulögruppen 250 250 500 5 5 5 5 Hundparker 0 250 250 0 40 40 5 Östermalmsgatan GC-väg 0 500 500 0 10 10 5 GC-väg Nävertorpsgatan 0 0 1 350 0 0 10 5 Åtgärder enligt Hastighetsplanen 0 1 000 1 000 0 20 20 5 Cirkulationsplats Rv 52/Värmbolsvägen 0 4 000 0 0 0 0 5 GC-väg Kungsgatan 750 0 0 15 0 0 5 Cirkulationsplats Kungsgatan/Fredsgatan 0 2 500 0 0 10 0 5 Köpmangatan Gångfartsområde 0 2 000 0 0 0 0 5 Sportcentrum, åtgärder enl. Framtidsgruppen 0 4 000 4 000 0 0 0 5 Eriksbergsvägen/Kyrkogårdsvägen 0 1 000 0 0 0 0 6 Exploatering Lövåsen 5 000 5 000 0 0 0 0 6 Exploatering Knorran 0 5 000 0 0 0 0 6 Exploatering Nyköpingsvägen 2 000 0 0 0 0 0 Summa Samhällsbyggnadsförvaltning 28 050 52 350 29 400 165 355 230 varav exploatering 7 000 10 000 29 400 Total budget 41 800 21 700 40 400 205 395 230 21

10 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Värdetransport- och uppräkning kontanter Kategori Direktupphandling eller upphandling Leasing Ja/Nej Tidpunkt Tjänst Upphandling 2017 Drift Planering- och uppföljning Tjänst/Vara Upphandling 2017 Drift Lönesystem Tjänst Upphandling 2017 Drift Försäkringsförmedling Tjänst Upphandling 2 017 Drift Revision Tjänst Upphandling 2 017 Drift Vagnpark Vara Upphandling Ja 2 017 Drift Kaffemaskiner Vara Upphandling 2017 Drift Drift eller investering 22

11 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer Enligt övergripande plan med budget 2016-2018 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Invånarantalet ska öka till minst 34 000 personer vid mandatperiodens slut KS Ytterligare förbättrat företagsklimat KS, BMN, VON, KIAB Ökad branschbredd i det lokala näringslivet KS Växande handel och besöksnäring KS, KTN, STN Fler nystartade företag KS Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka KS Ökat bostadsbyggande KS, VON, KFAB Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Invånarantal Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafikoch miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Antal lokala livsmedelsleverantörer via kommunens interna omlastningscentral Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Detaljhandelns totala omsättning Sysselsättning inom handeln Omsättningen inom besöksnäringen Sysselsättningen inom besöksnäringen Antal nya företag Antal nya företag per 1000 invånare Andel nya företag som finns kvar efter tre år Antal elever som driver UF-företag Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd Antal färdigställda lägenheter i nybyggda småhus Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus Handläggningstid för bygglov Redovisning av tillgänglighetförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av 23

Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Utbildning Omsorg och trygghet Kultur, idrott och fritid Hållbar miljö Fortsatt bra kommunikationer KS, VON Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar KS, STN Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Invånarnas bedömning av kommunikationerna Antal resande med stadstrafiken (buss) Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl 06-09 samt 16-19 under normal säsong) Andel invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Andel invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per 100 000 invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av enskild Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare med goda kostvanor Andel invånare som är fysiskt aktiva Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Kommunens energiförbrukning ska minska Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 24