PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA

Relevanta dokument
Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Cannabisförebyggande. insats. Projektplan januari stockholm.se

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

Planering av ungdomssatsning

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Trygghetsmätningen 2017

Stockholmsenkäten 2014

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2016

Ungdomsarbete och fritidsgårdar

Stockholmsenkäten 2014

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLOR FARSTA STADSDELSNÄMND

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Arbete och välfärdsnämnden, vice ordförande

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium

Handläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Brottsförebyggande arbete i Enskede-Årsta- Vantör

Tonåringar och vuxna om trygghet, trivsel och normbrytande beteende

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Motion M om åtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm för alla

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Stärkta insatser mot ungdomars narkotikaanvändning

Syftet med Stockholmsenkäten

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Stockholmsenkäten 2016

Till dig som har en tonåring i din närhet

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Projektplan Utveckling av förebyggande insatser genom samverkansformer, för att möta gymnasieelevers behov av stöd.

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

FÄLTTEAMET DANDERYDS SOCIALKONTOR FÖREBYGGANDE UPPSÖKANDE - SAMVERKAN

att jobba på socialförvaltningen

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014

Stockholmsenkäten 2010

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH DROGER

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

HANDLINGSPLAN Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Åtgärdsplan Kungsholmen inklusive Samverkansforum

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Stockholmsenkäten 2012

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Projektet - Ett tobaksfriare

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2013.

Visioner för nattvandrare

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

Gemensam lokal lägesbild

Svar på skrivelser från stadsdelsnämnden och pensionärsrådet om lokaler och lokalbidrag samt om öppen, ej biståndsbedömd dagverksamhet

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2014

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Stockholmsenkäten 2014

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Cannabis och unga rapport 2012

Lokalt inriktat arbete för att förebygga och motverka kriminalitet och drogmissbruk bland ungdomar

TRYGGHETSVANDRINGAR 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tillsammans skapar vi trygghet i Biskopsgården

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Farstas stadsdelsområde i Stockholms kommun. Beslut. Stockholms kommun

Föreningsbidrag 2010 för Barn och Ungdom

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

Stockholmsenkäten 2014

Ansökan om bidrag till utvecklingsmedel gällande projektet vårdkedja med föräldrasamverkan.

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Stockholmsenkäten 2016

Samverkan mellan polis och kommun

Stockholmsenkäten 2016

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Utrota ungdomsfylleriet i SVANTE-kommunerna. Eksjö 29 januari 2009

Ansvarig för genomförande och uppföljning är säkerhetssamordnaren.

Stockholmsenkäten 2012

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor

ÖPP I FARSTA Slutrapport

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Stockholmsenkäten 2014

Rutiner vid polisanmälningar

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Transkript:

S FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRSKOLA, FRITID OCH KULTUR SID 1 (5) 2007-03-02 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA BAKGRUND OCH SYFTE Unga tonåringar röker och dricker alkohol främst på platser och tider där inga vuxna finns, inte i hemmet, i skolan eller på fritidsgården. I Stockholmsenkäten 2006 som bygger på 300 elever; 151 pojkar och 149 flickor i årskurs 9 och boende i Farsta har 46 % någon gång varit berusade och av dessa har 42 % varit berusade de senaste fyra veckorna. Av samtliga 15 åringar som svarat på enkäten har 26 % varit berusade den senaste månaden. Av 300 elever i år 9 röker 51 dagligen eller ibland och av dessa var 36 % 12 år eller yngre när de började röka. I samma enkät visade det sig att 80 % av pojkarna men bara 45 % av flickorna kände sig trygga när de vistades ute sent en kväll i sitt bostadsområde. Åttio ungdomar ur klass 7-9 har gjort en kartläggning om var i Farsta de känner sig otrygga när de är ute på kvällarna. De har ringat in de områdena på en karta (bifogas), det visar sig att det finns otrygga platser utspridda över hela Farsta. Utifrån denna kartläggning har trygghetsvandringar med ungdomar genomförts på några platser. Ungdomarnas synpunkter ska sammanställas och presenteras för Farstas lokala BRÅ för åtgärder. Det som går att åtgärda är bl. a bättre belysning och rensning av buskage, men det framkommer också att ungdomarna tycker att det är för lite vuxna ute på kvällarna. Ur ett problemorienterat perspektiv är det viktigt att vi har klart för oss vilka faktorer som samspelar för att brott ska inträffa. Då kan vi medvetet påverka sådana situationer. Som t.ex. genom att starta föräldravandringar i sex stadsdelar inom Farsta stadsdelsområde, där vandrarna är lokalt förankrade i det egna närområdet och känner de boende, vill vi förebygga att ungdomar ägnar sig åt olika normbrytande beteenden såsom att vandalisera, klottra, röka och dricka alkohol ute på gator och torg. Vi vill öka tryggheten för alla Box 6027, 122 06 Enskede. Telefon 508 18 000 rita.zimmerhofer@farsta.stockholm.se Besöksadress Lingvägen 100 i Gubbängen www.stockholm.se

SID 2 (5) boende i området och uppnå ovanstående resultat genom att ta ett helhetsgrepp över stadsdelsområdet. Det finns ett samband mellan droger och brott d v s att alkohol och narkotika har betydelse för brottsutvecklingen. För att undanröja de bakomliggande orsakerna till brott kommer bl.a. alkohol och droger in. De personer som ligger i riskzonen för missbruk av alkohol och droger ligger också i riskzonen för våldsbrott. Det föreligger också mycket starka samband, bland unga, mellan narkotikamissbruk, omfattande alkoholdrickande och tobaksrökning. Unga storkonsumenter av alkohol röker oftare än andra och har större erfarenhet av narkotikamissbruk. Flera studier visar att tidig rökdebut är en riskfaktor för framtida alkoholberoende. 1 SYFTE 1) Att öka den informella sociala kontrollen på allmänna platser, synnerhet på speciellt utpekade platser där otryggheten upplevs som störst och där problem uppstår. 2) Att minska tillfällen för ungdomarna att använda alkohol och droger samt att röka. 3) Att minska våldsbrottsligheten genom att påverka tillfällen att använda alkohol. (Alkoholen spelar en betydande roll för en stor del av brottsligheten, 80 % av våldsbrotten är alkoholrelaterade. Tre av fyra gärningsmän är påverkade av alkohol vid våldstillfället och nära hälften av offren). INSATS Vi vill få till stånd lokala kontinuerliga föräldravandringar på fredagskvällar i stadsdelarna inom Farsta stadsdelsområde; Farsta centrum, Farsta strand, Fagersjö, Hökarängen, Sköndal, Gubbängen/Tallkrogen. Föräldravandringar har funnits till och från i vissa områden, men för att de ska finnas kvar över tid behövs ett gediget nätverksbygge, där frivilliga och professionella samverkar. För att kunna utveckla metoder och implementera dessa bland föräldrar via Farstas tolv skolor, åtta fritidsgårdar och fyra fältassistenter behövs tid till planering och genomförande. Vi ansöker om pengar till en samordnare som på halvtid under 11 månader ska utveckla metoder och arbetssätt som ska finnas kvar och skötas med befintliga resurser efter projekttidens slut. MÅLGRUPP Föräldrar till barn i årskurs 4-9 1 Andreasson (red.), Den svenska supen i det nya Europa 2002:11.

SID 3 (5) FÖRVÄNTAT RESULTAT/MÅL Att de boende känner sig tryggare i sitt närområde Att ungdomarna använder mindre alkohol och droger på gator och torg samt andra allmänna platser. Att ungdomarna röker mindre på gator och torg samt andra allmänna platser. Att våldsbrottsligheten minskar på gator och torg samt andra allmänna platser. Att andra normbrytande beteenden bland ungdomar minskar Att föräldrar lär känna varandra för att på så sätt kunna hjälpa varandra när de behöver stöd i sin föräldraroll. Att de nätverk som föräldrar bygger med varandra och de som professionella bygger med föräldrar ska leva kvar över tid och att den informella sociala kontrollen ska öka. METOD OCH GENOMFÖRANDE Samordnaren ska arbeta fram ett metodpaket med hela genomförandekedjan och som ska innehålla: Rekrytering av föräldrar Föräldrautbildning Lokal Samverkan Utvärdering och uppföljning HUR SKA DET GÅ TILL? Samordnaren ska Ta del av goda exempel som gjorts tidigare i Farsta samt i andra stadsdelar och kranskommuner Kontakta de 12 skolor som har årskurser innehållande år 4-9 Göra en inventering av hur många klasser 4-9 som finns i respektive vandrarområde för att kunna berätta hur många gånger på ett år som den egna klassen ska delta Presentera ett förslag om vad det innebär för klasserna/föräldrarna och vilken nytta det har för närområdet. Samtal med rektor, bjuda in sig till föräldramöten, föräldraföreningsmöten och klassombudsmöten utifrån vilket möte som passar respektive skola Kick off. Involvera fritidsgårdarna och fältassistenterna i arbetet för samlingsplatser respektive informatörer och kontaktpersoner på fältet Upprätta scheman för vandringarna för höst- och vårterminen Ansvara för att föräldrarna får en introduktion och utbildning av vad som förväntas av dem och vad det innebär att vandra och till denna introduktion bjuda in polis och fältare samt ge en föreläsning i allmän prevention Varje klass ansvarar för en fredagskväll var. Minst 4-5 föräldrar/kväll ur en klass på 25-30 elever, gör att de föräldrar som inte har möjlighet att gå t.ex. ensamstående med småbarn behöver få dåligt samvete, eftersom det är klassen som är ansvarig för kvällen. Klassombudet blir kontaktperson.

SID 4 (5) FÖRÄLDRARNA BEHÖVER BL. A FÅ VETA FÖLJANDE: Vilken kväll gäller det? fredagar Vilken tid 20-01 Hur ofta berörs klassen? - en gång/termin Hur många som minst ska gå per tillfälle fyra Var ska man träffas fritidsgården Vem möter upp den fritidsledare som ansvarar för kvällen på gården Information om vilka platser som är aktuella och vad som händer i området fås av fritidsgården som har informerats av fältarna Fika serveras på fritidsgården när vandringen ska börja Telefonlista till fältare, samordnare, fritidsgårdar och till övriga föräldravandringsgrupper. Dokumentation av kvällen görs i dagbok där man får svara på några få frågeställningar Dagboken lämnas till klassombudet som vidarebefordrar den till nästa klass på schemat Återkoppling av vårens/höstens arbete görs till klassombuden (kontaktpersoner) vid en avslutnings middag, där fältare, polis, fritidsgård (någon utsedd person) och samordnare kan vara med. IMPLEMENTERING Samordnarens uppgift är att bygga nätverk mellan professionella och frivilliga och att dokumentera och beskriva processen. När vi upprättat en god samverkan mellan föräldrar, stadsdelens verksamheter och skolan och visat att föräldravandringarna fungerar och ger resultat, så kommer förhoppningsvis alla inblandade att vilja fortsätta verksamheten. UTVÄRDERING/UPPFÖLJNING En arbetsgrupp bestående av projektledare, Farsta BRÅ:s brottskoordinator, chef för fritid och fält och samordnaren ansvarar för att utvärdering görs. I utvärderingen är följande punkter tänkta att prövas: Utvärderings- och uppföljningskväll i slutet av varje termin för berörda personer. Enkäter med adekvata frågor i sammanhanget ska tas fram för att se om något av våra mål har uppfyllts. Stockholmsenkäten 2008 svarar på vissa frågor Polisens trygghetsenkäter Stockholm stads projektverktyg Lilla ratten Samarbetet med skolorna måste ske med respektive rektor, eftersom dessa kommer att tillhöra Utbildningsförvaltningen centralt från och med 1 juli 2007 och då har vi inte längre någon skolchef på stadsdelen.

SID 5 (5) SAMVERKANSPARTNER Förutom fritidsgårdar och fältassistenter kommer andra samverkanspartner att bestå av polis, skola, föräldraföreningar och fram för allt föräldrarna i år 4-9 inklusive deras klassombud. Underskrift ansvarig Inger Norman, avdelningschef 08-508 18 023 inger.norman@farsta.stockholm.se