Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Relevanta dokument
Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Analys av miljötillståndet

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

VÄRDERING AV NY UTSLÄPPSPUNKT FÖR RYAVERKET

Modellstudie av Ryaverkets påverkansområde

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Tabeller för Skalkorgarna

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Strömmodellering Marstrand Undersökningar av strömmar runt nya konstruktioner

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

Översiktlig översvämningskartering vid skyfall för tunnelbanan i Barkarby, Järfälla

Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Acceptabel belastning

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Årsrapport Hydrografi 2011

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Svar på skriftliga frågor om rening av avloppsvatten i Sverige (Överträdelse nr 2002/2130 och 2009/2310) (3 bilagor)

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

Miljö- och vattenenheten. Närsaltstillförsel till Valleviken En modellstudie av en grund havsvik på Gotland

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

Årsrapport Hydrografi 2010

Nedingen analyser 2011

Vågmodellering Kinneviken

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

Naturvårdsverkets författningssamling

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

Dagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

Årsrapport Hydrografi 2008

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Årsrapport Hydrografi 2009

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Tillståndet i kustvattnet

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Formas, Box 1206, Stockholm (

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Utredning av Loddebo avloppsreningsanläggnings miljöpåverkan i det nära havsområdet med avseende på utsläpp av näringsämnen

Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Årsrapport Hydrografi 2016 Nr

Föreläggande om kompletteringar till ansökan om tillstånd till miljöfarlig

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Vattenkvalitativa undersökningar

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Luftutredning ny hamnplan

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Vattenkvalitativa undersökningar

Årsrapport Hydrografi 2018 Nr

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Mätningar av bakgrundshalter NOx, NO2 och NO i Stockholm

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN

Miljötillståndet i Hanöbukten

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

DOM Stockholm

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

Transkript:

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017

Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas 12803297_gryaab_statusklassning_v2.docx / HCO / 2017-05-10

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Framtagen för Kontaktperson Gryaab AB Jan Mattsson Ryaverket. Bild hämtad från Gryaab:s hemsida. Foto: Emelie Asplund Projektledare Kvalitetsansvarig Hanna Corell, Patricia Moreno Arancibia Christin Eriksson Handläggare Hanna Corell, Sofia Hjalmarsson, Patricia Moreno Arancibia Uppdragsnummer 12803297-2 Godkänd datum 2017-05-10 Version Slutlig 1.1 Klassificering Öppen DHI Sverige AB Drakegatan 6, 6 tr SE-412 50 Göteborg Sweden Telefon: +46 31 808790 Fax: +46 31 152120 info@dhi.se www.dhi.se

Ryaverkets påverkan på statusklassningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... 2 1 Metod... 2 1.1 Ryaverkets inverkan på medelhalterna av närsalter, 0-10 m... 2 1.2 Beräkning av Ryaverkets inverkan på statusklassningen... 3 2 Resultat... 4 2.1 Inverkan på medelhalterna av närsalter, 0-10 m... 4 2.2 Inverkan på statusklassningen... 4 3 Referenser... 6 1

Introduktion DHI har under 2016 genomfört två uppdrag åt Gryaab AB: 1. Numerisk modellering av hur kväve- och fosforutsläppet från Ryaverket sprids i recipienten. 2. Analys av miljötillståndet i recipienten utifrån hydrografiska och biokemiska mätningar. Gryaab önskar, för att sammanfoga resultaten av dessa två projekt, kvantifiera Ryaverkets påverkan på statusklassningen i Göta älvs mynningsområde. Analysen görs i två delar. Först en översiktlig analys där Ryaverkets andel av medelhalterna på 0-10 meters djup undersöks genom jämförelse av mätdata och modellerade data vid provtagningsstationerna Skalkorgarna och Danafjord. Sedan görs en mer ingående analys av samma data då fullständiga statusklassberäkningar görs. 1 Metod 1.1 Ryaverkets inverkan på medelhalterna av närsalter, 0-10 m Analysen bygger på att kombinera modellresultat och mätningar. I modellen beaktas enbart utsläppet från Ryaverket, dvs. inga andra kväve- eller fosforkällor ingår. Dessutom har bakgrundshalten satts till noll. Det innebär att modellresultaten visar den kväve- och fosforhaltökning i vattnet som utsläppet från Ryaverket ger upphov till. Ett mått på Ryaverkets påverkan är att jämföra de modellerade halterna från Ryaverket med uppmätta värden, dvs. hur stor andel av de uppmätta halterna av totalkväve och totalfosfor som har sitt ursprung i Ryaverket. Medelhaltökning som Ryaverket ger upphov till 3_årsmedelvärde av närsaltshalt i vattnet Medelhaltökning som Ryaverket ger upphov till är modellerade värden. Modellen är uppsatt för ett år, 2014, och modellresultaten har en tidsupplösning på 1 timme (för en mer ingående beskrivning av modellen se /1/). Ett medelvärde beräknas för en vinter- och sommarperiod som motsvarar månaderna som används för statusklassningen. 3-årsmedelvärde av närsalthalts i vattnet är de uppmätta halter i vattnet och inkluderar bakgrundhalten, och bidraget från landavrinningen och övriga punktkällor. Ett 3-årsmedelvärde beräknas för vinter och sommar på samma sätt som för uträkningen av statusklassning, dvs. för samma månader och samma djup. Figur 1 Karta över Göta älvs mynningsområde. 2 12803297_gryaab_statusklassning_v2.docx / HCO / 2017-05-10

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Andelen beräknas för total-kväve och total-fosfor för positionerna för provtagningsstationerna Skalkorgarna och Danafjord (se karta i Figur 1) och bygger på medelvärden för 0-10 m. Tabell 1 Definitioner av begrepp som har använts för att beräkna kvoterna. Definition Vinter Sommar Ytvatten Värde Dec Feb Jun - Aug 0 10 m Modelldata 2014 Mätningar 2013-2015 1.2 Beräkning av Ryaverkets inverkan på statusklassningen På grund av utsläppspunktens ytliga placering så sprids totalfosfor och totalkväve från Ryaverket i huvudsak i ytan, och halterna är väldigt mycket högre i de översta 0,5 metrarna jämfört med på 10 meters djup. Ett medelvärde av hela vattenkolumnen 0-10 meter kan då ge en delvis missvisande bild av den faktiska ökningen som Ryaverket ger upphov till. Dock så är det inte säkert att en högre halt från Ryaverket i ytan ger större påverkan, detta beror på om även bakgrundshalterna är högre i ytvattnet. För att undersöka detta testades Ryaverkets inverkan på statusklass-uträkningen, vilken sker separat för alla uppmätta djup, 0-10 m, vid varje mätstation. Syftet var att se ifall statusklassen skulle blivit en annan ifall inte tillskottet av kväve och fosfor från Ryaverket funnits. Vid beräkning av statusklass jämförs halterna av totalkväve och totalfosfor, samt salthalt på varje djup, med referensvärden baserade på salthalt och typ av kustvatten (i detta fall typ 1 Västkustens inre kustvatten ). Kvoten mellan mätvärden och referensvärden medelvärdesbildas sedan över djup och säsong för varje station. För en detaljerad beskrivning av uträkning av statusklass, se /2/. Statusklasserna beräknades dels för uppmätta halterna vid Skalkorgarna och Danafjord, och dels för de uppmätta halterna minus de modellerade halterna av kväve och fosfor som tillförs recipienten från Ryaverket. Både uppmätta halter och modellerade halter är från 2014. De data från Ryaverket som används i modellberäkningarna är de faktiska utsläppshalterna och flödena för respektive månad under 2014. 3

2 Resultat 2.1 Inverkan på medelhalterna av närsalter, 0-10 m Tabell 2 Andel, redovisad i [%], av de uppmätta halterna, 0-10 meter, av total-kväve respektive totalfosfor som Ryaverket ger upphov till vid Danafjord och Skalkorgarna. Station Tot-N vinter Tot-N sommar Tot-P vinter Tot-P sommar Skalkorgarna 8,6 % 4,6 % 2,4 % 1,8 % Danafjord 2,9 % 1,8 % 0,6 % 0,7 % I ytvattnet 0 10 m så varierar Ryaverkets påverkan mellan 0,6 % (Tot-P på vintern vid Danafjord) till 8,6 % (Tot-N på vintern vid Skalkorgarna). De lägre andelarna för kväve och fosfor vid Danafjord beror på att denna station ligger längre bort från utsläppspunkten och utsläppet har därmed haft mer tid att spridas och spädas vilket leder till en mindre påverkan från Ryaverket. För fosfor kan den låga andelen också delvis förklaras av den högre bakgrundshalten som råder vid Danafjord på grund av inflöde av fosfor från Kattegatt. 2.2 Inverkan på statusklassningen Beräkningarna visade att Ryaverket med stor sannolikhet inte påverkade statusen för Danafjord varken för totalfosfor eller totalkväve för året 2014. Totalkvävet från Ryaverket påverkade inte heller statusen vid Skalkorgarna. Att kvävet från Ryaverket inte får något genomslag trots att det står för upp till nära 9 procent av den uppmätta halten (se Tabell 2) beror på att den ekologiska kvalitetskvoten för totalkväve (EK), som ligger till grund för statusklassningen, inte ligger nära gränsvärdet till klassen under ( God status ). Så trots att kvävet från Ryaverket har en viss inverkan på den ekologiska kvalitetskvoten ger den ingen inverkan på statusklassningen. Ett troligt framtidsscenario, år 2030, är att Ryaverket kommer minskat sitt utsläpp av kväve med 144 ton per år. Om man utgår från att förhållandena i recipienten är de samma som 2014 kommer följaktligen inte denna minskning påverka statusklassningen vid Skalkorgarna. För fosfor ändrades statusen vid Skalkorgarna vintertid från God till Hög när Ryaverkets modellerade bidrag av totalfosfor subtraherats från den uppmätta halten. Detta beror på att EKvärdet ligger precis på gränsen mellan dessa klasser och därmed kan små skillnader i halten innebära att statusen påverkas. Det gör även analysen känslig för felkällor, då uppmätta värden ger en ögonblicksbild och modellerade värden innebär en viss felmarginal. Ett troligt framtidsscenario, år 2030, är att Ryaverket kommer öka sitt utsläpp av fosfor med 11 ton per år. Om man utgår från att förhållandena i recipienten är de samma som 2014, dvs God status kommer denna ökning inte innebära att statusen vid Skalkorgarna ändras. Detta eftersom EK-värdet ligger precis på gränsen mellan God och Hög status med god marginal ned till måttlig status. Detta bekräftades genom en beräkning där den modellerade halten av totalfosfor som Ryaverket bidrar med ute i recipienten fördubblades. Det är en väl tilltagen marginal då en trolig ökning av koncentrationen av totalfosfor i utgående vatten från Ryaverket beräknas till 20 % från 2014 till 2030. Men eftersom detta inte innebär att halten ute recipienten ökar med 20 % valdes ett mycket högre värde och slutsatsen är att Skalkorgarna ligger stabilt 4 12803297_gryaab_statusklassning_v2.docx / HCO / 2017-05-10

Ryaverkets påverkan på statusklassningen inom intervallet för att uppfylla God status och den beräknade ökningen av totalfosfor ut från Ryaverket kommer inte påverka detta. Det ska noteras att den officiellt redovisade statusklassningen för ett visst år baseras på medelvärden för tre års data, medan denna uträkning enbart baserar sig på ett år, året 2014. 5

3 Referenser /1/. Modellstudie av Ryaverkets påverkansområde. Utredning inför ansökan om förnyat miljötillstånd. DHI rapport, April 2017. /2/. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga B till handbok 2007:4, Naturvårdsverket 6 12803297_gryaab_statusklassning_v2.docx / HCO / 2017-05-10