Dagvattenutredning för del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

Grap Dagvattenutredning för del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) Geosigma AB 2016-10-20 Sidan 1 (22)

SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Stefan Eriksson Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 22 Antal Bilagor: - Beställare: Södertälje kommun Beställares referens: Jenny Åberg Beställares referensnr: 51188 Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning för del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) Författad av: Stefan Eriksson Granskad av: Frida Hammar, Per Askling Datum: 2016-10-20 Datum: 2016-10-20 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Postadr: Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadr: Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (22)

Sammanfattning Bovieran avser att exploatera en del av fastigheten Brunnsäng 1:1 i Södertälje kommun. Den planerade exploateringen kräver att en ny detaljplan tas fram och i samband med detta har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning. I dag finns ingen dagvattenhantering för planområdet, men i närliggande villakvarter finns dagvattenledningar som ansluter planområdet. Förändringen i markanvändning i och med förtätningen av fastigheten medför en högre andel hårdgjorda ytor inom planområdet. Recipient för området är Mälaren-Prästfjärden, som klassas som en ytvattenförekomst med god kemisk och ekologisk status. En förtätning av området enligt föreslagen planskiss medför ökade dagvattenflöden med cirka 416 % för ett dimensionerande 10-årsregn och cirka 160 % för årsflöden. För att skapa en fungerande dagvattenhantering, efter planerade förändringar av planområdet, med en begränsad belastningsökning på både befintligt dagvattensystem och på recipienten föreslås följande åtgärder: Dagvatten från hårdgjorda ytor som tak och asfaltsytor inom planområdet leds till ett makadammagasin under planerade parkeringsytor för rening, fördröjning och infiltration. Makadammagasinet ansluts med bräddavlopp via ledning till kommunal dagvattenledning längs Baggåsvägen. Parkeringsytan anläggs med genomsläpplig beläggning för att minska dagvattenvolymerna som behöver omhändertas och samtidigt förbättra funktionen för makadammagasinet med en utspridd tillrinning. Den genomsläppliga beläggningen kan utföras med exempelvis genomsläpplig asfalt eller gräsarmering. Vinterträdgårdens sadeltak gör att det dagvatten som avrinner västerut måste tas omhand på annat sätt. Här föreslås att porösa jordar anläggs under grönytor och trädplanteringar. För att underlätta dagvattenhanteringen i området skall kantsten mellan hårdgjorda ytor och grönytor undvikas. Sidan 3 (22)

Innehåll 1 Inledning och syfte... 5 1.1 Allmänt om dagvatten... 6 2 Material och metod... 7 2.1 Material och datainsamling... 7 2.2 Platsbesök... 7 2.3 Flödesberäkning... 7 2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym... 8 2.5 Föroreningsberäkning... 8 3 Områdesbeskrivning och avgränsning... 9 3.1 Markanvändning Nuvarande och planerad... 9 3.2 Hydrogeologi... 11 3.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi... 11 3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering... 12 3.3 Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN)... 13 4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning... 15 4.1 Flödesberäkningar... 15 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym... 16 4.3 Föroreningsbelastning... 16 4.4 100-årsregn... 17 5 Lösningförslag för dagvattenhantering... 18 5.1 Generella rekommendationer... 18 5.2 Makadammagasin... 19 5.3 Porösa jordar, växtbäddar... 20 5.4 Extremregn... 21 6 Referenser... 22 Sidan 4 (22)

1 Inledning och syfte Bovieran planlägger en del av fastigheten Brunnsäng 1:1 för ett +55-boende. Bovierans koncept bygger på tre huskroppar (sammanlagt 48 lägenheter) i tre våningar runt en inglasad vinterträdgård på 1 600 kvadratmeter. Området är cirka 9 600 kvadratmeter och ligger nordost om Brunnsängs centrum i Södertälje kommun. Den planerade exploateringen kräver att en ny detaljplan tas fram och i samband med detta har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning. Den planerade byggnationen innebär att det sker en förändring av andelen hårdgjorda ytor, vilket i sin tur påverkar dagvattenbildningen. En ökad flödesbelastning på ett dagvattensystem kan leda till bräddning av obehandlat spill- och dagvatten. Det är ur det perspektivet viktigt att dagvatten från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkering tas omhand inom respektive kvartersområde så långt det är möjligt. Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilka förändringar den planerade exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Uppdraget syftar även till att dimensionera utjämningsmagasin för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet genom sedimentation och fastläggning av partiklar. Till grund för principlösningar i dagvattenutredningen ska Södertälje kommuns dagvattenpolicy med tillhörande anvisningar följas och rapporten ska följa riktlinjerna i Svenskt Vattens rapporter P104, P105 och P110. Figur 1-1. Översiktskarta över Brunnsäng och Planområdet, som avgränsas med en rödstreckad polygon. Sidan 5 (22)

Figur 1-2. Flygfoto över planområdet som avgränsas med en vitstreckad polygon. 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. Sidan 6 (22)

2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare) Ledningskartor (erhållet från beställare) Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator Plankarta Bovieran 2015-12-21(erhållet från beställare) 2.2 Platsbesök Ett platsbesök genomfördes den 5 april 2016.. Fastigheten består nästan uteslutande av gröna ytor med en plan gräsyta (rugbyplan) omgärdat av skogsmark, cykelbana och en skola, se Figur 2-1. Figur 2-1. Planområdet med rugbyplanen och skolan i söder. 2.3 Flödesberäkning Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: =( ) (Ekvation 1) där Q dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. Sidan 7 (22)

φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P104 rekommenderar generellt en klimatfaktor mellan 1,05-1,30 beroende på i vilken del av Sverige planområdet ligger. En ansatt klimatfaktor på 1,25 har ansatts för att ta höjd för klimatförändringar och ökade nederbördsmängder. 2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs enligt sambandet (Larm & Alm, 2014): =60 ( /1000) (Ekvation 2) där V dmax är den dimensionerande utjämningsvolymen (m 3 ) och Q out är den maximala avtappningen från området. V dmax beräknas som en maxfunktion av olika Q dim och t r och sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten, som behöver fördröjas eller utjämnas. 2.5 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet beräknas på schablonhalter i modellverktyget StormTac v.16.1.6. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 8 (22)

3 Områdesbeskrivning och avgränsning Det aktuella planområdet är beläget i stadsdelen Brunnsäng cirka 3 kilometer nordost om Södertälje centrum. Planområdet består idag av en stor gräsyta som idag används som bland annat rugbyplan. Aktuell utredning omfattar planerad bebyggelse inom del av Brunnsäng 1:1, se Figur 3-1. Figur 3-1. Situationsplan över del av Brunnsängen 1:1 (Bovieran), Södertälje (Södertälje kommun, 2015-12-21). 3.1 Markanvändning Nuvarande och planerad Planområdet utgörs av gräsytor med mindre skogspartier längs kanterna. En mindre del av området i nordväst är idag vändplan. Området avgränsas av en cykelbana i nordöst, ett skolområde i söder och av mindre skogsområden i övrigt. I Figur 3-2 visas fördelningen av nuvarande markanvändning inom del av Brunnsängen 1:1. Enligt det skissade planförslaget kommer tre flerbostadshus att uppföras i området. Innergården mellan de tre byggnaderna skapar en stor inglasad vinterträdgård. I situationsplanen i Figur 3-3 är de planerade nya byggnaderna rosafärgade, och omges av grönytor, gångvägar och parkeringsplatser. Förändringen i markanvändning i och med förtätningen av fastigheten medför en högre andel hårdgjorda ytor inom fastigheten. Sidan 9 (22)

Figur 3-2. Nuvarande markanvändning inom Planområdet. Vitstreckad = Planområdesgräns, Grå = Asfaltsyta, Grön = Naturmark/Gräsyta. Figur 3-2. Planerad markanvändning inom Planområdet. Vitstreckad = Planområdesgräns, Rosa = Takyta, Grå = Asfaltsyta, Grön = Naturmark/Gräsyta. Sidan 10 (22)

3.2 Hydrogeologi 3.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, K S. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper. Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Enligt jordartskartan och jorddjupskartan från SGU, se Figur 3-4, består jordlagren inom detaljplaneområdet mestadels av lera, med inslag av sandig morän och berg i dagen i höjdområdet som omgärdar gräsytan. Jordlagrens mäktighet uppskattas till 0 10 meter. Baserat på denna information, men med tyngdpunkten på observationer gjorda vid platsbesöket den 5 april 2016, är förutsättningarna för naturlig infiltration av dagvatten i undersökningsområdet mindre bra. Vid geotekniska borrningar i området har grundvattennivåerna visat sig vara relativt ytliga, vilket kan försvåra dagvattenhanteringen om det inte finns tillräckligt med utrymme ovanför grundvattenytan för att fördröja och infiltrera dagvattnet. Sidan 11 (22)

Figur 3-4. Jordartskarta (övre bilden) och jorddjupskarta (nedre bilden) från SGU. Röd- och vitstreckad polygoner visar den ungefärliga placeringen av planområdet. 3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Planområdet ligger i Mälaren-Prästfjärdens avrinningsområde. Marken inom planområdet är platt och strax öster om området ligger vattendelaren för avrinningsområdet. Figur 3-5 visar antagna naturliga flödesriktningar för avrinnande ytvatten baserat på topografiska förhållanden. I dagsläget finns ingen dagvattenhantering för planområdet. De närmaste dagvattenledningarna ligger längs Baggåsvägen. Sidan 12 (22)

Figur 3-5. Översiktskarta över planområdet som är inringad med en vitstreckad polygon, där blå pilar visar naturliga flödesriktningar för avrinnande ytvatten. 3.3 Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN) Dagvatten från planområdet mynnar i Mälaren-Prästfjärden väster om området. Mälaren- Prästfjärden anges av Länsstyrelsen som en preliminär ytvattenförekomst och ingen fastställd status finns. Den klassning som är gjord av Länsstyrelsens arbetsmaterial visar på god ekologisk och kemisk ytvattenstatus. Ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status Den ekologiska statusen för den här delen av Mälaren är god, dock är det hydromorfologiska tillståndet otillfredsställande då en stor del av svämplanets struktur och funktion förändrats eftersom området består av 41 % brukad eller anlagd mark. Kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus Undantag ges för bromerade difenyleter och kvicksilver då dessa ämnen generellt är över gränsvärdena för hela Sverige. Sidan 13 (22)

Figur 3-6. Mälaren-Prästfjärdens ytvattenförekomst (www.viss.lansstyrelsen.se). Svartstreckad polygon visar den ungefärliga placeringen av planområdet. Sidan 14 (22)

4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning 4.1 Flödesberäkningar I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts, se Tabell 4-1. Planområdet är litet och består av flera olika typer av markanvändning och därför har en avvägd avrinningskoefficient beräknats enligt sambandet: =( + +.)/ (Ekvation 3) Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt beräknade avvägda avrinningskoefficienter för nuvarande och planerad markanvändning. Markanvändning φ (-) Area nuvarande markanvändning (m 2 ) Area planerad markanvändning (m 2 ) φatot (-) nuvarande markanvän dning φatot (-) planerad markanvän dning Takytor 0,9 0 3 528 Parkering, körbara ytor 0,8 171 2 656 0,11 0,58 Gröna ytor 0,1 9 591 3 578 I enlighet med Svenskt Vatten P110 har ett återkommande 10-årsregn använts för beräkning av dimensionerande flöden. Dagvattenflöden från fastigheten vid ett återkommande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, för nuvarande och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och visas i Tabell 4-2. I tabellen visas även förändringen i dimensionerande flöde årsmedelflöde. Vid beräkningar av dagvattenflöde efter planerad förtätning av fastigheten har en klimatfaktor på 1,25 multiplicerats. Enligt beräkningar utförda enligt Svenskt Vatten P104 och Dahlström (2010) motsvarar ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet en regnintensitet på 228 liter/sekund hektar. Årsnederbörden har satts till 636 millimeter. Den procentuella förändringen är större för det dimensionerande flödet för ett 10-årsregn än för årsmedelflödena. Detta beror på att årsmedelflödena inte är beroende av ett enskilt regns intensitet och därmed inte heller rinntid och varaktighet. Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden för nuvarande och planerad markanvändning vid dimensionerande flöde för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet (228 liter/sekund hektar) samt årsflöden (årsnederbörd 636 millimeter). Dimensionerande flöde för ett 10- årsregn med 10 minuters varaktighet (liter/sekund) Årsmedelflöde (liter/sekund) Nuvarande markanvändning Planerad markanvändning 31 0,05 160 0,13 Procentuell ändring: +416 % +160 % Sidan 15 (22)

Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet därför ska de redovisade flödena främst ses som indikatorer på hur flödena kan förändras vid den nya markanvändningen. En förtätning av området enligt föreslagen planskiss skulle medföra ökade dagvattenflöden med cirka 416 % för ett dimensionerande 10-årsregn. 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym Den dimensionerande utjämningsvolymen har beräknats enligt Ekvation 2 i Kapitel 2.4. För att fördröja områdets dagvatten så att ingen ökad belastning på befintligt dagvattensystem kommer att ske i framtiden krävs en utjämningsvolym på 110 m 3. 4.3 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från modellen StormTac v.16.1.6 använts, se Tabell 4-3. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Beräknad föroreningsbelastning från schablonhalterna jämförs med riktvärden för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt till recipient, Nivå 1M, enligt RTK:s riktvärdesindelning (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Tabell 4-3. Föroreningsbelastning i dagvatten från planområdet för nuvarande och föroreningsbelastning efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt. Ämne Riktvärde 1M Förorenings belastning Föroreningsbelastning (µg/l) Föroreningsmängd (kg/år) Nuvarande Planerad Nuvarande Planerad Fosfor 160 74 63 0,12 0,27 Kväve 2000 1000 860 1,6 3,6 Bly 8 2,9 1,6 0,0046 0,0067 Koppar 18 7,8 4,4 0,012 0,019 Zink 75 15 17 0,024 0,070 Kadmium 0,4 0,13 0,21 0,00021 0,00089 Krom 10 1,3 1,9 0,0021 0,0082 Nickel 15 0,94 1,6 0,0015 0,0069 Kvicksilver 0,03 0,011 0,013 0,000017 0,000054 Suspenderad substans 40 000 26 000 11 000 42 47 Olja (mg/l) 320 130 79 0,2 0,33 PAH (µg/l) Saknas 0,0073 0,28 0,000011 0,0012 Benso(a)pyren 0,03 0,00061 0,0092 0,00000095 0,000039 Schablonhalterna indikerar att samtliga jämförda ämnen ligger under riktvärden uppsatta av Region- och trafikplanekontoret, vilket indikerar att områdets dagvatten inte är kraftigt förorenat. Efter föreslagen rening i makadammagasinet under parkeringsytan ökar belastningen på recipient för alla ämnen jämfört med nuvarande förhållanden (innan exploatering), vad gäller föroreningsmängden, vilket beror på flödesökningen. Detta är naturligt då naturmark exploateras och markanvändningen i området blir asfalts och takytor. Sidan 16 (22)

4.4 100-årsregn Vid ett 100-årsregn kommer nederbördsmängderna att bli större än vad dagvattenhanteringen klarar av, vilket medför att dagvatten behöver sekundära avrinningsvägar. Vid ett större regn än det dimensionerande är det viktigt att höjdsättningen av området utförs så att dagvattnet avrinner till ytor som inte påverkar byggnader negativt. Sidan 17 (22)

5 Lösningförslag för dagvattenhantering 5.1 Generella rekommendationer Den föreslagna exploateringen av planområdet enligt gällande planskiss kommer totalt att medföra ökade dagvattenflöden med cirka 416 %, se Tabell 4-2. Planområdet består till stor del av lerjordar, vilket medför att naturlig infiltration av dagvatten till grundvatten inte är effektiv över hela fastigheten. Planområdets omgivning är av villakaraktär och i nuläget är inga områden utanför fastigheten kända som är extra lämpliga för dagvattenhantering, till exempel dammar, grönytor eller liknande. Eftersom möjligheterna för effektiv infiltration av dagvatten är begränsade på grund av lerjordar, samt att ytor där dagvatten kan fördröjas är begränsade, föreslås att man arbetar med småskaliga lokala lösningar för hantering av dagvatten. Lösningar som exempelvis växtbäddar, trädplanteringar och porösa jordar under grönytor och parkeringsytor kan implementeras på små ytor i området och anpassas till planerad bebyggelse. Vid uppförande av planerad bebyggelse skall det eftersträvas lokalt omhändertagande av dagvatten och en minskad belastning på dagvattennätet och recipienten. Således bör dagvattenhanteringen inom undersökningsområdet utformas så att den efterliknar naturliga lösningar, och att den maximerar den mängd dagvatten som kan fördröjas och därigenom renas. Dagvattenhanteringen bör förses med en konstruktion som möjliggör infiltration till grundvattnet och därigenom minska belastningen på ledningsnätet. På så sätt kan även föroreningsbelastningen på recipienten reduceras vid kraftiga regnhändelser, såsom 10- årsregn. Detta kan åstadkommas med exempelvis porösa jordar dit dagvatten leds för att renas, fördröjas, infiltreras och också förbrukas av växter. För att skapa en fungerande dagvattenhantering, efter planerade förändringar av planområdet, med en begränsad belastningsökning på både befintligt dagvattensystem och på recipienten föreslås följande åtgärder: Dagvatten från hårdgjorda ytor som tak och asfaltsytor inom planområdet leds till ett makadammagasin under planerade parkeringsytor för rening, fördröjning och infiltration. Makadammagasinet ansluts med bräddavlopp via ledning till kommunal dagvattenledning längs Baggåsvägen. Parkeringsytan anläggs med genomsläpplig beläggning för att minska dagvattenvolymerna som behöver omhändertas och samtidigt förbättra funktionen för makadammagasinet med en utspridd tillrinning. Den genomsläppliga beläggningen kan utföras med exempelvis genomsläpplig asfalt eller gräsarmering. Vinterträdgårdens sadeltak gör att det dagvatten som avrinner västerut måste tas omhand på annat sätt. Här föreslås att porösa jordar anläggs under grönytor och trädplanteringar. För att underlätta dagvattenhanteringen i området skall kantsten mellan hårdgjorda ytor och grönytor undvikas. Figur 5-1 visar en principskiss med ungefärliga placeringar av föreslagen dagvattenhantering. I Kapitel 5.2 5.3 följer rekommendationer och utformning av den föreslagna dagvattenhanteringen med rening och fördröjning i makadammagasin och porösa jordar. Sidan 18 (22)

Figur 5-1. Principskiss med ungefärliga placeringar av föreslagen dagvattenhantering. Blå pilar visar hur dagvatten leds på tillkommande hårdgjorda ytor. Rastrerade ytor symboliserar ungefärlig placering av porösa jordar och makadammagasin. 5.2 Makadammagasin Dagvatten fördröjs och renas i ett makadammagasin innan bortledning till det kommunala dagvattensystemet. Magasinsvolymen utgörs av porvolymen i makadamen, vanligtvis cirka 30 %. En fördel med makadammagasin är att de kan anläggas under till exempel asfaltsytor. Makadammagasinet byggs upp av en makadam av grov och välsorterad fraktion under en permeabel asfalt eller gräsarmering som möjliggör att dagvattnet kan tillrinna makadammagasinet, se Figur 5-2. Det är viktigt att makadammagasinet avskiljs från omgivande material med en geotextil för att inte riskera att magasinets funktion försämras över tid genom att porerna sätts igen av finmaterial. Den permeabla asfalten kräver ett visst underhåll, då den behöver vakuumsugas en gång per år, för att säkerställa att vatten kan infiltrera makadammagasinet. Makadammagasin har en bra rening, gällande metaller och suspenderad substans, och en god flödesutjämnande förmåga (Nilsson, 2013). För suspenderad substans är den genomsnittliga reningsgraden över 80 %, för kväve cirka 50 %, och för samtliga tungmetaller över 50 %: Zink, bly, koppar, krom cirka 70 80 % Kadmium, nickel cirka 50 60 % Makadammagasinet behöver vara 172 m 3 för att klara reningsbehovet för området, vilket till exempel åstadkoms genom att ett magasin med ett 0,5 meter tjockt lager makadam skapas under 350 m 2 av parkeringsytan. Reningen av dagvatten blir det som styr dimensioneringen av makadammagasinet och utjämningsvolymen på 110 m 3 underordnas reningsvolymen. För att med säkerhet veta att grundvatten inte riskerar att tränga upp i makadammagasinet krävs övervakning av grundvattennivåerna för att utreda de dimensionerande nivåerna. Om Sidan 19 (22)

grundvatten stiger upp i makadammagasinet minskar den fördröjande volymen och detta ökar risken för ett överbelastat dagvattensystem. Figur 5-2. Illustration av hur en underbyggnad till en genomsläpplig asfalt kan byggas upp (Bäckström, 1998). 5.3 Porösa jordar, växtbäddar Park- och grönytor kan utformas som till exempel rabatter, växtbäddar, gräsytor och trädplanteringar. Dessa installationer kan vara till stor nytta i dagvattenhanteringen genom att de fördröjer nederbörd, förbrukar en del av dagvattnet genom transpiration och renar dagvattnet. Trädplanteringar är fördelaktigt eftersom träd binder och förbrukar stora mängder vatten, och regnvatten fördröjs också i lövverk och grenar på sin väg ner mot marken. En växtbädd, trädplantering eller gräsyta kan till exempel anläggas med ett tunt mulljordslager (10 20 centimeter) följt av ett tjockare lager skelettjord på 20 100 centimeter. Skelettjorden kan anläggas med makadam, singel eller mer porösa och lätta material såsom lecakulor. Fördelen med porösa och lätta material är att dessa möjliggör en fördröjande effekt och en viss reningseffekt, samtidigt som träd, buskar och annan växtlighet inte torkar ut vid perioder med små nederbördsmängder. De porösa jordarna kan utformas på många olika sätt. I Figur 5-3 visas skissade exempel för porös jord och trädplantering anlagd i gatumiljö. Sidan 20 (22)

Figur 5-3. Exempel på skelettjordskonstruktion vid trädplantering (Tyréns Landskapsarkitekter, 2005). 5.4 Extremregn För att planområdet skall klara av att hantera extremregn, exempelvis 50- och 100-årsregn, bör planområdet höjdsättas så att när befintlig dagvattenlösning bräddar så rinner överskottsvattnet ut på omkringliggande grönytor för infiltration och vidare transport mot recipienten. Denna lösning medför att risken för skador på hus och grundläggning minskar. Sidan 21 (22)

6 Referenser Alm, H., Banach, A., Larm, T., 2010. Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Svenskt Vatten Utveckling, rapport Nr 2010-06 Bäckström, M. & Forsberg, C, 1998. Norrländsk gatusektion, Luleå tekniska universitet. Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10. Nilsson E. 2013. Föroreningsreduktion och flödesutjämning i makadammagasin En studie av ett makadammagasin i Kungsbacka. VATTEN Journal of Water Management and Research 69:101 107. Lund 2013 Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. Svenskt Vatten, 2004. P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Svenskt Vatten, 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande. Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän-, och spillvatten. Sidan 22 (22)