Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Identifiera blod med Kastle-Meyertestet. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med olika metoder. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Materia. Niklas Dahrén

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Atommodellens historia och atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Bohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Hur fungerar bomber? Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Pappers- och tunnskiktskromatografi. Niklas Dahrén

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Galvaniska element. Niklas Dahrén

ELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1. Niklas Dahrén

Repetition av hur en atom blir en jon.

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Spädningsserier och spädningsfaktorn. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Sortera på olika sätt

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Atomen och periodiska systemet

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Kinetik. Föreläsning 4

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

NO: KEMI. Årskurs

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén

Hur gör man. Så fungerar det

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Grundläggande Kemi 1

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Vad är allt uppbyggt av?

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Det mesta är blandningar

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Transkript:

Detektera blod med luminoltestet Niklas Dahrén

Innehållet i denna undervisningsfilm: Tillvägagångssä, vid luminoltestet Reak5onsmekanismen bakom luminoltestet Excita5on, deexcita5on och kemiluminiscens Oxida5on och reduk5on

Luminol är en väldigt känslig metod för att spåra blod ü År 1937 upptäckte en tysk rä,smedicinsk forskare a" man kunde använda sig av kemikalien luminol för a" spåra blod. ü När luminol kommer i kontakt med blod uppstår e" grönblå" sken. ü Luminol är otroligt känsligt och kan detektera en väldigt liten blodmängd: 1 bloddroppe utspädd med 999 999 droppar va"en är <llräckligt för a" detekteras med luminol!

Luminollösning används för att upptäcka blod på brottsplatser Man sprutar med luminol i nästan totalt mörker. Blod som är osynligt får en blålysande färg eaer a" man har sprejat med luminol.

Teorin bakom luminoltestet ü Luminollösningen innehåller en blandning mellan luminolpulver och väteperoxid. ü Om det finns blod på den yta där man sprejar luminollösningen kommer en kemisk reak<on ske mellan luminolen och väteperoxiden. ü Det bildas då e, exciterat ämne som heter 3- aminoaalat. ü 3- aminonalat innehåller syreatomer och det är dessa syreatomer som är exciterade. 2 väteperoxid + Luminol Järn 3- aminonalat* *= exciterat ämne

Excitation och deexcitation hos syreatomerna i 3-aminoftalat Energi Excita<on - Värmeenergi Exciterat <llstånd Energi- <llförsel Synligt ljus - Deexcita<on Grund<llstånd Atomkärnan +

Excitation och deexcitation ü Excita5on: ü Energi <llförs en atom så a" en elektron (eller flera) hoppar ut <ll e" skal som ligger längre ut (<ll en högre energinivå). De"a är e" väldigt instabilt <llstånd. ü OAast är det valenselektronerna som hoppar ut eaersom dessa är belägna längst bort från atomkärnan och därför si"er lösare jämfört med de andra elektronerna i atomen. ü Deexcita5on: ü Elektronen dras snabbt <llbaka <ll ursprungsskalet av atomkärnan (<llbaka <ll grund<llståndet). De"a kallas för deexcita<on. ü När elektronen dras <llbaka kommer elektronen avge översko"senergin i form av värme och ljus (fotoner).

Reaktionen är ett exempel på kemiluminiscens ü Kemiluminiscens innebär a" en kemisk reak<on sker så a" e" exciterat ämne bildas. När elektronerna hoppar <llbaka sänds synligt ljus ut. ü Kemiluminiscens är i stort sä, samma sak som fluorescens: Båda sänder ut synligt ljus men anledningen <ll excita<onen skiljer sig åt.

Fler exempel på luminiscens: 1. Fotoluminiscens (fluorescens och fosforescens): Excita<onen sker p.g.a. <llförsel av ljusenergi (oaa UV- ljus). Fluorescens innebär a" synligt ljus sänds ut enbart när ämnet belyses med UV- ljus. Fosforescens innebär a" ämnet fortsä"er sända ut ljus en stund eaer a" UV- ljuset är avstängt. 2. Kemiluminiscens: Excita<onen sker p.g.a. en kemisk reak<on (krock mellan atomer/molekyler). 3. Bioluminiscens: Excita<onen sker p.g.a. en kemisk reak<on i en levande organism (biokemisk process). 4. Elektroluminiscens: Excita<onen sker p.g.a. en elektrisk urladdning.

I reaktionen förs syreatomer över till luminol med hjälp av järnjoner 2 väteperoxid + Luminol Järn 3- aminonalat* 2O *= exciterat ämne ü Varje väteperoxid avger 1 syreatom <ll varje luminolmolekyl. Varje luminol tar alltså emot 2 syreatomer och då bildas 3- aminoaalat med exciterade syretomer. Järnjoner katalyserar denna reak<on. ü Denna reak5on innebär a" varje väteperoxid reduceras eaersom varje väteperoxid förlorar en syreatom. Sam<digt innebär reak<onen a" luminol oxideras eaersom a" luminol upptar 2 syreatomer. ü Ovanstående reak5on är alltså e" exempel på en redoxreak<on.

Det är järnjonerna som fungerar som katalysator i den ljusbildande reaktionen ü Järnjonerna i hemoglobinet gör så a" varje väteperoxidmolekyl förlorar en syreatom. Järnjoner är bra på a" binda syre och kan därför rycka åt sig en syreatom från väteperoxiden. ü Järnjonen kan sedan leverera syreatomen vidare <ll ämnet luminol. ü Totalt levereras 2 syreatomer 5ll varje luminolmolekyl och då bildas den lysande föreningen 3- aminoaalat. "Hemoglobin". Licensierad under Crea<ve Commons A"ribu<on- Share Alike 3.0 via Wikimedia Commons - h"p:// commons.wikimedia.org/wiki/ File:Hemoglobin.jpg#mediaviewer/File:Hemoglobin.jpg

Oxidation, reduktion och redoxreaktion Reduceras (avger syre) Oxideras (upptar syre) *= exciterat ämne 2 väteperoxid + Luminol Järn 3- aminonalat* 2O ü Oxida5on: Ämnet får e" elektronundersko" genom a" elektroner avges helt eller delvis. Sker genom a"; ü Elektroner avges (an<ngen ensamma elektroner eller elektroner bundna <ll väteatomer). ü Syreatomer upptas: Syreatomer fungerar som elektrontjuvar p.g.a. sin höga elektronega<vitet och stjäl elektroner från det ursprungliga ämnet. ü Reduk5on: Ämnet får e" elektronöversko" genom a" elektroner upptas helt eller delvis. Sker genom a"; ü Elektroner upptas (an<ngen ensamma elektroner eller elektroner bundna <ll väteatomer). ü Syreatomer avges: Om syreatomer försvinner så försvinner elektrontjuvarna vilket gör a" ämnets övriga atomer får ökad <llgång <ll sina elektroner= e" elektronöversko". ü Redoxreak5on: Oxida<on + reduk<on.

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h,p://www.youtube.com/kemilek5oner h,p://www.youtube.com/medicinlek5oner