SVENSK STANDARD SS 25267:2004 Fastställd/Approved: 2004-02-20 Publicerad/Published: 2004-04-05 Utgåva/Edition: 3 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.120.20; 94.100 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder Acoustics Sound classification of spaces in buildings Dwellings
Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Innehåll Sida 0 Orientering... 3 1 Omfattning... 4 2 Normativa hänvisningar... 4 3 Relevanta storheter... 5 4 Ljudklasser bostäder... 8 5 Verifiering och kontroll... 20 6 Redovisning av ljudklassning... 21 Bilagor Bilaga A (informativ) Vägledning för val av ljudisolerande dörrar och fönster... 22 Bilaga B (informativ) Vägledning för val av golvbeläggningar och övergolv på betongbjälklag... 23 Bilaga C (informativ) Luftljud och stomljud från installationer... 29 Bilaga D (informativ) Ljudisolering mot trafikbuller och yttre ljudkällor... 30 Bilaga E (informativ) Vägledning för val av absorbentarea... 40 Bilaga F (informativ) Beräkning av luftljudsisolering och stegljudsnivå i byggnad... 41 Bilaga G (informativ) Differens mellan tidsvägning F och S... 43 Bilaga H (normativ) Verifiering av funktionskrav Mätning... 45 Litteraturförteckning... 48 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sis.se
Sida 3 0 Orientering Denna utgåva 3 innehåller förändringar jämfört med föregående utgåva 2 som tagits fram inom ett utredningsuppdrag för Boverket. Målen för utredningen var att ljudkraven skall vara tydligt formulerade och möjliga att verifiera i planeringsfas och i färdig byggnad, uppfylla av riksdagen beslutade miljömål för God bebyggd miljö, vara europaharmoniserade, så långt möjligt vara anpassade till ljudstandarder i andra länder, främst inom Norden, ta hänsyn till synpunkter från branschen som framkommit sedan utgåva 2 trädde i kraft 1998. Dessa synpunkter har inneburit följande väsentliga förändringar a) vissa avsteg godtas vad avser stegljudskrav från våtutrymmen b) dörrkravet till bostäder formuleras om och mildras c) begränsningsregler införs för mottagarrumsvolym och skiljearea vid bestämning av R w och L n,w. I praktiken fungerar dessa sammanfattningsvärden på samma sätt som D ntw och L ntw i stora rum. Detta gör att kraven på byggnadskonstruktionerna inte ökar med utrymmenas volym såsom tidigare varit fallet. d) verifiering av ljudklass med beräkning godtas, under vissa angivna förutsättningar e) verifiering med mätning får nu ske med medelvärdesbildning för flera utrymmen inom samma bostad, vilket minskar inverkan av mätosäkerheten f) till följd av punkterna c, d och e måste vissa kravvärden justeras för att bibehålla samma totalkrav på konstruktionerna som i föregående utgåva g) anpassningstermerna C 50-3150 och C I,50-2500 slopas i vissa utrymmen. Europaharmoniseringen har bl.a. inneburit att normativa (bindande) hänvisningar görs till befintliga europastandarder för beräkning och mätning av ljudförhållande. Kraven på respektive ljudklass har inte europaharmoniserats. Beskrivning av alla värden i respektive ljudklass är sammanställda så att de kommer i en följd. Omfattningen av vissa ljudkrav har förenklats eller förtydligats. Ett antal bilagor har skrivits om eller utvidgats för att ge bättre stöd till byggherrar och projektörer. Boverkets Byggregler (BBR) innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 byggnadsverksförordningen (BVF, BFS 1995:17). BBR föreskriver, att byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till förekommande bullerkällor så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. I ett råd hänvisar gällande föreskrift (vid denna utgåvas ikraftträdande BFS 1993:57 med ändringar till och med 2002:19) till föregående utgåva (2) av denna standard. I ett pågående arbete med revidering av BBR avsnitt 7 är dock avsikten att den reviderade föreskriftens krav skall kunna anses uppfyllda om de värden som anges för ljudklass C i denna standard (utgåva 3) innehålls. Dessa värden kan således tillämpas som minimikrav. Med särskilda boendeformer för äldre avses i denna standard sådana boendeformer som lyder under Socialtjänstlagen (2001:453), 5 kap, 5. I dessa förväntas inte att störningar mellan bostäder från ljudkällor med lågfrekvent karaktär (ljudanläggningar, hemmabiosystem etc.) förekommer. Standarden avser att underlätta arbetet för projektörer av ljudförhållandet i byggnader när byggherrar vill öka den akustiska kvaliteten i byggnader så att inte endast Boverkets minimikrav uppfylls. Den kan användas för att klassindela bostäder till vägledning för konsumenter. I de informativa bilagorna lämnas vägledning som underlättar användningen för projektörer, beställare med flera. Anmärkningar till texten inleds med ANM., numreras inom respektive avsnitt och skrivs med ett mindre typsnitt. Anmärkningar ger kompletterande information som inte är bindande vid tillämpning av standarden. Noter i direkt anslutning till tabeller anges med bokstav och är bindande. Ett antal informativa (icke bindande) bilagor ingår i denna standard för att underlätta tillämpning av standarden.
Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview 1 Omfattning Standarden klassindelar krav som kan ställas på bostäder beträffande luftljudsisolering, stegljudsnivå, ljudtrycksnivå inomhus från installationer, isolering mot yttre ljudkällor, ljudtrycksnivå utanför bostad och på uteplats samt efterklangstid. Andra typer av byggnader behandlas i svensk standard SS 02 52 68 Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. De olika kraven delas in i fyra klasser. Klass C anger den miniminivå som tillämpas av myndigheter, klass D avser bl.a. äldre byggnader och klasserna A och B anger krav för särskilt goda ljudförhållanden. Mellan ljudklasserna är skillnaden normalt 4 db, därtill finns vissa justeringar i kravens tillämpning. 2 Normativa hänvisningar SS-EN ISO 140-4 Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Del 4: Fältmätning av luftljudsisolering mellan rum SS-EN ISO 140-5 Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Del 5: Fältmätning av luftljudsisolering hos fasadelement och fasader SS-EN ISO 140-7 Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Del 7: Fältmätning av stegljudsisolering hos golv EN ISO 140-14 1 Acoustics Measurement of sound insulation in buildings and of building elements Part 14: Additional requirements and guidelines for special situations in the field SS-EN ISO 717-1 Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggnadsdelar Del 1: Luftljudsisolering SS-EN ISO 717-2 Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggnadsdelar Del 2: Stegljudsisolering EN ISO 10052 1 SS-EN ISO 11654 SS-EN 12354-1 SS-EN 12354-2 SS-EN 12354-3 EN 12354-5 1 SS-EN 12354-6 EN ISO 16032 1 Acoustics Field measurements of airborne and impact sound insulation and of equipment sound Survey method Byggakustik Ljudabsorbenter Värdering av mätresultat och klassindelning Byggakustik Bestämning av akustiska egenskaper hos byggnader utgående från egenskaper hos byggnadsdelar Del 1: Luftljudsisolering mellan rum Byggakustik Bestämning av akustiska egenskaper hos byggnader utgående från egenskaper hos byggnadselement Del 2: Stegljudsisolering mellan rum Byggakustik Bestämning av akustiska egenskaper hos byggnader utgående från egenskaper hos byggnadselement Del 3: Luftljudsisolering mot utomhusljud Building Acoustics Estimation of acoustic performance of buildings from the performance of elements Part 5: Sound levels due to service equipment Byggakustik Bestämning av akustiska egenskaper hos byggnader utgående från egenskaper hos byggnadsdelar Part 6: Ljudabsorption i utrymmen i byggnader Acoustics Measurement of sound pressure level from service equipment in buildings Engineering method (referensmetod) 1 f.n. som förslag
Sida 5 SS 02 52 63 SS 02 52 64 Byggakustik Mätning av ljudtrycksnivå i rum Fältmätning Byggakustik Mätning av efterklangstid i rum Fältmätning (referensmetod tills EN ISO 3382-2 publiceras som svensk standard) 3 Relevanta storheter 3.1 Luftljudsisolering och reduktionstal i byggnad, R Luftljudsisolering: byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrymmen. I denna standard anges krav på luftljudsisolering med vägda reduktionstal. Reduktionstal i byggnad, R : Definieras i SS-EN ISO 140-4:1998 och anges i db (decibel). Reduktionstalet varierar med frekvensen. Vägda reduktionstal R w beräknas och används som en sammanfattning av reduktionstal vid olika frekvenser enligt SS-EN ISO 717-1. Vid bestämning av R mellan rum skall förhållandet mellan mottagarrummets volym V (m 3 ) och skiljearea S (m 2 ) begränsas till 3,1 (m). Vid beräkning av luftljudsisolering i ytterväggar, tak, dörrar, fönster och luftintag används också mottagarrummets volym V (m 3 ) och arean för yttervägg inklusive fönster S (m 2 ), dock utan begränsning av förhållandet V / S. Följande sammanfattningsvärden tillämpas i denna standard: Vägt reduktionstal i byggnad, R w, med tillägg av spektrumanpassningstermer C, C tr och C 50-3150. Vägt reduktionstal i byggnad mellan trapphus / korridor och utrymme innanför, R w,10m 2, som utvärderas enligt SS-EN ISO 717-1 med skiljearean S lika med 10,0 m 2. Detta gäller även för extra ljudisolerat rum i ljudklass A och B. ANM. 1 När begränsningsregeln för V/S enligt ovan tillämpas i rum där förhållandet V/S 3,1 motsvaras reduktionstalet av standardiserad ljudtrycksnivåskillnad enligt SS-EN ISO 140-4, D nt. ANM. 2 När begränsningsregeln tillämpas vid mätning eller beräkning skall verklig skiljearea och mottagarrumsvolym anges vid rapportering, tillsammans med texten Mottagarrumsvolymen har begränsats till 3,1 x skiljearean vid beräkning av reduktionstalet. 3.2 Stegljudsisolering och stegljudsnivå i byggnad, L n Stegljudsisolering: byggnadens förmåga att reducera stegljud på ett golv i ett angränsande utrymme. I denna standard anges krav på stegljudsisolering med vägda normaliserade stegljudsnivåer. Normaliserad stegljudsnivå i byggnad, L n : Definieras i SS-EN ISO 140-7 och anges i db (decibel). Den normaliserade stegljudsnivån varierar med frekvensen. Vägd normaliserad stegljudsnivå L nw beräknas och används som en sammanfattning av stegljudsnivåer vid olika frekvenser enligt SS-EN ISO 717-2. Vid bestämning av L n skall rumsvolymen V begränsas till 31,0 m 3. Vid bestämning av stegljudsnivå undantas del av golv innanför bostadsdörr med en area om högst 1,0 m 2. Följande sammanfattningsvärden tillämpas i denna standard: Vägd normaliserad stegljudsnivå i byggnad, L n,w, både med och utan tillägg av anpassningstermen C I,50-2500. ANM. 1 När begränsningsregeln för V enligt ovan tillämpas i rum där V 31 m 3 motsvaras den normaliserade stegljudsnivån av standardiserad stegljudsnivå enligt SS-EN ISO 140-7, L nt. ANM. 2 När begränsningsregeln tillämpas vid mätning eller beräkning skall verklig mottagarrumsvolym anges vid rapportering, tillsammans med texten Mottagarrumsvolymen har begränsats till 31 m 3 vid beräkning av den normaliserade stegljudsnivån.
Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview 3.3 Ljudtrycksnivå, L p 3.3.1 Installationer Med en installation avses en anordning som är avsedd att betjäna byggnaden för att uppfylla BBR:s krav på tillgänglighet samt hygien, hälsa och miljö. Exempelvis avses hiss, anordningar för luftbehandling, vattenförsörjning, elsystem, belysning, termiskt klimat, matlagning, förvaring av mat, disk, tvätt, hantering av avfall, avlopp och utsläpp till omgivningen av rök- och avgaser. Byggreglerna medför att anordningar som behövs för att uppfylla kraven i dessa inte kan styras hur som helst av brukarna. Endast de anordningar som man på grund av ovanstående krav inte kan styra själv omfattas av ljudkrav. Exempelvis ingår inte ljud från diskmaskin eller köksfläkt i egna utrymmen, ej heller värmeanordning avsedd för sporadiskt bruk För installationer avser kraven i avsnitt 4 ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivåer, i tredjedelsoktavband (L peq ), eller A-vägda ljudtrycksnivåer (L paeq ), eller C-vägda ljudtrycksnivåer (L pceq ) under den tid installationerna är i drift. Referenstillstånd i rum är 0,5 s efterklangstid, vilket normalt motsvarar förhållandena i ett möblerat rum. För intermittent och regelmässigt förekommande kortvariga ljud avses den högsta A-vägda ljudtrycksnivån med tidsvägning F (L pafmax ). Om rena toner i ljud från installationer kan urskiljas tydligt skall kravvärdet för A-vägd ekvivalent ljudtrycksnivå i tabellerna i avsnitt 4 minskas med 5 db. Vid mätning av ljud från installationer är pren ISO 16032 referensmetod. Mätningar enligt fältmetoderna i EN ISO 10052 och SS 02 52 63 godtas. 3.3.2 Dimensionerande ljudtrycksnivåer för bestämning av ljudisolering mot trafik och andra yttre ljudkällor Standardens krav på ljudisolering mot trafik och andra yttre ljudkällor avser lägsta sammanvägda ljudisolering i ytterväggar, tak, dörrar, fönster och luftintag. Erforderlig ljudisolering skall bestämmas utifrån dimensionerande ljudtrycksnivåer inomhus och utomhus så som anges i det följande. Härvid förutsätts att fönster är stängda, samt att vädringsluckor och uteluftdon står i det läge som erfordras för att uppfylla byggreglernas krav på luftomsättning. Dimensionerande A-vägda ljudtrycksnivåer inomhus för respektive ljudklass anges i avsnitt 4. Med ekvivalentnivåer inomhus för trafik avses dygnsekvivalenta ljudtrycksnivåer L paeq,24h. För andra yttre ljudkällor avser angivna ekvivalenta ljudtrycksnivåer inomhus de tidsperioder ljudkällorna är i regelmässig drift. Med maximalnivåer inomhus avses de högsta A-vägda ljudtrycksnivåer med tidsvägning F (L pafmax ) som kan antas förekomma regelmässigt nattetid. Vid dimensionering av ljudisoleringen skall hänsyn tas till de mest bullrande vägfordonstyper, tågtyper, flygplanstyper samt övriga yttre ljudkällor som kan antas förekomma, så att värdena i tabell 3 ej överskrids oftare än tre gånger per medelnatt. Trafikmängder, verksamheter och andra väsentliga förhållanden som påverkar ljudtrycksnivåerna avser en tidsperiod under ett medeldygn för det år dimensionering utförs, dock med hänsyn tagen till kända förändringar av förutsättningarna. Om förhållandena regelmässigt varierar över året dimensioneras för den period som ger de högsta ljudtrycksnivåerna. Periodens varaktighet skall bedömas från fall till fall. Som ett riktvärde för trafik kan man utgå från trafikökning under minst 2 månader i följd eller minst 2 dygn per vecka under större delen av året. Nattetid definieras som en sammanhängande 8 timmar lång tidsperiod, i denna standard normalt mellan kl. 22.00-06.00. Dagtid definieras som 06.00-18.00, kvällstid som 18.00-22.00. ANM. 1 Beräkning av ljudtrycksnivåer från trafik under olika tider på dygnet kan göras utifrån trafikstatistik eller schablonvärden, t.ex. Vägverkets publikation Vägutformning 94. Se vidare bilaga D.
Sida 7 ANM. 2 Denna standard använder sig av tidsvägning F eftersom denna kan anses korrelera väl till störningsupplevelsen. Vissa mät- och beräkningsmetoder använder sig av tidsvägning S. En vägledning för hur dessa bägge tidsvägningar förhåller sig till varandra ges i bilaga H. Dimensionerande ljudtrycksnivåer utomhus från trafik och andra stadigvarande ljudkällor bestäms med beräkning eller mätning. Exempelvis kan man förutom ljud från trafik även behöva bestämma ljudtrycksnivåer för närbelägna ventilationsanordningar, industriell verksamhet samt lekytor vid daghem, skolor och fritidshem, nattklubbar, samlingsplatser med mera där höga röster och skrik kan antas vara vanligt förekommande. Ljudtrycksnivåer utanför byggnad bestäms vid fasad utanför den bostad eller de bostäder som omfattas av funktionskrav, exklusive inverkan av ljudreflexer, så kallade frifältsnivåer. ANM. 3 L peq,ute och L pfmax,ute kan bestämmas i en punkt omedelbart intill en fasad, inklusive inverkan av korrelerade ljudreflexer enligt SS-EN ISO 140-5, och minskas med 6 db för att erhålla frifältsvärden. A-vägda ljudtrycksnivåer L paeq,ute och L pafmax,ute kan bestämmas i en punkt 2 meter framför en fasad, inklusive inverkan av okorrelerade ljudreflexer, och minskas med 3 db för att erhålla A-vägda frifältsvärden. Beräkning av ljudisolering kan göras direkt i tredjedelsoktavband 50-3150 Hz eller med A-vägda ljudtrycksnivåer som kombineras med spektrumanpassningstermer för byggnadsdelarnas reduktionstal, som är representativa för de yttre ljudkällorna. ANM. 4 Råd om beräkning och ett antal typspektrum för beräkning av spektrumanpassningstermer för olika trafikslag ges i bilaga D. 3.3.3 Ljudtrycksnivå på uteplats Ljudtrycksnivåer på uteplats (se avsnitt 3.6) avser positioner 1,5 m över mark eller golvnivå på uteplats, inklusive inverkan av markreflexer och skärmande föremål men exklusive inverkan av ljudreflexer från närbelägna byggnader. För den maximala ljudtrycksnivån utomhus från vägtrafik och järnvägstrafik avses en beräknad maximalnivå för de mest bullrande fordonen under ett årsmedeldygn, eller för den period under ett medelår som ger de högsta ljudtrycksnivåerna enligt 3.3.2. Värdena får vid mätning överskridas högst tre gånger per timme under dag och kväll om inte annat anges under respektive ljudklass. För flygtrafik avses en beräknad maximalnivå för den mest bullrande normalt förekommande flygplanstypen under ett årsmedeldygn. Värdena får vid mätning överskridas högst tre gånger under dag/kväll. 3.4 Efterklangstid, T Den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db sedan ljudkällan stängts av. Efterklangstiden, T, anges i sekunder (s) och är ett mätetal på hur stor den ekvivalenta ljudabsorptionen är i rummet. Med efterklangstid avses högsta värdet i oktavbanden 500, 1000 och 2000 Hz. ANM. 1 Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea. 3.5 Ekvivalent ljudabsorptionsarea, A Arean hos en hypotetisk, totalt absorberande yta utan diffraktionseffekter som, om den var det enda ljudabsorberande föremålet i rummet, skulle ge samma efterklangstid i det aktuella rummet. Den betecknas A och anges i kvadratmeter (m 2 ). 3.6 Uteplats Med uteplats avses en iordningställd begränsad yta i anslutning till bostaden. Uteplats kan vara balkong, terrass eller yta i marknivå i bostadens närhet. En uteplats kan vara enskild eller gemensam för flera lägenheter.
Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview 3.7 Utrymme Utrymme definieras enligt tekniska nomenklaturcentralen i TNC 95 (ISBN 91-7196-095-3) som en volym med bestämda mått. Ett utrymme som är beträdbart och begränsat på alla sidor av golv, väggar och tak kallas rum. Sammansättningsledet utrymme används ofta i benämningarna på de utrymmen som inte uppfyller samtliga kriterier på rum. I denna standard används begreppet utrymme i betydelsen rum eller del av rum med särskild funktion, till exempel utrymme för matlagning. I utrymme för matlagning inräknas även matplats. 4 Ljudklasser 4.1 Allmänt Ljudklasserna A, B, C och D beskrivs i denna standard. Av dessa anger klass C den miniminivå som uppfyller Boverkets föreskrifter, klass D avser bl.a. äldre byggnader medan klasserna A och B kan väljas om särskilt goda ljudförhållanden önskas. Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar betydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Ljudklass C: Ljudklassen ger tillfredsställande ljudförhållanden för en majoritet av de boende och kan tilllämpas som minimikrav enligt Boverkets föreskrifter. Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås. Det kan exempelvis gälla äldre bostäder som av särskilda skäl inte kan byggas om på ett sådant sätt att ljudklass C uppfylls, t.ex. i samband med varsam renovering. ANM. 1 Det rekommenderas att man vid planeringen av ett byggprojekt upprättar en byggnadsakustisk dokumentation. Dokumentationen bör redovisa de ljudkällor och ljudtrycksnivåer utomhus som läggs till grund för dimensionering. Den bör även redovisa principiella konstruktioner och exempel på byggnadsdelar som uppfyller funktionskraven, exempelvis byggnadens orientering och exponering för yttre ljudkällor vid respektive fasad, ytterväggar, fönster, dörrar och luftintag (isolering mot yttre ljudkällor), stomkonstruktion och golvbeläggningar (luft- och stegljudsisolering), stom- och luftljudsisolering av utrymmen för installationer (installationsljud). Se även bilaga F. ANM. 2 Funktionskraven i denna standard är avpassade för respektive ljudklass på basis av lång praktisk erfarenhet av subjektivt upplevd ljudmiljö i bostäder. Det bör dock observeras, att byggnadskonstruktioner av praktiska och ekonomiska skäl inte kan dimensioneras för att helt undvika hörbara ljud från angränsande utrymmen från alla typer av aktiviteter. Hörbara ljud kan förekomma även i byggnader som uppfyller de högre ljudklasserna, exempelvis vid hopp eller kraftiga slag mot bjälklaget. ANM. 3 Utrymmen inomhus och utrymmen utomhus kan klassas var för sig, exempelvis när man önskar en hög klass inomhus även om utomhusmiljön inte medger klassning i samma höga klass. En ljudklassning kan variera i tiden, t. ex. om trafiksituationen runt fastigheten förändras eller om åldrande eller slitage förändrar ingående material och konstruktioner. En ljudklassning skall därför åtföljas av datumangivelse. Ljudklasser skall redovisas enligt något av de alternativ som ges i avsnitt 6.
Sida 9 I alla ljudklasser bör följande beaktas: Lågfrekvent buller från kompressorer och fläktar är en vanlig störkälla inom och i nära anslutning till bostäder. Särskilda åtgärder erfordras normalt för att isolera mot stomljud och luftburet ljud från sådana ljudkällor. För industribuller, kompressor- och fläktbuller utomhus har Statens Naturvårdsverk (SNV) givit ut råd och riktlinjer, 1978:5. För buller från motorsport- och bilprovningsbanor samt för buller från skjutbanor har SNV givit ut publikationerna 1975:6 respektive SNV allmänna råd 1981:2. Anvisningar om beräkning av sammanvägd ljudisolering mot yttre ljudkällor ges i SS-EN 12354-3. Dimensionering i tredjedelsoktavband ger normalt den högsta noggrannheten. Krav på luftljudsisolering i tabellerna A1, B1, C1, D1 är inte avsedda för att skydda mot särskilt bullrande verksamheter i angränsande utrymmen, av typen tvättstuga, förskola, hantverks- och handelsverksamhet, pub, musik- och diskotek, dansrestaurang, gym, träningslokal etc. För sådana verksamheter fordras särskild dimensionering och dokumentation av skiljekonstruktionernas luft- och stomljudsisolering så att ljudtrycksnivåer från verksamheten inte överstiger de värden som anges för ljud från installationer. När bostäder gränsar mot tyst näringsverksamhet såsom kontor, närbutiker etc. kan dock krav enligt tabellerna tillämpas.
Sida 10 4.2 Klassindelning 4.2.1 Ljudklass A Tabell A1 Lägsta tillåtna luftljudsisolering respektive högsta tillåtna stegljudsnivå och ljudtrycksnivå från installationer Utrymme Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Högsta ljudtrycksnivå från installationer R w,10m 2 R w R w + C 50-3150 L n,w L n,w + C I,50-2500 L paeq L pafmax Från utrymme utanför bostad till bostad 61 48 48 dock från utrymme för närings- och serviceverksamhet samt gemensamhetsgarage till bostad 65 44 44 dock från utrymme inom särskilda boendeformer för äldre till bostad inom särskilda boendeformer för äldre 61 65 d 54 54 dock från loftgång och trapphus/korridor eller gemensam balkong/altan/ terrass till bostad 55 a 50 b 60 c 61 54 54 dock från hygienrum och förråd till bostad 61 48 f Inom bostad med fler än 2 rum till minst ett rum 44 g 64 I utrymme för sömn, vila och daglig samvaro 22 e 27 I övriga utrymmen 31 36 a b c d e f g Kravet gäller för vägg med dörr i normala fall, med undantag enligt noterna b och c, och kan uppfyllas med dörr i klass R w 50 db enligt bilaga A Kravet gäller för vägg med dörr från en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till bostäder inom särskilda boendeformer (till exempel enligt avsnitt 3:211 och 3:212 i BBR), samt till en med dörr avskiljbar hall inom bostad. Kravet gäller för vägg med dörr mot utrymmen för sömn, vila och daglig samvaro i direkt anslutning till bostadsdörr, där dörrens ljudisolering väsentligt påverkar möjligheten till avskildhet, exempelvis i entréplan, vid postfack eller hiss eller i andra utrymmen där det förekommer betydande persontrafik utanför bostadsdörren. Gäller vissa typer av boendeformer, t.ex. LSS-boende, där det finns risk för skrik och höga ljud. I utrymme för sömn och vila gäller dessutom L pc 42 db. Tvättmaskiner, vatten- och sanitetsinstallationer kan behöva isoleras separat för att stomljud inte skall störa till angränsande bostäder. Ljudtrycksnivå från WC-stol skall innehålla samma krav som anges för ljud från installationer minskade med 5 db. Gäller vägg. Dörr godtas i klass R w 30 db enligt bilaga A.
Sida 11 Tabell A2 Högsta tillåtna ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivå i utrymmen för sömn och vila Frekvensband, Hz 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Högsta ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivå, L peq, 56 49 43 38 36 34 32 30 28 Tabell A3/A4 Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering i ytterväggar och tak (inklusive dörrar, fönster och luftintag) Beräkning utifrån dimensionerande A-vägda ljudtrycksnivåer i utrymmen i byggnad från ljudkällor utomhus Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering skall fastställas genom beräkning i tredjedelsoktavband utifrån dimensionerande ljudtrycksnivåer utomhus så att tabellens värden på ljudtrycksnivåer inte överskrids i följande utrymmen: Dimensionerande ekvivalent ljudtrycksnivå från trafik, L paeq,24h eller andra yttre ljudkällor, L paeq Dimensionerande maximal ljudtrycksnivå nattetid L pafmax sömn, vila och daglig samvaro 22 37 matlagning och hygien 31 46 Tabell A5 Längsta tillåtna efterklangstid, T Utrymme T a (s) trapphus 0,8 korridor 0,6 a För att kraven skall uppfyllas krävs i regel att ljudabsorbenter tillförs. I bilaga E ges vägledning till hur kraven kan hanteras uttryckt i minsta absorbentarea med viss absorptionsklass. Tabell A6 Högsta tillåtna ljudtrycksnivå utanför fönster och på uteplats, L pa Position L paeq L pafmax utanför fönster till minst hälften av utrymmena för sömn, vila och daglig samvaro 45 utanför övriga fönster 55 på uteplats 42 57 a a Kravet avser högst tre överskridanden under dag och kväll under ett medeldygn.