Stora Hammar 16:136 m.fl.

Arkeologisk utredning 2008 Stora Hammar 16:136 m.fl. arkeologi inför byggnation Stora Hammars socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:053 Mona Olsson

Arkeologisk utredning 2008 Stora Hammar 16:136 m.fl. arkeologi inför byggnation Stora Hammars socken i Vellinge kommun Skåne län

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk utredning 2008 Stora Hammar 16:136 m.fl. arkeologi inför byggnation Stroa Hammars socken i Vellinge kommun, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:053 Författare: Mona Olsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Undersökningsområdet inlagt på geometrisk karta över Stora Hammar 1699. Tryck: Elanders Sverige AB ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2008

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Utredningsresultat 7 Stolphål 7 Härdar och gropar 8 Kulturlager och andra lager 9 Övriga dokumenterade objekt 9 Utvärdering 10 Projektorganisation och kvalitetssäkring 10 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12 Bilagor Bilaga 1 Översiktsplan

MK440 N Figur 1. Undersökningens placering (markerat med kryss) i Skåne. Kartunderlag från Malmö Stadsbyggnadskontor. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051

Sammanfattning Med anledning av kommande markexploatering inom fastigheten Stora Hammar 16:136 m.fl., Stora Hammar socken, Vellinge kommun, utförde Malmö Kulturmiljö under en vecka i april 2008 en arkeologisk utredning. Utredningsytan omfattade ca 56 730 kvm. Över området drogs initialt sex schakt från norr till söder sammanlagt ca 2680 kvm. I tillägg till dessa schakt grävdes också fyra mindre, kompletterande, schakt sammanlagt ca 350 kvm. Inom större delen av exploateringsytan påträffades boplatsindikerande anläggningar så som stolphål, härdar, gropar och kulturlager. Malmö Kulturmiljö förslår att området går vidare till en förundersökning. Vid undersökningen bör schakt tas upp inom de områden där det förekommer en större mängd stolphål kombinerade med härdar, gropar och kulturlager. N MK440 0 4000 8000 m Figur 2. Vellinge kommun med undersökningen markerad. Inledning Med anledning av planerad markexploatering inom fastigheten Stora Hammar 16:136 m.fl., Stora Hammar socken, Vellinge kommun, utförde Malmö Kulturmiljö under en vecka i april 2008 en arkeologisk utredning. Uppdragsgivare var Vellingebostäder AB, Vellinge kommun (figur 1). Utredningen hade till syfte att klargöra fornlämningsbilden inom undersökningsområdet. Syfte och metod Utredningen syftade till att klargöra fornlämningsbilden inom aktuell undersökningsyta. För att fastställa omfattningen av under mark förekommande fornlämningar inom ytan drogs sökschakt med hjälp av grävmaskin. Fornlämningarna mättes in med hjälp av GPS. 5 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051 5

Topografi och fornlämningsmiljö Dagens odlingslandskap i den sydvästra utkanten av Söderslätt kan beskrivas som ett svagt böljande landskap med ytterst få impediment. Terrängen faller långsamt från ca 15 m ö.h. vid Vellinge och ner till 5 m intill Stora Hammars by. Traktens jordarter domineras av olika lättleror som t.ex. morängrovlera som innehåller en markant kalkhalt. Exploateringsområde, sammanlagt en yta på 56 730 kvm, ligger i det flacka landskapet nära kusten - ca 1,5 km söder om Fotevikens innersta del och på samma avstånd från Höllvikens strandlinje. Sydväst om den aktuella ytan låg tidigare den numera utdikade och bebyggda Kämpinge mosse som en naturgeografisk gräns mellan Söderslätt och Falsterbohalvön. Den äldre landsvägen mot Vellinge, numera med namnet Kungstorpsvägen, ligger precis norr om undersökningsytan. Det aktuella området ligger i en fornlämningsrik trakt (figur 3), där här skall uppmärksammas den närbelägna bronsåldershögen Kungshög (RAÄ Stora Hammar nr 1). Gravhögen undersökte av Oscar Montelius år 1890. Från en av primärgravarna framkom en husurna med bronskniv, en bronssyl, en dubbelknapp av brons, två bronsbleck och brända ben. En slutundersökning (MK151) genomfördes under sommaren 2003, av personal från Malmö Kulturmiljö, inom fastigheten Höllviken 22:410 (Olsson 2004). Inom området framkom boplatslämningar, varibland speciellt skall nämnas elva byggnader. Boplatslämningarna kunde delas in i sex olika faser. Bebyggelseperioden har dateringsmässigt sin tyngdpunkt i romersk järnålder folkvandringstid. I närområdet utfördes under 1990-talet två slutundersökningar i regi av Riksantikvarieämbetet UV syd, Lilla Hammar 15:1 (Pettersson & Torstensdotter Åhlin, 1999) och Stora Hammar 16:178 (Pettersson & Torstensdotter Åhlin, 1999). Båda undersökningarna låg mindre än en kilometer från den nu aktuella ytan. På Lilla Hammar 15:1 undersöktes bebyggelse från tre faser, varav den äldsta daterades till bronsålderns slutskede, period VI, och de övriga två daterades från ca 100 f.kr. till 100 e.kr. På Stora Hammar 16:178 delundersöktes spåren efter tre byggnader samt gropar, härdar och kulturlager som tillsammans representerade två, högst tre bebyggelsefaser. Boplatsen daterades till perioden mellan 100 f.kr. och 100 e.kr. Stora Hammar 16:178 Kungshögen Lilla Hammar 15:1 MK151 MK440 Figur 3. Utredningen MK440 i förhållande till andra undersökningar och fornlämningar. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051

Utredningsresultat Utredningsytan omfattade ca 56 730 kvm (figur 4). Över området drogs initialt sex schakt (S1-6) från norr till söder sammanlagt ca 2680 kvm. I tillägg till dessa schakt grävdes också fyra mindre, kompletterande, schakt (S7-10) sammanlagt ca 350 kvm. Inom den undersökta ytan kunde 237 arkeologiska objekt dokumenteras 136 stolphål, 41 gropar, 12 härdar, 10 områden med kulturlager, 19 diken som tillsammans bildade ett östvästligt stråk, samt 19 objekt som var svåra att kategorisera (bilaga 1). Undersökningsområdet hade en tydlig topografi. Inom ytan sluttade markytan från söder till norr och från väster till öster. Den högsta nivån (5,4 m ö.h.) var i områdets sydvästra hörn och den lägsta (2,5 m ö.h.) i områdets östra del. S10 S7 S1 S8 S4 S3 S2 S9 S5 S6 0 40 80 120 160 m N Figur 4. Utredningsytan med schakt och samtliga arkeologiska objekt. Skala 1:4 000. Stolphål I de uppgrävda schakten kategoriserades sammanlagt 136 anläggningar som stolphål. Stolphålen i schakten beskrevs vid dokumentationen som tydliga eller tveksamma. Vid en genomgång av de tydliga stolphålen var det slående hur många av dem som bildade par (figur 5). Avståndet mellan de enskilda stolphålen inom paret var i de flesta fallen rimliga vid jämförelse med t.ex. de hus som undersöktes inom området (MK151) strax väster om nu aktuell yta. Stolpparen låg spridda över undersökningsytan, men med en viss koncentration till den västra delen. Om man vidhåller att det är rimligt att tolka dessa stolppar som spår efter byggnader, skulle man inom aktuellt område kunna påträffa upp till mellan 10 och 15 stolpburna hus. 7 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051 7

N 0 40 80 120 160 m Figur 5. Tydliga stolphål som skulle kunna sättas i samband med byggnader. Skala 1:4 000 Härdar och gropar Inom undersökningsytan dokumenterades 12 härdar och 41 gropar (figur 6). Storleken på groparna kunde variera de kunde vara från 1 m i diameter upp till ett par meter. Fyllningen bestod oftast av tämligen mörk gråbrun humös sandig lera. Det kunde också förekomma prickar av träkol och bränd lera i ytan av fyllningen. Vissa av de objekt som mättes in som gropar var oregelbundna och vissa hade inte helt skarpa nergrävningskanter. Dessa bör ses som något osäkra och skyllas det flammiga underlaget. N % % % % % % % % % % % 0 40 80 120 160 m Figur 6. Spridning av anläggningstyperna härdar (svart fyrkant) och gropar (grå Skala 1:4 000. cirkel). 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051

Härdarna var av lite olika karaktär vissa var enbart en härdbotten och andra hade ett tydligt lager av skörbränd sten. Fyra av härdarna låg på (eller i) lager som hade bildats i naturliga, mindre svackor i terrängen och en låg på ett kulturlager. Härdarnas och groparnas utbredning stämmer väl samman med den som kan ses i samband med stolphålen, vilket bör innebära att de tillkommit i en bebyggelserelaterad miljö. Kulturlager och andra lager I de schakt som grävdes inom undersökningsområdet kunde tio områden med kulturlager dokumenteras (figur 7). De upptog hela schaktets bredd och varierade i storlek mellan två och åtta meter i nordsydlig utbredning. Kulturlagertolkningen grundar sig i att lagren var tydligt mörka (mörkare än de lager som förekom i de naturliga svackorna) och att vissa av lagren dessutom innehöll träkol och bränd lera. I ett av lagren påträffades fragmentarisk förhistorisk keramik. Eventuellt skulle vissa av de lager som tolkats som kulturlager, istället kunna tolkas som stora gropsystem eller stora lertäktsgropar. Inom ytan fanns andra områden med lagerbildning. Dessa lager var betydligt blekare och tolkades som bildade i naturliga svackor. Lagren var ofta finkorniga och innehöll varken träkol eller bränd lera. Lagrens tjocklek var ca 0,4 meter. Vid fyra tillfällen dokumenterades härdar i lagrens yta. N 0 40 80 120 160 m Figur 7. Kulturlager (svarta cirklar) och lagerbildningar i svackor (gråa cirklar). Skala 1:4 000. Övriga dokumenterade objekt Inom den aktuella ytan påträffades ett östvästligt stråk av rännor som låg tätt samman inom en bredd (nordsydlig) av ca 12 meter fanns det upp till nio rännor. Vid en jämförelse med geometrisk karta upprättad 1699 över Stora Hammar (figur 8) visade det sig att systemet av rännor föll väl samman med en vångagräns mellan Högsvången och Sandvången. I norra delen av schakt 5 dokumenterades ett lager som innehöll en stor mängd sten. Stenen låg tätt och bildade ett tämligen kompakt lager. Då bara en liten yta har dokumenterats är det svårt att tolka lagret. 9 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051 9

N 0 200 400 600 800 1000 m Figur 8. Stråk av dikesgrupper inlagda på geometrisk karta över Stora Hammar från 1699. Utvärdering Förekomsten av stolphål, parvist förekommande, gropar och härdar inom den aktuella undersökningsytan indikerar tydligt att lämningarna har bildats inom en boplatsmiljö. Vid jämförelse med tidigare utförda undersökningar inom närområdet är det högst sannolikt att lämningarna kan knytas till järnålder. Malmö Kulturmiljö förslår att området går vidare till en förundersökning. Vid en förundersökning bör schakt tas upp inom de områden där det förekommer en större mängd stolphål kombinerade med härdar, gropar och kulturlager. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska utredningen vid Stora Hammar 16:136 m.fl. bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Mona Olsson svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen och för rapportarbetet. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051

Referenser Publicerat Pettersson, C.B. 2002. Kustens mångsysslare. Hammarsnäsområdets bosättningar och gravar i äldre järnålder. Skånska Regioner - Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Red. Carlie, Anne. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 40. Opublicerat Olsson, M. 2004. Höllviken 22:419 m.fl. Rapport över arkeologisk för- och slutundersökning 2003. Stora Hammar sn., Vellinge kommun, Skåne. Malmö Kulturmiljö, Enheten för arkeologi. Pettersson, C.B. & Torstensdotter Åhlin, I. 1999. Invid sagans Halör? Arkeologisk utredning 1989 och slutundersökning 1990 av boplatslämningar från förromersk - romersk järnålder. Skåne, Stora Hammars socken, Lilla Hammar 15:1. UV Syd Rapport 1999:24. Pettersson, C.B. & Torstensdotter Åhlin, I. 1999. Ett schakt över Näset. Kabelnedläggning Foteviken till Höllviken. Arkeologisk slutundersökning 1994 av boplatslämningar från förromersk - romersk järnålder. Skåne, Stora Hammar socken, Stora Hammar 16:178. UV Syd Rapport 1999:42. Thörn, R. 2008. Undersökningsplan för arkeologisk utredning. Stora Hammar socken, Vellinge kommun, Skåne län. Malmö Kulturmiljö, Enheten för arkeologi. 11 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051 11

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 431-5577-08 Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ 2008-1110-732 Inventarienummer:... MK 440 Arkivnummer:... S39:007 Län:... Skåne Kommun:... Vellinge Socken:... Stora Hammar Fastighet:... Stora Hammar 16:136 m.fl. Ekonomiska kartans blad:... 1C: 82 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:... 6147653,2 Y koordinat:... 1320901,8 M ö.h.:... ca 2,5 5,4 Fältarbetstid:... 080421 080425 Antal arbetsdagar:... 5 Antal arkeologtimmar:... 48 Antal maskintimmar:... 40 Exploateringsyta:... 56 730kvm Undersökningsområde:... 56 730kvm Undersökt yta:... 3 030kvm Platschef:... Mona Olsson Personal:... Mona Olsson Uppdragsgivare:... Vellingebostäder AB Kostnader, arkeologi Fältarbete:... 24 000:- Rapport:... 24 000:- Analyser:... 0:- Övrigt:... 6 600:- Delsumma:... 54 600:- Kostnader, övrigt Maskiner:... Direktfaktura till beställare Bodar:... Direktfaktura till beställare Övrigt:... 8 020:- Delsumma:... 8 020:- Summa, faktisk, exkl. kostnad för grävmaskin och arbetsvagn:... 62 620:- Summa, beslutad:... 99 420:- 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:051