Bedömningsstöd Historia 7-9 Bedömningsanvisningar
BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Stöd för bedömning sid. 2 2. Bedömningsanvisningar Innehåll sid. 2 3. Aktuell del av kunskapskraven sid. 2 4. Konkretisering av den första delen sid. 3 Autentiska elevsvar med kommentarer Uppgift 1 sid. 5 5. Konkretisering av den andra delen sid. 8 Autentiska elevsvar med kommentarer Uppgift 2 sid. 10 6. Bedömningsprotokoll - Uppgift 1 sid. 11 7. Bedömningsprotokoll - Uppgift 2 sid. 13 1
1: Stöd för bedömning Det här materialet har som huvudsyfte att stödja en likvärdig bedömning, men stödjer indirekt även en likvärdig betygssättning. En likvärdig betygssättning måste föregås av en likvärdig bedömning. Bedömningsstödet är konstruerat för att bedöma förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. I materialet ligger några uppgifter (ett prov) till grund för bedömningen, men tanken är att bedömningsstödet också ska vara tillämpbart på uppgifter med andra typer av källmaterial från andra historiska perioder och sammanhang. 2. Bedömningsanvisningar innehåll Bedömningsanvisningarna består av tre delar: Den första delen är en redogörelse av hur vi tolkat de aktuella delarna av kunskapskraven tillsammans med en större grupp verksamma lärare. Den andra delen består av autentiska elevsvar som de medverkande lärarna har bedömt motsvara olika nivåer i aktuella formuleringar i de aktuella delarna av kunskapskravet. (dvs. eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla/utvecklade/ väl utvecklade och till viss del/relativt väl/väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor samt enkla/utvecklade/välutvecklade och till viss del/relativt väl/väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans). De autentiska elevsvaren kommenteras sedan. Värt att poängtera är att det inte handlar om någon absolut lägsta gräns för respektive formulering i kunskapskraven, det handlar sna rare om typsvar för respektive nivå. Den tredje delen är ett bedömningsprotokoll som lärare själva kan använda vid bedömningen. Protokollet bygger på de tolkningar av kunskapskraven som vi gjort och den progression som framträder i de medföljande matriserna. Protokollet är tänkt att användas av lärare i den konkreta bedömningssituationen. Bedömningsproto kollet bygger på tanken att man letar belägg för vissa kvaliteter (de gjorda uttolkningar av kunskapskraven som återfinns i matriserna), Vi ger i det här materialet inget stöd för hur man ska väga samman den gjorda bedömningen till ett provresultat. 3. Aktuell del av kunskapskravet Provmaterialet är relaterat till kunskapskrav och förmågor i kursplanen för historia som uttrycks som att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. (se nästa sida.) 2
Första delen av stycke 2 utgår ifrån förmåga 2: Att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, E C A Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. I bedömningsstödet har vi valt ut kunskapskravet ovan, men vill framhålla att det är rimligt att pröva även andra delar av kunskapskraven i en uppgift. Kunskaper om den historiska referensramen är en sådan del. Men den historiska referensramen ses här som en integrerad del vid bedömningen av elevernas svar när de kritiskt granskar, tolkar och värderar källor. Det samma gäller för historiska begrepp. 4. Konkretisering av den första delen Kunskapskravens värdeord behöver konkretiseras både generellt och uppgiftsspecifikt för att fungera som stöd för bedömning. De kunskapskrav som här är aktuella (se matrisen ovan) innehåller två olika typer av värdeord. För det första handlar det om hur utvecklade och hur väl underbyggda slutsatser eleven kan dra om människors levnadsvillkor utifrån de källor som används. För det andra handlar det om hur utvecklade och hur väl underbyggda resonemang eleven kan föra om källornas trovärdighet och relevans. Värdeorden hänger ihop och följer dessutom på varandra i de kunskapskrav som här är aktuella. Men för tydlighetens skull finns det anledning att analysera dem var för sig, eftersom de är ämnade att bedöma olika kvaliteter i elevernas svar. I provmaterialet finns två olika uppgifter som är konstruerade för att pröva dessa olika delar av kunskapskravet separat. Den första uppgiften lyder: Beskriv hur livet var i Östtyskland vid murens fall. I din beskrivning ska du redogöra för likheter och skillnader mellan de olika personernas berättelser om livet i Östtyskland och det återförenade Tyskland. Du ska också skriva om varför personernas erfarenheter ser lite olika ut. Uppgiften prövar den första delen av ovanstående del av kunskapskravet, dvs. hur eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor. (se nästa sida.) 3
Kunskapskravet konkretiseras så här: Enkla och till viss del underbyggda resonemang E C A Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang Välutvecklade och väl underbyggda resonemang Eleven identifierar några levnadsvillkor som på ett direkt sätt kan utläsas i källorna. Denna slutsats förankras genom enstaka relevanta kopplingar till den historiska referensramen. I svaret förklaras någon likhet eller skillnad i olika människors upplevelser av levnadsvillkor i forna öst. Eleven identifierar några av de mer centrala levnadsvillkoren som kan utläsas i källorna, och drar utifrån någon av dem en rimlig slutsats om levnadsvillkoren för större grupper eller samhället i stort. Denna slutsats förankras genom några relevanta kopplingar till den historiska referensramen. I svaret förklaras några likheter och skillnader i olika människors upplevelser av levnadsvillkor i forna öst. Eleven använder något för sammanhanget väsentligt begrepp på ett fungerande sätt. Eleven identifierar flertalet av de mer centrala levnadsvillkoren som kan utläsas i källorna, och drar utifrån några av dem rimliga slutsatser om levnadsvillkoren för större grupper eller samhället i stort. Dessa slutsatser förankras genom flera genomgående relevanta kopplingar till den historiska referensramen. I svaret förklaras på ett samman-hängande sätt flera likheter och skillnader i olika människors upplevelser av levnadsvillkor i forna öst. Eleven använder flera för sammanhanget väsentliga begrepp på ett fungerande sätt. Varje enskild bedömningsgrund i matrisen ovan, blir tydlig och ges ett konkret innehåll i kommentarerna till de autentiska elevsvaren. Några saker tycker vi ändå är värda att kommentera ytterligare. I den inledande beskrivna progressionen ställs det för mer utvecklade och underbyggda resonemang krav på att några eller flera av de mer centrala levnadsvillkoren ska utläsas av källorna. Vidare att man utifrån dessa drar en eller några rimliga slutsatser om levnadsvillkoren för större grupper eller för samhället i stort. Vad som är centrala levnadsvillkor är upp till varje lärare att bedöma. Men ofta är de per definition sådana som möjliggör slutsatser om större grupper eller samhället i stort. Så trots att det i matrisen ser ut som två olika bedömningsgrunder, är de rent praktiskt svåra att särskilja. Avslutningsvis kan det vara värt att kommentera det eventuella intrycket av att progressionen i huvudsak styrs av kvantitet. Så är inte fallet. Dels finns det några aspekter i bedömningen (se matrisen ovan) som är rent kvalitativa. Vidare råder det inte alltid någon 4
motsättning mellan kvantitet och kvalitet. Kvantitet kan också vara ett sätt att sätta fingret på kvalitet. En rimlig slutsats är till exempel att en elev är bättre på att tolka källor om han/ hon kan identifiera, eller utläsa, fyra levnadsvillkor av en källa i jämförelse med en elev som kan utläsa ett levnadsvillkor i källan. Om kvaliteten på de levnadsvillkor de läser ut av källorna är på samma nivå gäller det antagandet. Men det kan också vara så att den elev som utläser ett levnadsvillkor gör det på en högre nivå, drar till exempel omfattande slutsatser för samhället i stort vilket inte den elev som identifierat fyra levnadsvillkor gör. Det är därför vi inte sällan kombinerar kvantitativa och kvalitativa aspekter i bedömningen. Vidare anger vi i matrisen inga absoluta antal i de fall då progressionen på något sätt handlar om kvantitet. I matrisen återfinns bara en inriktning i termer av enstaka, några eller flera. Tanken är att bedömningsstödet ska vara användbart också till andra uppgifter som avser att pröva just den här delen av kunskapskravet vilket gjort det problematiskt att ange ett exakt antal. I kommentarerna till elevsvaren ger vi dock förtydliganden när det gäller hur bedömningen har gjorts i relation till de olika antalsangivelserna (enstaka, några och flera) i relation till den aktuella uppgiften. Autentiska elevsvar med kommentarer - Uppgift 1 Elevsvar 1: Enkla och till viss del underbyggda slutsatser Diktatur var det som gällde i Östtyskland före murens fall. Hur folk hade det är nog en fråga som är väldigt individuell. Folk blev behandlade på olika sätt och det berodde på hur man levde och uttryckte sig. Constanze och Thorstein talar nästan endast gott om Östtyskland, de påpekar att de hade det bra och ser inga skäl till att de var fel. De levde med diktatur och såg inte något fel i det, fast nu kan de ändå blicka tillbaka och tycka att det var fel. Men de mådde bra och det var huvudsaken. Bodil säger dock endast negativa saker om öst, på grund av det hon hört. Tyskland efter murens fall kom att förändras, folk flydde och skolorna ändrades. Människor har det bättre i dagens läge fast ändå är det på något sätt inte lika bra när det gäller sammanhållning till exempel. Kommentar: Resonemanget har bedömts vara enkelt och till vis del underbyggt. Eleven identifierar några (två) levnadsvillkor som direkt kan utläsas i källorna: Constanze och Thorstein talar nästan endast gott om Östtyskland, de påpekar att de hade det bra och ser inga skäl till att de var fel. Längre fram i svaret påpekas att sammanhållningen blev sämre efter murens fall. Resonemanget innehåller enstaka kopplingar till referensram i form av att Östtyskland var en diktatur. Påståendet att folk blev behandlade på olika sätt och det berodde på hur man levde och uttryckte sig visar på en vag uppfattning om hur det var att leva i en diktatur. I svaret ges någon förklaring till varför, utifrån källorna, man kan ha olika upplevelser av att leva i DDR. Eleven identifierar två olika orsaker, åsikter och erfarenhet. När det gäller betydelsen av de åsikter man hade skriver eleven att Folk blev behandlade på olika sätt och det berodde på hur man levde och uttryckte sig. När det gäller erfarenheter konstaterar eleven att Constanze och Thorstein båda är relativt positiva till forna öst eftersom de var vana vid det. De levde med diktatur och såg inte något fel i det Samma levnadsvillkor, dvs. erfarenheter, används för att ställa Constanzes och Thorsteins upplevelser mot Bodils som är mer negativa på grund av det hon hört. 5
Elevsvar 2: Utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser Det är olika för olika personer. Beroende på vem man var, om var vuxen eller ung så upplevde man det på olika sätt. Constance var verkligen lycklig i östtyskland trots att man inte hade lika mycket som i väst. Hon levde i en lycklig familj och allt var bra. Hon visste inte själv riktigt vad som hände och varför. Hon märkte förändring när muren föll, förändringar som var små för stora, men för barn märktes det jättetydligt. Typ att det blev andra livsmedel och andra tv-program. Om man jämför hur t.ex. Bodil tyckte det var och Constanze så är det ju väldigt olika. Bodil verkar inte gilla östtyskland, hon verkar vara rädd, medan Constanze var väldigt lycklig med att bo i östtyskland. Jag tror det är som hon säger, växer man upp med trygghet och kärlek, märker man inte att man bor i en diktatur, medan en som bara besöker men hör otäcka saker får en helt annan syn på det. De vuxna verkar ha haft det mindre bra. De får ju allt ur ett annat perspektiv än vad barnen får. Det är det som måste gå rädda hela tiden, de är de som måste åka in i fängelse om ifall det gör något som anses fel enligt dom som bestämmer. Kvinnan Bodil träffar har ju blivit misshandlad så mycket att hennes barn dog i magen. Deras erfarenhet ser olika ut på grund av vad de är med om. Thorstein som är kommunist ser allt annorlunda än vad Bodil gör. Bodil träffar ju de personer som är jättemycket emot öst och har varit med om väldigt hemska saker som öst gjort mot dem. Han är ju som sagt kommunist och håller på staten och vill att östtyskland ska vara kvar, det är klart han vill att östtyskland är bättre och har andra erfarenheter. Han behövde inte vara rädd för att prata om sina åsikter. Sen beror det ju på hur det blir sen. Allt blev ju inte bra bara för att muren föll. Kommentar: Resonemanget har bedömts vara utvecklat och relativt väl underbyggt. T.ex. skriver eleven med referens till Constanze: Jag tror det är som hon säger, växer man upp med trygghet och kärlek, märker man inte att man bor i en diktatur, medan en som bara besöker men hör otäcka saker får en helt annan syn på det. De får ju allt ur ett annat perspektiv än vad barnen får. Det är det som måste gå rädda hela tiden, de är de som måste åka in i fängelse om ifall det gör något som anses fel enligt dom som bestämmer. Eleven lyfter fram vilken relevans det enstaka vittnesmålet kan ha för hela grupper i samhället, i det här fallet gruppen vuxna jämfört med gruppen barn. Bodils negativa åsikter och erfarenheter lyfts fram, även om det här inte dras några slutsatser på grupp- eller samhällsnivå: Kvinnan Bodil träffar har ju blivit misshandlad så mycket att hennes barn dog i magen. Svaret ovan har några relevanta kopplingar till den historiska referensramen, bland annat en förståelse för att Östtyskland var en diktatur med begränsningar i yttrandefrihet och materiella värden (visas när eleven diskuterar skillnaden mellan öst och väst), vilket kunde drabba vissa medborgare. Eleven förklarar några likheter och skillnader i människornas olika upplevelser av levnadsvillkoren. Eleven identifierar tre levnadsvillkor som påverkade en individs liv före murens fall: ålder, åsikter och erfarenheter. Ålder lyfts fram om man var vuxen eller ung så upplevde man det på olika sätt och eleven kopplar också ihop ålder och erfarenheter. Eleven förklarar, vilket poängterats ovan, vilken betydelse det har om man är barn eller vuxen. Det är det [de vuxna] som måste gå rädda hela tiden eller om man är motståndare till systemet eller kommunist (åsiktsvillkoret) för en individs erfarenheter och uppfattningar om livet i forna öst. Begreppen diktatur och kommunist sätts in i sina sammanhang på ett både korrekt och rimligt sätt även om de inte förklaras. 6
Elevsvar 3: Välutvecklade och väl underbyggda slutsatser Livet verkar ha varit lite olika från person till person i Östtyskland innan murens fall. Det verkar ha skiljt sig ifall man var barn, vuxen, ifall man bodde i Berlin eller inte, ifall man hade andra politiska åsikter än tillåtet, eller om man var kommunist. Ifall man var barn och bodde i en normal och kärleksfull familj så verkade man inte märka av diktaturen. För det är den världen de känner till och förstår sig på, de förstår sig inte på den värld som vuxna lever och handlar i. Därför tror jag inte heller att man som barn märkte av de grymheter som kunde förekomma i Öst och allt man inte fick göra. Jag tror också situationen skiljde sig för de vuxna som bodde i öst, hur de levde och vilka åsikter de hade. Var man en stabil vuxen som bidrog mycket till Östtyskland tror jag man hade det bra. Man fick nog leva sitt liv någorlunda i fred. Men ifall man inte stämde överens med de åsikter som regeringen hade eller ifall man bara var misstänkt att inte ha samma åsikter hade man det nog hårdare. Det visar ju det Bodil fick höra på. Man blev bevakad och behandlad grymt, man var nog tvungen att smyga mycket och vara försiktig med allt man sa och gjorde. En diktatur kan hota och förtrycka människor att inte få göra och säga vad de vill. Sen var nog situationen också annorlunda beroende på var man bodde i öst. Bodde man i Berlin, så tror jag att man märkte av muren och de spänningar som de medförde lite mer än ifall man bodde utanför Berlin. Det var mer oroligt på vissa ställen än på andra också. De situationer som de människor som finns i källorna finns det både likheter och olikheter mellan. Alla de tre personerna verkade inte direkt vara hotade av regeringen i Öst. De verkade ha det hyfsat, men Bodil och Constanze märker att andra människor hade det svårt och de är medvetna om hur omvärlden påverkas av muren. Däremot tycker jag att alla har olika åsikter om öst. Constanze har blandade känslor, hon ser både fördelar och nackdelar med öst. Fast nackdelarna såg hon först efteråt, nu kanske när hon är vuxen. Medan Bodil tycker det var ett hemskt ställe medan Thorstein tyckte om det mycket. De här åsikterna grundade på vad personerna ifråga varit med om. Att träffa personer som drabbats så hårt av statens förtryck var jobbigt för Bodil och det är klart att hon tycker illa om det. Hon kommer ju dessutom från Sverige och var inte van vid allt det här. Inte konstigt att hon var rädd ibland. Constanze var som sagt barn medan muren fortfarande fanns och märkte därför inte särskilt mycket också för hon inte bodde i Berlin. Det var den värld hon kände till och inte ansåg något särskilt om, utan det är på senare dagar hon fick med egna ögon var med om de grymheter som kunde förekomma i Öst. Hon hade inte hört samma otäcka historier som Constanze och det verkar ju inte heller som hennes föräldrar var särskilt rädda. Thorstein hade det däremot bra i Öst, han såg på Öst med väldigt positiva ögon och det är väldigt sällan man vill ändra något som är bra. Han var ju kommunist och hade samma åsikter som de som bestämde. Kommunister hade det naturligtvis bra i de kommunistiska länderna. Det gör ju att han inte behövde vara rädd för att säga och tycka saker. Han tyckte att man hade det bra tillsammans då även om han också ser att det fanns negativa saker men som han säger det är likadant nu fast bara på annat sätt som inte är lika tydligt. Kommentar: Resonemanget har bedömts vara välutvecklat och väl underbyggt. I svaret kopplas samtliga enskilda levnadsvillkor till samhället i stort, till exempel: Livet verkar ha varit lite olika från person till person i Östtyskland innan murens fall. Det verkar ha skiljt sig ifall man var barn, vuxen, ifall man bodde i Berlin eller inte, ifall man hade andra politiska åsikter än tillåtet, eller om man var kommunist. Dessa konstateranden förklaras sedan i resonemanget. Ett exempel är när eleven, med referens till Bodil, skriver om hur det kunde vara för människor som var kritiska till DDR: Men ifall man inte stämde överens med de åsikter som regeringen hade eller ifall man bara var misstänkt att inte ha samma åsikter hade man det nog hårdare. 7
Alla slutsatser eleven drar kopplas också till referensramen. Till exempel skriver eleven i anslutning till Bodils upplevelser: Men ifall man inte stämde överens med de åsikter som regeringen hade eller ifall man bara var misstänkt att inte ha samma åsikter hade man det nog hårdare. Det visar ju det Bodil fick höra på. Man blev bevakad och behandlad grymt, man var nog tvungen att smyga mycket och vara försiktig med allt man sa och gjorde. En diktatur kan hota och förtrycka människor att inte få göra och säga vad de vill. Kommunisternas levnadsvillkor kopplas också till referensramen: Thorstein hade det däremot bra i Öst, han såg på Öst med väldigt positiva ögon och det är väldigt sällan man vill ändra något som är bra. Han var ju kommunist och hade samma åsikter som de som bestämde. Kommunister hade det naturligtvis bra i de kommunistiska länderna. Även barnens villkor länkas till referensramen (indirekt): För det är den världen de känner till och förstår sig på, de förstår sig inte på den värld som vuxna lever och handlar i. Därför tror jag inte heller att man som barn märkte av de grymheter som kunde förekomma i Öst och allt man inte fick göra. Genomgående förs ett jämförande resonemang som förklarar skillnader av upplevelser. Eleven börjar i en likhet att samtliga individer faktiskt inte var utsatta för något hot eller repression av staten utan verkade ha det hyfsat. Sedan visar eleven i sitt resonemang på fyra olika livsvillkor som påverkar upplevelserna av att leva i DDR: ålder, geografisk hemvist, erfarenheter och åsikter. I resonemanget förklaras alla livsvillkor. Åsikter får i jämförelsen en viktig roll dels för vilket handlingsutrymme man har att uttrycka sig, dels hur hotad man var av staten. Men ifall man inte stämde överens med de åsikter som regeringen hade eller ifall man bara var misstänkt att inte ha samma åsikter hade man det nog hårdare. Jämförelsen mellan vuxna och barn är också central. Barnets skyddade värld och begränsade horisont ställs mot vuxna som får en helt annan bild av livet i öst. Eleven skriver utifrån Constanzes berättelse att det var den värld hon kände till och inte ansåg något särskilt om, utan det är på senare dagar hon fick med egna ögon var med om de grymheter som kunde förekomma i Öst. När det gäller geografisk hemvist resonerar eleven så här: bodde man i Berlin, så tror jag att man märkte av muren och de spänningar som de medförde lite mer än ifall man bodde utanför Berlin. Det var mer oroligt på vissa ställen än på andra också. Det finns genomgående flera relevanta kopplingar till den historiska referensramen. Källorna kopplas till den östtyska diktaturens sätt att fungera och använder därmed också begreppet diktatur på ett relevant sätt som visar god förståelse för begreppets innebörd. Andra begrepp som används är politiska åsikter och kommunist i samband med Thorsteins utsaga. Han var ju kommunist och hade samma åsikter som de som bestämd vilket visar att eleven förstår relationen mellan kommunism och diktatur i Östtyskland. 5. Konkretisering av den andra delen Uppgift två i provet handlar om källornas användbarhet och knyter direkt an till elevens förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. Uppgiften lyder: Gör en sammanvägd värdering/bedömning av de källor du använder. Motivera varför eller varför inte de olika källorna är trovärdiga. Här prövas den andra delen av kunskapskravet, det vill säga: och för då enkla/utvecklade/välutvecklade och till viss del/relativt väl/väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans 8
Den aktuella delen av kunskapskravet har konkretiserats så här: Enkla och till viss del underbyggda resonemang E C A Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang Välutvecklade och väl underbyggda resonemang Eleven för enkla resonemang genom att identifiera enstaka styrkor eller svagheter med källorna. Resonemanget är till viss del underbyggt om det innehåller någon rimlig koppling till källkritiska principer. Eleven för utvecklade resonemang genom att identifiera några centrala styrkor eller svagheter med källorna. Resonemanget är relativt väl underbyggt om det innehåller någon rimlig koppling till källkritiska principer. Svaret innehåller dessutom någon rimlig koppling mellan det källkritiska resonemanget och den historiska referensramen. Eleven för välutvecklade resonemang genom att identifiera flertalet av de mer centrala styrkorna och svagheterna med källorna. Resonemanget är väl underbyggt om det innehåller flera rimliga hänvisningar till källkritiska principer. Svaret innehåller dessutom flera rimliga kopplingar mellan det källkritiska resonemanget och den historiska referensramen. Varje enskild bedömningsgrund i matrisen ovan blir tydlig och ges ett konkret innehåll i kommentarerna till de autentiska elevsvaren. Några saker tycker vi ändå är värda att kommentera ytterligare. Det är möjligt att ha flera olika källkritiska synpunkter på de källor som ingår i provet. T.ex. kan tendenskriteriet relateras till Thorsteins utsagor om DDR, eftersom artikeln är publicerad i den kommunistiska tidningen Proletären. Vidare kan man utifrån intervjun med Constanze t.ex. använda sig av närhetskriteriet för att diskutera kvaliteten på källan. Här finns flera styrkor och svagheter. Constanze har själv upplevt det hon berättar om, samtidigt som hon berättar om livet i DDR 20 år efter själva händelsen. Källornas trovärdighet går också att relatera till beroendekriteriet. Bodils dagbok bygger t.ex. på utsagor från andra personer. Men notera att även om materialet ur en aspekt (t.ex. beroendet av andra källor) har vissa brister, kan det ha andra styrkor. I exemplet med dagboken är en styrka att materialet är tillkommit nära själva händelsen rent tidsmässigt. Avslutningsvis kan det även här vara värt att kommentera att det kan se ut som om progressionen endast styrs av kvantitet. Men grundtanken är snarare att progressionen ska prövas mot hur komplexa svaren är och mot hur väl eleven förmår att binda samman olika slags källor och aspekter av historia till en helhet. Dessutom behöver det, som vi påpekat tidigare, inte råda någon motsättning mellan kvantitet och kvalitet. 1 I bedömningen av den här uppgiften har det inte spelat någon roll om de styrkor och svagheter som eleverna har identifierat har varit centrala. Det beror på att källmaterialet i sig har gjort det svårt att identifiera några mindre centrala styrkor och svagheter. Men vilka styrkor och svagheter som är centrala kan ha betydelse i ett annat källmaterial. 9
Vidare anger vi i matrisen inga absoluta antal i de fall då progressionen på något sätt handlar om kvantitet. I matrisen återfinns bara en inriktning i termer av enstaka, några eller flera. Tanken är att bedömningsstödet ska vara användbart också till andra uppgifter som avser att pröva just den här delen av kunskapskravet. I kommentarerna till elevsvaren ger vi dock förtydliganden när det gäller hur bedömningen har gjorts i relation till den aktuella uppgiften. Autentiska elevsvar med kommentarer - Uppgift 2 Elevsvar 1: Enkla och till viss del underbyggda resonemang Thorstein och Constanze finner jag mer trovärdiga än Bodil då de upplevt det personligen medan Bodil fått det återberättat. På ett annat sätt finner jag Bodil tankar mer trovärdiga då hon har en objektiv syn på det hela medan de andra ser det subjektivt. Hur folk hade det är nog en fråga som är väldigt individuell. Svaren skiftar beroende vilken på ålder man var vid. Folk blev behandlade på olika sätt och det berodde på hur man levde och uttryckte sig. Kommentar: Resonemanget har bedömts vara enkelt och till viss del underbyggt. Enstaka argument om källornas trovärdighet identifieras. Den källkritiska princip som indirekt berörs i resonemanget handlar om närheten till det som hänt: Thorstein och Constanze finner jag mer trovärdiga än Bodil då de upplevt det personligen medan Bodil fått det återberättat. Svaret kan därför sägas ha någon förankring i källkritisk metod. Elevsvar 2: Utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang Jag skulle tro att livet var mer åt det hållet Bodil Zalesky beskriver eftersom hon är den enda pålitliga källan. Constanze var alldeles för ung och hängde förmodligen därför inte med i hur det var så mycket. Artikeln med Thorstein Schön är utgiven i en kommunistisk tidning som självklart vill återspegla att deras ideologi är bra. Att bo i Östtyskland var alltså ingen höjdare, eftersom att man inte fick göra något som kommunisterna ansåg olämpligt. Constanze ger en positiv bild av Östtyskland. Men frågan är hur relevant den bilden är, för hon var rätt ung. Men även om hon var ung när DDR fanns, kan hon nog komma ihåg någonting om hur det var. Kommentar: Resonemanget har av medverkande lärare bedömts vara utvecklat och relativt väl underbyggt. Till att börja med identifieras några centrala styrkor och svagheter i källorna: Constanze var alldeles för ung och hängde förmodligen därför inte med hur det var så mycket. Artikeln med Thorstein Schön är utgiven i en kommunistisk tidning som självklart vill återspegla att deras ideologi är bra. / / Constanze ger en positiv bild av Östtyskland. Men frågan är hur relevant den bilden är, för hon var rätt ung. I svaret finns också ett kort resonemang om varför en källa, trots brister kan innehålla styrkor: Constanze ger en positiv bild av Östtyskland. Men frågan är hur relevant den bilden är, för hon var rätt ung. Men även om hon var ung när DDR fanns, kan hon nog komma ihåg någonting om hur det var. Svaret innehåller också två (tendens och närhet) argument för varför källornas trovärdighet går att ifrågasätta: Artikeln med Thorstein Schön är utgiven i en kommunistisk tidning som självklart vill återspegla att deras ideologi är bra. / / Constanze ger en positiv bild av Östtyskland. Men frågan är hur relevant den bilden är, för hon var rätt ung. 10
Eleven gör en koppling i sitt källkritiska resonemang till den historiska referensramen: Att bo i Östtyskland var alltså ingen höjdare, eftersom att man inte fick göra något som kommunisterna ansåg olämpligt. Elevsvar 3: Välutvecklat och väl underbyggt Eftersom vissa källor inte var upprättade vid den dåvarande tidpunkten, och personerna därmed kan ha glömt saker, och en av källorna var en kommunistisk tidning och personer alltid lägger till egna tankar och vinklar information till sin egen fördel, tycker jag inte att källorna var så trovärdiga. En sak som inte gör den första källan trovärdig är att hon var barn när muren föll. Det finns en rätt stor distans till händelsen då. Man kan fundera på vad hon egentligen minns så här långt efteråt. En sak som inte gör den andra källan trovärdig är så vitt jag förstår var Bodil bara där ett år. Hon kan också ha varit påverkade av hon var Svensk. Sverige var ju inte med i östblocket och kanske var svenskarna därför negativa till DDR. En sak som inte gör den tredje källan trovärdig är just att det var en intervju till en kommunistisk tidning. Därför kan det finnas en tendens i materialet. Eftersom Östtyskland var kommunistiskt och en del av Sovjetblocket, kan Torstein vilja skönmåla den kommunistiska tiden. Torstein kan ju mycket väl ha gynnats av makthavarna, då han nog var kommunist. Det är lite konstigt annars hur man kan skönmåla en diktatur, tycker jag. Samtidigt måste man säga att dessa källor i brist på annat kan ge viss kunskap om livet i DDR. T ex borde tjejen inte ha något skäl att hitta på saker om sitt liv som barn i DDR, även Bodil borde inte behöva ljuga om livet i DDR då hon var svensk. Men man kan ändå fundera över om dessa personer, ett barn och en kommunist, kan ge en rättvis bild av livet i DDR. Är dessa källor verkligen relevanta om det ska ges en rättvis bild av Öst? Det vore intressant att läsa skildringar av livet i andra stater i Östeuropa som också var ockuperat av Sovjet. Kommentar: Resonemanget har av medverkande lärare bedömts vara välutvecklat och väl underbyggt. I svaret diskuteras flera centrala nackdelar och svagheter med källorna: Eftersom vissa källor inte var upprättade vid den dåvarande tidpunkten, och personerna därmed kan ha glömt saker, och en av källorna var en kommunistisk tidning och personer alltid lägger till egna tankar och vinklar information till sin egen fördel, tycker jag inte att källorna var så trovärdiga. Eleven utvecklar sina resonemang och ger flera argument till varför källorna inte är trovärdiga. Exempelvis skriver eleven att det som gör Bodil mindre trovärdig som källa är att hon bara var i DDR ett år. Eleven resonerar också om att orsaken till att Constanze inte är trovärdig beror på hennes ålder. Likaså ifrågasätts Thorsteins trovärdighet då han uttalar sig i en kommunistisk tidning. I svaret finns flera argument där ändå källornas bärighet för att beskriva livet i DDR lyfts fram. Men eleven resonerar också om källornas styrkor: Samtidigt måste man säga att dessa källor i brist på annat kan ge viss kunskap om livet i DDR. T ex borde tjejen inte ha något skäl att hitta på saker om sitt liv som barn i DDR, även Bodil borde inte behöva ljuga om livet i DDR då hon var svensk. Eleven motiverar sitt svar med utgångspunkt i källornas karaktär med stöd i flera källkritiska principer. Exempelvis har eleven med tendenskriteriet (Thorstein), likaså närhetskriteriet (Constanze, vad man kan minnas så långt efteråt). Eleven gör också flera kopplingar mellan de källkritiska resonemangen och referensramen; Thorsteins utsaga kopplas till hans ideologi och DDR:s ideologi, och källornas bärighet för att ge en rättvis bild av livet i öst diskuteras också jämfört med övriga Östeuropa: Är dessa 11
källor verkligen relevanta om det ska ges en rättvis bild av Öst? Det vore intressant att läsa skildringar av livet i andra stater i Östeuropa som också var ockuperat av Sovjet. Bodils dagbok kopplas till Sveriges relation till öst: Sverige var ju inte med i östblocket och kanske var svenskarna därför negativa till DDR. Sammantaget bedöms svaret vara välutvecklat och väl underbyggt, eftersom flera för- och nackdelar med flera källor diskuteras. I svaret används också flera källkritiska begrepp, och eleven gör flera kopplingar mellan historisk referensram och källkritik. 12
BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Bedömningsprotokoll - Uppgift 1 Elev: Bedömare: Klass: Datum: Resonemanget är enkelt och till viss del underbyggt. JA NEJ Eleven identifierar några levnadsvillkor. Slutsatsen har enstaka kopplingar till referensramen. Någon likhet eller skillnad av upplevelsen av levnadsvillkoren i DDR förklaras Resonemanget är utvecklat och relativt väl underbyggt. Eleven identifierar några av de mer centrala levnadsvillkoren och drar utifrån dem en rimlig slutsats för större grupper i samhället. Slutsatsen har några kopplingar till referensramen. Några likheter eller skillnader av upplevelsen av levnadsvillkoren i DDR förklaras. Eleven använder något historiskt väsentligt begrepp. Resonemanget är välutvecklat och väl underbyggt. Eleven identifierar de flesta av de mer centrala levnadsvillkoren och drar utifrån dem några rimliga slutsatser för större grupper i samhället. Slutsatserna har flera kopplingar till referensramen. Flera likheter eller skillnader av upplevelsen av levnadsvillkoren i DDR förklaras. Eleven använder flera historiskt väsentliga begrepp Fråga 1 A Enkelt och till viss del underbyggt Utvecklat och relativt väl underbyggt Välutvecklat och väl underbyggt Resonemanget bedöms vara
För att eleven ska utveckla sitt lärande behöver följande kunskaper och färdigheter utvecklas: Detta görs genom att:
BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Bedömningsprotokoll - Uppgift 2 Elev: Bedömare: Klass: Datum: Resonemanget är enkelt och till viss del underbyggt. JA NEJ Eleven identifierar enstaka styrkor eller svagheter i källorna. Svaret innehåller någon rimlig koppling till källkritiska principer. Resonemanget är utvecklat och relativt väl underbyggt. I svaret identifieras några centrala styrkor eller svagheter med källorna. Svaret innehåller någon koppling till källkritiska principer. Svaret innehåller någon koppling mellan det källkritiska resonemanget och den historiska referensramen. Resonemanget är välutvecklat och väl underbyggt. I svaret identifieras de flesta centrala styrkor och svagheter med källorna. Svaret innehåller flera kopplingar till källkritiska principer. Svaret innehåller flera kopplingar mellan det källkritiska resonemanget och den historiska referensramen. Fråga 2 Enkelt och till viss del underbyggt Utvecklat och relativt väl underbyggt Välutvecklat och väl underbyggt Resonemanget bedöms vara
För att eleven ska utveckla sitt lärande behöver följande kunskaper och färdigheter utvecklas: Detta görs genom att: