Alumnundersökningen 2014 Universitetsövergripande resultat

Rapport Alumnundersökningen 2014 Universitetsövergripande resultat Alumnundersökningen 2014 universitetsövergripande resultat 2015-03-20 Dnr: 2015/101-1.2 Information om Alumnundersökningen 2014 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Undersökningen är genomförd av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Rapporten är skriven av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli 1 (34)

Sammanfattning Om studien Alumnundersökningen 2014 är en av flera indikatorer i universitetets systematiska kvalitetsarbete och fokuserar uppföljning av de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Det övergripande syftet är att kartlägga alumnernas synpunkter på utbildning och kunskapsmiljö samt etablering på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetets kvalitetsråd ansvarar för innehållet i och genomförandet av Alumnundersökningen, på uppdrag av universitetsledningen. Alumnundersökningen 2014 omfattar samtliga som påbörjade ett grundutbildningsprogram ht10 och som tagit minst 150 högskolepoäng. Urvalet omfattar totalt 970 respondenter. Med normal studietakt har alumnerna varit i arbetslivet 1-1,5 år. Enkäten distribuerades via post, med möjlighet att besvara enkäten digitalt. Svarsfrekvensen blev 52 procent. Huvudsakliga slutsatser attraktiv kunskapsmiljö Cirka 9 av 10 ger utbildningskvaliteten och den studiesociala miljön det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra. Motsvarande värden för forskningsanknytning och utbildningen förberedde för arbetslivet är 7 av 10 respektive 6 av 10. Cirka 9 av 10 skulle definitivt eller troligtvis rekommendera Lnu till andra. De allra flesta (70-95 procent) upplever sig i hög grad ha utvecklat färdigheter och förmågor som lyfts fram i UKÄ:s kvalitetssystem och Lnu:s styrdokument. Huvudsakliga slutsatser samhällelig drivkraft 66 procent har arbete som motsvarar utbildningen. Ytterligare 13 procent har annat kvalificerat arbete som kräver högskoleutbildning. 89 procent som studerat vid professionsutbildningar har arbete som motsvarar utbildningen. Motsvarande värde för generalistutbildningar är 52 procent. Det är lika vanligt att ha arbete som motsvarar utbildningen inom som utanför Linnéregionen (Kalmar län/kronobergs län). 37 procent var uppvuxna i Linnéregionen, idag är 45 procent bosatta där. Det innebär för tillfället ett visst positivt flyttnetto för Linnéregionen. 8 av 10 uppväxta inom Linnéregionen är bosatta där idag (stannare). Stannarna är primärt bosatta på någon av centralorterna. 8 av 10 uppväxta utanför Linnéregionen har lämnat densamma (besökare). Besökarna återvänder ofta till samma kommun eller län där de växte upp. 2

Innehåll 1. Bakgrund och syfte...s.4 1.1 Disposition... s.4 2. Metod och tillvägagångssätt...s.5 2.1 Enkätkonstruktion... s.5 2.2 Urval och svarsfrekvenser... s.6 2.3 Tolkning av statistiken... s.8 3. Värdering av utbildningen...s.9 3.1 Sammanfattande omdömen... s.9 3.2 Att rekommendera Linnéuniversitetet... s.10 3.3 Utveckling av färdigheter och förmågor... s.11 3.4 Studierelaterade arbetslivskontakter... s.12 3.5 Förbättringsområden... s.13 4. Mellan studier och studier och arbete....s.15 4.1 Nuvarande studier... s.15 4.2 Arbetssökande och arbetslöshet... s.15 5. Arbete och arbetsuppgifter...s.17 5.1 Arbete som motsvarar utbildningen... s.18 5.2 Kompetensförsörjning i Linnéregionen... s.19 5.3 Användning av färdigheter och förmågor... s.20 5.4 Kontaktyta mellan alumner och Linnéuniversitetet... s.22 6. Flyttmönster....s.23 6.1 Flyttmönster inom och utom Linnéregionen... s.24 6.2 Incitament för geografisk mobilitet... s.27 7. Sammanfattande slutsatser...s.28 7.1 Attraktiv kunskapsmiljö... s.28 7.2 Samhällelig drivkraft... s.29 Bilaga 1 Bilaga 2a Bilaga 2b Svarsfrekvenser per program...s.31 Enkätens struktur och uppbyggnad...s.33 Missiv och enkät...s.34 Diagram 1 - Svarsfrekvens över tid (%)... s.6 Diagram 2 - Sammanfattande omdöme (%, mycket bra/ganska bra)... s.9 Diagram 3 - Skulle du rekommendera Lnu för andra? (%)... s.10 Diagram 4 - Utveckling av färdigheter och förmågor (%, mycket hög grad/ganska hög grad)... s.11 Diagram 5 - Studierelaterade arbetslivskontakter (%, har haft/deltagit i)... s.12 Diagram 6 - Nyttograd av studierelaterade arbetslivskontakter (%)... s.13 Diagram 7 - Tid mellan avslutade studier och första arbete (%)... s.16 Diagram 8 - Arbetsmarknadssektor per fakultet (%)... s.17 Diagram 9 - Arbete som motsvarar utbildningen (%)... s.18 Diagram 10 - Färdigheter/förmågor har utvecklat och höga krav (%)... s.21 Diagram 11 - Typ av kontaktyta per fakultet (%)... s.22 Diagram 12 - Relevanta faktorer för geografisk mobilitet (%)... s.27 Tabell 1 - Svarsfrekvenser per fakultet... s.7 Tabell 2 - Bortfallsanalys bostadsort... s.7 Tabell 3 - Sammanfattande omdöme och rekommendera Lnu för andra (%)... s.10 Tabell 4 - Kompetensförsörjning Linnéregionen... s.19 Tabell 5a - Flyttmönster (endast alumner på arbetsmarknaden)... s.23 Tabell 5b - Flyttmönster inklusive flyttplaner (endast alumner på arbetsmarknaden)... s.24 Tabell 6a - Flyttmönster - stannare... s.24 Tabell 6b - Flyttmönster - inflyttare... s.25 Tabell 6c - Flyttmönster - utflyttare... s.25 Tabell 6d - Flyttmönster - besökare... s.26 3

1. Bakgrund och syfte Alumnundersökningen är en av universitetets kvalitetsindikatorer och genomförs på uppdrag av universitetsledningen. Det innebär att den ingår som en av flera indikatorer i universitetets systematiska kvalitetsarbete med fokus på uppföljningen av de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Av särskilt intresse är alumnernas etablering på arbetsmarknaden och deras synpunkter på utbildning och kunskapsmiljö. 1 Linnéuniversitetets kvalitetsråd ansvarar för innehållet i och genomförandet av Alumnundersökningen. Kvalitetsrådet är ett rådgivande organ och dess främsta uppgift är att samordna och koordinera det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet och bereda rektors beslut i dessa frågor 2. Därför har kvalitetsrådet haft en betydande roll under projektets gång, framför allt vad gäller konstruktion av enkät och urvalsprocess. 1.1 Disposition Rapporten inleds med kapitlet Metod och tillvägagångssätt, vilket syftar till att ge en övergripande bild av hur Alumnundersökningen 2014 är genomförd. Kapitlet avhandlar tre teman: enkätkonstruktion, urval och svarsfrekvenser samt tolkning av statistiken. Därefter följer rapportens fyra empiriska kapitel, vilka i stora drag följer enkätens uppbyggnad: värdering av utbildning, mellan studier och arbete, arbete och arbetsuppgifter samt framtiden. Rapporten avslutas med sammanfattande slutsatser, vilket syftar till knyta samman resultaten i rapporten till en helhet. Läsare som vill tillgodogöra sig rapporten i kortversion rekommenderas hit, samt till sammanfattningen som finns allra först. Bilaga 2b innehåller missiv och enkät. Vid utskrift av rapporten rekommenderas färgutskrift för läsbarheten av tabeller och diagram. 1 Se Indikatorer för universitetets utveckling (beslut universitetsstyrelsen 2011-04-17, Dnr: 2011/213), Universitetsövergripande resultatindikatorer (rektorsbeslut 2011-10-10, Dnr: 2011/213) samt Plan för utvärdering (rektorsbeslut 2014-09-22) för mer detaljerad information. 2 https://medarbetare.lnu.se/organisation/kvalitetsradet 4

2. Metod och tillvägagångssätt 2.1 Enkätkonstruktion Alumnundersökningen 2014 är den första i sitt slag på Linnéuniversitetet, varpå en enkät behövdes konstrueras och förankras i organisationen. För detta ändamål bildades två referensgrupper, en intern och en extern, båda ledda av undertecknad. Den interna referensgruppen utgjordes av tre representanter utsedda av kvalitetsrådet: Brita Johansson-Cederblad (FHL). Eva Lundberg (FKH) och Suzanne Elgström (FTK). Därutöver ingick Sebastian Hellvin (studeranderepresentant), Anders Svalin (ER) samt Daniel Larsson (FSV), utredare med särskild kompetens kring enkätkonstruktion. Gruppen träffades vid två tillfällen under september-oktober 2014. Dess huvudsakliga uppgift var att bidra med synpunkter på enkätens innehåll och struktur. Syftet med den externa referensgruppen är knutet till universitetets uppdrag att stödja och stimulera Linnéregionens utveckling och systematiskt samverka med det omgivande samhället. 3 En central aspekt av alumnundersökningen är att undersöka alumnernas påverkan på regionen 4. Inbjudan sändes till representanter för Växjö och Kalmar kommun, regionförbunden, länsstyrelserna och Svenskt Näringsliv (regionkontor Växjö och Kalmar). Gruppens sammansättning blev: Alexandra Petrakou, universitetsstrateg, Kalmar kommun Christine Bergkvist Björklund, kommunikationsstrateg, Kalmar kommun Jessica Hansen, forskningssamordnare,växjö kommun Sofia Mårdh, näringslivsutvecklare, Växjö kommun Diana Unander Nordle, samordnare kompetensförsörjning, Region Kronoberg Charlotte G. Alidzanovic, områdesansvarig befolkning och välfärd, Regionförbundet i Kalmar län Den externa referensgruppen sammanträdde vid två tillfällen under septemberoktober 2014. Dess huvudsakliga uppgift var, likt den interna referensgruppen, att bidra med synpunkter på enkätens innehåll och struktur men utifrån ett avnämarperspektiv. Enkätens omfång blev åtta sidor och innehöll 40 frågor fördelat på fem teman: om din utbildning, övergång mellan studier och arbete, arbete och arbetsuppgifter, framtiden samt om dig själv och din bakgrund. Enkäten finns att tillgå i bilaga 2b. I bilaga 2a finns även en förteckning över hur enkäten är uppbyggd i relation till de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. 3 En resa in i framtiden vision och strategi 2015-2020 (beslut universitetsstyrelsen 2014-09-24, Dnr: 2014/323-1.1) 4 Indikatorer för universitetets utveckling (beslut universitetsstyrelsen 2011-04-17, Dnr: 2011/213) 5

2.2 Urval och svarsfrekvenser Alumnundersökningen 2014 omfattar samtliga som påbörjade ett grundutbildningsprogram ht10 och som tagit minst 150 högskolepoäng. Datainsamlingen pågick under november-december 2014, vilket innebär att alumner med normal studietakt varit i arbetslivet 1-1,5 år. De flesta alumnundersökningar tenderar att ha längre intervall mellan avslutade studier och datainsamling (3-5 år). Ett grundkriterium för denna undersökning har dock varit att alumnerna studerade hela sin programutbildning vid Lnu. Det medför att utbildningsprogram längre än 180 högskolepoäng inte finns med i urvalet då dessa sannolikt fortfarande befinner sig i studier, alternativt är i gränslandet mellan studier och arbete. Urvalet omfattar totalt 970 respondenter. Vid nästkommande alumnundersökning är ambitionen att inkludera samtliga utbildningsprogram vid Lnu. Enkäten distribuerades via post, med möjlighet att besvara enkäten digitalt i universitetets webbaserade enkätverktyg Survey & Report. 5 Ett första utskick av enkäten gjordes 20141104. Tre påminnelser skickades ut: 20141118, 20141202 och 20141216. Svarsfrekvensen blev 52 procent. Fördelningen mellan inkomna svar via papper och digitalt är 45 respektive 7 procentenheter. Det visar att pappersenkäter fortfarande är en högst betydelsefull datainsamlingsteknik. I nedanstående diagram illustreras datainsamlingen över tid och kontrasteras mot två andra alumnundersökningar på programnivå som undertecknad har genomfört 2012 respektive 2013. Diagram 1 Svarsfrekvens över tid (%) 100% 90% 80% 70% 68% 60% 59% 50% 52% 40% 30% 20% 10% 0% Journalistik och medieproduktion Coaching and sport management Alumnundersökningen 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 Svarsfrekvensen 52 procent är godkänt, särskilt med tanke på att Alumnundersökningen 2014 är en pilotstudie. Diagrammet visar dock att alumnundersökningarna på programnivå tenderar att erhålla högre svarsfrekvens. 59 procent är en måttstock för bra och 68 procent mycket bra. Att få över 70 procent i en alumnundersökning är sällsynt. Här finns således utvecklingspotential inför kommande universitetsövergripande alumnstudier. 5 Missiv finns att tillgå i bilaga 2b. 6

När svarsfrekvensen över tid studeras syns hur Alumnundersökningen 2014 håller jämna steg med både Journalistik och medieproduktion (JoM) och Coaching and sport management (CSM) fram till tredje veckan (mitt emellan påminnelse 1 och 2). Effekten av påminnelse 2 och 3 är dock svagare än för både JoM och CSM och livslängden på datainsamlingen därmed kortare. En tänkbar förklaring är att respondenter i alumnundersökningar riktade till enskilda program känner ett ansvar gentemot sin utbildning, vilket gör att påminnelse 2 och 3 har en stark effekt. Möjligen har avsändare och ett mer personligt tilltal också betydelse för hur angelägna respondenterna är att besvara enkäten. I tabell 1 åskådliggörs svarsfrekvenser per fakultet: Tabell 1 Svarsfrekvenser per fakultet Fakultet Svar Urval Svarsfrekvens FSV 147 245 60% FHL 99 177 56% FKH 85 170 50% FTK 83 174 48% FEH 88 204 43% TOTALT 502 970 52% Tre av fakulteterna har en svarsfrekvens på 50 procent eller högre. FSV och FHL är de fakulteter med högst svarsfrekvens. Till viss del beror detta på att dessa fakulteter har en överrepresentation av kvinnor, till exempel genom kvinnodominerande utbildningar som Socionomprogrammet och Sjuksköterskeprogrammet. Kvinnor tenderar att besvara enkäter i större utsträckning än män, vilket även är fallet i Alumnundersökningen 2014. I urvalet fanns 63 procent kvinnor, andelen svarande kvinnor är 67 procent. Det visar på en viss snedfördelning bland de svarande, men följer likväl samma mönster från tidigare liknande undersökningar vid Lnu. Bedömningen är att detta inte påverkar studiens trovärdighet i någon nämnvärd utsträckning. Utöver kön har bortfallsanalysen innehållit ytterligare en variabel, bostadsort. Tabell 2 nedan illustrerar detta: Tabell 2 Bortfallsanalys bostadsort Geografiskt Urval Svarande område Antal Andel Antal Andel Linnéregionen 6 417 43% 217 44% Angränsande län 7 244 25% 124 25% Övriga Sverige 8 309 32% 154 31% Totalt 970 100% 495 9 100% Tabellen visar att samtliga tre geografiska områden är väl representerade i studien. I detta avseende råder således ingen snedfördelning som skulle kunna göra resultaten mindre trovärdiga. Glädjande är att alumner bosatta utanför Linnéregionen känner lika starkt för att besvara alumnenkäten som alumner med en påtagligt större geografisk närhet till Linnéuniversitetet. 6 Avser Kalmar län och Kronobergs län 7 Avser Östergötlands län, Blekinge län, Jönköpings län, Hallands län, Skåne län och Gotlands län 8 Avser samtliga Sveriges län förutom de nämnda i not 6 och 7 9 Totala antalet svar är 502, men frågan om bostadsort har ett internt bortfall på sju individer 7

En vanlig synpunkt vid bortfallsanalyser gäller svårigheten att bedöma huruvida de som inte besvarat enkäten (bortfallet) i större utsträckning är nöjda och positiva än de svarande i de avseenden enkäten behandlar. I Alumnundersökningen 2014 handlar det exempelvis om sammanfattande omdömen av utbildningen och ifall man har arbete som motsvarar utbildningen. Om bortfallet är mer positiva har resultaten en viss negativ snedvridning, om bortfallet är mer negativa har resultaten en viss positiv snedvridning. Rent empiriskt är frågan svårbesvarad. Studier visar att båda tendenserna kan förekomma. Det innebär att någon slutsats inte kan dras, men att man samtidigt behöver ha denna problematik i åtanke när resultaten tolkas och förstås. 2.3 Tolkning av statistiken Föreliggande rapport fokuserar universitetsövergripande resultat, men nedslag görs även på fakultetsnivå. Tabell 1 visade att två fakulteter har en svarsfrekvens under 50 procent: FTK 48 procent och FEH 43 procent. I Linnébarometern 2014 användes redovisningsprincipen minst 50% och tio antal svarande vid bedömningen av huruvida enskilda utbildningsprogram skulle särredovisas i fakultetsrapporterna. Annars bedömdes resultaten inte kunna redovisas av trovärdighetsskäl. Samma princip används i motsvarande fakultetsrapporter för Alumnundersökningen 2014 10. När det gäller särredovisning av enskilda fakulteter i den universitetsövergripande rapporten frångås detta förfarande. Antalet svarande på fakultetsnivå är högre än på programnivå, vilket gör datan mer robust att hantera och tolka. Med detta sagt bör resultaten för FTK och FEH tolkas med försiktighet. Bortfallsanalysen visar dock ingen snedfördelning av resultaten. Samtliga redovisade resultat är, om inget annat anges, signifikanta på 95%-nivån. Merparten av frågorna i enkäten är attitydfrågor. Det innebär att det är alumnernas egna upplevelser som står i centrum. Dessa frågor har oftast fem svarsalternativ, till exempel instämmer helt, instämmer delvis, tar delvis avstånd, tar helt avstånd och kan ej bedöma. I resultatredovisningen är instämmer helt och instämmer delvis sammanslagna till instämmer. Samma princip gäller för i mycket hög grad + i ganska hög grad som tillsammans blir i hög grad. 10 I bilaga 1 redovisas svarsfrekvenser per program, vilka ligger till grund för vilka program som särredovisas i fakultetsrapporterna. Fakultetsrapporterna planeras att färdigställas under april 2015. 8

3. Värdering av utbildning 3.1 Sammanfattande omdöme Enkätfrågan som behandlar sammanfattande omdömen fokuserar fyra centrala och övergripande teman i universitetets verksamhet: utbildningskvalitet, forskningsanknytning, den studiesociala miljön samt huruvida utbildningen upplevs ha förberett alumnerna för arbetslivet. Diagram 2 visar att en majoritet ger positiva omdömen om samtliga fyra teman. Särskilt positivt är värdena för den studiesociala miljön (89 procent) och utbildningskvaliteten (85 procent). 71 procent upplever att forskningsanknytningen varit bra, medan lägst andel (63 procent) anser att utbildningen förberett dem för arbetslivet. Diagram 2 Sammanfattande omdöme (%, mycket bra/ganska bra) 100 80 60 40 20 0 Den studiesociala miljön Utbildningskvaliteten Forskningsanknytningen Att den gjorde dig väl förberedd inför arbetslivet FEH FHL FKH FSV FTK TOTALT Skillnaderna mellan fakulteterna är relativt små i bedömningen av den studiesociala miljön och utbildningskvaliteten. Variationerna är dock större för forskningsanknytning (51-83 procent) och utbildningens förberedelse för arbetslivet (52-88 procent). Ingen av fakulteterna avviker systematiskt negativt i relation till övriga eller till universitetet som helhet. Det bör dock noteras att FEH ligger något under medelvärdet för tre av fyra teman. FHL uppvisar särskilt positiva resultat kring utbildningskvalitet och förberedelse inför arbetslivet. Alumner som fått ett arbete som motsvarar utbildningen tenderar att i större utsträckning anse att utbildningen gjorde dem förberedda inför arbetslivet jämfört med dem som ännu inte erhållit ett sådant arbete (73 procent jmf 45 procent). 9

3.2 Att rekommendera Linnéuniversitetet Ett annat sätt att värdera utbildningen är att fråga huruvida man skulle rekommendera Linnéuniversitetet till andra presumtiva studenter. Resultaten visar att de allra flesta skulle göra så. 45 procent svarar ja, definitivt och ytterligare 43 procent ja, troligtvis. Mindre än 1 av 10 svarar nej, troligtvis inte/nej, definitivt inte. Diagram 3 Skulle du rekommendera Lnu till andra? (%) FHL 54 36 8 1 FSV 51 37 7 1 4 FTK 41 53 4 1 FKH 42 42 9 2 5 FEH 33 52 11 2 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, definitivt Ja, troligtvis Nej, troligtvis inte Nej, definitivt inte Kan ej bedöma Diagram 3 illustrerar rekommendationsbenägenheten på fakultetsnivå. När ja, definitivt och ja, troligtvis slås samman är skillnaderna mellan fakulteterna små, 84-90 procent. Däremot syns större skillnader vid jämförelsen av endast ja, definitivt. Här sticker FHL och FSV ut positivt med 54 respektive 51 procent, vilket kan jämföras med FEH 33 procent. Alumner som troligen eller definitivt inte skulle rekommendera finns på samtliga fakulteter, mellan 5-13 procent. Tabell 3 visar en tydlig koppling mellan alumnernas sammanfattande omdöme av utbildningen och huruvida de skulle rekommendera Lnu för andra. Kort sagt, ju mer positivt omdöme som ges desto större sannolikhet att rekommendera Lnu. Exempelvis, 86 procent som anser att utbildningskvaliteten varit mycket bra skulle definitivt rekommendera Lnu, medan endast 15 procent bland dem som anser utbildningskvaliteten ganska dålig (grönmarkerat). På samma sätt, 52 procent som tycker att utbildningen har förberett inför arbetslivet på ett ganska bra sätt skulle definitivt rekommendera Lnu, medan endast 8 procent bland dem som anser förberedelsen mycket dålig (blåmarkerat). Tabell 3 Sammanfattande omdöme och rekommendera Lnu för andra (%) Utbildningskvaliteten Forskningsanknytningen Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Ja, definitivt 86 40 15 0 67 50 25 6 Ja, troligtvis 14 56 44 25 31 43 57 44 Nej, troligtvis inte 0 4 36 37 2 7 14 28 Nej, definitivt inte 0 0 5 38 0 0 4 22 Den studiesociala miljön Förberedelse inför arbetslivet Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Ja, definitivt 67 35 13 0 76 52 27 8 Ja, troligtvis 29 56 51 60 24 46 52 54 Nej, troligtvis inte 4 7 29 20 0 2 19 29 Nej, definitivt inte 0 2 7 20 0 0 2 9 10

Tabellen visar även en tendens att alumnerna värdesätter utbildningskvalitet högre än förberedelsen inför arbetslivet, forskningsanknytningen och den studiesociala miljön. 50-60 procent som anser de tre sistnämnda temana mycket dåliga skulle likväl kunna rekommendera Lnu, motsvarande andel för utbildningskvalitet är 25 procent (rödmarkerat). På samma sätt, 86 procent som anser utbildningskvaliteten mycket bra skulle definitivt rekommendera Lnu, motsvarande andelar för övriga tre teman är 67-76 procent (gulmarkerat). 3.3 Utveckling av färdigheter och förmågor Alumnundersökningen mäter i vilken grad alumnerna upplever sig ha utvecklat nio stycken färdigheter/förmågor under sin utbildning vid Lnu. Färdigheterna och förmågorna är utvalda dels utifrån universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetssystem, dels universitetets styrdokument. Flertalet studenter anser sig ha utvecklat färdigheter och förmågor som temat berör. Det resultat som sticker ut är att över 90 procent anser sig i hög grad ha utvecklat kunskap och förståelse inom sitt huvudområde (95 procent), självständigt sammanställa och presentera information (93 procent) samt självständigt formulera och lösa problem (92 procent). Värdet för att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund är något lägre (83 procent). Därefter följer tre färdigheter som 70-75 procent upplever sig ha utvecklat i hög grad: diskutera problem och lösningar med olika målgrupper, orientera sig i relevanta forskningsfrågor och följa kunskapsutvecklingen inom sitt yrke/yrkesområde. Slutligen, cirka 50 procent anser att de lärt sig medverka i verksamhetsutveckling och anlägga ett internationellt perspektiv. Diagram 4 Utveckling av färdigheter/förmågor (%, mycket hög grad/ganska hög grad) 11 100 80 60 40 20 0 Kunskap och förståelse inom huvudområdet Självständigt sammanställa och presentera information Självständigt formulera och lösa problem Göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/ konstnärlig grund Diskutera problem och lösningar med olika målgrupper Orientera dig i relevanta forskningsfrågor Följa kunskapsutvecklingen inom ditt yrke/ yrkesområde Medverka i verksamhetsutveckling Anlägga ett internationellt perspektiv FEH FHL FKH FSV FTK TOTALT 11 Tre av nio färdigheter/förmågor är signifikanta på 95%-nivån: Kunskap och förståelse inom huvudområdet, anlägga ett internationellt perspektiv och följa kunskapsutvecklingen inom ditt yrke/yrkesområde. 11

Spridningen mellan fakulteter är överlag liten eller mycket liten. De positiva universitetsövergripande resultateten speglas således i hög grad ute på fakulteterna. Störst spridning har följa kunskapsutvecklingen (57-83 procent) och orientering i forskningsfrågor (59-80 procent). FKH avviker dock systematiskt och ligger under medelvärdet för samtliga nio färdigheter/förmågor. 3.4 Studierelaterade arbetslivskontakter Att studera vid Lnu ger möjligheter att på olika sätt komma i kontakt med arbetslivet under utbildningstiden. Dessa kontaktytor är betydelsefulla då de uppfyller en aspekt av universitetets samverkansuppdrag och förhoppningsvis ökar chanserna till relevant arbete. Diagram 5 åskådliggör att i princip samtliga har deltagit i undervisningstillfällen med gästföreläsare och att väldigt få har utnyttjat Lnu:s karriärvägledning. Skillnaderna mellan fakulteter är mycket små i dessa avseenden. I övrigt är fakultetsskillnaderna stora, vilket vittnar om att de studierelaterade arbetslivskontakterna ser olika ut inom olika delar av universitetet. Vid FTK har 73 procent gjort projekt- eller examensarbete i samarbete med arbetsgivare medan övriga fakulteter finns inom intervallet 38-50 procent. Andra exempel är: 1) Föreläsning/workshop/kurs i entreprenörskap: FEH 67 procent och övriga fakulteter 20-29 procent, 2) Arbetsmarknadsdag: 18 procent vid FHL har deltagit jämfört med 54-64 procent hos övriga fakulteter, och 3) Praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/vfu: 33 procent för FEH/FTK och 68-81 procent för övriga fakulteter. Ingen fakultet avviker systematiskt negativt eller positivt. Diagram 5 Studierelaterade arbetslivskontakter (%, har haft/har deltagit i) 100 80 60 40 20 0 Undervisning av gästföreläsare Praktik/ arbetsplatsförlagd utbildning/ VFU Studiebesök hos arbetsgivare Arbetsmarknadsdag på Lnu Projekt- eller examensarbete i samarbete med arbetsgivare Föreläsning/ workshop/ kurs kring entreprenörskap Lnu:s karriärvägledning FEH FHL FKH FSV FTK TOTALT 12

Alumner som har haft eller deltagit i någon/några studierelaterade arbetslivskontakter ombads ange vilken nytta de haft av den/dem. Diagram 6 illustrerar detta. Nyttan baseras på alumnernas egna bedömning. Diagram 6 Nyttograd av studierelaterade arbetslivskontakter (%) Praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/vfu 84 16 Projekt- eller examensarbete i samarbete med arbetsgivare Undervisning av gästföreläsare Studiebesök hos arbetsgivare 73 71 63 27 29 27 Föreläsning/workshop/kurs kring entreprenörskap 55 45 Arbetsmarknadsdag på Lnu Lnu:s karriärvägledning 37 41 63 59 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hög nyttograd Låg nyttograd Flest alumner har haft nytta av praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/vfu (84 procent). Argumenten kring detta utvecklas mer i nästkommande kapitel, där alumnerna får berätta fritt om dess betydelse. Att göra projekt- eller examensarbete i samarbete med arbetsgivare är också fruktbart (73 procent). Näst lägst nyttograd har arbetsmarknadsdagar (41 procent) men här bör antalet besökare i relation till antalet arbetsgivare tas i beaktande. Endast 37 procent som varit i kontakt med Lnu:s karriärvägledning upplever att de har haft nytta av det. 3.5 Förbättringsområden Enkäten innehåller en öppen fråga där alumnerna ombeds lyfta fram aspekter av sin utbildning som de har varit mindre nöjda med. Frågan har ett internt bortfall på 57 procent, vilket inte är anmärkningsvärt högt för en öppen fråga av sådan karaktär. Bortfallet kommer i huvudsak från alumner som överlag ger positiva sammanfattande omdömen om sin utbildning. Det förefaller rimligt då de har svagare incitament för att framföra brister. Frågan ger således värdefull information vad gäller universitetets framtida kvalitetsarbete. Utsagorna (217 stycken) har kategoriserats utifrån tematiken i diagram 1. Resultaten visar en mycket stark tonvikt vid utbildningskvalitet (56 procent) och förberedelse för arbetslivet (37 procent). Forskningsanknytning och studiesocial miljö lyfts fram av endast fyra respektive tre procent. Skillnader mellan fakulteter utgörs primärt av FTK i relation till övriga. Där lyfts utbildningskvalitet fram av 79 procent och förberedelse inför arbetslivet av 18 procent. Övriga fakulteter ligger i intervallen 47-57 procent respektive 36-44 procent. Att dessa två teman lyfts fram med sådan emfas behöver inte bero på att de upplevs vara sämre än övriga två (vilket bekräftas av diagram 1) utan snarare att de är två områden som alumnerna värdesätter högt och ses som särskilt betydelsefulla för utbildningen. Det betyder inte att forskningsanknytning och studiesocial miljö sak- 13

nar betydelse, men möjligen har lägre prioritet. Samtidigt kan forskningsanknytning och studiesocial miljö betraktas som delar av utbildningskvalitet, varpå en mer finmaskig indelning av utbildningskvalitet behöver konstrueras. Tema utbildningskvalitet inrymmer totalt 119 utsagor. Dessa är i sin tur indelade i fem underkategorier: 1) Ämnesinnehåll 39 procent (47 st) 2) Upplägg/struktur 25 procent (30 st) 3) Pedagogik 18 procent (21 st) 4) Kunskap 13 procent (15 st) 5) Kravnivå 5 procent (6 st) Vanligast förekommande är vad som betraktas som brister i ämnesinnehållet. Fokus ligger i huvudsak på att man önskar mer, eller mindre, inslag av specifika kurser, ämnen, teman etc. Relationen mellan teori och praktik lyfts också fram. När det gäller upplägg/struktur nämns oftast att utbildningen upplevs ha varit ostrukturerad, utan röd tråd och med avsaknad av planering och därmed förutsägbarhet. I viss mån tas förändrade examinations- och undervisningsformer upp. Pedagogik och kunskap inbegriper upplevelser av att lärare och forskare saknar erforderlig pedagogisk och ämnesmässig kompetens. Slutligen, kravnivå avser att ett mindre antal alumner menar att utbildningen kunde ha varit mer utmanade och ställt större krav på studenterna. En mer finmaskig indelning av tema förberedelse för arbetslivet (80 utsagor) inbegriper färre dimensioner än för utbildningskvalitet. En klar majoritet lyfter fram avsaknad av praktik (i viss mån mer praktik) som den mest betydelsefulla aspekten för att känna sig förberedd för arbetslivet. Praktik upplevs skapa förståelse för vilka yrken man kan arbeta inom samt vilka krav arbetslivet ställer. Praktik är dessutom en möjlighet att knyta kontakter inför klivet ut på arbetsmarknaden. En del studenter tar även upp vad som kan liknas vid en klyfta mellan utbildningen och arbetslivet. Den handlar om att utbildningen inte har förmedlat sådant som alumnerna möter i arbetslivet, både på generell och specifik nivå. Slutligen, när det gäller att etablera kontakter med potentiella arbetsgivare förväntar sig alumnerna att så ska ske inom ramen för utbildningen och inte huvudsakligen på egna initiativ. 14

4. Mellan studier och studier och arbete 4.1 Nuvarande studier Vid tidpunkten för datainsamlingen hade alumnerna, givet normal studietakt, avslutat sin grundutbildning för 12-18 månader sedan. I dagsläget har 14 procent (69 individer) studier som huvudsaklig sysselsättning. Skillnaderna mellan fyra fakulteter är små (11-13 procent) medan FEH avviker något med 20 procent. Av dessa 69 individer studerar 47 på magister-/masternivå. Resterande 22 individer fördelar sig relativt jämnt mellan att 1) Fortfarande studera på sin grundutbildning, 2) Studera annat program/annan kurs på grundnivå eller 3) Annan typ av studier. Det innebär oftast folkhögskola, KY-utbildning eller YH-utbildning. Ett fåtal studerar på forskarnivå. Fyra av fem studenter genomför sina magister-/masternivå vid annat lärosäte än Linnéuniversitetet. Vanligast förekommande är Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet (6-7 studenter vardera). Stockholms universitet och Uppsala universitet följer därefter med 3-4 studenter vardera. Karlstads universitet, Södertörns högskola, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kristianstad och utländska lärosäten hyser 1-2 studenter vardera. Den primära drivkraften för studierna är att man är intresserad av ett speciellt ämne (9 av 10) men ett vanligt motiv är även att man vill komplettera sin utbildning och ha ett välbetalt arbete (3 av 4). Det bör ställas i relation till att 3 av 10 studerar för att deras enda alternativ är arbetslöshet. 4 av 10 instämmer i påståendet att de studerar för att de vill göra forskarkarriär i framtiden. Det motsvarar 26 individer, varav 14 finns inom naturvetenskap/teknik (FHL/FTK) och 12 stycken inom samhällsvetenskap/humaniora (FSV/FKH/FEH). 4.2 Arbetssökande och arbetslöshet Diagram 7 på nästkommande sida illustrerar tiden mellan avslutade studier och när det första arbetet erhölls. Drygt hälften (51 procent) uppger att de redan hade arbete när utbildningen avslutades. 12 Ytterligare 21 procent menar att de fick ett arbete inom en månad. Det innebär att närmare 3 av 4 alumner (72 procent) erhåller ett arbete i mycket nära anslutning till studiernas avslut. Endast 2 procent har erhållit arbete efter mer än 12 månader och ytterligare 2 procent har ännu inte kommit in på arbetsmarknaden. 12 Bedömningen av huruvida man har arbete när utbildningen avslutas görs av alumnerna själva. En viss risk föreligger således för olikartade tolkningar. Formellt sett avslutas utbildningen i juni, men av administrativa skäl kan de sista högskolepoängen tillhandahållas i början av hösten. Hur man bedömer eventuell arbetslöshet under sommarmånaderna blir därmed något oklart. Dock stämmer värdet 51% väl överens med att 57 procent uppger att de aldrig har varit arbetslösa efter avslutad utbildning. 15

Diagram 7 Tid mellan avslutade studier och första arbete (%) Hade redan arbete när utbildningen avslutades 51 0-1 månad 21 2-3 månader 9 4-6 månader 8 7-12 månader 7 Längre än 12 månader Har aldrig haft något arbete efter avslutade studier 2 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Diagrammet åskådliggör tiden mellan avslutade studier och arbete, men tar ingen hänsyn till vilken typ av arbete som erhålls. Av särskild vikt blir därmed att förhålla sig till tidsintervallet för de som har arbete som motsvarar utbildningen. I denna grupp får 79 procent relevant arbete inom en månad. För endast fem procent dröjer det mer än sex månader. Mer detaljerad information om arbete som motsvarar utbildningen följer i nästkommande kapitel. 16

5. Arbete och arbetsuppgifter Innevarande kapitel avhandlar endast alumner som befinner sig på arbetsmarknaden. Av de som svarat på enkäten är 14 procent studerande, vilket innebär att 433 individer finns på arbetsmarknaden. Av dessa uppger 90 procent att deras huvudsakliga sysselsättning är förvärvsarbete. Resterande 10 procent fördelar sig på följande sätt: Egen företagare 3 procent, föräldraledig 3 procent, arbetssökande 3 procent och sjukskriven 1 procent. Knappt 6 av 10 har tillsvidareanställning. Andelen tillsvidareanställningar varierar dock kraftigt på fakultetsnivå: Från 26 procent på FKH till 73 respektive 74 procent för FHL och FTK. Motsvarande andelar på FSV och FEH är 58 och 56 procent. Drygt 8 av 10 arbetar heltid. Här är variationerna mellan fakulteterna mindre: Från 73 procent för FHL/FKH till 89 procent för FSV och 93 procent för FTK. FEH hamnar i mitten med 81 procent. Diagram 8 visar inom vilken arbetsmarknadssektor alumnerna arbetar. Cirka 5 av 10 (48 procent) arbetar i privat sektor och 3 av 10 (28 procent) i kommunal sektor. Knappt 1 av 10 är hemmahörande i landsting och stat (10 respektive 7 procent). Diagram 8 Arbetsmarknadssektor per fakultet (%) FEH 79 6 6 0 8 1 FTK 73 7 8 4 5 3 FKH 51 11 28 0 4 6 FHL 33 7 13 42 5 0 FSV 25 5 61 4 1 4 TOTALT 48 7 28 10 4 3 0 20 40 60 80 100 Privat Statlig Kommunal Landsting Offentligt ägda bolag Organisationer (intresse-, ideell) På fakultetsnivå är skillnaderna stora och alumnerna arbetar således inom vitt skilda sektorer. Alumner från FEH och FTK har stark tonvikt vid privat sektor (79 och 73 procent), medan majoriteten från FSV (61 procent) arbetar inom kommunal sektor. Där återfinns ett stort antal socionomer. FKH och FHL har något större spridning mellan sektorer, men likt samtliga fakulteter en låg andel hemmahörande inom statlig sektor. 17

5.1 Arbete som motsvarar utbildningen Av de som har arbete har 66 procent arbete som motsvarar utbildningen. Ytterligare 13 procent innehar ett kvalificerat arbete som kräver högskoleutbildning, men som inte ligger inom yrken/yrkesområden som utbildningen riktar sig till. Resterande 21 procent har således ett okvalificerat arbete som inte kräver högre utbildning. 13 Diagram 9 visar att nästan samtliga FHL-alumner (94 procent) har arbete som motsvarar utbildningen. Cirka två tredjedelar vid FTK och FSV har detsamma, medan motsvarande andel vid FEH är under hälften. FEH är dock den fakultet med störst andel alumner med andra kvalificerade arbeten, men där finns likväl flest alumner med okvalificerade arbeten (32 procent). 14 Diagram 9 Arbete som motsvarar utbildningen (%) FHL 94 6 0 FTK 69 14 17 FSV 65 14 21 FKH 55 19 26 FEH 45 23 32 0 20 40 60 80 100 Arbete som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete Alumner som studerat vid professionsutbildningar 15 har i mycket högre grad ett arbete som motsvarar utbildningen. 89 procent uppger att så är fallet, jämfört med 52 procent för alumner som studerat vid generalistutbildningar. FHL har en hög andel alumner vid professionsutbildningar (77 procent) vilket delvis förklarar att så många av dem har arbete som motsvarar utbildningen. Därefter följer FTK och FSV (52 respektive 42 procent) medan FEH/FKH har ytterst få (4 respektive 0 procent). Här bör samtidigt noteras att huruvida ett arbete som motsvarar utbildningen erhålls eller inte hänger samman med hur utbud och efterfrågan ser ut på arbetsmarknaden. 13 Dessa tre kategorier har konstruerats genom två bedömningskriterier: 1) Genom att ta hänsyn till alumnernas egen bedömning av huruvuda de har ett arbete som motsvarar utbildningen, och 2) Genom en faktakontroll av undertecknad vad gäller yrke, verksamhetsområde och utbildningens användningsområde. Alumnernas bedömning och faktakontrollen är i de allra flesta fall samstämmig. I de enstaka fall bedömningarna skiljer sig åt har en sammanvägning av bedömningskriterierna gjorts. 14 En mer detaljerad diskussion om vilka yrken som är vanligast förekommande i respektive kategori kommer att föras i fakultetsrapporterna, där en tydligare koppling till respektive utbildnings potentiella arbetsmarknad är på sin plats. 15 I Alumnundersökningen 2014 är följande professionsutbildningar representerade: Biomedicinsk analytiker, Ekonomprogrammet, Farmaceutprogrammet, Optikerprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet, Sjökaptensprogrammet (3 år), Socionomprogrammet samt ett flertal ingenjörsutbildningar. Definitionen av professionsutbildning är densamma som Linnéuniversitetet använder i Årsredovisning 2014 (Dnr: 2014/417-1.2). 18

Alumner med arbete som motsvarar utbildningen eller annat kvalificerat arbete är nästan uteslutande nöjda med sin arbeten: 92 respektive 87 procent är nöjda. Även alumner med okvalificerat arbete är överlag nöjda (70 procent) men inte i lika hög grad. 5.2 Kompetensförsörjning i Linnéregionen En central aspekt av Alumnundersökningen 2014 är att utröna alumnernas påverkan på Linnéregionen. Det handlar om att fastställa hur många som stannar kvar i regionen, men också att kartlägga vilken typ av kompetens alumnerna besitter samt i vilken grad de har kvalificerat arbete. Tabell 4 illustrerar detta. Tabellen läses horisontellt för att åskådliggöra fakultetsspecifika resultat kring typ av arbete och bostadsregion. Kolumnen total visar samma resultat som i diagram 9 ovan. Varje cell redovisas med antal och andel per fakultet. Tabell 4 Kompetensförsörjning Linnéregionen (%) 16 Fakultet FEH (60) FHL (83) FKH (69) FSV (120) FTK (72) TOTALT (404) 17 Typ av arbete Som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete Som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete Som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete Som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete Som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete Som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete Bor inom Linnéregionen 6 37% 3 19% 7 44% 44 92% 4 8% 0 0% 8 38% 4 19% 9 43% 36 58% 11 18% 15 24% 25 76% 2 6% 6 18% 119 66% 20 11% 41 22% Bor utanför Linnéregionen 15 34% 11 25% 18 41% 34 97% 1 3% 0 0% 30 62% 9 19% 9 19% 42 73% 6 10% 10 17% 25 64% 8 21% 6 15% 146 65% 34 15% 44 20% Totalt 21 35% 14 23% 25 42% 78 94% 5 6% 0 0% 38 55% 13 19% 18 26% 78 65% 17 14% 25 21% 50 69% 10 14% 12 17% 265 66% 54 13% 85 21% 16 Tabellen speglar kompetensförsörjningen såsom den ser ut just nu. Den säger ingenting om situationen i framtiden. Detta förklaras mer i detalj i kapitel 6. 17 Internt bortfall = 29 individer (7%). Detta beror på att vissa alumner inte har besvarat någon av frågorna (yrke, verksamhetsområde, utbildningens användningsområde eller bostadsort) som krävs för redovisning i tabell 4. 19

Tabellen åskådliggör flertalet intressanta dimensioner av alumnernas arbetsliv och påverkan på Linnéregionen: 1a) Det är lika vanligt att ha arbete som motsvarar utbildningen för bosatta inom som utanför Linnéregionen, 66 procent respektive 65 procent (gulmarkerat). 1b) På fakultetsnivå är det ungefär lika vanligt att ha arbete som motsvarar utbildningen inom som utanför Linnéregionen. Det största undantaget är FKH, 38 procent respektive 62 procent (grönmarkerat). 2a) För tillfället är 45 procent av de förvärvsarbetande bosatta i Linnéregionen (ljusblå markering) 2b) På fakultetsnivå är variationerna dock påtagliga och kan delas in i två grupper: a) FHL 58 procent, FSV 52 procent, FTK 46 procent, och b) FKH 30 procent, FEH 27 procent. Samma förhållande mellan grupperna gäller även antalsmässigt a) 48 st, 62 st, 33 st, och b) 21 st och 16 st (grå markering, exempel FEH). 2c) Punkt 2a och 2b fokuserar samtliga förvärvsarbetande i Linnéregionen. Om man istället endast tar hänsyn till andelen alumner per fakultet med arbete som motsvarar utbildningen bosatta i Linnéregionen fördelar sig fakulteterna på detta sätt: FHL 53 procent, FTK 35 procent, FSV 30 procent, FKH 12 procent, FEH 10 procent och TOTALT 29 procent (röd markering, exempel FHL). 5.3 Användning av färdigheter och förmågor Diagram 10 på nästkommande sida illustrerar relationen mellan i vilken grad alumnerna upplever sig ha utvecklat vissa färdigheter och förmågor under utbildningen (y-axel, lodrät) och i vilken grad man upplever sig ha arbetsuppgifter som ställer höga krav på att behärska dem (x-axel, vågrät). Diagrammet är uppdelat i fyra fält där vart och ett symboliserar olika utfall: 1) I det övre högra fältet återfinns färdigheter/förmågor som alumnerna i hög grad utvecklat under utbildningen och samtidigt har arbetsuppgifter som ställer krav på att de ska behärska dem. 2) I det övre vänstra fältet hittas färdigheter/förmågor som också har utvecklats i hög grad, men där arbetsuppgifterna har sådan karaktär att man i låg grad behöver kunna dem. 3) I det nedre högra fältet finns färdigheter/förmågor som alumnerna upplever sig ha utvecklat i låg grad, men som däremot är nödvändiga att behärska för att klara av arbetsuppgifterna. Ur ett utvärderingsperspektiv kan det argumenteras för att förmågorna i detta fält bör granskas och analyseras närmare av utbildningsansvariga. De kan bli föremål för insatser och åtgärder, vilka kan förbättra kvaliteten i undervisningen och bättre förbereda studenterna för arbetslivets krav. 4) I det nedre vänstra fältet påträffas färdigheter/förmågor som man både har utvecklat och behöver kunna i låg grad. Även dessa kan vara aktuella för insatser och åtgärder, i synnerhet de som utvärderas av UKÄ och som är grundläggande för att kunna genomföra utbildningen. Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att skriva ut varje förmåga i anslutning till punktens placering, varpå bokstavsbeteckningar har använts: 20

Har utvecklat i hög grad A = ha kunskap och förståelse inom huvudområdet B = självständigt formulera och lösa problem C = självständigt sammanställa och presentera information D = göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund E = orientera dig i relevanta forskningsfrågor F = anlägga ett internationellt perspektiv G = följa kunskapsutvecklingen inom ditt yrke/yrkesområde H = medverka i verksamhetsutveckling I = diskutera problem och lösningar med olika målgrupper Diagram 10 Färdigheter/förmågor har utvecklat och höga krav (%) 18 100 C A B D E G I 50 F H 0 0 50 100 Har arbetsuppgifter med höga krav 7 av 9 färdigheter placerar sig i det övre högra fältet. Det visar att alumnerna både utvecklat färdigheterna och behöver kunna behärska dem i arbetslivet. Särskilt påtagligt är detta för A-C som placerar sig i nära anslutning till varandra långt upp till höger i fältet. Färdigheter I och G återfinns i mitten av fältet och har framför allt en lägre andel som har utvecklat färdigheten i fråga än A-C. Färdighet D ligger nära det övre vänstra fältet, vilket innebär att färre behöver behärska den i arbetslivet. Färdighet H ligger däremot nära det nedre högra fältet. Här har således färre utvecklat förmågan, men fler har arbetsuppgifter som ställer krav på att behärska den. Färdigheter E-F återfinns i det övre vänstra fältet. De är lika i avseendet den relativt låga andelen (cirka 30 procent) som behöver behärska förmågorna, men fler upplever sig ha utvecklat E än F (72 procent jmf 50 procent). 18 Fyrfältare per fakultet kommer att presenteras i fakultetsrapporterna. 21

5.4 Kontaktyta mellan alumner och Linnéuniversitetet Diagram 11 illustrerar hur kontaktytan mellan alumner och Linnéuniversitetet ser ut. Här bör tas i beaktande att alumnerna varit i arbetslivet under en kort tidsperiod, varpå kontaktytan förhoppningsvis förstärks både kvantitativt och kvalitativt över tid. 29 procent har tagit emot studenter för examensarbete/praktik, men i övriga avseenden är variationen mellan 5-12 procent. Diagram 11 Typ av kontaktyta per fakultet (%) 100 80 60 40 20 0 Tagit emot studenter som gör examensarbete/ praktik Varit mentor för studenter Deltagit vid andra evenemang med/för studenter Varit gästföreläsare FEH FHL FKH FSV FTK TOTALT Deltagit vid arbetsmarknadsdagar På fakultetsnivå är skillnaderna överlag relativt små. Undantaget är ta emot studenter (och till viss del vara mentor) där en större variation beror på att FHL-alumner är flitigare än andra. Däremot syns de inte särskilt ofta i olika typer av studentrelaterade evenemang. FEH-alumner är till stor del deras motsats. De är mer frekventa deltagare vid arbetsmarknadsdagar och andra evenemang för/med studenter, men tar i lägst utsträckning emot studenter som gör examensarbete/praktik. 22

6. Flyttmönster I föreliggande kapitel behandlas alumnernas geografiska rörlighet. Det görs utifrån deras nuvarande bostadsort i relation till uppväxtort, samt vart de eventuellt planerar att flytta. Flyttmönster är betydelsefullt för att utröna alumners påverkan på Linnéregionen och vilken typ av kompetens som stannar kvar i densamma. För att illustrera geografisk rörligheten används fyra kategorier: Stannare är de som är uppväxta och fortsatt bosatta i Linnéregionen. Utflyttare har också sitt ursprung i Linnéregionen, men är bosatta utanför densamma. Besökare är däremot uppväxta utanför Linnéregionen, har flyttat dit för att studera men har efter avslutade studier etablerat sig utanför regionens gränser. Inflyttare har inte heller sitt ursprung Linnéregionen, men är nu hemmahörande där. 19 Tabell 5a Flyttmönster (endast alumner på arbetsmarknaden) Uppväxta inom Linnéregionen Uppväxta utanför Linnéregionen Antal Andel Andel inom region Stannare 133 31 84 Utflyttare 26 6 16 Inflyttare 59 14 22 Besökare 209 49 78 Tabell 5a ger vid handen att 37 procent (31+6) är uppväxta i Linnéregionen, men att andelen som bor där idag är större, 45 procent (31+14). I dagsläget har Linnéregionen således ett tillskott på högutbildad arbetskraft. Undersökningen är genomförd 1-1,5 år efter avslutade studier, varpå hänsyn behöver tas till att en del alumner ännu inte hunnit bosätta sig på den plats de verkligen avser att bo. En majoritet (56 procent) arbetar fortfarande kvar på sitt första arbete, vilket inte sällan tas för att komma in på arbetsmarknaden snarare än utifrån var man planerar att bosätta sig på lång sikt. 19 Frågan om var man a) tillbringade större delen av sin uppväxt har kompletterats med en fråga om b) var man var bosatt innan man började studera vid Lnu. 73% av respondenterna uppger samma fysiska plats. Det innebär att var cirka var fjärde respondent har vuxit upp på en plats, men flyttat därifrån innan universitetsstudierna påbörjades. Här utkristalliserar sig sex kategorier av flyttmönster: 1) Personer som uppger huvudorten inom länet b (19 st, 4%) 2) Personer som uppger annan ort inom länet på b (22 st, 5%) 3) Personer som uppger en svensk storstad på b (5 st, 1%) 4) Personer som uppger ett annat land på b (27 st, 5%) 5) Personer som uppger ett annat land på a (12 st, 3%) 6) Övrigt (48 st, 9%) Kategori 1-4 handlar sannolikt om personer som tillfälligt har studerat/arbetat på annan plats före studiestart. Intressant att notera är att kategori 1 och 2 är ungefär lika stora, samt att kategori 4 är avsevärt större än kategori 3. Kategori 5 handlar till stor del om utlandsfödda personer som har flyttat till Sverige, men som har bott i födelselandet så länge att de betraktar det som uppväxtmiljö. När flyttmönster fortsättningsvis analyseras används kategori a. 23

Tabell 5b Flyttmönster inklusive flyttplaner (endast alumner på arbetsmarknaden) Uppväxta inom Linnéregionen Uppväxta utanför Linnéregionen Antal Andel Stannare 127 30 Utflyttare 32 7 Inflyttare 44 10 Besökare 224 53 Med hänsyn tagen till alumnernas flyttplaner visar tabell 5b att flyttmönstren i stort sett ser likadana ut. Det kan visserligen ske viss utflyttning från Linnéregionen 21 individer fördelat på 15 nya besökare och 6 nya utflyttare men det handlar om små kvantiteter i sammanhanget: Från 45 procent till 40 procent. En ungefär lika stor andel uppvuxna i Linnéregionen blir således kvar i regionen. Flyttmönster är dock inte något statiskt utan till stor del föränderligt, i synnerhet bland unga högutbildade. Studien gör inga anspråk på att kartlägga den geografiska rörligheten om tre eller fem år, utan speglar situationen såsom den ser ut just nu. 6.1 Flyttmönster inom och utanför Linnéregionen I detta avsnitt fördjupas analysen av samtliga fyra kategorier av flyttmönster i den meningen att mer detaljerad kunskap erhålls kring både uppväxtort och bostadsort. När det gäller gruppen stannare är 53 procent uppväxta i Kalmar län och 47 procent i Kronobergs län. Knappt 9 av 10 som är uppväxta i någon av centralorterna (Kalmar och Växjö) är bosatta där idag. Resterande 1 av 10 bor på annan ort i respektive län. Den geografiska mobiliteten över länsgränsen är således i det närmaste obefintlig. I gruppen som är uppvuxna på andra orter i Linnéregionen är det också sällsynt att man flyttar över länsgränsen (5 procent). Här finns i övrigt en intressant skillnad mellan länen: i Kalmar län är det ungefär lika vanligt att bosätta sig i Kalmar som på annan ort i länet, medan man i Kronobergs län uteslutande är bosatt i Växjö (not 20-21). Stannare Tabell 6a Flyttmönster stannare (133 st) Antal Andel Uppväxtorten (Kalmar) 16 89 Uppväxt i Annan ort Kalmar län 2 11 Kalmar kommun Växjö kommun 0 0 (18) Annan ort Kronobergs län 0 0 Uppväxt på annan ort i Kalmar län (53) Uppväxt i Växjö kommun (37) Uppväxt på annan ort i Kronobergs län (25) Uppväxtorten 30 57 Annan ort Kalmar län 18 20 34 Växjö kommun 5 9 Annan ort Kronobergs län 0 0 Uppväxtorten (Växjö) 33 89 Annan ort Kronobergs län 4 11 Kalmar kommun 0 0 Annan ort Kalmar län 0 0 Uppväxtorten 11 44 Annan ort Kronobergs län 13 21 52 Kalmar kommun 1 4 Annan ort Kalmar län 0 0 20 8 st bor i Kalmar och 10 st på annan ort 21 13 st bor i Växjö och 0 på annan ort 24

Inflyttare 61 procent av inflyttarna har sitt ursprung i Linnéregionens angränsande län och 39 procent kommer från övriga Sverige/utomlands. Är man uppvuxen i angränsande län är det mer vanligt att man bor i Kalmar kommun än Växjö kommun (50 procent respektive 36 procent). Är man däremot uppvuxen i övriga Sverige/utomlands är förhållandet det omvända (61 procent Växjö kommun och 31 procent Kalmar kommun). Likt stannarna, är det mycket sällsynt att bosätta sig utanför centralorterna. Tabell 6b Flyttmönster inflyttare (59 st) Antal Andel Uppväxt i Kalmar kommun 18 50 Linnéregionens Annan ort Kalmar län 4 11 angränsande län Växjö kommun 13 36 (36) Annan ort Kronobergs län 1 3 Uppväxt i övriga Sverige/ utomlands (23) Kalmar kommun 7 31 Annan ort Kalmar län 1 4 Växjö kommun 14 61 Annan ort Kronobergs län 1 4 Inflyttarna från angränsande län kommer från: Skåne 12 st, Blekinge 11 st, Jönköping 6 st, Östergötland 3 st samt Halland och Gotland 2 st vardera. Sett till befolkningsmängden är det Blekinge som torde ha störst andel inflyttare. Utflyttare Utflyttarna är en liten grupp (26 individer), mindre än hälften av inflyttarna. Hälften flyttar till angränsande län och hälften till övriga Sverige/utomlands. Gemensamt för båda grupperna är att den geografiska mobiliteten nästan uteslutande sker till större städer. Flyttar man till övriga Sverige är det primärt Stockholm och Göteborg, men också Västerås, Borås och andra mellanstora städer. Flyttar man till angränsande län bosätter man sig i: Skåne 5 st, Jönköping 4 st, Blekinge 3 st och Gotland 1 st. Allt som oftast går flytten till länets huvudort. Tabell 6c Flyttmönster utflyttare (26 st) Antal Andel Uppväxt i Linnéregionen (26) Angränsande län 13 50 Övriga Sverige/ utomlands 13 50 25

Besökare Besökarna är till antalet den största gruppen. Trenden bland dem är att de återvänder till sina hemtrakter. 43 procent bor idag i samma kommun som de växte upp. 22 Motsvarande andel för samma län är 65 procent (gulmarkerat). Trenden går att skönja för besökare uppväxta över hela Sverige och i såväl större som mindre städer. Storstadslänen (Västra Götaland och Stockholm) har starkast återvändartendens med 82 respektive 77 procent (grönmarkerat). Besökare som inte återvänder till sina hemtrakter tenderar att i huvudsak söka sig till större städer, framför allt till Stockholm eller Göteborg. Denna tendens finns mer eller mindre påtagligt i samtliga län. Tabell 6d Flyttmönster besökare (209 st) Antal 23 Andel Uppväxt i Samma kommun 13 65 Blekinge län Samma län 1 5 (20) Annat län 5+1 30 Uppväxt i Hallands län (13) Uppväxt i Jönköpings län (32) Uppväxt i Skåne län (36) Uppväxt i Östergötlands län (17) Uppväxt i Stockholms län (23) Uppväxt i Västra Götalands län (30) Uppväxt i övriga Sverige/utomlands (38) 24 Totalt (209) Samma kommun 4 31 Samma län 0 0 Annat län 8+1 69 Samma kommun 15 47 Samma län 5 16 Annat län 12 37 Samma kommun 13 36 Samma län 9 25 Annat län 13+1 39 Samma kommun 9 53 Samma län 3 18 Annat län 5 29 Samma kommun 12 52 Samma län 7 30 Annat län 3+1 18 Samma kommun 9 30 Samma län 14 47 Annat län 7 23 Samma kommun 15 40 Samma län 7 18 Annat län 16 42 Samma kommun 90 43 Samma län 46 22 Annat län 69+4 35 Bland Linnéregionens angränsande län har Blekinge störst andel som återvänder till samma kommun (65 procent) medan Halland har lägst andel (31 procent). Besökarna från Halland tenderar i högre grad än andra besökare söka sig till storstäderna. Även Skåne har en relativt låg andel återvändare till uppväxtkommunen men istället högre andel återvändare till länet. Det kan hänga samman med att Skåne län hyser flertalet större kommuner med relevant arbetsmarknad. Denna tendens syns ännu starkare för storstadslänen Stockholm och Västra Götaland. 22 Exempelvis: Av 9 besökare från Karlskrona återvänder samtliga dit. Andra framträdande kommuner är Vetlanda (6 av 9), Jönköping (4 av 6), Norrköping och Linköping (4 av 5). 23 I de fall två värden redovisas i cellerna (ex.5+1) avser den sistnämna siffran antalet som är bosatta utomlands. 24 För att särredovisas som enskilt län krävs minst 10 alumner. Övriga Sverige/utomlands avser: Dalarnas län 5 st, Västmanlands län 5 st, Värmlands län 5 st, Utomlands 5 st, Gotlands län 4 st, Jämtlands län 3 st, Västerbottens län 3 st, Uppsala län 2 st, Södermanlands län 2 st, Örebro län 2 st, Gästriklands län 1 st och Västernorrlands län 1 st. 26

6.2 Incitament för geografisk mobilitet En av enkätfrågorna handlar om vilka faktorer som är betydelsefulla när det gäller viljan att stanna kvar eller flytta från nuvarande bostadsort. Alumnerna fick rangordna sju faktorer, där värdet 7 var mest betydelsefull och värdet 1 minst betydelsefull. Varje siffra fick således endast användas en gång. Diagram 12 visar att två faktorer skiljer ut sig: närhet till familj/partner/vänner samt möjligheten att få arbete som motsvarar utbildningen (5,9 och 5,5). Närheten är således något mer betydelsefull än relevant arbete. Möjligheten att få en bra bostad är tredje mest betydelsefull. Intressanta fritidsaktiviter/nöjen är avsevärt mer betydelsefullt än engagemang inom föreningsliv/ideell sektor (3,9 respektive 2,3). God offentlig service bedöms som sjätte mest betydelsefulla faktor (2,7). Den låga betydelsen har sannolikt delvis att göra med att endast 15 procent av alumnerna har hemmavarande barn. Resultaten är desamma oavsett om man planerar en flytt från nuvarande bostadsort eller ej. Diagram 12 Relevanta faktorer för geografisk mobilitet (%) 7 6 5,9 5,5 5 4,5 4 3 3,9 3,2 2,7 2,3 2 1 Närhet till partner/ familj/ vänner Möjligheten att få ett arbete som motsvarar utbildningen Möjligheten att få en bra bostad Möjligheter till intressanta fritidsaktiviteter/ nöjen Möjligheten till bra kommunikationer Möjligheten att få god offentlig service Möjligheter till engagemang inom föreningsliv/idéell sektor I anslutning till rangordningen fick alumnerna skriva fritt om det fanns någon annan relevant faktor i ett potentiellt flyttbeslut. Endast 13 procent besvarar frågan, vilket förmodligen indikerar att frågans sju fasta svarsalternativ ringar in incitamentsstrukturen ganska väl. Samtidigt bör noteras att den tematik som framkommer bör tolkas med försiktighet. I huvudsak lyfter alumnerna fram två arbetsrelaterade faktorer: 1) Lön, och 2) Att arbetet ska vara stimulerande/utmanande/trivsamt. Därutöver nämns att bostadsorten ska ha en närhet till naturen. 27

7. Sammanfattande slutsatser Rapportens avslutande kapitel har för avsikt att knyta samman resultaten till en helhet. Det övergripande syftet med Alumnundersökningen 2014 är uppföljning av de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Därför är kapitlet uppdelat i dessa områden. Respektive område utgörs av ett flertal teman, vilka är fetmarkerade i texten. 7.1 Attraktiv kunskapsmiljö Inom ramen för attraktiv kunskapsmiljö finns att kartlägga alumnernas synpunkter på utbildning och kunskapsmiljö. Alumnerna fick ge ett sammanfattande omdöme av fyra centrala och övergripande områden i universitetets verksamhet. Cirka 9 av 10 menar att utbildningskvaliteten och den studiesociala miljön har varit mycket bra/ganska bra. Motsvarande värden för forskningsanknytning och utbildningen förberedde för arbetslivet är 7 av 10 respektive 6 av 10. Hänsyn bör tas till att de två sistnämnda områdena kan vara svåra att överblicka och därmed värdera. Det är nödvändigtvis inte självklart om och på vilket sätt utbildningsmoment är forskningsanknutna, samtidigt som forskningsanknytningen kan se olika ut mellan fakulteter. När det gäller förberedelse för arbetslivet påverkas bedömningen av huruvida man har ett arbete som motsvarar utbildningen eller inte. Därutöver är det rimligt att anta att omdömet förändras i takt med att arbetslivserfarenheten ökar. En annan betydelsefull skillnad ligger i att professionsutbildningar, där utbildningen är fokuserad kring ett specifikt yrke, torde ha lättare än generalistutbildningar att förbereda för arbetslivet. Ett annat sätt att värdera utbildningens attraktivitet är att fråga om alumnerna skulle rekommendera Linnéuniversitetet till presumtiva studenter. Cirka 9 av 10 skulle definitivt eller troligtvis göra det. Här finns en tydlig koppling mellan alumnernas sammanfattande omdöme av utbildningen och huruvida de skulle rekommendera Lnu. Ju mer positivt omdöme som ges desto större sannolikhet att rekommendera Lnu. Resultaten visar att alumner är en betydelsefull aktör i universitetets marknadsföringsarbete. När en utbildning ges med (vad som uppfattas vara) hög kvalitet svarar universitetet inte enbart upp emot dess uppdrag, utan tenderar även att få ett mervärde i form av att rekryteringspotentialen av nya studenter ökar. Högskolelagen stipulerar att universitetsutbildningen ska bidra till att utveckla färdigheter och förmågor hos studenterna. Därutöver lyfts ytterligare färdigheter och förmågor fram i Linnéuniversitetets olika styrdokument som bedöms vara av särskild vikt. Ett flertal av dessa undersöks i Alumnundersökningen 2014 och utgör således ytterligare ett perspektiv på attraktiv kunskapsmiljö. Värt att notera är att bedömningen är alumnernas egna, samt att tidigare studier har visat att bedömningen kan förändras i takt med att arbetsuppgifter och arbetslivets krav gör detsamma. De allra flesta (70-95 procent) upplever sig i hög grad ha utvecklat sju av nio färdigheter och förmågor. Särskilt positiva resultat gäller kunskap och förståelse inom sitt huvudområde (95 procent), självständigt sammanställa och presentera information (93 procent) samt självständigt formulera och lösa problem (92 procent). Värdet för att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund är något lägre (83 procent). Därefter följer tre färdigheter med värden i intervallet 70-75 procent: diskutera problem och lösningar med olika målgrupper, orientera sig i relevanta forsk- 28

ningsfrågor och följa kunskapsutvecklingen inom sitt yrke/yrkesområde. Slutligen, cirka 50 procent anser att de lärt sig medverka i verksamhetsutveckling och anlägga ett internationellt perspektiv. Under utbildningstiden etableras kontaktytor mellan studenter och arbetslivet, exempelvis genom projekt- eller examensarbete i samarbete med arbetsgivare eller arbetsmarknadsdagar vid Lnu. Dessa studierelaterade arbetslivskontakter är betydelsefulla då de uppfyller en aspekt av universitetets samverkansuppdrag och förhoppningsvis ökar chanserna till relevant arbete. Resultaten visar stora skillnader vad gäller andelen alumner som har haft/deltagit i dem. Därtill är skillnaderna överlag stora mellan fakulteter, vilket vittnar om att de studierelaterade arbetslivskontakterna ser olika ut inom olika delar av universitetet, vilket till viss del förklaras av att utbildningar har olika struktur och upplägg. Störst nytta upplever alumnerna ha haft av praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/vfu. Alumnundersökningen 2014 innehåller en öppen fråga där alumnerna ombeds lyfta fram aspekter av sin utbildning som de har varit mindre nöjda med. Frågan ger värdefull information vad gäller universitetets framtida kvalitetsarbete och potentiella förbättringsområden. Utsagorna visar en mycket stark tonvikt vid utbildningskvalitet (56 procent) och förberedelse för arbetslivet (37 procent). Forskningsanknytning och studiesocial miljö lyfts fram av endast fyra respektive tre procent. Här bör noteras att framlyftandet av dessa två teman inte behöver bero på att de upplevs vara sämre än övriga två utan snarare att de är två områden som alumnerna värdesätter högt och ses som särskilt betydelsefulla för utbildningen. Det betyder inte att forskningsanknytning och studiesocial miljö saknar betydelse, men möjligen har lägre prioritet. Tema utbildningskvalitet har framför allt fokus på ämnesinnehåll (39 procent) och upplägg/struktur (25 procent). I tema förberedelse för arbetslivet lyfter en klar majoritet fram avsaknad av praktik (i viss mån mer praktik) som den mest betydelsefulla aspekten för att känna sig förberedd för arbetslivet. 7.2 Samhällelig drivkraft Detta strategiska område har sin tonvikt vid etablering på arbetsmarknaden och alumnernas påverkan på regionen. För tillfället är 86 procent förvärvsarbetande och 14 procent studerande. I gruppen studerande handlar det i huvudsak om fortsatta studier på magister-/masternivå. De allra flesta genomför dem på annat lärosäte än Linnéuniversitetet. I gruppen förvärvsarbetande får cirka 8 av 10 sitt första arbete inom tre månader efter avslutade studier. Endast ett fåtal procent är arbetslösa. Nästkommande stycken behandlar uteslutande förvärvsarbetande alumner. 6 av 10 har en tillsvidareanställning, 8 av 10 arbetar heltid och lika många arbetar inom privat och offentlig sektor. När det gäller tillsvidareanställning och sektor syns stora skillnader mellan fakulteterna, vilket till stor del hänger samman med vilka förutsättningar och villkor som råder inom de branscher/arbetsmarknadsområden som utbildningarna riktar sig emot. I kapitel 7.1 diskuterades i vilken grad alumnerna hade utvecklat nio färdigheter under utbildningen. Därutöver bedömdes huruvida man i dagsläget har arbetsuppgifter som ställer krav på att behärska färdigheterna. Resultaten visar att 7 av 9 färdigheter både har utvecklats och behöver behärskas i hög grad. Särskilt påtagligt är denna tendens för: kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt formulera och lösa problem samt självständigt sammanställa och presentera information. I detta sammanhang bör hänsyn tas till att längre arbetslivserfarenhet troligen 29

leder till mer kvalificerade arbetsuppgifter och därmed fler som upplever högre krav på att behärska färdigheterna. 66 procent har arbete som motsvarar utbildningen. Det är lika vanligt att ha arbete som motsvarar utbildningen oavsett om man är bosatt inom eller utanför Linnéregionen (Kalmar län/kronobergs län). Alumner med sådana arbeten är nästan uteslutande nöjda med dem. Alumner vid professionsutbildningar har i mycket större utsträckning ett arbete som motsvarar utbildningen, jämfört med alumner vid generalistutbildningar. Här bör noteras att huruvida ett arbete som motsvarar utbildningen erhålls eller inte hänger samman med hur utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut. När det gäller alumnernas påverkan på Linnéregionen visar resultaten att 37 procent var uppvuxna i Linnéregionen, idag är 45 procent bosatta där. Det innebär för tillfället ett visst positivt flyttnetto för Linnéregionen. Här bör hänsyn tas till att tiden mellan avslutade studier och arbetsliv är relativt kort, varpå en del sannolikt ännu inte bosatt sig där de verkligen önskar. FHL har störst andel alumner bosatta i Linnéregionen (58 procent) och FEH lägst (27 procent). Om man istället studerar alumner bosatta i Linnéregionen och med arbete som motsvarar utbildningen sjunker andelen från 45 procent till 29 procent. Fakulteterna fördelar sig på följande sätt: FHL 53 procent, FTK 35 procent, FSV 30 procent, FKH 12 procent, FEH 10 procent. Vid en jämförelse av uppväxtort och nuvarande bostadsort kan fyra typer av flyttmönster urskiljas: stannare och utflyttare (uppväxta inom Linnéregionen) samt inflyttare och besökare (uppväxta utanför Linnéregionen). 8 av 10 uppväxta inom regionen är bosatta där idag (stannare) och 8 av 10 uppväxta utanför regionen har lämnat densamma (besökare). Stannare bosätter sig i stor utsträckning på centralorterna, i synnerhet om man är uppvuxen där. Besökare tenderar att återvända till samma kommun eller samma län där de har vuxit upp. Uppväxtmiljön är således en betydelsefull faktor i valet av bostadsort, till och med något mer viktig än möjligheten att få arbete som motsvarar utbildningen. Inflyttare och utflyttare är få till antalet, men de förstnämnda bosätter sig i huvudsak på centralorterna och de sistnämnda i stor- eller mellanstora städer. 30

Bilaga 1 Svarsfrekvenser per program 25 Program Svar Urval Svarsfrekvens Europastudier 4 5 80% Ungdoms- och missbruksvård 23 32 72% Internationella samhällsstudier 4 6 67% Socionomprogrammet 58 97 60% Internationella samhällsvetarprogrammet 9 15 60% Coaching och Sport Management 15 26 58% Personal och arbetsliv 21 38 55% Sociologiprogrammet 6 11 55% Fysisk aktivitet hälsa friluftsliv 7 15 47% Totalt FSV 147 245 60% Nutrition och livsmedelskunskap 4 4 100% Biologiprogrammet 8 10 80% Optikerprogrammet 19 26 73% Miljöanalytiker 14 21 67% Farmaceutprogrammet 9 16 56% Sjuksköterskeprogrammet 39 83 47% Biomedicinska analytikerprogrammet 3 8 38% Hälsovetenskapliga programmet 3 9 33% Totalt FHL 99 177 56% Informatörsprogrammet inr. FoU 8 10 80% Biblioteks- och informationsvetenskap 10 14 71% Internationell administration med språk 4 6 67% Informatörsprogrammet 13 21 62% Journalistik och medieproduktion 20 36 56% Kulturledarprogrammet 7 13 54% Språk, kultur och kommunikation 9 17 53% Designprogrammet 3 6 50% Media management 7 21 33% Reklam, grafisk design och visuell kom. 3 14 21% Internationell kommunikation 1 11 9% Kulturmiljöprogrammet 0 1 0% Totalt FKH 85 170 50% 25 Principen för särredovisning av enskilda program är 50% svarsfrekvens och 10 antal svarande. I några enstaka fall görs undantag då ett av kriterierna är uppfyllt och det andra är nära att uppfyllas, till exempel Internationella samhällsvetarprogrammet med 60% och 9 svarande. Särredovisade program är grönmarkerade. 31

Program Svar Urval Svars- Program- Ny frekvens gruppering 26 svarsfrekvens Programvaruteknik 1 1 100% 3 Drifttekniker 7 8 88% 1 47% Interaktionsdesigner 5 6 83% 3 44% Skog- och träteknik 3 4 75% 2 51% Företagsingenjör 4 6 67% 2 IT-tekniker 4 6 67% 3 Skogs- och träprogrammet 10 15 67% 2 Webbprogrammerare 2 3 67% 3 Elektroteknik 3 5 60% 2 Energi och miljö 7 12 58% 2 Byggnadsutformning 6 12 50% 2 Maskinteknik 4 8 50% 2 Modernt ledarskap och industriell styrning 2 4 50% 2 Sjöingenjör (3-årigt) 5 10 50% 1 Datateknik 3 6 50% 3 Informationslogistik 5 13 38% 3 Utvecklare av digitala tjänster 1 3 33% 3 Sjökapten (3-årigt) 5 18 28% 1 Systemvetare 4 15 27% 3 Industriell ekonomi 1 4 25% 2 Byggteknik 1 10 10% 2 Interaktiva digitala medier 0 4 0% 3 Matematikerprogrammet 0 1 0% 4 0% Totalt FTK 83 174 48% Turismprogrammet 11 18 61% Music & Event management 14 24 58% Enterprising and business development 15 29 52% Human resource management 10 20 50% Detaljhandel och service management 10 21 48% Marknadsföringsprogrammet 18 54 33% Ekonomprogrammet inr.red/ek 5 15 33% Internationella affärer 4 17 24% Inrednings- och butikskommunikation 1 5 20% Musikproduktionsprogrammet 0 1 0% Totalt FEH 88 204 43% 26 FTK är en fakultet med ett stort antal program, men med relativt få antal studenter vid flertalet av dem. Detta innebär att särredovisning i princip blir omöjlig. Därför har programmen, i samråd med utbildningsledare vid FTK, kategoriserats i fyra programgrupperingar. På så vis blir antalen och andelarna så pass höga att redovisning av vissa programgrupper kan ske. Programgrupperna är: 1) Sjöfart, 2) Ingenjörsutbildningar, 3) Data/IT, 4) Matematik/fysik 32

Bilaga 2a Enkätens struktur och uppbyggnad 33