Godkänd av: Abrahamsson Peter Tillhör Process: Raffinering Godkänd datum: Dokumentkategori: Instruktioner Version 5.

Preemraff Preemraff Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Handbok: Preemraffs verksamhetshandbok Utfärdare: Åvall Jonas Funktion: Säkerhet; Anläggningssäkerhet Granskad av:hallin Malin Anläggning: [Anläggning] Godkänd av: Abrahamsson Peter Tillhör Process: Raffinering Godkänd datum: 2016-12-02 Dokumentkategori: Instruktioner Version 5.0 Sid 1 av 64 SA409 Identifiering och analys av olycksrisker Innehåll 1 VAL AV SCENARIER... 1 1.1 SANNOLIKHETER FÖR SIMULERADE EXEMPEL... 4 2 SCENARIER... 4 2.1 BRAND I RÅOLJETANK EJ SKARVIK... 4 2.1.1 Scenariebeskrivning... 4 2.1.2 Sammanfattning brand i råoljecistern... 9 2.2 BRAND I PRODUKTTANK... 9 2.2.1 Scenariebeskrivning... 9 2.3 SLÄCKVATTENHANTERING... 11 2.4 BRAND I PROCESSOMRÅDET EJ SKARVIK... 12 2.4.1 Scenariobeskrivning pölbrand... 13 2.4.2 Scenariebeskrivning jetbrand... 13 2.4.3 Scenariobeskrivning fördröjd antändning (gasmolnsexplosion/flash fire)... 22 2.5 LÄCKAGE AV LPG OCH POTENTIELLA ESKALATIONSSCENARION... 35 2.5.1 Scenariebeskrivning, utsläpp från LPG-sfär på raffinaderiet... 35 2.5.2 Scenariebeskrivning, utsläpp från LPG-ledningar till Skarvik & Arendal (GOR)... 39 2.5.3 GOR, Skarvik: Vådautsläpp av LPG vid kaj 551... 42 2.6 UTSLÄPP AV AKUTTOXISK MEDIA EJ SKARVIK... 44 2.6.1 Utsläpp av H 2 S i processanläggningen... 44 2.7 UTSLÄPP TILL YTTRE MILJÖ GOR... 49 2.7.1 Utsläpp av råolja från råoljelager... 49 2.7.2 Utsläpp av råolja från råoljeledning... 50 2.7.3 Stort okontrollerat utsläpp från icke invallad cistern - Skarvik... 53 2.8 UTSLÄPP TILL YTTRE MILJÖ LYR... 53 2.9 NATURLIGA ORSAKER... 54 2.10 UTDRAG FRÅN QRA... 54 2.10.1 QRA GOR... 54 2.10.2 Dominorisker GOR... 57 2.10.3 QRA LYR... 59 2.10.4 Dominorisker LYR... 62 3 REVISIONSHISTORIK... 63 4 GRANSKNING... 64 1 Val av scenarier Utifrån resultat i riskanalyser beskrivs här de typer av riskscenarier som verksamheten vid Preemraff LYR/GOR medför som hänger samman med hanterade media och risk för allvarliga kemikalieolyckor. Scenarierna har valts för att översiktligt och principiellt visa den riskbild som finns på Preemraff. Scenarierna är oftast simulerade endast för ett av Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 1 av 64

Preems raffinaderier men anses giltiga för båda om inget annat nämns. Här beskrivs överskådligt de valda scenarierna, vilka konsekvenser de kan få samt vilka åtgärder som generellt vidtagits för att förebygga och kontrollera riskerna samt vilka åtgärder som företaget planerar att vidta om olyckan ändå skulle inträffa. Genomförda riskanalyser som scenarierna grundar sig i: LYR GOR QRA (Lloyds Register) 2015 Grovriskanalys Skarvik 2016 Desktop QRA (Shell Global Solutions) 2008 Konsekvenssimuleringar av utvalda typfall (Scandpower) 2007 Grovriskanalys Grovriskanalys GOR (exklusive Skarvik) 2015 QRA (Baker risk) 2013 Dominoeffekt och riskeskaleringsstudie för energihamnen i Göteborg (DNV) 2013 Säkerhetsredovisning, rapport 75114-1 (DNV) 1995 Utöver egna riskanalyser grundar sig scenarioval på lärdomar från incidenter såväl interna som externa. Visade simuleringar kommer delvis från Scandpowers analys och delvis från Preemraffs egna konsekvenssimuleringar. Kraven för hur och när riskanalyser av olika slag skall genomföras finns i SA501 Riskhantering. Här redovisas kortfattat delar av dessa krav. Vid skillnader mellan dokumenten gäller SA501 Riskhantering över innevarande instruktion. Riskanalyser som genomförs skall beakta händelser som kan inträffa under normal drift såväl som risker som kan uppstå vid uppstart/återstart, nedsläckning, stopp av servicesystem eller avställda anläggningar. För de ovanstående driftfallen så skall man normalt bedöma om dessa typer av skadehändelser kan inträffa för den aktuella anläggningsdelen. Liten gas-/vätskebrand Stor pölbrand Stor jetbrand Explosion/övertryck i utrustning Gasmolnsexplosion/flash fire BLEVE Akut giftigt utflöde Utsläpp till vatten/mark/luft Exempel på störningar och problem som kan uppstå under normaldrift kan vara ändrad sammansättning av matning till anläggningen, felsignaler från instrumentering, mekaniska haverier och fysiska begränsningar eller mänskliga felhandlingar. Bortfall helt eller delvis av hjälpsystem som instrumentluft, elförsörjning och ånga. Detta medför en potential för situationer som snabb nedkylning av anläggningen med vätskeutflöde som följd, exoterma Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 2 av 64

reaktioner i vissa katalysatorer, lågt luftöverskott i ugnar etc. Dessa situationer hanteras normalt av operatörerna eller något av de säkerhetssystem som finns men kan om de inte hanteras snabbt och rätt orsaka stora olyckor av de typer som anges ovan. Här beskrivs överskådligt de valda scenarierna, vilka konsekvenser de kan få samt vilka åtgärder som generellt vidtagits för att förebygga och kontrollera riskerna samt vilka åtgärder som företaget planerar att vidta om olyckan ändå skulle inträffa. När det gäller ytterligare förebyggande åtgärder hänvisas även till SA401 Anläggningssäkerhet och för skadebegränsande åtgärder till SA410 Åtgärder föra att begränsa allvarlig kemikalieolycka. Scenarierna är valda för att sammantaget och övergripande beskriva verksamhetens olika inneboende risker för allvarliga kemikalieolyckor. Indelningen är nedbruten så att de delar av verksamheten som har gemensam geografisk placering och/eller som medför likartad inneboende potential, avseende typ av risk och omfattning av möjliga skadeeffekter, redovisas under samma rubrik. Scenarierna är utplacerade på en plotplan och simulerade för LYR (se nedan). Motsvarande scenarier bedöms även kunna inträffa på GOR, men med en något lägre konsekvens. I scenarierna beskrivs det spektrum av möjliga konsekvenser som kan inträffa till följd av skadehändelser enligt denna uppdelning. Möjliga händelseförlopp beskrivs tillsammans med en översiktlig redovisning av de säkerhetssystem, den utrustning, samt de rutiner, metoder och riskhanteringsfilosofier verksamheten tillämpar för att hantera förekommande risker. De konsekvensutbredningsområden som visas i form av illustrationer i detta kapitel tillhör händelser av typerna Worst Credible Case eller Worst Case. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 3 av 64

15 14 16 9 11 13 4 12 10 1 8 2 5 7 6 3 18 17 Schematisk skiss över simulerade scenarier och påverkade byggnader LYR: 1 TK1406, 2 R8102, 3 H8201, 4 - V2505, 5 V2852, 6 D1605, 7 C8140, 8 T8120, 9 T2703, 10 T8331, 11 - P2103, 12 P2905, 13 P2510, 14 Gamla kontrollrummet-cch1, 15 SS4, 16 Gamla Area 2 kur, 17 SS15, 18 SS13 1.1 Sannolikheter för simulerade exempel För teori kring sannolikhetsbedömningar se SA401 Anläggningssäkerhet och SA507 Faktastöd vid riskbedömningar. Nedan beskrivs konsekvenser av incidenter tydligare. Som komplement finns även ett risk värde före resp. scenario utifrån den riskbedömningsmatris som används inom Preemraff och som finns beskrivet i SA501 Riskhantering. 2 Scenarier 2.1 Brand i råoljetank ej Skarvik 2.1.1 Scenariebeskrivning Tankbränder kan indelas i tätningsbränder, där det brinner vid tätningen mellan flytande tak och mantel, och ytbränder av olika slag, där fullytsbrand är det mest omfattande scenariot. Det senare fallet utgör värsta/dimensionerande fall. Preemraffs råoljetankar har flytande tak. De flytande taken minimerar volymen av gas ovanför vätskeytan i tanken. Detta medför en ringa förångning till en liten gasvolym där gasblandningen i normalfallet är fet, och därmed inte möjlig att antända. Mellan taket och Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 4 av 64

tankmanteln finns högkvalitativa dubbla mekaniska tätningar, främst för att minska emissioner till luften men detta innebär också en mindre risk för antändning. Tankbränder är generellt mycket ovanliga händelser och fullytsbränder i tankar är extremt ovanliga. För den aktuella typen av tank utgör tätningsbränder den dominerande brandkategorin. Tankbränder orsakas vanligtvis av åsknedslag (vilket är relativt ovanligt vid våra breddgrader). Andra förekommande direkta brandorsaker är heta arbeten, statisk elektricitet eller som eskalationseffekter av andra bränder såsom invallningsbränder, men för att kunna konstatera detta måste erfarenheter från hela världen under lång tid beaktas eftersom typen av händelse är så ovanlig. Tätningsbränder har i sig mycket ringa konsekvenser, är förhållandevis lättsläckta, utgör ingen fara för allmänheten och kan brinna under lång tid, veckovis, utan att eskalation är särskilt sannolik. Den allvarligare risken med tätningsbränder är dock just att de kan orsaka eskalation genom att förstöra funktionen hos det flytande taket. Sambandet är i dessa fall som regel att tätningsbranden värmer upp en defekt ponton som innehåller en brännbar blandning mellan luft och ångor från tankinnehållet tills att pontoninnehållet antänds med explosion som följd som i sin tur kan skada taket. För att ytbränder ska uppstå i tankar med flytande tak krävs alltså förutom antändningskälla att tanktakets funktion inte längre är intakt. Detta kan orsakas av sjunkna flytpontoner som får taket att helt eller delvis sjunka eller att kila fast mot tankmanteln vid fyllning eller tömning av tanken. Typiskt krävs att fler än två intilliggande pontoner förstörs för att detta ska inträffa. Som tidigare nämnts är defekta pontoner innehållande en blandning av luft och brännbara gaser ett farligt förhållande eftersom pontonerna kan explodera om en antändningskälla introduceras. Andra möjliga orsaker till att tankens media hamnar ovanpå taket är att tanken överfylls, över max-nivån för taket, eller på grund av igensatta takavlopp i kombination med nederbörd, som sänker taket. I tankområdet kan brand även inträffa i invallning, i samband med överfyllning eller läckage. Preems personal påbörjar omedelbart föreberedelser för kylning och släckning samt etablerar ledningscentral i enlighet med nödlägesplanen. Lokala räddningstjänsten kan vara på plats inom 10-20 minuter. Som en extra resurs kan räddningsledare begära hjälp av SMC (Släckmedelscentralen) som närmast finns på plats i Göteborg och beräknas därför kunna påbörja en insats inom ca 1-2 timmar (GOR) respektive ca 4-6 timmar (LYR). Vid en eventuell fullytsbrand i en tank inriktas insatsen först på kylning av angränsande tankar. Beroende på vindriktning kan kylbehovet variera. Vid en fullt utvecklad cisternbrand görs storskalig släckinsats, efter en anspänningstid på någon till några timmar, med stora mängder skum mot den brinnande vätskeytan i tanken. Efter 30-60 minuters skumpåföring bör, efter en lyckad släckinsats, branden vara under kontroll och skumpåföring och kylning kan begränsas till ett minimum för att förhindra återantändning. Man kan anta, baserat på erfarenhet av inträffade händelser, att en cistern som brinner, efter någon timme kommer att kollapsa successivt ovan vätskenivån utan läckage av produkt. Taket viker in sig då inåt och släckinsatsen kan försvåras då skumpåföring till vätskeytan blir mer komplicerad. Om tanken innehåller förhållandevis lite produkt blir Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 5 av 64

problemet med det invikta taket större och släckinsatsen kan som en följd av detta eller andra faktorer misslyckas. Ett exempel på hur en cisternbrand kan se ut visas på bilden nedan (exemplet är inte från Preemraff). Boil Over är ett fenomen som är relevant att beakta vid bränder i råoljetankar. Vid en brand i en råoljecistern brinner först de lätta komponenterna i råoljan närmast ytan av. Tyngre komponenter i råoljan som inte förångas lika lätt blir då kvar nära ytan och värms upp av strålningen från branden ovanför. Detta kallas för hetzonsbildning och hetzonen blir typiskt tjockare ju längre tid branden pågår (transporteras neråt med 0,5-1 meter i timmen). Hetzonen är dock instabil och rullar till slut ner och blandar sig med lättare petroleumkomponenter alternativt vatten längre ner i tanken. Effekten blir att de lättare komponenterna längre ner i tanken kokar och slungar vätskan ovanför uppåt så att tanken kokar över Boil Over. Effekterna blir därmed vidare en häftig eskalation av branden, mycket höga strålningsnivåer och spridning av brinnande råolja är trolig långt utanför tanken. Det är då stor risk för personskador och brandspridning på betydande avstånd från tanken. Detta fenomen är dock mycket nyckfullt och svårförutsägbart. Sannolikheten för Boil Over i en råoljetank med fullytsbrand ökar dock ju längre tiden går. Sannolikheten för Boil Over anses generellt vara obetydlig under de första 2 timmarna och mycket låg efter 2-4 timmar (0,5-1 meter, 2-3 fot, i timmen). Därefter anses sannolikheten vara så pass påtaglig att man bör överväga att avbryta släckförsök och evakuera omgivningen kring den brinnande tanken. Boil Over kan ske vid flera tillfällen i en och samma brand och vara olika kraftiga men det kan också vara så att Boil Over med kraft att slunga material ur tanken inte inträffar förrän hetzonen når vattnet i botten av tanken, eventuellt inte ens då. Det finns historiska exempel på att brinnande material spridits mer än 5 tankradier ut vid Boil Over. En tumregel baserad på inträffade händelser och försök i mindre skala är att området på större avstånd än tio tankradier bort från den brinnande tanken bedöms vara säkert med avseende på spridning av brinnande olja och strålningsvärme. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 6 av 64

2.1.1.1 Simulering Brand i råoljetank TK-1406 (LYR) Detta scenario beskriver konsekvenserna av en kraftig brand som uppstår vid en råoljetank, benämnd TK-1406 (Preemraffs största tank), där tanktoppen sätts i brand eller en större andel av innehållet av oljeprodukt rinner ut och därefter antänds. Tankens volym är jämfört med andra produkttankar ganska stor, ca 60 000 m3. Simuleringen är utförd med ett kraftfullt verktyg kallad CFD KFX (Computational Fluid Dynamics, Kameleon Fire Ex) som möjliggör en beskrivning av brandförloppet i 3D och därigenom en belysning av temperatur- och flamspridning till omgivningen med olika temperaturgradienter i vindriktningen på närliggande tankytor. Vindhastigheten har satts till 4 m/s, och den tank som befinner sig närmast TK-1406 är benämnd TK-5503. Resultatet av beräkningarna indikerar att stålningsvärmen på intilliggande tankar och tankväggar blir måttliga. Strålningsvärmen avtar med tilltagande avstånd från källan (brandhärden) och avger sin energi till omgivningen och absorberas av de ytor som ligger närmast. Strålningsvärmen till TK-5503 ligger i storleksordningen 15 kw/m2. Slutsatsen blir för detta scenario att även om en kraftig brand inträffar i TK-1406 (eller på någon av de närliggande tankarna), betyder det att de övriga tankarna inte utsätts för någon omedelbar fara för att skadas eller fatta eld och därmed sprida bränder på ett okontrollerat sätt till andra delar av Preemraff. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 7 av 64

Wind Direction TK-1406 TK-5504 Wind Direction TK-5504 Heat load of about 15 kw/m 2 on TK-5503 TK-5503 Bilderna beskriver brand i råoljetank TK-1406. Värmestrålningen på kringliggande tankytor ligger på ca 15 kw/m2. Det betyder att värmepåverkan på närliggande ytor blir måttlig, d.v.s. ingen omedelbar fara för strukturskador med efterföljande okontrollerad brandspridning. Uppskattad sannolikhet för händelsen delas i två delar. 1. För händelse där det enbart rör sig om fullytsbrand i tanken så antas sannolikheten ligga på ca 1*10^-4 1*10^-5. 2. För händelsen där hela invallningen står i brand antas sannolikheten ligga på 1*10^-4 1*10^-6. Konsekvenserna för människa i denna typ av händelse kan variera men förloppet är i normalläget inte explosionsartat, så om någon befinner sig i direkt närhet finns det bra möjligheter att undkomma med ringa påverkan. I samband med släckinsats så kan skador uppkomma, men det anses inte troligt. För anläggning (och därigenom ekonomiska förluster inklusive produktionsbortfall) förutsätts stora förluster. Det gäller dels den involverade tanken och dess kringutrustning som får antas bli helt förstörd. Beroende på hur mycket råolja som finns i tanken från början och hur stor andel som sedan inte av någon anledning kan transfereras till råoljebergrummen så kommer detta att innebära stora kostnader. Sammantaget ligger kostnaderna troligen i intervallet 30-300 MSEK. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet på att bli 4 (S=1, K=4). Förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuellt tanksystem (utöver alla normala barriärer som t.ex. byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 8 av 64

På tanken finns två oberoende nivåmätningssystem som skyddar mot överfyllning. Runt hela tanktaket finns brandlarmskabel för tidigt larm i händelse av brand. Tanken är utrustad med ett fast släcksystem som är designat att klara en brand. I invallningen finns fasta skummonitorer installerade. Separat insatsplan för räddningstjänstens insatser vid brand och nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. 2.1.2 Sammanfattning brand i råoljecistern Orsaker Förebyggande och begränsande åtgärder Konsekvenser Tankbrand kan orsakas t.ex. av produkt ovanpå flytande tak, läckage i flytande tanktakstätning, eller sjunket tak eller som eskalation av tätningsbrand genom pontonexplosioner. Typiska tändkällor är åsknedslag, statisk elektricitet, heta arbeten och fordon. Poolbrand i invallning eller rörgata kan orsakas av t ex överfyllning, korrosion i tankar och rörsystem, läckage etc. Även mänskligt felhandlande, t.ex. vid dränering av vatten från tankar eller i samband med underhåll. Även öppna dräneringar/ avluftningar, ofullständigt montage etc. vid drifttagning Nivåmätning (radar) högnivålarm och hög-hög nivålarm finns som larmar i kontrollrummet, bemannat dygnet runt. Separata oberoende högnivålarm finns som larmar i kontrollrummet, bemannat dygnet runt. Inspektion av tank/taktätning/pontoner genomförs vid återkommande revisionsbesiktningar enligt regelverket i SÄIFS 1997:9 därtill hörande inspektionsbaserat underhåll. Rutinmässig rondering med visuell kontroll av tätningar och flytande tak. Brandlarm för tätningsbrand som larmar i kontrollrummet, bemannat dygnet runt (LYR). Potentialutjämning mellan tanktak och tankmantel. Jordning av tank. Begränsning av flödeshastigheter vid pumpning för att undvika statisk elektricitet. Särskild insatsplan för tankbränder finns på raffinaderiet. Möjlighet att dumpa tankinnehåll till råoljebergrum. Vid tankbrand, skumpåföring från brandbil via fasta rörsystem, samt god tillgång på skumkanoner och skumvätska. Brandvatten kopplas manuellt till brandvattenposter för kylning med vattenkanoner av angränsande tankar och rörledningar. Tankarna är försedda med fasta skumsprinkleruttag dimensionerade för att kunna släcka tätningsbrand. Vatten och skum som används i samband med släckinsatser samlas i invallningar/pumpas till andra tankar alt. leds via naturliga fall till reningsverket för omhändertagande. Upptäcks av någon anledning produkt på taket kan taket skumbegjutas, eller skumbegjutning förberedas om risken för antändning bedöms vara obetydlig. 2.2 Brand i produkttank 2.2.1 Scenariebeskrivning Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 9 av 64 Personal i omedelbar närhet kan få allvarliga brännskador. Personal i insatsstyrka (egen eller kommunal räddningstjänst) kan bli skadade. Skada på utrustning kan begränsas vid tidig upptäckt och framgångsrik insats. Spridning till angränsande tankar om flammor eller hög värmestrålning träffar dessa under längre tid, och vattenpåföringen är otillräcklig. Vid fullytsbrand i råoljetankar finns risk för boil over med snabb spridning och katastrofala konsekvenser för insatspersonal i tankens närhet och på lägre liggande områden. Denna risk ökar ju längre branden pågår. Rökutveckling. Tankarna i produkttankparken varierar i utformning. Det finns tankar med fasta domtak, flytande tak, inre flytande tak och domtak samt lågtrycks semisfäreriska tankar (rak tankmantel samt sfäriskt tak). Diametrarna varierar från ca 5 m till ca 50 m. Samtliga tankar har fasta skuminföringar över topp eller i botten och/eller är vattensprinklade (gäller ej återstodstankar på GOR). De flytande taken på klass 1 produkt minimerar volymen av gas ovanför vätskeytan i tanken. Detta medför en ringa förångning till en liten gasvolym där gasblandningen i normalfallet är fet, och därmed inte möjlig att antända. Mellan taket och tankmanteln finns högkvalitativa dubbla mekaniska tätningar, främst för att minska emissioner till luften men

detta innebär också en mindre risk för antändning. För produkttankar med flytande tak gäller liknande resonemang som för råoljetankar ovan. En släckinsats mot en brinnande produkttank sker på samma sätt som vid en fullytsbrand i råoljetank, undantaget semisfärer och gassfärer. Någon Boil Over problematik finns dock normalt inte eftersom produkterna är mer homogena och inte innehåller vatten (läckande tak eller påfört kylvatten kan öka risken). Även avseende släckvattenhantering är förutsättningarna lika. Tankarna står i grupper med varierande antal inom resp. invallningar. Detta medför risk för brandspridning genom värmestrålning eller direkt flampåverkan. Kylning av kringliggande tankar är av stor vikt för att undvika eskalation. I vissa tankområden förvaras ämnen som är fullständigt blandbara med vatten, vilket försvårar reningen av släckvatten och ställer krav på användning av skum för släckning av polära media vid en släckinsats. Exempel på hur värmestrålning från en tankbrand kan se ut visas i figuren nedan. 6 kw/m2 anses som maximal gräns för vad en brandman kan arbeta i. Den röda rektangeln visar flamhöjden och flammornas påverkan från vind. Uppskattad sannolikhet för händelsen fullytsbrand i tanken antas ligga på ca 1*10^-4-1*10^-5. Konsekvenserna för människa i denna typ av händelse kan naturligtvis variera men förloppet är i normalläget inte explosionsartat så om någon befinner sig i direkt närhet så finns det möjligheter att undkomma med ringa påverkan. I samband med släckinsats så kan skador uppkomma, men det anses inte troligt. För anläggning (och därigenom ekonomiska förluster inklusive produktionsbortfall) förutsätts stora förluster. Det gäller dels den involverade tanken och dess kringutrustning som får antas bli helt förstörd. Beroende på hur mycket produkt som finns i tanken från början och hur stor andel som kan transfereras till andra tankar så kommer detta att innebära stora kostnader. Sammantaget ligger kostnaderna troligen i intervallet 30-300 MSEK. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 10 av 64

Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 4 (S=1, K=4). Boil Over är ett fenomen som är speciellt relevant att beakta vid bränder i exempelvis råoljetankar (se ovan), men denna problematik finns inte med de torra produkterna. 2.2.1.1 Sammanfattning brand i produkttank Orsaker Förebyggande och begränsande åtgärder Konsekvenser Tankbrand kan orsakas t.ex. av produkt ovanpå flytande tak, läckage i flytande tanktakstätning, sjunket tak, brännbar gasblandning i tankar med fasta tak p.g.a. temperatur över flampunkt och insugning av luft vid tömning av tank. Typiska tändkällor kan vara åsknedslag, statisk elektricitet, fordon eller heta arbeten. Poolbrand i invallning eller rörgata kan orsakas av t ex överfyllning, korrosion i tankar och rörsystem, läckage etc. Även mänskligt felhandlande, t.ex. vid dränering av vatten från tankar eller i samband med underhåll. Även öppna dräneringar/ avluftningar, ofullständigt montage etc. vid drifttagning Nivåmätning (radar) högnivålarm och hög-hög nivålarm finns som larmar i kontrollrummet, bemannat dygnet runt. Separata oberoende högnivålarm finns som larmar i kontrollrummet, bemannat dygnet runt. Vissa tankar är utrustade med automatiska överfyllningsskydd. Inspektion av tank/taktätning/pontoner genomförs vid återkommande revisionsbesiktningar enligt regelverket i SÄIFS 1997:9 därtill hörande inspektionsbaserat underhåll. Rutinmässig rondering med visuell kontroll av tätningar och flytande tak. Brandlarm för tätningsbrand (tankar med flytande tak) som larmar i kontrollrummet, bemannat dygnet runt (LYR). Potentialutjämning mellan tanktak och tankmantel. Jordning av tank. Begränsning av flödeshastigheter vid pumpning för att undvika statisk elektricitet. Särskild insatsplan för tankbränder finns på raffinaderiet. Möjlighet att dumpa tankinnehåll till råoljebergrum. Vid tankbrand, skumpåföring från brandbil via fasta rörsystem, samt god tillgång på skumkanoner och skumvätska. Brandvatten kopplas manuellt till brandvattenposter för kylning med vattenkanoner av angränsande tankar och rörledningar. Vid tankbrand; skumpåföring från brandbil via fasta rörsystem. Skumpåföring också direkt på brandhärden (i tank, invallning eller rörgata). Vatten och skum som används i samband med släckinsatser samlas i invallningar/pumpas till andra tankar alt. leds via naturliga fall till reningsverket för omhändertagande. Vatten och skum som används i samband med släckinsatser samlas i invallningar/pumpas till andra tankar alt. leds via naturliga fall till reningsverket för omhändertagande. GOR Skarvik: Bensincisternerna på området Scanlube norra är försedda med fasta sprinklersystem för kylning. SMC beräknas vara på plats och starta släckinsats inom 60 minuter. Vid snabbt förlopp kan personal i omedelbar närhet få allvarliga brännskador. Personal i insatsstyrka (egen eller kommunal räddningstjänst) kan bli skadade. Skada på utrustning kan begränsas vid tidig upptäckt och framgångsrik insats. Spridning till angränsande tankar om flammor eller hög värmestrålning träffar dessa under längre tid, och vattenpåföringen är otillräcklig. Rökutveckling. 2.3 Släckvattenhantering LYR För de två tankar som har en yttre stålmantel så kommer en del vatten/skum som inte hamnar direkt i den brinnande tanken att hamna i den yttre stålinvallningen. Det kan därifrån senare GOR Vatten och skum som används i samband med släckinsatser samlas i invallningen, pumpas vidare till någon av råoljetankarna med hjälp av portabla pumpar och tillförs senare sakta till Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 11 av 64

LYR dräneras och pumpas till raffinaderiets reningsverk. Vatten/skum som hamnar utanför stålinvallningen kommer att via naturliga vägar i omgivande raffinaderiområde att ansamlas i raffinaderiets reningsverks bassänger. För den tank som har en yttre invallning så ansamlas vatten/skum i denna och kan därifrån dräneras till raffinaderiets reningsverk. GOR raffinaderiets reningsverk för att tas omhand och renas innan det når recipienten. Invallningarna är tätade/inklädda med betong. Skarvik: Vatten och skum samlas i invallningen. Därefter pumpas vattnet i befintligt OFA-system till Ciclean. Kapaciteten är begränsad och GHAB leder fortsatt utredning. 2.4 Brand i processområdet ej Skarvik I processanläggningarna domineras riskbilden av att majoriteten av utrustningen innehåller brandfarliga och i vissa fall giftiga petroleumprodukter som på många ställen hanteras vid höga tryck och hög temperaturer. Risken för bränder, explosioner och förgiftningssymtom föreligger i samband med läckage på utrustning såsom pumpar, kompressorer, värmeväxlare, flänsförband, ugnar, rörledningar etc. Strategin i samband med ett läckage och en eventuellt efterföljande brand i processanläggningen är generellt att sänka trycket och stoppa tillflödet av media till läckagepunkten genom att stänga sektioneringsventiler, stänga av pumpar och kompressorer, sänka tryck till internt bränngasnät och/eller fackelsystem etc. På så vis släcks bränder normalt effektivast genom att tillförseln av bränsle stoppas. Släckinsatser inriktas på att kyla flam- eller strålningspåverkad utrustning. Vid poolbränder eller pölar av petroleumprodukter på marken används skum för att släcka brand respektive förhindra antändning. För att skydda strukturer, kärl etc. används vatteneller skumkanoner. Skum används för kylning då det samtidigt finns ansamlingar av petroleumprodukter på marken. I annat fall används vatten. Förutom mobil släckutrustning finns på raffinaderiet passivt brandskydd på torn, kärl och bärande strukturer som annars riskerar att rämna på kort tid om de utsätts för höga strålningsnivåer eller direkt flampåverkan. Sådan fire proofing är tillsammans med kylning med vatten eller skum viktiga för att ge tid åt tryck att gå ned och flöden att avta utan att nya läckage uppstår under tiden till följd av flampåverkan. På ett antal ställen, företrädesvis pumpar där media hanteras över sin självantändningstemperatur, finns fasta sprinklersystem/skumsystem. Fasta sprinkler system finns även för kylning av vissa behållare, exempelvis LPG. Även flamdetektorer finns utplacerade med larm till kontrollrum. På många platser finns gasdetektorer för brännbar gas som ger larm i kontrollrummet. Brandscenarierna kan indelas i några olika kategorier; Jetbränder, där det utströmmande mediet är brännbar gas eller vätska under tryck, vilka har en dragkraft som gör att jetstrålen får en given riktning och hög intensitet. Bränder över stilla vätskeytor kallas pölbränder. Vid fördröjd antändning av blandningar mellan luft och brännbar gas inträffar endera en Flash Fire alternativt inträffar en Vapour Cloud Explosion. Mer information finns i SA501 Riskhantering. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 12 av 64

Tänkbara tändkällor i processanläggningarna är hetarbeten, fordon, eldade ugnar, heta ytor och statisk elektricitet. För att förhindra utsläpp från processanläggningarna i samband med start av utrustning efter underhållsarbeten, kontrolleras att arbetet är rätt utfört och utrustning läcktestas ofta med kvävgas innan idrifttagning för att säkerställa att flänsar, svetsfogar och andra anslutningar blivit täta innan kolväten släpps på. I samband med läckagetestet säkerställs att systemet också blir inerterat med kvävgas före idrifttagandet. Vid en större brand i processområdet kan vattenpåföringen bli stor, men varaktigheten är i allmänhet kort och skumförbrukningen mindre än vid tankbränder. Å andra sidan finns här inga invallningar, annat än kring kemikalietankar. Avloppssystemet kan överbelastats lokalt i anläggningen så att brunnarna i området inte lyckas svälja den mängd vatten som används för kylning. Det kan innebära att vatten och produkt sprids över större ytor. 2.4.1 Scenariobeskrivning pölbrand Ett utsläpp av vätskeformiga kolväten kan antändas och bilda en pölbrand. Utsläppet kan bero på flänsläckage, rörbrott, hål p.g.a. korrosion etc. Pölens utbredning beror av ämnets viskositet och temperatur, ev. invallningar eller andra hinder. Processutrustningen står på hårdgjorda betongytor, men ett utsläpp kan sprida sig utanför dessa ytor och förutom brand även orsaka en miljöpåverkan. Risken att branden ska sprida sig från utsläppspunkten till annan processutrustning beror av pölens utbredning och placering. Om ett läckage i processutrusning inträffar begjuts eventuella pölar med skum för att förhindra antändning. Mindre läckage upptäcks vid rondering i anläggningen och större läckage kan även upptäckas från kontrollrummet om driftparametrarna påverkas. Skyddsavstånden från en pölbrand är som regel ganska små, återigen beroende på pölens storlek, och brandbekämpningen förhållandevis enkel. Tillflödet stoppas och pölen skumbeläggs. Endast mindre mängder vatten åtgår, då kylningen av kringliggande utrustning blir kortvarig. 2.4.2 Scenariebeskrivning jetbrand En jetbrand kan uppstå om kolväten under tryck släpps ut från anläggningen, t.ex. vid ett flänsläckage, läckande pumptätning, hål i rörledningar etc. Jet-lågans storlek beror främst av hålets storlek, vilket media som läcker ut (gas/vätska) och trycket i kärlet. Ett läckage som kan medföra en jetbrand upptäcks som regel tidigt eftersom det hörs och syns tydligt. Temperaturen i en jetflamma är mycket hög och om flamman träffar omkringliggande utrustning är risken för eskalation påtaglig. Den mest allvarliga tänkbara eskalationseffekten är BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion), som kan inträffa om flamman träffar t.ex. ett kärl med kondenserad gas och kraftig tryckuppbyggnad sker. Detta bedöms som låg sannolikhet i processen eftersom mängden kolväten i kärlen är förhållandevis liten och tryckavlastning till facklan som regel snabbt kan ske. Flammans intensitet ger upphov till höga strålningsnivåer, och stora skyddsavstånd. Flamman är som regel tydligt riktad, vilket möjliggör en insats från motsatt håll. Det är mycket olämpligt att släcka en jetflamma, om inte direkt hot finns mot omkringliggande utrustning, eftersom man då riskerar att få ett drivande gasmoln och därmed en Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 13 av 64

gasmolnsexplosion. Istället stängs tillförselventiler så att trycket sänks och utflödet stoppas. 2.4.2.1 Simulering Läcka i ICR-reaktorutlopp R- 8201/2 (LYR) Detta scenario beskriver en brand p.g.a. läckage från rörledningar innehållande gas- och vätskeformiga kolväten med inblandning av H2S under högt tryck och temperatur. Till simuleringen har följande värden ansatts: Vindhastighet 4 m/s och läckagets storlek ca 50 kg/s, drivtrycket ca 135 bar. Resultatet av beräkningarna visar att den jetflamma som uppstår vid antändning maximalt kan avge värmestrålning som uppgår till ca 300-400 kw/m2. Motsvarande temperatur inne i eller i omedelbar kontakt med flamfronten ligger i storleksordningen mellan 1 200-1 500 C. Jetflamman kommer då vara en ca 40-50 m lång eldflamma (ung. mycket stor "svetslåga"). Den yta som exponeras för värmestrålningen kommer grovt räknat vara en funktion av jetflammans längd, höjd över mark och riktning. R-8101/02 Leak Source and Leak Direction Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 14 av 64

R-8101/02 (Operating pressure of about 135 barg) Release point Viktiga parametrar i dessa sammanhang blir tidsfaktorn, åtgärder för tryckavlastning, samt passiva brandskyddsåtgärder för att reducera en eskalering av branden vid denna typ av händelse. Konsekvenserna för människor som befinner sig i jetflammans omedelbara närhet, blir att de sannolikt omkommer direkt. Den avgivna värmeeffekten är nämligen en faktor ca 80-100 gånger starkare än det som kan ge 3:e gradens brännskador på naken hud (ca 4 kw/m2). Effekten på intilliggande (brandpåverkad) processutrustning är likaså potentiellt mycket allvarlig. Vanligt stål börjar glöda vid ca 450 C, och kan förlora ca hälften av sin materialhållfasthet. Vid mycket höga temperaturer går förloppet relativt snabbt (några minuter), och den mekaniska integriteten påverkas så att utrustning eller bärande konstruktioner riskerar att kollapsa. Sannolikheten för en läcka av denna typ antas vara 1*10^-5 1*10^-6. Att antändning skall ske anses ganska troligt vid en så pass stor läcka och sätts till 0,3, för mer information se SA506 Hazopgranskning och SIL-klassning. Att en person skall finnas på plats samtidigt relativt låg sannolikhet bedöms till 0,2-0,4. För anläggning förutsätts stora förluster. Kostnader för återställning av anläggning samt produktionsbortfall antas ligga i intervallet 30-300 MSEK. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 4 (S=1, K=4). Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 15 av 64

Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som t.ex. byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Kring utrustningen finns gasdetektorer för tidig upptäckt vid gasmoln eller brand. I reaktorkretsen finns nöddumpningsventiler till fackelsystemet för att snabbt sänka tryck och därmed minska utflödet/branden, samt möjlighet att blocka in aktuella process avsnitt via fjärrstyrda kontrollventiler liksom fjärrstopp av annan utrustning. I området runt reaktorerna finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. 2.4.2.2 Simulering Vätgasläcka i utlopp på reformerugn H-8201 i vätgassanläggning (LYR) Detta scenario skall beskriva effekterna av en större vätgasläcka och efterföljande brand från utgående ledning från ugnen H-8201. P.g.a. höga temperaturer kommer vätgasen troligen antändas omedelbart. Scenariot skall beskriva sannolika skadeeffekter för termisk exponering av den omgivande processen, särskilt på PSA-enheten (A-8201). Simuleringen är gjord med ett s.k. CFD-verktyg (Computational Fluid Dynamics) vilket visar på en tredimensionell bild av flamspridning och värmepåkänning av målobjektet. H-8201 PSA unit Leak Följande parametrar har använts: Vindhastighet 4 m/s och källstyrkan på läckaget är satt till ca 5 kg/s, motsvarande ett ca 4" hål. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 16 av 64

Pipe rack H-8201 Release point PSA unit tanks Resultatet av beräkningarna visar att temperaturerna omkring närliggande processutrustning ligger på omkring ca 1 700-2 200 C. Brandbelastningen kommer vara en funktion av den tid under vilken flamman träffar målobjektet eller närliggande process- eller byggnadsdelar. Ytan som berörs av flamman beror av flammans längd, höjd över marken och dess riktning. Ovanstående temperaturer tyder på att det är risk för svåra skador på närliggande strukturer och processutrustning. Så höga temperaturer som 1 700-2 200 C innebär att det kan jämställas med en jättelik svetslåga och kan komma att smälta ned metallstrukturer i flammans omedelbara närhet om inte gasflödet stoppas. I och med det kan även en eskalering av branden uppstå om innehållet i andra kärl eller ledningar läcker ut och antänds (dominoeffekt). Strålningsvärmen ut från en vätgasbrand är något mindre än från en brand med vanliga (flerkolatomiga) kolväten. Enligt beräkningar ligger värdena för jetflamman i detta scenario i storleksordning ca 250 kw/m2, d.v.s. ca 50 gånger den värmeeffekt som krävs för att ge 3:e gradens brännskador. Människor som befinner sig i omedelbar närhet av flamman riskerar att dö av strålningsvärmen. Sannolikheten för en läcka av denna typ av storlek och riktning antas vara 1*10^-5 1*10^-6. Att antändning skall ske anses ganska troligt vid en så pass stor läcka och hög temperatur. Att en person skall finnas på plats samtidigt är det relativt låg sannolikhet för men den sätts till 0,2-0,4. För anläggning förutsätts stora förluster. Kostnader för återställning av anläggning samt produktionsbortfall antas ligga i intervallet 30-300 MSEK. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 4 (S=1, K=4). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som tex byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): I reaktorkretsen finns kontrollventiler som kan användas för att snabbt sänka tryck och därmed minska utflödet/branden, samt möjlighet att blocka in aktuella process avsnitt via kontrollventiler liksom fjärrstopp av annan utrustning. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 17 av 64

I området runt ugnen och övriga processkärl finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. 2.4.2.3 Simuleringar Pumpläckage med efterföljande brand (LYR) Inom processområdet finns ett stort antal pumpar varav många pumpar media som ligger över eller i närheten av självantändningstemperaturen för mediet. Att bestämma självantändningstemperatur för olika medier är komplicerat. För många kolvätefraktioner finns det data tillgängligt i olika datasamlingar som stammar från olika källor (t.ex. enskilda företag eller institutioner och sammanslutningar inom industrin). Det finns dock en ganska stor spridning för samma fraktion i olika databaser. Det finns även olika metoder för att testa detta i labskala. För att minska spridningen av de antagna självantändningstemperaturerna så har prov tagits på 17 olika fraktioner och sedan analyserats på SP:s laboratorie. Resultatet från testerna visar för flera av fraktionerna stora avvikelser mot annan tabelldata. I enlighet med Preemraffs tekniska standard för brandskydd (ES16) anses alla produkter över 250 C vara över självantändningstemperatur. SEK handbok 426 (Klassning av explosionsfarliga områden) används också som referens. Om ett utsläpp sker i naturlig miljö - t.ex. från en pumptätning, av ett media som antas ligga över självantändningstemperaturen så kommer inte alla utfall att bli en brand då det finns många olika faktorer som spelar in. Den vanligaste läckkällan på pumpar är axeltätningar. På dagens pumpar finns mekaniska tätningar som, även om dessa havererar totalt, inte kommer att ge några stora utsläpp av media till omgivningen. En grov uppskattning av vad en havererad axeltätning på större varma pumpar kan ge för typläckage antas vara ca 50 l/min. För att få en ytterligare bedömning har Shell Global Solutions simuleringsprogram- PIPA använts och däri programmets standardläcka för tätningsläckage (detta antar att läckarean motsvarar ett hål med diameter 9 mm). I detta har uppgifter för tre olika pumpsystem matats in, två system med varmt media och ett system med LPG. Återstodsolja P2103 Tätningsläcka på P2103 (bottenprodukt - återstodsolja från T2101 råoljeanläggningens huvuddestillationstorn). Temperaturen på mediet är ca 365 grader C och sugtrycket ca 2 bar (inkl. vätskepelare) och på trycksidan är det ca 13 bar. För att ansätta ett trovärdigt tryck mot tätningen vid läckagetillfället används följande beräkning: (P ut P in)/4 + P in, vilket ger 4,75 bar. I databasen har FO fuel oil använts som media vilket borde vara tillräckligt likt återstodsoljan. Massflödet ut blir med detta 0,87 kg/sek vilket ger motsvarande ca 50 l/min och stämmer väl med den grova uppskattningen ovan. Självantändningstemperaturen ligger på ca 380 C men antas här självantända för simulering. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 18 av 64

Konsekvensen för en människa som befinner sig i direkt närhet av läckaget och jetflamman är troligen alvarliga eller dödliga skador. Det troliga är dock att ett läckageförlopp av denna typ inte är så snabbt utan personer i närheten hinner sätta sig i säkerhet. För anläggningen kan konsekvenserna bli från måttliga till allvarliga beroende på vart jetflamman riktas och hur långvarigt utsläppet antas vara. Kostnader för återställande och produktionsbortfall antas ligga i intervallet 3-30 MSEK. Sannolikheten för denna typ av läckage antas vara i intervallet 1*10^-2 1*10^-4. Att antändning skall ske antas inträffa med faktor 0,3. Att personer skall vara närvarande och skadas antas inträffa med faktor 0,1. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 6 ( S=2, K=3). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuellt pumpsystem (utöver alla normala barriärer som tex byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Kring pumparna finns branddetektorer och gasdetektorer för tidig upptäckt vid gasmoln eller brand. På sugsidan av pumparna finns fjärrmanövrerade nödavstängningsventiler (styrs lokalt ute eller i kontrollrum) och pumparna kan även fjärrstoppas. Över pumparna finns fasta skum/vattensprinkler som kan fjärrstyras (lokalt ute eller i kontrollrum). I området runt pumpen finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat insatsplan för räddningstjänstens insatser vid brand och separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. Nedan finns ett utdrag från PIPA som visar en trolig jetflamma från denna typ av haveri. Vistarolja P2905 Tätningsläcka på P2905 (bottenprodukt vistar från T2901 visbreakeranläggningens huvuddestillationstorn). Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 19 av 64

Temperaturen på mediet är ca 340 C och sugtrycket ca 2 bar (inkl. vätskepelare) och på trycksidan är det ca 19 bar. För att ansätta ett trovärdigt tryck mot tätningen vid läckagetillfället används följande beräkning: (P ut P in)/4 + P in, vilket ger 6,25 bar. I databasen har FO fuel oil använts som media vilket borde vara tillräckligt likt återstodsoljan. Massflödet ut blir med detta 1,0 kg/sek vilket ger motsvarande ca 60 l/min och stämmer väl med den grova uppskattningen ovan. Självantändningstemperaturen ligger på ca 410 C men antas här antända för simuleringen. Konsekvensen för en människa som befinner sig i direkt närhet av läckaget och jetflamman är troligen alvarliga eller dödliga skador. Det troliga är dock att ett läckageförlopp av denna typ inte är så snabbt utan personer i närheten hinner sätta sig i säkerhet. För anläggningen kan konsekvenserna bli från måttliga till alvarliga beroende på vart jetflamman riktas och hur långvarigt utsläppet antas vara. Kostnader för återställande och produktionsbortfall antas ligga i intervallet 3-30 MSEK. Sannolikheten för denna typ av läckage antas vara i intervallet 1*10^-2 1*10^-4. Att antändning skall ske antas inträffa med faktor 0,2. Att personer skall vara närvarande och skadas antas inträffa med faktor 0,1. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 6 (S=2, K=3). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuellt pumpsystem (utöver alla normala barriärer som t.ex. byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): På pumpens tätningar finns ett läckagevarningssystem som larmar vid stora läckage. Kring pumparna finns branddetektorer för tidig upptäckt vid brand. På sugsidan av pumparna finns fjärrmanövrerade nödavstängningsventiler (styrs lokalt ute eller i kontrollrum) och pumparna kan även fjärrstoppas. Över pumparna finns fasta skum/vattensprinkler som kan fjärrstyras (lokalt ute eller i kontrollrum). I området runt pumpen finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat insatsplan för räddningstjänstens insatser vid brand och nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. Nedan finns ett utdrag från PIPA som visar en trolig jetflamma från denna typ av haveri. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 20 av 64

LPG P2510 Tätningsläcka på P2510 (matning av LPG till gas återvinningsanläggningen). Temperaturen på mediet är ca 30 C och sugtrycket ca 9 bar (inkl. vätskepelare) och på trycksidan är det ca 30 bar. För att ansätta ett trovärdigt tryck mot tätningen vid läckagetillfället används följande beräkning: (P ut P in)/4 + P in, vilket ger 14,25 bar. I databasen har LPG (50% C3 och 50% C4) använts som media vilket stämmer tillräckligt bra överens med aktuellt media. Massflödet ut blir med detta 1,4 kg/sek. Utsläppet antas för simuleringen antända direkt och skapa en jet flamma. Konsekvensen för en människa som befinner sig i direkt närhet av läckaget och jetflamman är troligen alvarliga eller dödliga skador. Det troliga är dock att ett läckageförlopp av denna typ inte är så snabbt utan personer i närheten hinner sätta sig i säkerhet. För anläggningen kan konsekvenserna bli från måttliga till alvarliga beroende på vart jetflamman riktas och hur långvarigt utsläppet antas vara. Kostnader för återställande och produktionsbortfall antas ligga i intervallet 3-30 MSEK. Sannolikheten för denna typ av läckage antas vara i intervallet 1*10^-2 1*10^-4. Att antändning skall ske antas inträffa med faktor 0,2. Att personer skall vara närvarande och skadas antas inträffa med faktor 0,1. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 6 (S=2, K=3). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuellt pumpsystem (utöver alla normala barriärer som tex byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): På pumpen finns dubbla tätningar med avledning till fackelsystem i mellanutrymme samt läckagevarningssystem som larmar vid läckage. Kring pumparna finns gasdetektorer för tidig upptäckt vid brand. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 21 av 64

På sugsidan av pumparna finns fjärrmanövrerad nödavstängningsventil (styrs lokalt ute eller i kontrollrum) och pumpen kan även fjärrstoppas. Över kringliggande LPG behållare finns fasta sprinklersystem som kan fjärrstyras (lokalt ute eller i kontrollrum). I området runt pumpen finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat insatsplan för räddningstjänstens insatser vid brand och nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. 2.4.3 Scenariobeskrivning fördröjd antändning (gasmolnsexplosion/flash fire) Ett utsläpp av lätta eller varma kolväten kan leda till att ett brännbart gasmoln bildas. Om inte utsläppet antänds momentant när det inträffar kan detta gasmoln driva iväg för att sedan antändas. Beroende på den brännbara gasens molekylvikt och temperatur vid utsläppstillfället sprids gasmolnet som en tung, neutral eller lätt gas. Tunga gasmoln erhålls vid utsläpp av kalla brännbara gaser och/eller gaser med högre molekylvikt än luft. För lätta gasmoln är förhållandena de omvända. Utspädningen med luft minskar skillnaden i densitet i takt med att gasmolnet förtunnas. Tillslut beter sig alla gasmoln som neutrala gaser när utblandningen med luft blir tillräckligt stor. Tunga gasmoln stannar nere längs marken och kan till och med rinna mot lågpunkter och mot vindriktningen vid låga vindhastigheter. Lätta gasmoln stiger uppåt så länge gasen är varm eller koncentrationen av det lätta brännbara ämnet är högt. För att gasmoln av lätta gaser ska sprida sig i en stor volym på marknivå krävs en stark initial jetstråle alternativt väggar och tak som hindrar gasen från att stiga uppåt i atmosfären. Vid antändning av den brännbara delen av ett gasmoln inträffar en Flash Fire eller en gasmolnsexplosion. Skillnaden mellan dessa fenomen är att vid en gasmolnsexplosion erhålls en accelererande flamfrontshastighet och tryckuppbyggnad. I en Flash Fire brinner gasmolnet av utan tryckuppbyggnadseffekter. För att en gasmolnsexplosion ska inträffa måste det finnas strukturer eller inneslutningar (confinement och/eller congestion). Endast de delar av gasmolnet där struktur eller inneslutningar finns bidrar till tryckuppbyggnaden. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 22 av 64

Gasmolnets koncentration, storlek och det brännbara ämnets laminära flamfrontshastighet påverkar även explosionsförloppets hastighet och därmed även en eventuell tryckuppbyggnad. Vid gasmolnsexplosioner kan processutrustning, byggnader etc. i närheten skadas. Människan tål höga tryck från explosioner i sig, men kan skadas främst genom splitterspridning, fall eller genom att befinna sig i kollapsade/förstörda byggnader. 2.4.3.1 Scenario 1, LPG-Utsläpp från behållare V-2505 (LYR) Detta scenario beskriver utsläpp med efterföljande gasmolnsexplosion ifrån en LPGbehållare. V-2505 är placerad i raffinaderiets gasåtervinningsanläggning och innehåller sammanlagd mängd på 16 ton vätskeformig LPG. Normalt drifttryck är ca 11 bar, och drifttemperatur 40 C. I raffinaderiet finns ett gammalt kontrollrum benämnt CCH-1, en gammal operatörsbyggnad samt ett ställverk kallat SS4som kan påverkas vid en eventuell större gasmolns-explosion, alla obemannade. Avstånd från explosionscentrum framgår av tabell nedan. I simuleringen antages att ett läckage uppstår ifrån ett hål (håldiameter ca 100 mm) som medför att ca 20 kg/s propan strömmar ut kontinuerligt. Vindhastighet är satt till 4 m/s (10 m över markytan). Neutral atmosfärisk stabilitet är antagen (Pascal D). Läckaget antas uppstå med riktning åt öster. Gasmolnet växer efter en tid och antas finna en tändkälla (fördröjd antändning sker). Storleksordningen på ett gasmoln vid ett läckage kan simuleras eller så kan man använda beräkningar och samlade erfarenhetsvärden från processindustri för olika läckageintervall (i detta fall 10-30 kg/s) som visar beräknad volym av gasmolnet vid en viss given källstyrka och gastyp. För vår behållare antas det för intervallet 10-30 kg/s uppstå ett gasmoln på upp till ca 35 000 m3. Då osäkerheterna är många i denna typ av scenarier så har beräkningar för resulterande trycklaster gjorts för två olika stökiometriska gasblandningar, 5 000 m3 och 10 000 m3. Vidare har tre olika antändningspunkter antagits och detta ger mycket olika utfall på trycknivåerna. Utifrån detta har den mest troliga trycklasten använts för att simulera den trycklast som tre närliggande byggnader kan utsättas för. Byggnad Designlast (bar) Avstånd (m) Anslag tryckvåg (mbar) sidoyta) / frontyta / bakyta Gamla kontrollrummet (CCH-1) Ställverk SS4 Gamla operatörsbyggnaden Area 2 Lägre än 0,10 Lägre än 0,10 5.000 m3 gasmoln 10.000 m3 gasmoln 101 180 / 310 / 160 230 / 380 / 200 130 130 / 230 / 120 180 / 300 / 160 0,30 150 100 / 170 / 90 120 / 190 / 110 Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 23 av 64

Utfallet för gamla kontrollrummet CCH-1 kommer troligen att innebära kraftiga skador. Om personer befinner sig däri kommer de sannolikt att drabbas av alvarlig skada. Samma sak gäller för ställverket SS4. För areakuren kommer byggnaden troligen att klara lasten. Oskyddad personal som befinner sig närmast explosionscentrum riskerar att omkomma eller skadas allvarligt p.g.a. bränn- eller slagskador. Fönsterrutor riskerar att krossas på byggnader några hundra meter från explosionscentrum. För mer information se QRA LYR 2015. Processutrustning i omedelbar närhet till antändningskällan bedöms kunna få allvarliga skador av tryckvågen. Detta kan i sin tur leda till nya utsläpp och bränder och/eller explosioner. Sannolikheten för ovanstående läckage antas vara 1*10^-4 1*10^-6. Att det sedan skall ske en fördröjd antändning uppskattas till en faktor av 0,2. Att spridningen av molnet skall ske till en yta som är relativt förträngd uppskattas till faktor 0,5. Sannolikheten att det skall finnas personer i närområde och/eller i byggnaderna ovan uppskattas till faktor 0,2-0,4. Konsekvensen för människor bedöms ovan och för anläggningen uppskattas kostnaderna för återuppbyggnad och produktionsbortfall till intervallet 30-300 MSEK. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 4 (S1, K=4). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som tex byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Kring processkärlet finns gas detektorer för tidig upptäckt vid utsläpp. På ledningar till och från aktuellt processkärl finns fjärrmanövrerade kontrollventiler / nödavstängningsventiler som kan användas för att isolera läckan. På kärlet finns även kontrollventiler / nöddumpningsventiler som kan nyttjas till att tryckavlasta kärlet till fackelsystemet och därigenom minska utsläppets storlek. På kärlet (samt på närliggande LPG kärl) finns fasta sprinklersystem som kan startas via lokala pådrag eller via kontrollrum. I området runt kärlet finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 24 av 64

Bilden ovan visar tryckvågsberäkning, enligt Multi Energy metoden, för Scenario 1, LPG-Utsläpp från behållare V-2505 (LYR). Source strength (genomsnittligt tryck i gasmolnet) är satt till 0,5 bar. Energin som deltar i tryckvågen är ekvivalent med en stökiometrisk gasvolym på 5 000 m3. Inom grön zon kommer sannolikt strukturskador uppstå på kringliggande utrustning och byggnader (ca 50-100 m). Svåra brännskador för personal som kan leda till dödlig utgång är sannolik inom grön zon. Bilden ovan visar tryckvågsberäkning enligt Multi Energy metoden, för Scenario 1, LPG- Utsläpp från behållare V-2505 (LYR). Source strength (genomsnittligt tryck i gasmolnet) är satt till 0,5 bar. Energin som deltar i tryckvågen är ekvivalent med en stökiometrisk gasvolym på 10 000 m3. Inom grön zon kommer sannolikt strukturskador uppstå på kringliggande utrustning och byggnader (ca 75-100 m). Svåra brännskador för personal som kan leda till dödlig utgång är sannolik inom grön zon. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 25 av 64

2.4.3.2 Scenario 2 Utsläpp av överhettade kolväten vid högt tryck V- 2852 (LYR) Ett större utsläpp av överhettade kolväten från separatorer S-2402 och V-2852 har studerats. Liknande förlopp erhålles vid läckage från andra reaktorer eller rörsystem innehållande överhettade kolväten vid höga tryck. Beroende på molvikt, vätske- eller gasfas och innehåll av t.ex. vätgas blir förloppen lite olika. I fallet med V-2852 antas ett utsläpp ske i separatorn. Den initiala läckagestorleken är satt till 100 kg/s och vindriktningen är satt till 3 m/s (neutrala atmosfäriska förhållanden). Gasblandningen består av olika kolväten med C5-C8 sammansättning (molvikt ca 100 g/mol) och fluidets temperatur till omkring 140 C. Syftet med detta scenario är att uppskatta explosionslasten på gamla kontrollrummet, samt ställverken SS-13 och SS-15. Bilden ovan visar utsläpp av gas/aerosol av överhettade kolväten från V-2852. Mediet inuti V-2852 är överhettat, alltså har en temperatur i processen som överstiger kokpunkten vid atomsfärstryck. Ångtryckskurvan indikerar att fluidet befinner sig helt i gasfas, men i realiteten beräknas ca 60% av den utsläppta vätskan befinna sig i gasfas, resten i form av aerosoler (små vätskedroppar blandade med luft). Gasen kommer vara tyngre än luft och därmed "flyta" längs med marken efter ett läckage till dess det når en tändkälla. Större delen av raffinaderiets markyta kan komma att beröras av utsläpp av brännbar gas vid ett så pass stort gas/vätskeläckage från V-2852, vilket även betyder att vindriktningen kommer att ha betydelse för utfallet vid ett ev. läckage (och därmed konsekvenserna). En viss mindre andel av gasen ifrån separatorn kan innehålla H2S (Svavelväte) som är en mycket giftig gas (dödlig i koncentrationer på omkring 600-700 ppm). I bedömningen för Scenario 2 är det antändnings- och explosionsrisken som anses vara den mest betydande i sammanhanget varför redovisningen uppehåller sig vid denna. Som tidigare nämnts finns även beräkningar och samlade erfarenhetsvärden från processindustri för olika läckageintervall (i detta fall > 30 kg/s) som visar beräknad volym av gasmolnet vid en viss given källstyrka och gastyp. För V-2852 antas det för fallet med en källstyrka på mer än 30 kg/s uppstå ett gasmoln som erfarenhetsmässigt kan uppgå till ca 60 000 m3. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 26 av 64

Efter användning av beräkningsverktyget TRACE har ett resulterande moln beräknats (alltså den andel av gasmolnet som är i gasfas och antänds). Simuleringen visar att denna relativa andel uppgår maximalt till ca 40 000 m3. Den andel med stökiometriskt blandad gas som deltar effektivt i explosionsarbetet beräknas till ca 25%. Som tidigare beskrivits deltar inte all media i explosionen; en del av energiarbetet omvandlas till värmeenergi, en del av energin i gasmolnet övergår i tryckvågsenergi (rörelse energi, flamfront). En tryckvåg skall sedan simuleras för att visa hur den propagerar ut mot gamla kontrollrumsbyggnaden CCH-1, gamla operatörsbyggnaden area 2 samt byggnad SS-13, SS-15 och SS-4. Gasmoln med den stökiometriska blandningen som deltar i explosionsarbetet ligger alltså inom intervallet 5 000 10 000 m3 gas. Även här har en "Multi-Energy"-modell använts för beräkning av explosionstrycket. Avstånden framgår av nedanstående tabell. Byggnad Designlast (bar) Avstånd (m) Anslag tryckvåg sidoyta (mbar) / frontyta (mbar) / baksida (mbar) Gamla kontrollrum (CCH-1) Ställverk SS-4 Gamla operatörsbyggnaden Area 2 5 000 m3 10 000 m3 Lägre än 0,10 285 50 / 90 / 50 70 / 110 / 60 Lägre än 0,10 275 50 / 90 / 50 70 / 120 / 60 0,30 260 60 / 100 / 50 70 / 120 / 70 Ställverk SS-15 0,1 225 70 / 110 / 60 90 / 150 / 80 Ställverk SS-13 Lägre än 0,10 260 60 / 100 / 50 70 / 120 / 70 Nedanstående tabell beskriver förväntat (mest sannolikt) explosionstryck inne i området i vilket explosionen äger rum (Scenario 2). Notera att explosionslasten är beroende av storleken på utrustningen Egendom Tryck (bar) Max tryck påverkande utrustning och strukturer 0.5-1.5 Max last på utrustning med diameter mindre än 12" 0.1-0.4 Beräkningarna visar att tryckpulserna för fronttryck/sidotryck ligger i storleksordningen 50-150 mbar för båda storlekarna av gasmolnen. För flera av byggnaderna är detta över designtryck och skador på byggnaderna kommer att uppstå i varierande grad. Total förstörelse kan inte antas men om personer befinner sig i någon av dessa byggnader kan de förutsättas få skador av olika allvarlighetsgrad. Processutrustning i omedelbar närhet till antändningskällan bedöms kunna få allvarliga skador av tryckvågen vid en eventuell tändning. Tryckvågen vid antändningskällan beräknas i utgångspunkten vara ca 0,5 bar, och tryckvågen som påverkar omkringliggande strukturer kan ha en storlek på allt mellan 0,5-1,5 bar. Oskyddad personal som befinner sig närmast explosionscentrum riskerar att omkomma eller skadas allvarligt p.g.a. bränn- eller slagskador. Fönsterrutor riskerar att krossas på Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 27 av 64

byggnader några hundra meter från explosionscentrum (hållfasthetsgräns för en tryckpuls för vanligt icke förstärkt fönsterglas ligger på ca 10-50 mbar). Sannolikheten för ett utsläpp av denna storlek antas vara i intervallet 1*10^-4 1*10^-6. Att utsläppet skall få fortgå och bilda ett stort gasmoln som antänds med fördröjd antändning i en förtätad processanläggningsdel antas ske med en faktor på 0,3. Att personal skall finnas i aktuellt processområde och kunna skadas utomhus av tryckvåg eller kringflygande material antas ske med en faktor på 0,5. För anläggningen uppskattas kostnaderna för återuppbyggnad och produktionsbortfall bli i intervallet 30-300 MSEK. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 4 (S=1, K=4). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som t.ex. byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): I området kring processkärlet finns gas detektorer för tidig upptäckt vid utsläpp. I reaktorkretsen finns nöddumpningsventiler som kan nyttjas till att tryckavlasta kärlet till fackelsystemet och därigenom minska utsläppets storlek. Via kontrollventiler kan man isolera läckaget samt att man även kan fjärrstoppa roterande utrustning (pumpar och kompressorer) I området runt kärlet finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. 2.4.3.3 Scenario 3 Gasmolnsexplosion i LPG behållare D-1605 (LYR) Detta scenario beskriver en gasmolnsexplosion från en LPG-behållare D-1605. Vindhastigheten är satt till 4 m/s, läckaget ut från behållaren till 20 kg/s (konstant flöde, 100 % propan) och själva läckagepunkten är belägen ca 10 m över markytan och riktad ned mot markytan. Neutral atmosfärisk omblandning har använts. Syftet med scenariot är att uppskatta explosionslasten mot den gamla operatörsbyggnaden Area 2 beläget norr om gamla kontrollrum CCH-1 samt explosionslasten gentemot ställverksbyggnaderna SS-4, SS-13 och SS-15. Detta scenario liknar Scenario 1 när det gäller gasmolnets storlek, utbredning och proportionell andel gas som deltar i explosionsarbetet. I analogi med beskrivningar redovisade för Scenario 1 och 2 tidigare, kan den stökiometriska gasblandningen väljas till att ligga i ett intervallet mellan 5 000 och 10 000 m3 gas (stökiometrisk andel 25% av total mängd gas). Även här har en "Multi-Energi"-modell använts för beräkning av explosionstrycket, som avtar med tilltagande avstånd från tändkällan. Avstånden till respektive byggnad framgår av nedanstående tabell. Byggnad Gamla kontrollrum (CCH-1) Designlast (bar) Avstånd (m) Anslag tryckvåg sidoyta (mbar) / frontyta (mbar) / baksida 5,000 m3 10,000 m3 Lägre än 0,10 400 30 / 60 / 30 40 / 70 / 40 Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 28 av 64

Ställverk SS-4 Lägre än 0,10 410 30 / 60 / 30 40 / 70 / 40 Gamla operatörsbyggnaden Area 2 0,30 415 30 / 60 / 30 40 / 70 / 40 Ställverk SS-15 0,10 85 210 / 350 / 190 270 / 460 / 240 Ställverk SS-13 Lägre än 0,10 80 230 / 380 / 200 290 / 490 / 260 Tabellen nedan visar förväntat (mest sannolikt) explosionstryck inne i området i vilket explosionen äger rum (Scenario 5). Notera att explosionslasten är beroende av storleken på utrustningen Egendom Tryck (bar) Max tryck påverkande utrustning och strukturer 0.5-1.5 Max last på utrustning med diameter mindre än 12" 0.2-0.5 Beräkningarna visar att tryckpulserna för fronttryck/sidotryck ligger i storleksordningen 30-70 mbar g för gamla kontrollrummet CCH-1 och SS-4 (och gamla operatörsbyggnaden Area 2). Byggnaderna antas klara denna last utan större skador och personal däri antas inte påverkas. Ställverken SS-13 och SS-15 har ett sido/ fronttryck på ca 210/490 mbar och skador på dessa byggnader antas bli stora. Personal som befinner sig i någon av dessa kommer sannolikt att få alvarliga skador alternativt att dödsfall inträffar. Närliggande processutrustning kommer enligt beräkningarna att utsättas för explosionslaster i storleksordningen mellan 0,5-1,5 bar (ledningar > 12" 0,2-0,5 bar) vilket betyder att svåra skador kommer uppstå på den närmaste processutrustningen. Bilden ovan visar tryckvågsberäkning för Scenario 3. Energin som deltar i explosionsarbetet är ekvivalent med en stökiometrisk gasvolym på 5 000 m3. Inom grön zon kommer sannolikt strukturskador uppstå på kringliggande utrustning och byggnader (ca 50-100 m). Svåra skador för personal som kan leda till dödlig utgång är sannolik inom grön zon. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 29 av 64

Bilden ovan visar tryckvågsberäkning för Scenario 3. Energin som deltar explosionsarbetet är ekvivalent med en stökiometrisk gasvolym på 10 000 m3. Inom grön zon kommer sannolikt strukturskador uppstå på kringliggande utrustning och byggnader (ca 75 100 m). Svåra skador för personal som kan leda till dödlig utgång är sannolik inom grön zon. Sannolikheten för ovanstående läckage antas vara 1*10^-4 1*10^-6. Att det sedan skall ske en fördröjd antändning uppskattas till en faktor av 0,5. Att spridningen av molnet skall ske till en yta som är relativt förträngd uppskattas till faktor 0,3. Sannolikheten att det skall finnas personer i närområde och/eller i byggnaderna SS13/SS15 uppskattas till faktor 0,3 Konsekvensen för människor bedöms ovan och för anläggningen uppskattas kostnaderna för återuppbyggnad och produktionsbortfall till intervallet 30-300 MSEK. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 4 (S=1, K=4). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som tex byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Kring processkärlet finns gasdetektorer för tidig upptäckt vid utsläpp. På ledningar till och från aktuellt processkärl finns fjärrmanövrerade kontrollventiler / nödavstängningsventiler som kan användas för att isolera läckan. På kärlet finns även kontrollventiler / nöddumpningsventiler som kan nyttjas till att tryckavlasta kärlet till fackelsystemet och därigenom minska utsläppets storlek. På kärlet (samt på närliggande LPG kärl) finns fasta sprinklersystem som kan startas via lokala pådrag eller via kontrollrum. I området runt kärlet finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 30 av 64

2.4.3.4 Scenario 4 Explosion i kompressorbyggnad för C-8140 A/B/C (LYR) Detta scenario beskriver en vätgasläcka inne i ett kompressorhus där källan utgörs av någon av kompressorerna C-8140 A/B/C. Ett värsta fall har valts, som i detta fall betyder ett ledningsbrott med källstyrka 2,5 kg/s vätgas(motsvarar max kapacitet på en kompressor). Syftet är att uppskatta explosionslasten på gamla operatörsbyggnaden area 2, gamla kontrollrummet samt ställverken SS-4, SS-13 och SS-15. I tidigare scenarios (nr. 1, 2 och 3) har en utförlig förklaring till principerna för val av storlek på gasvolymer givits som avspeglar storleken på källstyrkan. Den totala volymen som finns inuti kompressorbyggnaden är ca 15 000 m3. Kompressorhuset för vätgaskompressorer är mycket väl ventilerat genom stora öppningar i byggnadens nedre och övre delar. Antas att 90 % av gasen hinner ventileras bort p.g.a. gasens låga densitet och att återstoden av gasen deltar i själva explosionsarbetet, alltså att den ekvivalenta stökiometriska andelen gas uppgår till ca 500-1 000 m3. Explosionslasten beräknad med samma metod (Multi-Energi modell) som scenario 1, 2 och 3. Resultaten från beräkningarna visar att trycket mot frontväggarna på ställverken SS-13 och SS-15 ligger i storleksordningen 100-150 mbar vilket ligger en bit över designtrycken för dessa byggnader. Det kommer sannolikt att innebära vissa skador på byggnaderna och man kan inte utesluta att personer i byggnaderna kan komma att skadas. För de övriga tre byggnaderna ligger trycken relativt lågt och några större skador på dessa kan inte förutsättas (och ej heller på personer som vistas i dessa), se nedanstående tabell. Byggnad Gamla kontrollrum (CCH-1) Ställverk SS-4 Gamla operatörsbyggnaden Area 2 Designlast (bar) Avstånd (m) Anslag tryckvåg sidoyta (mbar) / frontyta (mbar) / baksida 500 m3 1 000 m3 Lägre än 0,10 360 20 / 30 / 20 20 / 40 / 20 Lägre än 0,10 360 20 / 30 / 20 20 / 40 / 20 0,30 360 20 / 30 / 20 20 / 40 / 20 Ställverk SS-15 0,10 100 70 / 120 / 60 90 / 150 / 80 Ställverk SS-13 Lägre än 0,10 125 50 / 90 / 50 70 / 120 / 60 Tabellen nedan visar explosionstryck på insidan av Kompressorbyggnaden (Scenario 4). Notera att explosionslasten är beroende av storleken på utrustningen Egendom Tryck (bar) Max tryck påverkande utrustning och strukturer 0.5-1.5 Max last på utrustning med diameter mindre än 12" 0.1-0.4 Processutrustning och byggnadsdelar nära explosionscentrum (inne i kompressorbyggnaden) kan utsättas för lokalt höga laster. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 31 av 64

Bilden ovan visar en vätgasexplosion vid tidpunkten för tryckmax. I verkligheten är vätgasflammor blåaktiga, orange färg för att förtydliga bilden för läsaren Sannolikheten för ovanstående läckage antas vara 1*10^-3 1*10^-4. Att det sedan skall ske en fördröjd antändning uppskattas till en faktor av 0,5 (vätgas har ett brett antändningsområde och kräver en låg antändningsenergi). Det finns även tillfällen då ett större vätgasutsläpp självantänder. Sannolikheten att det skall finnas personer i närområde och/eller i byggnaderna SS13/SS15 uppskattas till faktor 0,3 Konsekvensen för människor bedöms ovan och för anläggningen uppskattas kostnaderna för återuppbyggnad och produktionsbortfall till intervallet 30-300 MSEK. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 4 (S=1, K=4). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som t.ex. byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Kring processkärlet finns gas detektorer för tidig upptäckt vid utsläpp. På ledningar till och från aktuellt processavsnitt finns fjärrmanövrerade kontrollventiler / nödavstängningsventiler som kan användas för att isolera läckan. Kompressorerna kan även fjärrstoppas för att minska utsläppets storlek. I området runt kompressorerna finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. 2.4.3.5 Scenario 5 Korrosionshaveri i stripper T- 8120 i ICR:s fraktioneringsdel (LYR) Detta scenario visar ett gasutsläpp från den nya produktstrippern (T-8120) bestående av lätta kolväten blandad med H2S-gas. Svavelväteinnehållet är ca 9 volymprocent. Läckaget simulerades vara orienterat mot LYR Väst, med en 45 graders vindriktning mot gasplymen. Läckagets källstyrka låg på ca 29 kg/s. Syftet med simuleringen är att Uppskatta den area inom vilken farliga koncentrationer av H2S finns Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 32 av 64

Uppskatta explosionslasten på omgivande utrustning, det gamla operatörsbyggnaden area 2, det gamla kontrollrummet samt ställverken SS-4, SS- 15 och SS-13. Tryckvågsberäkning I analogi med tidigare beskrivningar om mängd gas som följer av källstyrkans storlek, den andel gas som deltar i explosionsarbetet samt volymen på den ekvivalenta stökiometriska gasblandingen, blir förutsättningarna följande: Brännbar volym gas ca 25 000 m3. Motsvarande stökiometrisk ekvivalent gasvolym är ca 12 000 m3. Ekvivalent stökiometrisk gasblandning beräknas ligga i intervallet 5 000-10 000 m3. En s.k. Multi-Energi modell har använts, vilket skall beskriva en tryckvågsutbredning utifrån en given trycknivå som propagerar ut mot målbyggnaderna. Tryckvågen avtar proportionellt med tilltagande avstånd. Tabellen nedan beskriver explosionslast för scenario 5. Byggnad Gamla kontrollrum (CCH-1) Ställverk SS-4 Gamla operatörsbyggnaden Area 2 Designlast (bar) Lägre än 0,10 Lägre än 0,10 Avstånd (m) Anslag tryckvåg sidoyta (mbar) / frontyta (mbar) / baksida 5.000 m3 10.000 m3 325 40 / 70 / 40 60 / 100 / 50 325 40 / 70 / 40 60 / 100 / 50 0,30 325 40 / 70 / 40 60 / 100 / 50 Ställverk SS-15 0,10 150 110 / 180 / 100 140 / 240 / 130 Ställverk SS-13 Lägre än 0,10 165 100 / 160 / 90 120 /210 / 110 Tabellen nedan beskriver förväntat (mest sannolikt) explosionstryck inne i området i vilket explosionen äger rum (Scenario 5). Notera att explosionslasten är beroende av storleken på utrustningen. Egendom Tryck (bar) Max tryck påverkande utrustning och strukturer 0.5 1.5 Max last på utrustning med diameter mindre än 12" 0.2 0.5 Beräkningarna visar att det resulterande trycket mot ställverken SS-13 och SS-15 uppgår till storleksordningen 100-240 mbar. Detta är betydligt över designtrycket så skador på byggnaden förutsätts. För personer som befinner sig i dessa byggnader kan skador av olika grad förutsättas. För gamla kontrollrummet CCH-1 och SS4 ligger trycken i området kring designtrycket och mindre skador kan inte uteslutas. Personer i byggnaderna förväntas klara sig med små skador. För gamla operatörsbyggnaden area 2 ligger trycket väl under designtrycket och inga betydande skador förväntas. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 33 av 64

Personer som befinner sig utomhus inom området med höga explosionstryck förväntas få allvarliga eller dödliga skador av brännskador eller tryckskador (oftast är utfallet att man kastas omkull eller träffas av kringflygande material). Även anläggningsdelar inom de områden som utsätts för höga tryck kommer att skadas. Gasutsläpp av H2S: Enligt beräkningarna sker spridning av en dödlig koncentration av svavelväte upp till ca 150 meters radie från utsläppsstället. Ytan med dödliga halter svavelväte kan under ogynnsamma vindförhållanden bli relativt stor, eftersom gasen är tyngre än luft och att högre halter kan ansamlas lokalt p.g.a. fysiska hinder och det förhållandet att tornet är centralt lokaliserad inne Scenario i processanläggningen. 10, (10 meter över markytan) Bilden ovan visar 2D bild av ett gasläckage på 10 meters höjd ovan marknivån. Blå ytor anges gränserna för 100 ppm H2S-koncentration (1 000 ppm gas). Röda ytor anger gränserna för koncentrationer över 1 000 ppm H2S (10 000 ppm gas). Sannolikheten för ovanstående läckage antas vara i området 1*10^-4 1*10^-6. Att det sedan skall ske en fördröjd antändning med gasmolnsexplosion som följd uppskattas till en faktor av 0,2 (stort utsläpp och relativt mycket process utrustning i närområdet vilket ger att, om en antändning sker, så är det troligare att det sker i ett tidigare skede). Samma läckageantagande gäller även sett utifrån H2S-utsläppet. Om utsläppet antänds så förändras riskbilden vad gäller H2S och sannolikheten att det sker en antändning inom relativt kort tid sätts till 0,3. Det ger att sannolikheten för att gasmolnet skall spridas är faktor 0,7. Sannolikheten att det skall finnas personer i närområde och/eller i byggnaderna SS13/SS15 uppskattas till faktor 0,3. Konsekvensen för människor bedöms ovan och för anläggningen uppskattas kostnaderna för återuppbyggnad och produktionsbortfall till intervallet 30-300 MSEK. Om man sätter in ovanstående antagande i Preems riskmatris så kommer riskvärdet att bli 4 (S=1, K=4). Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 34 av 64

Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som t.ex. byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Kring processkärlet finns gasdetektorer för tidig upptäckt vid utsläpp. På ledningar till och från aktuellt processkärl finns fjärrmanövrerade kontrollventiler/nödavstängningsventiler som kan användas för att isolera läckan. På kärlet finns även kontrollventiler som kan nyttjas till att tryckavlasta kärlet och därigenom minska utsläppets storlek. I området runt kärlet finns fasta vattenkanoner som kan nyttjas för att kyla och släcka med kort insatstid. Orsaker 2.4.3.6 Sammanfattning brand och/eller explosion i processområdet Pölbrand Antändning av stilla vätskeytor av brandfarliga ämnen, t ex pga. haveri på roterande utrustning, korrosion/erosion, Även mänskliga felhandlingar, t.ex. vid dränering av utrustning, i samband med underhåll etc. Jetbrand: Utflöde av brandfarlig gas eller vätska under tryck som blandas med luft och antänds och bildar en stabil och intensiv flamma. Gasmolnsexplosion/flash fire: Fördröjd antändning av stort gasmoln, typiskt orsakat av stort okontrollerat utflöde av gas eller sådan vätska som ger kraftig förångning eller spraybildning vid utsläpp. Typiska tändkällor: statisk elektricitet, fordon, hetarbeten, heta ytor, eldade ugnar. Förebyggande och begränsande åtgärder Personal ronderar processanläggningarna flera gånger per skift. Utflödet stoppas eller begränsas genom stopp av pumpar, avstängning och trycksänkning genom manövrering av ventiler från kontrollrum eller manuellt. Alternativt nödstoppas ( ESD ) anläggningen, varvid reglerventiler går till förutbestämda lägen ( fail safe ) då instrumentluften släpps ut. Normalt innebär detta att trycket sänks genom att gas avlastas till facklan. Reaktorer kyls maximalt och vätska blockeras in i kärl och torn. Eventuella hetarbeten stoppas, fordonstrafik stoppas. Om antändning sker bekämpas sekundära bränder. För viss känslig utrustning finns fasta sprinklersystem som kan aktiveras lokalt eller via kontrollrummet. Runt processanläggningarna finns fasta vatten/skumkanoner för kylning och skumläggning. Brandvatten och/eller skum kan även kopplas upp manuellt för att via slangar eller monitorer kyla och bekämpa bränder. Detta sköts initialt av raffinaderiets räddningstjänstpersonal tillsammans med utbildad skiftpersonal från driftavdelningen. I områden med troliga läckageställen för stora mängder brandfarlig gas finns gasdetektorer med larm till kontrollrummet. Konsekvenser Vid snabbt förlopp kan personal i omedelbar närhet få allvarliga brännskador. Personal i insatsstyrka (egen eller kommunal räddningstjänst) kan bli skadade. Skada på utrustning kan begränsas vid tidig upptäckt och framgångsrik insats. Spridning till angränsande utrustning om flammor eller hög värmestrålning träffar dessa under längre tid, och vattenpåföringen är otillräcklig. Flash fire ger svåra brännskador på personer inuti gasmolnet, men små materiella skador. Vid en gasmolnsexplosion är sekundära läckage troliga. Projektiler och tryckvåg kan skada personer, utrustning och byggnader. Rökutveckling. Avloppssystem kan överbelastas av släckvattnet. 2.5 Läckage av LPG och potentiella eskalationsscenarion 2.5.1 Scenariebeskrivning, utsläpp från LPG-sfär på raffinaderiet På Preemraff finns nio gassfärer med maxvolym 700 m3 till 2 000 m3. I dess förvaras propan eller butan av olika kvalitet. (6 GOR, varav 2 Arendal, samt 3 LYR.) Ett gasutsläpp från en sfär kan leda till ett omfattande gasmoln som driver iväg och därmed ge upphov till en gasmolnsexplosion eller gasmolnsbrand (flash fire) på ett stort avstånd. Riskavståndet vid fördröjd antändning blir i extremfallet många hundratals meter och detta Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 35 av 64

kan medföra skador på människor direkt utanför Preemraffs inhägnade område och i extremfallet på grannfastigheter eller grannverksamheter. Sannolikheten för ett mycket omfattande läckage med denna typ av konsekvenser uppskattas till intervallet 1*10^-5 1*10^-7. Mer sannolikt uppstår mer begränsade läckage och mer sannolikt hittar stora gasmoln en tändkälla någonstans under sin utbredning. Då LPG-sfärerna är placerade i ett relativt öppet område med mycket liten inneslutning (confinement) och med få turbulensskapande objekt i närheten (congestion) brinner ett gasmoln av som en Flash Fire i sfärernas omgivning. Detta påverkar sannolikt inte sfärerna eller läckaget. Om läckaget fortfarande pågår vid antändningen kommer dock branden att fortsätta som en jetbrand vid utsläppspunkten och i vissa fall även som en blandning mellan pölbrand och kontinuerlig flash-fire, om en pöl av LPG har bildats vid läckagepunkten. Sådana jet- och poolbränder riskerar att påverka manteln, ben och anslutningar till LPG-sfärerna. Det extrema eskalationsscenariot som finns kopplat till denna typ av situation kallas för BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion). Fenomenet består i att ett tryckkärl för kondenserade brandfarliga gaser utsätts för strålnings- eller flampåverkan som får kärlet att värmas upp och därmed trycket i kärlet att öka. De delar av kärlets mantel som finns ovanför vätskeytan i kärlet kyls inte så effektivt av det media som finns på insidan, vilket kan få manteln att värmas till den temperatur där materialet börjar förlorar hållfasthet. Vanligtvis krävs manteltemperaturer på 500-700 C innan denna försvagning leder till att kärlet rämnar. När kärlet rämnar släpps det överhettade innehållet ut och bildar ett brinnande eldklot, s.k. BLEVE. Även explosionstryckeffekter kan uppstå vid BLEVE men tryckeffekterna har som regel betydligt kortare effektområde än den extrema värmestrålningen. Effektområdet blir stort och ytterligare eskalation är att vänta vid denna typ av händelse. BLEVE för en LPG-sfär tillhör på Preemraff kategorin Worst Case för hela verksamheten. En BLEVE har alltså inte ett plötsligt förlopp utan är i sig en eskalationseffekt av annan brand. Händelseförloppet kan också hindras genom att kyla det brandutsatta kärlets mantel med vatten och genom att tryckavlasta kärlet via kontrollventiler. Tid finns även som regel att utrymma närområdet och eventuellt även att försöka släcka branden. Denna typ av händelse är i sig mycket ovanlig i världen och extremt ovanlig i raffindustrin. Mest kända incidenterna är Mexico City 1984 då en gasdepå exploderade samt en BLEVE på ett raffinaderi i Feyzin 1966. Genom tidig upptäckt av farliga förhållanden och mitigerande åtgärder finns goda möjligheter att undvika BLEVE även vid omfattande brandförlopp kring LPG-sfärer. Sannolikheten för en BLEVE händelse på någon av sfärerna antas ligga i intervallet 1*10^-6 1*10^-8. Både gas och branddetektorer finns strategiskt utplacerade vid sfärerna och vid LPGpumpar, och dessa ger larm i kontrollrummet. Från kontrollrummet kan man direkt utlösa larmet till räddningstjänsten samt den akustiska larmsignalen på raffinaderiområdet. Både automatiska och manuella avstängningsventiler finns för sfärernas rörsystem. Sfärerna är försedda med ett fjärrstyrt vattensprinklersystem för att underlätta kylning. Sprinklerutrustningen är dimensionerad för tillräcklig kylning och ger ca 10 l/m2/min. För ytterligare kylning kan mobila vattenkanoner användas. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 36 av 64

Vid scenarion där LPG-sfärerna är inblandade kan stora områden komma att spärras av och varning till allmänheten utfärdas. Raffinaderiet är väl försett med portabla gasmätare som används i den dagliga driften som kan upptäcka mäta gasmolnets utbredning. Dessutom finns stationära gasmätare utplacerade på strategiska platser. Konsekvensen för människor som befinner sig i närheten av eller inom ett gasmoln som antänds till en gasmolnsbrand, antas bli allvarliga och troligen dödliga. För en gasmolnsexplosion blir det samma konsekvenser men troligen inom ett större område. Det värsta fallet är en BLEVE där människor utomhus kan omkomma i ett område upp till 300-500 m från sfären. Sannolikheten att människor skall befinna sig inom det utsatta området antas variera från 0,1 för en mindre gasmolnsbrand till 1,0 för en BLEVE. Konsekvensen för anläggningen (återuppbyggnad och produktionsbortfall) uppskattas ligga i intervallet över 30-300 MSEK beroende om det rör sig om en mindre gasmolnsbrand eller en kraftig gasmolnsexplosion eller BLEVE. Ovanstående förutsättningar insatta i Preemraffs riskmatris ger en risksiffra på 5 (S=1, K=5) (på människa). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som t.ex. byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Kring sfärerna finns gas och branddetektorer för tidig upptäckt vid utsläpp/brand. På ledningar till och från sfärerna finns fjärrmanövrerade kontrollventiler/nödavstängningsventiler som kan användas för att isolera läckan. På sfärerna finns nöddumpningsventiler som kan nyttjas till att tryckavlasta kärlet till fackelsystemet och därigenom minska utsläppets storlek. På sfärerna finns fasta sprinklersystem som kan startas via lokala pådrag eller via kontrollrum. 2.5.1.1 Sammanfattning utsläpp från LPG-sfär på Preemraff Orsaker Förebyggande och begränsande åtgärder Konsekvenser Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 37 av 64

Orsaker Fördröjd antändning av gasmoln, orsakat av okontrollerat utflöde av LPG gas eller vätska LPG sfär brister (BLEVE) p.g.a. hög värmestrålning eller direkt påverkan av flamman från en angränsande brand. Förebyggande och begränsande åtgärder Täthetskontroller av bultförband, ventilgland, packbox etc. genomförs före idrifttagande. Mätning i syfte att upptäcka diffusa kolväteutsläpp genomförs. Gas och branddetektorer finns vid sfärerna och vid pumparna. Larm går till kontrollrum. Upptäcks av personal vid rondering i anläggningen, alternativt via larm. Utflöde från rörsystem stoppas eller begränsas bl.a. genom stängning av nödavstängningsventiler i sfärernas bottenuttag från kontrollrum eller från säker plats. Sprinklersystem över sfärerna utlöses från kontrollrum. Brandvatten och/eller skum kan även kopplas upp manuellt för att via slangar eller monitorer kyla och bekämpa bränder. Konsekvenser Stora gasmoln (>flera ton kolväten), blandning med luft, och partiell instängning bland anläggningarna främjar övergång från diffusionsförbränning (flash fire) till deflagration (explosion). Flash fire ger svåra brännskador på personer inuti gasmolnet men små materiella skador. En efterföljande jet brand kan dock eskalera till BLEVE. Tryckvågen från en gasmolnsexplosion eller BLEVE kan ge stora materiella skador som i sin tur kan ge svåra personskador på betydande avstånd genom projektiler, raserade byggnader och sekundära bränder och explosioner. BLEVE: När kärlet brister sprutar innehållet ut och bildar ett stort eldklot. Värmestrålningen kan orsaka svåra brännskador på personer utomhus inom 100-tals meter. Fragment kan orsaka skador och sekundära bränder i process och tankanläggning, inkl angränsande sfärer. Bilden ovan illustrerar eldklotets utbredning vid BLEVE på butansfär 703 (GOR). Beräkningar gjorda i programmet Shell PIPA. Sfären förutsätts vara fylld till 25%. Eldklotets diameter har beräknats till 170 m. Klotets transienstid har beräknats till 17 sekunder. Höga strålningsnivåer når större avstånd då klotets avgivna yteffekt (Surface Emissiv Power) pikar på ca 500 kw/m2 och ligger i storleksordningen 250-350 kw/m2 under större delen av transienstiden. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 38 av 64

2.5.2 Scenariebeskrivning, utsläpp från LPG-ledningar till Skarvik & Arendal (GOR) Två LPG-ledningar, en för butan och en för propan, går från sfärerna på raffinaderiet ner till utlastningskaj i Skarviks oljehamn. Ledningarnas diameter är 6 och deras totala längd är ca 6 km. Ledningarna löper parallellt hela sträckan. Utanför hamnområdet och utanför raffinaderiområdet är ledningarna huvudsakligen skyddat placerade från yttre påverkan såsom exempelvis avåkningar av fordon. Några punkter finns dock där risken är tydligt förhöjd längs med ledningsdragningen. Detta är framför allt de ställen där ledningen passerar över Oljevägen och Arendalsvägen på rörbryggor. På några platser finns inte avåkningsskydd där risken för avåkning samtidigt inte är försumbar. GOR har genomfört ett omfattande utredningsarbete i syfte att fastslå vad som kan anses vara tillräckliga och lämpliga säkerhetsåtgärder för att de risker som LPG-ledningarna innebär ska anses vara tolerabla. Vid läckage på ledningarna kan effekter av typen flash fire och mindre troligt gasmolnsexplosion inträffa vid fördröjd antändning. Vid direkt antändning uppstår jetbrand, eventuellt i kombination med pölbrandsliknande förlopp. Alla dessa fenomen finns beskrivna tidigare i detta kapitel. Vid stora läckage, som i sig är osannolika, kan ett större område beröras av effekterna upp till några hundratals meter från ledningarna. Då avstånden till platser där människor ur allmänheten normalt vistas generellt är litet längs med rörledningen innebär detta att även mer begränsade scenarion kan påverka människor ur allmänheten och närbelägna verksamheter (tredje man). Vid rörläckage på grund av påkörning är det troligt att den utströmmande gasen antänds, men vid fördröjd antändning kan även här ett drivande gasmoln erhållas. Påverkan på näraliggande verksamheter är då sannolik eftersom konsekvensområdet potentiellt kan bli stort vid omfattande läckage. En omfattande gasmolnsexplosion eller gasmolnsbrand (flash fire) vid Arendal-anläggningen återfinns i kategorin worst case med avseende på skador på tredje man för Preemraff GORs verksamhet. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 39 av 64

Bilden ovan illustrerar spridningsområdet för det brännbara gasmolnet vid stort propanutsläpp längs med LPG-rörledningarna mellan raffinaderiet och Skarvik. Beräkningarna utförda i programmet Shell PIPA. Beräkningsförutsättningar: Ett utsläpp av propan ur ett 2 stort hål och ångtryck 8,5 bar (motsvarande 20 C) vid 5 m/s vindhastighet från nordväst. Beräkningsresultat: källstyrka 32 kg/s, längsta avstånd med brännbar koncentration i gasmolnet 204 m från utsläppspunkten i vindriktningen. Kartbild hämtad från eniro.se Vid en av rörbryggorna leder ett avstick från butanledningen till Butan-tankanläggningen på Arendal som består av två sfärer 850 m3 med tillhörande pumpar och rörledningar innehållande butan. Anläggningsägare och verksamhetsutövare för utrustningen är Preemraff GOR. Marken där butansfärerna finns arrenderas dock av Göteborgs Energi. De risker som finns förknippade med dessa sfärer är principiellt de samma som för LPGsfärerna på raffinaderiområdet, som beskrivits ovan. Sfärerna är sprinklade och de större rörledningarna är försedda med fjärrmanövrerade nödavstängningsventiler intill sfärerna. Större inspektions- och underhållsarbeten har företagits på sfärerna och den tillhörande utrustningen de senaste åren efter att Preemraff GOR övertog ägandet av utrustningen. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 40 av 64

Bilden ovan illustrerar eldklotets utbredning vid BLEVE på butansfär 705 i Arendal. Beräkningar gjorda i programmet Shell PIPA. Sfären förutsätts vara fylld till 25%. Eldklotets diameter har beräknats till 179 m. Klotets transienstid har beräknats till 19 sekunder. Höga strålningsnivåer når större avstånd då klotets avgivna yteffekt (Surface Emissiv Power) pikar på ca 500 kw/m2 och ligger i storleksordningen 250-350 kw/m2 under större delen av transienstiden. Kartbild hämtad från eniro.se 2.5.2.1 Sammanfattning utsläpp från LPG-anläggning Arendal Orsaker Fördröjd antändning av stort gasmoln, orsakat av stort okontrollerat utflöde av LPG gas eller vätska t.ex. på grund brott på sfär eller anslutande rör. Orsak kan även vara mänskligt felhandlande i samband med underhållsarbete LPG sfär brister (BLEVE) p.g.a. hög värmestrålning eller direkt påverkan av flamman från en angränsande brand. Tändkällor kan vara statisk elektricitet eller hetarbeten. På större avstånd från sfärerna är fordonstrafik på Oljevägen och tågtrafik parallellt med Oljevägen eller Nynäs raffinaderi möjliga Förebyggande och begränsande åtgärder Efterdragning av bultförband, ventilgland, packbox etc. genomförs före idrifttagande (bomtätt). Mätning i syfte att upptäcka diffusa kolväteutsläpp genomförs. Endast mindre mängd gas som är instängd mellan två ventiler kan läcka ut. System görs syrefria före idrifttagning genom inertering med N 2. O 2 halt i system som har tryckts med N 2 kontrolleras före idrifttagning. Sfärerna ronderas minst en gång per skift av skiftpersonal. Personal alltid på plats då pumpning startar och stoppar. Dimensionering av tryckkärl och säkerhetsventiler kontrolleras alltid av AKO. Säkerhetsventiler provas varje år. Tryckvakter och högnivåvakter stoppar inpumpning automatiskt. Gasdetektorer finns under sfärerna, samt vid pumphuset nere vid Oljevägen. Larm går till kontrollrum och lokalt samt stoppar anläggningen. Konsekvenser Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 41 av 64 Stora gasmoln Flash fire ger mycket svåra brännskador på personer inuti gasmolnet men små materiella skador. En efterföljande jet brand kan dock eskalera till BLEVE. Tryckvågen från en gasmolnsexplosion eller BLEVE kan ge mycket stora materiella skador som i sin tur kan ge svåra personskador på betydande avstånd genom projektiler, raserade byggnader och sekundära bränder och explosioner. BLEVE: När kärlet brister sprutar innehållet ut och bildar ett stort eldklot. Värmestrålningen kan orsaka svåra brännskador på personer utomhus inom 100-tals meter. Fragment kan orsaka skador och sekundära bränder i process och tankanläggning, inkl angränsande sfärer.

Orsaker tändkällor. Förebyggande och begränsande åtgärder Branddetektorer och smältdetektorer stoppar anläggningen automatiskt. Kamera-bevakning av sfärer och pumphus. Utflöde från rörsystem stoppas eller begränsas bl.a. genom stängning av nödavstängningsventiler (Whessoe) i sfärernas bottenuttag automatiskt genom smältsäkring eller manuellt från säker plats. Eventuella hetarbeten stoppas och Nynas raffinaderi kontaktas för att minska sannolikheten för antändning. Sprinklersystem över sfärerna startas från något av kontrollrummen på raffinaderiet eller i Skarvik, eller lokalt. Brandvatten och/eller skum kan även kopplas upp manuellt för att via slangar eller monitorer kyla och bekämpa bränder. Två tillfartsvägar finns. Möjlighet finns att fylla ledningssystemet med vatten (substituering). Detta medför mindre butanläckage och mindre allvariga konsekvenser vid brand. Konsekvenser Risken gäller främst Nynas raff öster om sfärerna samt för oskyddade personer vid Oljevägen söder om sfärerna. 2.5.3 GOR, Skarvik: Vådautsläpp av LPG vid kaj 551 En större konsekvensanalys genomfördes 2008-01-21 av Öresund Safety Advisors (ÖSA) Konsekvensanalys avseende vådautsläpp av LPG vid kaj 551 i Skarvikshamnen, Göteborg. Konsekvensanalysens Scenario 2, Större läckage på ledning på grund av yttre våld, har bedömts vara dimensionerande för verksamhetens sekundära hanteringsförmåga. Således är detta det identifierade scenario som av Preem bedömts medföra störst risk. Risken för lastarmsbrott är dock utanför skalan i Preems riskmatris. För att stor konsekvens ska inträffa krävs dessutom fördröjd antändning/explosion vilket medför en sannolikhet om ca 2*10-5. Konsekvensen för anläggningen (återuppbyggnad och produktionsbortfall) uppskattas ligga i intervallet över 30-300 MSEK beroende om det rör sig om en mindre gasmolnsbrand eller en kraftig gasmolnsexplosion. Ovanstående förutsättningar insatta i Preemraffs riskmatris ger en risksiffra på 5 (S=1, K=5) (på människa). Scenariot innebär att lastarm eller ledning deformeras och brister på grund av kraftigt yttre våld så att ett hål motsvarande 25% av rörets innerdiameter uppstår, vilket ger upphov till ett läckage på 16 kg propan per sekund. Spridningsberäkningar utförda i beräkningsprogrammet ALOHA 5.4 visar att detta kan ge upphov till ett sammanhängande brännbart gasmoln med spridning över land till ett största avstånd av 147 m från utsläppspunkten i vindriktningen vid ogynnsam väderlek. Beräkningarna förutsätter en utsläppstid som är tillräckligt lång för att stationära förhållanden ska hinna etableras. Det är ett mycket konservativt antagande då ledningen snabbt kommer att tappa tryck eftersom ventiler kommer att stängas och därmed begränsa utsläppsmängden och trycket i ledningen. Bedöms av ÖSA att ledningen är isolerad inom 30 sekunder, medför att 600 kg propan finns kvar som kan läcka ut. Den mindre mängden Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 42 av 64

som kan släppas ut medför att stationära förhållanden inte hinner bildas. Därför är simuleringen nedan mycket konservativ. Sannolikheten för antändning begränsas därför. Avståndet 147 m från ledningarna på kajen har använts för att definiera riskområdet för brand, flash-fire och ev. gasmolnsexplosion. Vid en direkt antändning bildas en jetbrand som kan ge skador i kajens närmiljö upp till maximalt 100 m från utsläppspunkten vid mycket stora utsläpp. Bilden ovan visar spridningssimuleringar vid olika vindstyrkor med stabilitetsklass D. Bilden ovan visar avstånden till LEL (röd linje) och avstånd till 60% av LEL (gul linje) för scenario 2 med vindastighet 2 m/s och stabilitetsklass F (konservativ bild). 2.5.3.1 Sammanfattning vådautsläpp av LPG vid kaj 551 Orsaker Läckage på lastarm efter yttre våld kaj 551 och möjlig Förebyggande och begränsande åtgärder Endast mängd gas som är instängd mellan två ventiler kan läcka ut. Konsekvenser Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 43 av 64 Stora gasmoln Flash fire ger mycket svåra brännskador på personer inuti

Orsaker fördröjd antändning av stort gasmoln, orsakat av stort okontrollerat utflöde av LPG gas eller vätska t.ex. på grund brott på ledning. Tändkällor kan vara statisk elektricitet eller hetarbeten. Förebyggande och begränsande åtgärder Personal alltid på plats vid lastning. Utflöde från rörsystem stoppas eller begränsas bl.a. genom stängning av nödavstängningsventiler manuellt från säker plats. Avstånd till omgivande verksamheter. Avspärrat riskområde utan antändningskällor eller obehörig personal. (Både på land och i hamn.) Sprinklerutrustning på kaj. Nödstoppsrutin mellan fartyg och land, skriftligt avtal. Isolerflänsar för att förhindra vagabonderandes strömmar i ledningen. ISGOTT används och checklistor fylls i. ISPS, hamnsäkerhet. GHAB är certifierade. Konsekvenser gasmolnet men små materiella skador. Tryckvågen från en gasmolnsexplosion kan ge mycket stora materiella skador som i sin tur kan ge svåra personskador på betydande avstånd genom raserade byggnader och sekundära bränder och explosioner. 2.6 Utsläpp av akuttoxisk media ej Skarvik 2.6.1 Utsläpp av H 2 S i processanläggningen Råoljan som processas i raffinaderiet innehåller bundet svavel i varierande grad. I processen mot färdiga produkter avlägsnas svavlet ur produktströmmar i ett flertal av raffinaderiets reaktorer. I reaktorerna omvandlas det bundna svavlet till svavelväte, H2S, i gasform och på ett begränsat antal platser förekommer därför svavelväte i höga, akut toxiska koncentrationer. Den övervägande andelen av dessa platser återfinns i processanläggningen. Svavelvätet absorberas efter reaktorerna i en vätskeformig aminlösning (DEA/MDEA). I en av processanläggningarna värms sedan aminlösningen upp så att svavelvätet åter frigörs som gas. Denna gas leds en kort sträcka till någon av raffinaderiets svavelugnar, s.k. Clauss-ugnar, där svavelvätet först ombildas till svaveldioxid och sedan reduceras till elementärt svavel i en och samma process. Svavelväte är en mycket giftig brännbar gas. Gasen är ett bredspektrumgift men påverkar i första hand kroppens förmåga att ta upp syre. H2S har en stark lukt av ruttna ägg redan vid mycket låga, ofarliga, koncentrationer. Redan låga koncentrationer av H2S ger ögonirritation. Vid 100-150 ppm bedövas luktsinnet, d.v.s. slutar tillfälligt att fungera. Inandning i koncentrationer kring eller över 1 000 ppm innebär omedelbar kollaps av ett enda andetag. Första hjälpen är inandning av ren syrgas. Kraftigt H2S-påverkade personer ska omedelbart sättas under kvalificerad sjukvård. Risken med svavelväte hanteras grundläggande genom att så långt det är möjligt begränsa tryck, temperaturer och volymer i utrustningar till ett minimum där koncentrationen av ämnet i gasform är hög. Att lösa den giftiga gasen i aminlösning är ett effektivt sätt att reducera de ställen där akuttoxiska koncentrationer förekommer i gasform i utrustningen. Akuttoxiska effekter vid spill av aminlösning med höga koncentrationer av löst H2S erhålls endast i den direkta närheten av större spill. På platser i anläggningen där svavelväte hanteras i höga koncentrationer finns fasta gaslarm som varnar lokalt och ger larm i kontrollrummet om läckage skulle uppstå. Personliga gasmätare bärs också av de som arbetar i driftområdena. Vid läckage utryms området. Skiftgående drift eller räddningstjänstpersonal utrustar sig med personlig skyddsutrustning, friskluft, och går sedan in i anläggningen med hänsyn till Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 44 av 64

vindriktning för livräddande insatser och för lokalisering och bedömning av läckaget. Beslut om nedsläckning och ytterligare utrymning fattas av driftledning eller skiftchef efter lägesbedömning av driftpersonal på plats. Åtgärderna kan bestå i stängning av ventiler, nödstopp av berörd anläggning eller andra åtgärder som befinns lämpliga. Orsaker Läckage i flänsförband, rörledningar, kärl och annan processutrustning. Felaktig manövrering av ventiler i samband med arbeten. Förebyggande och begränsande åtgärder Minimerade tryck, temperaturer och volymer som del i den grundläggande designen av utrustning. Fasta gasdetektorer med lokalt ljudande larm och larm i kontrollrum på de anläggningsdelar där svavelväte i höga koncentrationer förekommer. Personliga gasmätare bärs av personal som arbetar inom driftområden. Risk för H2S poängteras särskilt vid tillståndsgivningen för arbeten på anläggningsdelar där H2S förekommer. Behov av utökad personlig skyddsutrustning i samband med arbeten, exempelvis friskluft, specificeras i tillståndet efter bedömning i riskanalys. Utflödet stoppas genom att läckande rörsektion/utrustning isoleras, om möjligt med reglerventiler från kontrollrum eller manuellt på platsen av personal med andningsapparat. Konsekvenser Vid 100-150 ppm bedövas luktsinnet, d.v.s. slutar att fungera. Inandning i koncentrationer kring eller över 1 000 ppm innebär omedelbar kollaps av ett enda andetag. Avstånden där dessa effekter kan uppstå beror av läckagets omfattning och de meteorologiska förhållandena men kan i extrema fall innefatta ett stort område. 2.6.1.1 Simulering 1 Utsläpp av stora mängder H 2 S från T-2703 (LYR) I detta scenario belyses ett större gasutsläpp från en Amin regenerator T-2703. Syftet är att bedöma hur pass stort område som kan påverkas av ett större utsläpp av H2S ifrån processutrustningen. Två skilda utsläppspunkter har simulerats i denna beskrivning; ett utsläpp ifrån ca 20 meters höjd och ett annat ifrån marknivå ca 4 meter. Vindstyrkan är satt till 1,5 m/s, sydvästlig vind. Temperaturen på gasmolnet är satt till 58 C, gasläckan till ca 0,7 kg/s H2S vilket skulle vara ekvivalent med ett 2" hål. Innehållet i behållaren är antaget vara tillräckligt för att skapa ett konstant flöde av gas ut till omgivningen så att max molnutbredning erhålls (steady state). Läckaget bedöms ha relativt liten källstyrka eftersom det drivande övertrycket ligger på endast 0,7 bar. Den översta läckagepunkten (20 m ovan mark) antas riktas mot Raffinaderi Öst, medan den vid marknivån riktas nedåt till marken (= värsta fall). Beräkningarna visar att utsläppet ifrån högre nivå (20 m) inte omedelbart skapar en dödlig koncentration av gas på marknivå så länge läckan är horisontellt orienterad. När gasen släpps ut kommer vinden att skapa en omblandning av gasen, fysiska hinder sprider ut gasen m.m. Däremot kan dödlig koncentration (koncervativt antagen till 700 ppm i simuleringen) uppnås på lite längre avstånd, enligt beräkningarna ända bort till 350-400 m från utsläppspunkten (strutformad gasplym). Detta förhållande kan uppstå om gasen inte "hindras" av något fysiskt objekt i vindriktningen. För ett utsläpp på marknivå kan en nedåtriktad gasläcka skapa en dödlig koncentration av H2S på 50-70 m avstånd från utsläppspunkten (vindhastighet 1,5 m/s). En horisontell läcka på marknivå kommer ge en liknande gasutbredning som i fallet med högre höjd (se ovan), Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 45 av 64

men gasmolnet kommer mycket sannolikt bli "bromsat" av fysiska hinder som därvid kommer ge ett något bredare och kortare form av gasmoln. Scenario 3 (20 meter över markninvån) Bilden ovan illustrerar simulering 1. Utsläpp från gasläcka på 20 m höjd. Vinden bär gasmolnet över processutrustningen. Blå färg anger koncentration på 100 ppm, ljust grön färg anger koncentration på 650 ppm röd anger gränsen 10 000 ppm. Koncentration H2S ca 600-700 ppm ligger inom en radie av ca 320 m eller mindre räknat från utsläppspunkten. Scenariet avspeglar låg vindhastighet och därmed låg luftomblandning (alltså ogynnsamma betingelser). Vid högre vindhastigheter blir sannolikt koncentrationen väsentligt lägre. Scenario 3, låg läckagepunkt (5,1 meter över markplan) Bilden ovan illustrerar simulering 1. Låg läckagepunkt (4 m) visande gaskoncentrationen på 5,1 m höjd. Blå färg anger koncentration på 100 ppm, ljust grön färg anger koncentration på 650 ppm röd anger gränsen 10 000 ppm. Koncentration H2S ca 600-700 ppm ligger inom en radie av ca 50 m eller mindre räknat från utsläppspunkten. Flera olika avancerade beräkningar har gjorts med s.k. CFD-teknik (Computational Fluid Dynamics,). Olika höjder över mark, med geometrier i närområdet blev därigenom möjligt att tas i beaktande (även tredimensionellt). Simuleringarna visar att det finns många olika utfall trots samma utflöde beroende på hur man riktar utsläpp, vindriktning, höjd över mark mm. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 46 av 64

Sammanfattningsvis kan dödliga halter av svavelväte uppkomma på ca 50-100 meters avstånd från en utsläppskälla nära marknivån. Som i alla tidigare beskrivna scenarios ovan, är osäkerheterna stora för koncentrationer och utbredning av gasplymerna. Inom raffinaderiets område finns också ett mycket stort antal fysiska objekt som kan påverka gasutbredningen på olika sätt. Bilden ovan illustrerar gaskoncentration (i ppm) för olika avstånd från läckagepunkt. Koncentrationen gäller för en höjd av ca 20-25 m över mark och skall ses som ett worst case i fråga om exponering på långa avstånd. Sannolikheten för en läcka av ovanstående storlek antas ligga i intervallet 1*10^-4 1*10^-6. Konsekvensen för människor i ett gasmoln med hög koncentration förväntas bli alvarlig till dödlig. Beroende på gasmolnets utbredning antas att det finns människor närvarande med en faktor mellan 0,1-0,5. Då källstyrkan är begränsad så kommer utbredningshastigheten för gasmolnet att vara relativt långsam och även utan gasvarnare kommer personer i utkanten av molnet att kunna känna lukten av H2S vid mycket låga koncentrationer och sannolikt kunna ta sig från platser med hög koncentration vilket kommer att inverka tydligt på skadefrekvensen. Om man antar att gasmolnet inte antänds så kommer konsekvensen för anläggningen troligen att vara begränsad till att enskilda delar kan behövas släckas ned för att reparera utrustningen. Ovanstående förutsättningar insatta i Preemraffs riskmatris ger en risksiffra på 4 (S=1, K=4). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som tex byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 47 av 64

Kring processkärlen finns gasdetektorer för tidig upptäckt och larmning vid utsläpp. I tillägg till detta skall all drift och underhållspersonal bära personliga H2S varnare. På ledningar till och från aktuellt processkärl finns fjärrmanövrerade kontrollventiler som kan användas för att isolera läckan och stoppa energitillförseln samt att pumpar kan fjärrstoppas. På kärlet finns även kontrollventiler / nöddumpningsventil som kan nyttjas till att tryckavlasta kärlet till fackelsystemet och därigenom minska utsläppets storlek. Separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. 2.6.1.2 Simulering 2 Svavelvätesutsläpp från aminregenerator T-8331 / behållare V- 8331 (LYR) Scenariot skall visa spridningsberäkningar och de koncentrationer som kan uppstå vid utsläpp av svavelväte (H2S) från såväl toppen av amin-regeneratorn T- 8331 som från behållaren V- 8331. I princip samma förutsättningar som Scenario 3 gäller, d.v.s.: Utsläpp av H2S från ca 20 meter höjd och ifrån marknivå. Fig. 15 visar utsläpp av H2S från 20 meters höjd, vilket med 1,5 m/s vindhastighet beräknas ge ett gasmoln med ca 600-700 ppm koncentration upp till 320 m. För ett utsläpp på marknivå kan en nedåtriktad gasläcka skapa en dödlig koncentration av H2S på 50-70 m avstånd från utsläppspunkten (vindhastighet 1,5 m/s, d.v.s. ogynnsamma betingelser). En horisontell läcka på marknivå kommer ge en liknande gasutbredning som i fallet med högre höjd (se ovan), men gasmolnet kommer mycket sannolikt bli "bromsat" av fysiska hinder som därvid kommer ge ett något bredare och kortare form av gasmoln. Eftersom beskrivningen i simulering 1 är utförligt gjord hänvisas läsaren till detta scenario för bedömning och redovisning av effekter och koncentrationer i övrigt. Sannolikheten för en läcka av ovanstående storlek antas ligga i intervallet 1*10^-4 1*10^-6. Konsekvensen för människor i ett gasmoln med hög koncentration förväntas bli allvarlig till dödlig. Beroende på gasmolnets utbredning antas att det finns människor närvarande med en faktor mellan 0,1-0,5. Då källstyrkan är begränsad så kommer utbredningshastigheten för gasmolnet att vara relativt långsam och även utan gasvarnare kommer personer i utkanten av molnet att kunna känna lukten av H2S vid mycket låga koncentrationer och sannolikt kunna ta sig från platser med hög koncentration vilket kommer att inverka tydligt på skadefrekvensen. Om man antar att gasmolnet inte antänds så kommer konsekvensen för anläggningen troligen att vara begränsad till att enskilda delar kan behövas släckas ned för att reparera utrustningen. Ovanstående förutsättningar insatta i Preemraffs riskmatris ger en risksiffra på 4 (S=1, K= 4). Aktuella förebyggande och skadebegränsande barriärer för aktuell processutrustning (utöver alla normala barriärer som tex byggstandard, utbildning, inspektion och underhållsrutiner mm): Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 48 av 64

Kring processkärlen finns gasdetektorer för tidig upptäckt och larmning vid utsläpp. I tillägg till detta skall all drift och underhållspersonal bära personliga H2S varnare. På ledningar till och från aktuellt processkärl finns fjärrmanövrerade kontrollventiler som kan användas för att isolera läckan och stoppa energitillförseln samt att pumpar kan fjärrstoppas. På kärlet finns även kontrollventiler / nöddumpningsventil som kan nyttjas till att tryckavlasta kärlet till fackelsystemet och därigenom minska utsläppets storlek. Separat nödlägesinstruktion för driftavdelning för att stoppa tillflöde/läckage. Scenario 9 (20 meter över markytan) Bilden ovan illustrerar simulering 2. Utsläpp från gasläcka på 20 m höjd. Vinden bär gasmolnet över processutrustningen. Blå färg anger koncentration på 100 ppm, ljust grön färg anger koncentration på 650 ppm röd anger gränsen 10 000 ppm. Koncentration H2S (ca 600-700 ppm) ligger inom en radie av ca 320 m eller mindre räknat från utsläppspunkten. Scenariot avspeglar låg vindhastighet och därmed låg luftomblandning (alltså ogynnsamma betingelser). Vid högre vindhastigheter blir sannolikt koncentrationen väsentligt lägre. 2.7 Utsläpp till yttre miljö GOR 2.7.1 Utsläpp av råolja från råoljelager Raffinaderiområdet kan delas upp i tre distinkta områden där det västra området utgörs av Ardalsberget, som används för råoljetankarna. Det östra området utgörs av ett relativt slätt område med lagertankar för produkter, processområde, verkstad och kontor. Mellan dessa områden finns ett ängs- och våtmarksområde med de så kallade lilla och stora lagunerna. Raffinaderiets reningsanläggning för avloppsvatten ligger intill Lilla lagunen, dit det renade avloppsvattnet och allt dagvatten rinner. Allt renat avloppsvatten rinner sedan ut i Stora lagunen via Vattenfallet. Vattnet från lagunerna mynnar längst in i en grund vik öster om Hästholmen, Arendalsviken, som mynnar ut i Rivöfjorden. Den angränsande Torsviken är ett Natura 2000-område. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 49 av 64

För att ett utsläpp ska kunna påverka yttre miljö måste den barriär som tankinvallningarna utgör fallera. För att ett utsläpp ska ske måste invallningen kollapsa (betonginklädd sten/lerinvallning) alternativt vattendräneringen stå öppen. Vid tankdränering leds det oljeförande vattnet till reningsverket och efter rening släpps vattnet till Lilla lagunen. Vid en mycket hög belastning på reningsverket, t.ex. i samband med tankdräneringsventil som glömts öppen och samtidiga höga flöden till reningsverket vid regn, kan reningsverkets funktion försämras och oljeförande vatten hamna direkt i Lilla lagunen. Lilla lagunen är byggd som en oljavskiljare och utloppen från Stora lagunen börjar nära botten. Efter dessa oljeavkiljande steg går vattnet vidare ut i Arendalsviken. Vid extremt kraftiga skyfall och risk för genomslag läggs länsor ut på lämpliga platser. Torsviken, Arendalsviken och Södskärsbassängen är ett naturskyddsområde med ett extra känsligt fågelliv. Ett oljeutsläpp här kan leda till skador på fågelliv och växtlighet. Dessa skador kan vara svåra att sanera och det tar lång tid innan området återhämtat sig. Orsaker Tankhaveri Utsläpp av stora mängder råolja till reningsverket i samband med tankdränering. Utsläpp från tank t.ex. i samband med dränering och samtidig öppen vattendränering från invallningen. Förebyggande och begränsande åtgärder Inspektion av tankar enligt inspektionsprogram. Vid förändring av tankar ska raffets Management of change- och investeringsrutiner följas vilket minimerar risker för ombyggnationer som hotar tankens stabilitet. Alla arbeten innanför invallningarna kräver arbetstillstånd. Detta medför en noggrann kontroll och information till utförarna och därmed kan påkörning eller annan påkänning på tankarna förebyggas. Täta invallningar. Tankdräneringarna är försedda med Netherlocksystem som ger larm i kontrollrummet om drännyckeln är uttagen (d.v.s. dräneringen öppen) mer än 1 h. Tankdränering sker till separat pumpgrop (oljesump) som pumpar till reningsverket. Vattendräneringen öppnas manuellt efter kontroll och går till pumpgrop. Länsor läggs ut och sanering organiseras till lilla lagunen eller Torsviken. 2.7.2 Utsläpp av råolja från råoljeledning Konsekvenser Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 50 av 64 Via tankdränering: Reningsverket klarar inte belastningen utan olja går vidare till Lilla lagunen och vidare ut i Arendalsviken. Stor påverkan på naturskyddsområdet. Via vattendränering: Olja släpps direkt ut till Lilla lagunen via vattendräneringssystemet. Stor påverkan på naturskyddsområdet. Om invallningen mellan Södskärsbassängen och tank 109 inte håller tätt kan Södskärsbassängen påverkas. Torshamnen är belägen cirka 3 km sydväst om raffinaderiet och används för lossning av tankfartyg för råolja på upp till cirka 250 000 ton. Råoljan transporteras i rörledningar, ägda av raffinaderiet, via Hjärtholmen, Risholmen och fastlandet till raffinaderiets lagertankar. På Risholmen finns två bergrum för råoljelagring. Den allvarliga kemikalieolycka vid raffinaderiets anläggningar som bedöms ge de allvarligaste miljökonsekvenserna är ett stort utsläpp från råoljeledningen på sträckan mellan Torshamnen och fastlandet. Effekterna på miljön kan bli mycket stora (påvisbara i flera år) eller katastrofala (påvisbara i >5 år). Arendalsviken och Södskärsbassängen är ett naturskyddsområde med ett extra känsligt fågelliv. Ett oljeutsläpp här kan leda till skador på fågelliv och mjukbottnar. Utöver sin

betydelse för fågellivet kan förorening av mjukbottnar medföra konsekvenser för nyrekrytering av en del fiskbestånd. Om en påkörning av en ledning sker när lossning av fartyg pågår kan stora mängder olja släppas ut i rördiket och detta svämma över till intilliggande vatten, ett sådant utsläpp upptäcks dock snabbt och det finns då goda möjligheter till begränsning av det skadade området. Ett stort utsläpp av råolja från råoljeledningen eller Torshamnen, antingen kortvarigt (10 minuter) vid totalhaveri eller mer långvarigt (8 timmar) vid 50 mm hål (båda utsläppens totala volym uppskattas till ca 1 300 m 3 ) kommer sannolikt att spridas först västerut och sedan norröver förbi Björkö. Ett sådant utsläpp och dess spridning har simulerats av DNV för raffinaderiet, se illustration nedan. Möjligheterna att samla in oljan beror starkt av väderförhållandena och av hur lång tid oljan har haft för att sprida sig. Det kommer att orsaka döda fåglar och fiskar och skador på områden som har betydelse för fiskars och fåglars reproduktion. Det kommer att ge negativa konsekvenser för boendet samt naturupplevelsen för ett stort antal människor. Saneringsåtgärder kan bli mycket kostsamma, och full återhämtning kan ta lång tid. Illustrationen nedan visar spridning av olja vid ½ knops nordlig ström och 1 m/s sydlig vind. Strömmen i Göta älv antas vara ½ knop. Orsaken till att så pass låg vindhastighet har valts är att området är relativt skärmat och att man inte önskar överestimera nedblandningen på grund av vågrörelser. Starkare sydlig vind kan tänkas medföra att oljan i större grad driver i land på Torslandahalvöns sydsida. Sydlig, östlig eller nordöstlig vind kommer att sprida oljan över ett större område. Vid vissa väderförhållanden är det möjligt att oljan transporteras söderut istället för norrut. Detta scenario förväntas vara betydligt mindre troligt än en nordlig transportriktning för oljan och det bör också ta längre tid innan oljan når strandzonen. Sannolikheten för det scenario som simulerats uppskattas till ca 10-5 10-4, vilket innebär att risken inte kan betraktas som försumbar. Frekvensbedömningen är dock osäker, eftersom faran för sabotage inte analyserats i detalj. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 51 av 64

Orsaker Ledningshaveri, t.ex. p.g.a. påkörning, korrosion etc. Förebyggande och begränsande åtgärder Inspektion av rörledningar enligt inspektionsprogram. Begränsad trafik på Hjärtholmsvägen. Utsatta ledningsdelar försedda med påkörningsskydd. Konsekvenser Utsläpp kan ske direkt till vatten, till strand eller till mark längre in i land. Med utgångspunkt i terrängen anses det som osannolikt att ett utsläpp skulle nå de västra delarna av den forna Torslandaviken. Stor påverkan på naturskyddsområdet och skärgården norrut. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 52 av 64

2.7.3 Stort okontrollerat utsläpp från icke invallad cistern - Skarvik Samtliga tankar på raffinaderiområdet är invallade och samtliga klass 1 cisterner varför scenariot beskriver Skarviksterminalen. Med anledning av detta behandlar scenariot utsläpp av klass 3-produkt t.ex. diesel eller lätt eldningsolja, vilka främst lagras i oinvallade cisterner eller i jordinvallningar. Utsläpp från cisterner orsakas av exempelvis överfyllnad vid fartygslossning, pumpning från raffinaderiet, överpumpning mellan cisterner eller lossning från tankbil dräneringsventil lämnas öppen otät cisternventil läckage i cisternens botten eller mantel Utsläppets omfattning beror av orsak, läckans storlek, hur länge läckaget pågår innan det upptäcks, flödeshastighet etc. Konsekvenserna av utsläppet beror följaktligen på omfattning, utrunnen produkt samt cisternens placering och omgivning (t.ex. markförhållanden, närhet till dag- resp. OFA-nät eller ytvatten). Orsaker Förebyggande och begränsande åtgärder Konsekvenser Överfyllnad vid fartygslossning, pumpning från raffinaderiet, överpumpning mellan cisterner eller lossning av tankbil till cistern Dräneringsventil lämnas öppen. Läckage i cisternbotten eller mantel Nivåövervakning med två larmnivåer för hög- resp. höghög-nivå. Larmet går till terminalens kontrollrum resp. till depåbyggnaden och depåberedskapen. Tankventilerna är motoriserade och kan fjärrstyras. Dränering görs till slutet system och personal finns på plats under dräneringen. Dräneringsventilerna är låsta vid stängt läge och försedda med larm (gäller terminalens cisterner). Larmet aktiveras när ventilen har varit öppen en förutbestämd tid. Rondering görs dagligen och cisterner, ventiler etc. inspekteras och underhålls regelbundet enligt ett fastställt program. Kolvätelarm finns i vissa OFA- och dagvattenbrunnar. Vid ett utsläpp aktiveras nödlägesplanen. Räddningstjänst, hamn, tillsynsmyndighet m.fl. underrättas. Utsläppet avgränsas och sanering påbörjas omgående. 2.8 Utsläpp till yttre miljö LYR Förorening av mark och grundvatten samt eventuellt ytvatten och/eller spridning till OFA- eller dagvattensystem. Preemraff LYR område utgörs i huvudsak av berg där tank och processområdena har sprängts ut och iordningsställts. Tankområden på LYR kan indelas i två större område Norra och södra tankfältet. Inom dessa områden finns sedan undergrupper av tankar som var för sig har invallningar. Om utsläpp inträffar så kommer den första barriären att vara invallningen runt den aktuella tanken. Från dessa invallningar kan oljan sedan omhändertas under kontrollerade former. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 53 av 64

Möjlighet finns att läckaget kan inträffa utanför befintliga invallningar (tex i någon rörgata) inom offsite eller att befintliga invallningar inte klara av hela den utsläppta volymen. Första insatsen riktas då in på att omhänderta utsläppet direkt på plats (tex genom olika temporära invallningar, länsor mm), men om detta inte är tillräckligt eller möjligt kan utsläppet gå vidare. Då anläggningarna och tankytorna är relativt högt belägna så kommer utsläppen att ledas någon av de möjliga uppsamlingsplatserna som finns inom området. För södra tankfältet utgör reningsverket och de olika uppsamlingsdammarna som finns där uppsamlingsplatsen. För norra tankfältet är det säkerhetsdammen eller ponden i Sjöbol (produkthamnen) som utgör den slutliga uppsamlingsplatsen. Från alla dessa platser kan utsläppen omhändertas under kontrollerade former. Utsläpp är även möjliga inom hamnområdena (råolja och produkthamnar). Det kan t.ex. ske genom läckor på ledningar, lastarmar eller fartygsutrustning. Alla lastningsoperationer övervakas kontinuerligt av både Preemraff personal och fartygspersonal så inträffade läckage kommer med stor sannolikhet att upptäckas snabbt. Om man behöver stoppa lastoperationerna så kan det ske via ett snabbstoppsystem som både Preemraff personal samt fartygspersonal kan aktivera via stoppknappar eller personburna radioapparater. Om utsläpp kommer till havet så finns fasta länsstationer utplacerade på kajerna och i hamnomorådet. Detta medger att man snabbt kan ringa in utsläppen och därefter påbörja en saneringsoperation. 2.9 Naturliga orsaker Ingen av Preemraffs anläggningar ligger i områden som är speciellt känsliga för jordskalv. Vid höga nederbördsmängder kan vattenreningsanläggningarna bli hårt ansträngda men ingen allvarlig kemikalieolycka bedöms kunna inträffa till följd av skyfall. Avloppssystemen är även designade för att kunna hantera förväntade släckvattenmängder. Risken för att vattennivån i omgivande vattendrag ska höjas så mycket att det nämnvärt ska påverka Preemraff kan inte förutspås inom den närmsta framtiden. De ytor som skulle kunna bli utsatta för besvär vid höga vattennivåer i havet är avloppsreningsverket och hamnarna. Raffinaderiet i Lysekil ligger i ett område som årligen känner av relativt höga vindlaster med svenska mått mätt. Hänsyn tas till dessa problem vid design av anläggningarna. 2.10 Utdrag från QRA Här beskrivs och visas utdrag från de kvantitativa riskanalyser (QRA) som har genomförts på Preemraff. 2013 på GOR respektive 2015 på LYR. 2.10.1 QRA GOR Nedanstående bilder är hämtade från QRA GOR som genomfördes 2013 av Baker Risk. Bilderna visar en naken riskbild d.v.s. att den risksänkanade effekten av befintliga skydd som t.ex. gas och brandlarm, sprinklersystem och nödlägesorganisation och liknande inte finns medtagen i riskbilderna. Känslighetsanalyserna som är genomförda visar att QRA rapporten i sitt grundutförande troligen är konservativ. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 54 av 64

Utdrag från QRA GOR: Bilden visar individrisk för oskyddad person. Blå 1x10-4, Magenta 1x10-5, Grön 1x10-6, Gul 1x10-7, Röd 1x10-8. Individrisk skall tolkas som det område där dödlig effekt för oskyddad person kan förekomma om en fiktiv person befinner sig på en bestämd plats konstant under ett år. Dvs för att effekterna faktiskt skall skada personer krävs att det vid skadetillfället även befinner sig personer på de aktuella platserna. Det som driver riskerna på långa avstånd (1x10-6 -1x10-8 ) är i huvudsak toxiska risker. För raffinaderiet innebär det risk för spridning av H 2 S. Personer som t.ex. befinner sig inomhus eller i en bil har vid dessa typer av händelser oftast ett bättre skydd än oskyddad person utomhus. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 55 av 64

Utdrag från QRA GOR: Bilden visar maximal tryckutbredning utan frekvens worst possible case. Röd 40 mbar, Gul 60 mbar, Mörkgrön 210 mbar, Magenta 340 mbar, Blå 690 mbar. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 56 av 64

Utdrag från QRA GOR: Bilden visar risken för skada pga. brandstrålning på oskyddad person. Blå 1x10-4, Magenta 1x10-5, Grön 1x10-6, Gul 1x10-7, Röd 1x10-8. Riskbilden kring rörledningarna mot Skarvik (nedre högra hörnet) kan approximeras gälla längs hela rördragningen till Skarviksterminalen. Utdrag från QRA GOR: Bilden visar risken för skada pga. gasmolnsbrand på oskyddad person. Blå 1x10-4, Magenta 1x10-5, Grön 1x10-6, Gul 1x10-7, Röd 1x10-8. Riskbilden kring rörledningarna mot Skarvik (nedre högra hörnet) kan approximeras gälla längs hela rördragningen till Skarviksterminalen. 2.10.2 Dominorisker GOR Här beskrivs de av Preemraff identifierade händelser som kan eskalera en händelse genom s.k. dominoeffekter. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 57 av 64

Grovanalysen för GOR tar upp ett flertal händelser som kan leda till eskalering om de inte hanteras korrekt. I QRA GOR har dominoeffekter och eskalering till stor del bakats in i riskkonturerna och redovisas inte separat. Två händelser som kan uppstå genom eskalering av annan händelse har exkluderats i QRA:n. Dessa är BLEVE och Boil-over. De har exkluderats då de är långsamma förlopp med mycket låg sannolikhet som ger tid för utrymning och evakuering. Ändock kommer de vid händelse att innebära mycket stora anläggningsskador. Eftersom verksamheterna i Skarvikshamnen ligger nära varandra är det sannolikt att andra verksamheter påverkas vid en allvarlig kemikalieolycka genom tex rökutveckling och utrymning. Att det ska uppstå en allvarlig kemikalieolycka hos en närliggande verksamhet är dock inte sannolikt med tanke på de om än små, men tillräckliga avstånd som finns. Preem har identifierat ett undantag där Preems terminal kan påverka och ett där Preems terminal kan påverkas. Dessa beskrivs nedan i styckena för påverkan på respektive från grannar. Preems slutsats har stöd i den rapport som DNV författade 2013: Dominoeffekt- och riskeskaleringsstudie för energihamnen i Göteborg. 2.10.2.1 Interna dominoeffekter Grovanalysen har identifierat risk för intern spridning/eskalering i följande fall: Jetbrand processanläggning skada på annan utrustning/bleve Pölbrand processanläggning skada på annan utrustning Tankbrand skada på andra tankar, brandspridning. Grovanalysen identifierar även skydd för intern spridning/eskalering. 2.10.2.2 BLEVE och boil-over Preem bedömer att sannolikheten för BLEVE i kärl är mycket liten pga. befintliga skydd. Sfärerna för LPG-lagring är försedda med sprinkler för att kunna kyla manteln och risken för BLEVE bedöms vara mycket liten för dessa kärl. LPG-kärl i processarean kan nås med fasta kylvattenkanoner. Risken för boil-over är mycket liten för råoljetankarna och nästintill obefintlig för produkttankarna. Det då all lagring av produkter sker utan vatten. Råoljetankarna kommer i händelse av incident dumpas mot bergrummen vilket gör att det första som följer med tillbaka är vattenfasen. Vid låg nivå i tanken är dessutom följderna av en boil-over betydligt mindre. 2.10.2.3 Externa dominoeffekter, påverkan på grannar Rörledningar mellan raffinaderi och hamnar är till viss del samförlagda med andra bolags, varför skador på Preems ledningar kan spridas till andra bolags ledningar. Det innebär framförallt en eskalering om det andra bolaget har pågående pumpning eller om incidenten sker i närheten av trycksatta ledningar med t.ex. naturgas. Beskrivning av riskområde för skada längs rörledning kan extrapoleras från brandstrålning QRA som visas ovan under QRA. Det innebär att risken för personskada längs Preems rörledningar är försumbar redan någon meter från rörgatan. Rörgatorna är förlagda på föreskrivna avstånd från vägar eller skyddade enligt föreskrivna regler. Där ledningar är placerade över vägar är de skyddade genom strategiskt placerade portaler med varning för Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 58 av 64

aktuell fri höjd. Alla ledningar över allmän väg är placerade högre än trafikverkets rekommenderade fria höjd på allmän väg d.v.s. > 4,7 meter över vägbana. QRA GOR visar på riskavstånd från verksamheten som stämmer väl överens med tidigare redovisade data från generalplan 2001. Analyserna visar på att de närmsta grannarna norr om råoljecisternerna (söder om väg 155) kan påverkas från GOR, dock sker sannolikt ingen eskalering från dessa verksamheter. Detsamma gäller söder om raffinaderiet (söder om Hjärtholmsvägen). Analyserna visar här risk för påverkan, men inte heller här ser Preem någon risk för eskalering som kan innebära ytterligare storskaliga kemikalieolyckor pga. dessa verksamheters art. En BLEVE på någon av butansfärerna på Arendalsberget skulle kunna orsaka att även GEAB:s propancistern skadas. Det på ett sådant sätt att ytterligare eskalering skulle kunna ske. Även risk för spridning till intilliggande verksamheten på Nynas raffinaderi i händelse av BLEVE kan föreligga. Dock är sannolikheterna för BLEVE mycket små och möjligheterna att sektionera butanledningarna, inom Arendalsområdet, vid eventuella läckage mycket goda (se riskanalys). Preem har identifierat ett undantag där Preems terminal kan påverka grannar i Skarvikshamnen och det är brand i någon av bensincisternerna 137, 138, 141 eller 142 som skulle kunna påverka Scanlubes tankar inom samma invallning. 2.10.2.4 Externa dominoeffekter, påverkan från grannar Rörledningar mellan raffinaderi och hamnar är till viss del samförlagda med andra bolags varför skador på andra bolags ledningar kan spridas till Preems ledningar på samma sätt som tidigare beskrivits i 2.8.2.3. Dominoeffekter från omkringliggande verksamheter till Preem härrör sig framförallt till butanlagringen i Arendal. Det då raffinaderiet inte har några direkt angränsande Sevesoverksamheter. Vid Arendalssfärerna ligger en bergtäkt som Preem anfört kommentarer om då Preem anser att vibrationer och sprängsten kan orsaka skador på butanlagringen. Detta ärende är hanterat i domstol. Butansfärerna angränsar till Nynas raffinaderi i öster. I den angränsande delen på Nynas sida sker mycket begränsad aktivitet. På Arendalsberget har även GEAB lagring av LPG. I händelse av en incident i GEAB:s lagringsstation skulle en incident kunna påverka Preem. Då grundscenariet (hos GEAB) har en låg sannolikhet torde risken för påverkan på Preems butansfärer vara mycket låg då sfärerna är utrustade med sprinkler, gaslarm i området och kameraövervakning. Händelser i själva terminalområdet eller oljehamnarna bedöms inte kunna sprida sig till Preemraff. Preem har identifierat ett undantag där Preems terminal kan påverkas från grannar och det är sprickbildning och inläckage av vatten/luft till Nynas/ITS bergrum skulle kunna orsaka explosion och påverka Preems gasoljebergrum. En explosion har tidigare skett i en av grannarnas bergrum. Den gången påverkades inte Preem. 2.10.3 QRA LYR Nedanstående bilder är hämtade från QRA LYR som genomfördes 2015 av Lloyds register consulting. Bilderna visar en naken riskbild dvs att den risksänkanade effekten av befintliga skydd som tex gas och brandlarm, sprinklersystem och nödlägesorganisation och Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 59 av 64

liknande inte finns medtagen i riskbilderna. Känslighetsanalyserna som är genomförda visar att QRA rapporten i sitt grundutförande troligen är konservativ. Utdrag från QRA LYR: Bilden visar individrisk för oskyddad person. Röd 1x10-3, Turkos 1x10-4, Lila 1x10-5, Orange 1x10-6, Grön 1x10-7, Brun 1x10-8. Individrisk skall tolkas som det område där dödlig effekt för oskyddad person kan förekomma om en fiktiv person befinner sig på en bestämd plats konstant under ett år. Dvs för att effekterna faktiskt skall skada personer krävs att det vid skadetillfället även befinner sig personer på de aktuella platserna. Det som driver riskerna på långa avstånd (1x10-6 -1x10-8 ) är i huvudsak toxiska risker. För raffinaderiet innebär det risk för spridning av H 2 S. Personer som t.ex. befinner sig inomhus eller i en bil har vid dessa typer av händelser oftast ett bättre skydd än oskyddad person utomhus. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 60 av 64

Utdrag från QRA LYR: Bilden visar tryckutbredning med frekvensen 1x10-4. Grön 10 mbar, Turkos 40 mbar, Rosa 60 mbar, Gul 210 mbar, Röd 340 mbar, Orange 690 mbar. Utdrag från QRA LYR: Bilden visar risken för skada pga. brandstrålning på oskyddad person. Röd 1x10-3, Turkos 1x10-4, Lila 1x10-5, Orange 1x10-6, Grön 1x10-7, Brun 1x10-8. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 61 av 64

Utdrag från QRA LYR: Bilden visar risken för skada pga. gasmolnsbrand på oskyddad person. Röd 1x10-3, Turkos 1x10-4, Lila 1x10-5, Orange 1x10-6, Grön 1x10-7, Brun 1x10-8. 2.10.4 Dominorisker LYR I QRA arbetet har även möjliga dominorisker undersökts. I nedanstående text från QRA rapporten skall följande fakta om studien beaktas. Riskkonturerna som använts i dominoeffektstudierna representerar en naken risk för dominoeffekter och beaktar inte brandskydd eller andra tänkbara skadebegränsande åtgärder. Undersökningen har kontrollerat riskkonturer för olika typer av utrustningar i anläggningarna. Riskkonturerna representerar sårbarhetsdata kopplade till brand (värmestrålning) och explosion för följande utrustningstyper: Trycksatta tankar och kärl Atmosfäriska tankar Rörledningar (långsmal utrustning) Full Containment LNG-tank Dessutom har specifik sårbarhetsdata för händelsen BLEVE definierats. 2.10.4.1 Interna dominoeffekter Analysen av tänkbara dominoeffekter visar på några områden där sannolikheten för eskalering är stor: Dokument-ID: PREEMLS-529807731-97 Sid 62 av 64