Omsorgsprogram 2008-2011 KOMMUNFULLMÄKTIGE

Omsorgsprogram 2008-2011 KOMMUNFULLMÄKTIGE

Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 146 Gäller även 2012 enlig beslut i KF 2012-04-23 74 2

Inledning Inom äldre och handikappomsorgen i Vimmerby står vi inför en spännande framtid med stora utmaningar som väntar. Människor i skilda åldrar och med olika funktionsnedsättningar behöver hjälp, stöd och tillsyn för att få sin vardag att fungera. Här finns Peter 10 år med autism som är på korttiden för barn och ungdomar var tredje helg och en kväll i veckan. Hanna är 28 år och utvecklingsstörd. Hon bor på en gruppbostad, har daglig verksamhet där hon får vara med djur som hon älskar. Lasse är 35 år och har psykiska problem. Han brukar vara tillsammans med kontaktgruppen på dagarna och har även hjälp hemma av boendestödjarna. Lena är en 40-årig trebarnsmamma med svår MS och behöver hjälp av personlig assistans hemma dygnet runt. Ulla vårdar sin man Tore, 72 år, i hemmet. Tore har en demenssjukdom och är på dagverksamhet tre dagar i veckan samt på korttidsboendet emellanåt för att Ulla ska få avlastning. 84 åriga Emma är också dement men bor på ett särskilt boende. Karl och Stina är båda över 85 år och vill bo kvar hemma. De får mycket hjälp av hemtjänsten och har även trygghetslarm och matdistribution. Karl får även hjälp av hemsjukvården med att ta sitt insulin. Agda 92 år har tidigare haft hjälp hemma dygnet runt men har nu fått en plats på ett särskilt boende. Dygnet runt, året om, måste alla våra brukare få den hjälp de behöver samt bli behandlade med respekt och värdighet. Med ansvar, mod och fantasi samt otroligt engagerade och ansvarsfulla medarbetare så vet jag att vi kan klara av vårt uppdrag. Varsågoda, här kommer omsorgsprogrammet för den här mandatperioden. Grunden är lagd, nu är det bara att bygga på med bra verksamhet! Elisabeth Lago Nilsson (Kd) Ordförande i omsorgsnämnden 3

Bakgrund Samhället förändras kontinuerligt och omvärlden påverkar utvecklingen av kommunens äldre- och handikappomsorg. Viktiga faktorer som påverkar är kommuninvånarnas behov, efterfrågan, lagstiftningens krav, nationella program och mål, kommunala mål, ekonomiska ramar, personalfrågor samt arbets- och bostadsmarknad. Omsorgsnämndens ansvarsområde Omsorgsprogrammet gäller för hela omsorgsnämndens ansvarsområde och är fastställt av kommunfullmäktige. Omsorgsnämndens ansvar är att tillgodose kommuninvånarnas behov av omsorgsinsatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Omsorgsnämnden ansvarar också för hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Grunden i verksamheten är den vardagliga omvårdnad och det stöd som ges till dem som behöver äldre- och handikappomsorgens hjälp och stöd. Kommunen ansvarar sedan 1 januari 2008 även för hemsjukvård enligt avtal med landstinget. Syfte och mål med programmet Omsorgsprogrammet ska översiktligt beskriva den politiska inriktningen för Vimmerby kommuns äldre- och handikappomsorg under åren 2008-2011. Programmet riktar sig i första hand till dem som bor i kommunen. Det ska även vara ett vägledande styrdokument i organisationen vid så väl planering, utförandet av det vardagliga arbetet och i samband med uppföljningar. För att så ska ske måste programmet vara väl känt och förankrat bland alla medarbetare i organisationen. Värdegrund Omsorgsnämndens värdegrund ska vägleda medarbetare och förtroendevalda inom ansvarområdet genom att beskriva ett önskvärt förhållningssätt till den enskilde brukaren. Människor utvecklas olika och har vitt skilda förutsättningar. Gemensamt för alla äldre och för personer med funktionsnedsättning är dock rätten till ett värdigt liv. att bemötas med respekt. få god omsorg. inflytande över sin dag. I socialtjänstlagens uttrycks detta så här: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 4

Omsorgsnämndens värdegrund leder fram till följande: Arbetet inom vård och omsorg har som en självklar utgångspunkt att se vad som är bäst utifrån respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Verksamheten utformas utifrån en helhetssyn på den enskildes samlade behov av omsorg, trygghet, service och vård. Verksamheten präglas av ett socialt synsätt som sätter fokus på möjligheter och problemlösningar. Äldre och personer med funktionsnedsättningar ska erbjudas möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap. Insatserna inom äldre- och handikappomsorgen ska ha en stark inriktning på rehabiliterande och habiliterande åtgärder. Anhöriga och närstående som gör omsorgs- och vårdinsatser har hög prioritet och stödet ska fortsätta utvecklas. Kunskap ger trygghet. Därför är det viktigt att aktivt lämna upplysningar och information om verksamheten. Ett trevligt och gott bemötande är viktigt! 5

Omvärldsanalys Livsvillkoren för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar är ett ansvar inte bara för kommunens äldre- och handikappomsorg. Ett otillgängligt samhälle innebär att människor utesluts och utestängs från olika samhällsfunktioner. Samhället som helhet måste därför planeras och fungera för alla. En person med synskada, rörelsehinder eller demenssjukdom har inte ett handikapp utan en funktionsnedsättning. I vilken grad detta leder till funktionshinder påverkas av om samhället är anpassat och tillgängligt. Därför behövs anpassade bostäder och i tillräcklig omfattning. offentliga miljöer som är tillgängliga för alla. en skola och en arbetsmarknad med beredskap för att ta emot personer med funktionsnedsättning. fungerande kollektivtrafik som är tillgänglig för alla. tillräcklig sjukvård. ett fritids- och kulturliv för alla i kommunen. Av stor vikt är således hög tillgänglighet i bostadsbeståndet. Hissar och rymliga utrymmen är ett krav för att personer som drabbats av funktionsnedsättning skall kunna bo kvar. Med begränsningar i tillgängligheten i bostadsbeståndet ökar behovet av särskilda boendeformer. Omsorgsnämndens insatser och kostnader påverkas av andra kommunala nämnders verksamhet. Ett exempel på detta är att bristen på gymnasiesärskola i Vimmerby leder till att ungdomar i behov av sådan skolgång måste göra långa tröttande resor eller kan behöva elevhemsboende på skolorten. Regeringen har anslagit ekonomiska medel för att utveckla stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Behovet av samverkan mellan landsting och kommuner betonas. Inom äldreomsorgen gör regeringen satsningar i syfte att utveckla personalförsörjningen och personalens kompetens. Man vill även att tillgången till platser i särskilt boende ska öka i landet. Regeringen vill underlätta övergången till ett system med ökad valfrihet och mångfald inom äldre- och handikappomsorgen. En särskild utredare har föreslagit att en ny lag, lag om valfrihetssystem (LOV) införs. Lagen är tänkt att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner som vill överlåta valet av utförare av vårdoch omsorgstjänster till brukaren/invånaren. Den föreslagna lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling (LOU). Socialstyrelsen har publicerat en lägesbeskrivning över kostnaderna för assistansersättningen, som har haft en kraftig kostnadsutveckling sedan den infördes 1994. Kostnaderna har ökat från 3,3 miljarder kronor till 14,3 miljarder kronor i 2005 års priser, vilket är en ökning med 330 procent. En anledning till att kostnaderna har ökat är att antalet personer som får assistansersättning har ökat. En annan orsak bakom kostnadsökningen är att antalet ersatta timmar per person har ökat. Den lagändring som påverkat kostnaderna mest och som även i framtiden kommer att påverka kostnaderna är införandet av assistansersättning för personer äldre än 65 år. 6

Behovsutveckling Antalet personer över 65 år i kommunen förväntas ökar med 173 personer mellan 2007 och 2010. Ökningen i gruppen 90 år och äldre är 38 personer under samma tidsperiod. Prognosen fram till 2020 är att antalet äldre i kommunen fortsätter öka. Befolkningsutvecklingen bland personer över 65 år i Vimmerby kommun ser ut enligt följande: Ålder Antal personer år 2007 Antal personer år 2008 Antal personer år 2010 Antal personer 2020 65-79 år 2 212 2 232 2 365 2 845 80-89 år 852 868 834 867 90 år och äldre 133 136 171 198 Summa 3 197 3 236 3 370 3 910 (Källa: Befolkningsprognos 2008-2020, Statisticon AB) Enligt statistiska beräkningar behöver 20 % av gruppen 80-89 åringar och 45% av gruppen 90 år och äldre insatser från samhället för att klara sitt dagliga liv. En stor orsak till behov av insatser är demenssjukdomar. Antalet kända personer med psykiska funktionsnedsättningar i Vimmerby har ökat. År 2003 hade verksamheten kontakt med 16 brukare, 2004 med 36 och 2007 var antalet brukare uppe i 68. Det finns ett ökat behov av boende med service och korttidsboende för målgruppen. Vi ser även en ökning av personer med dubbelproblematik som exempelvis utvecklingsstörning tillsammans med psykisk funktionsnedsättning. Omsorgsnämnden har också kontakt med ett ökat antal barn och ungdomar med stora neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mellan åren 2003-2007 har antalet insatser inom handikappomsorgen ökat med 33% i kommunen. 7

Mål för omsorgsverksamheten Vimmerby kommuns äldre- och handikappomsorg ska kännetecknas av värdighet och god kvalitet! Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga med de omsorgsinsatser som erbjuds för att klara vardagen. Verksamheten ska präglas av: god tillgänglighet gott bemötande brukarinflytande 8

Servicedeklaration till kommuninvånarna Du ska kunna få kontakt med en biståndshandläggare inom två arbetsdagar. Du och/eller dina närstående får tydlig skriftlig information om vilken hjälp och vilket stöd som kan ges. Du och/eller Dina närstående får muntlig och skriftlig information om verksamheten. Du skall alltid hitta den senaste informationen på vår hemsida. Du ska få svar på dina synpunkter, klagomål och förbättringsidéer inom två veckor. Vård i livets slutskede skall erbjudas med särskild hänsyn till dina och dina närståendes önskemål. Avsiktsförklaring för programperioden Omsorgsnämnden avser att: utreda och planera för framtida boendeformer inom äldreomsorgen. göra en översyn av handikappomsorgen. utveckla den kommunala socialpsykiatrin. utveckla de olika dagverksamheterna. underlätta tillgängligheten till äldre- och handikappomsorgens tjänster. upprätta tjänstedeklarationer, som beskriver innehållet i äldreoch handikappomsorgens tjänster. undersöka möjligheter till och förutsättningar för att öppna upp för alternativa driftsformer. Samverkan Samverkan med andra nämnder, myndigheter och organisationer behövs inom äldre- och handikappomsorgen. Idag sker samverkan med exempelvis landstinget, kommunala pensionärsrådet och med andra nämnder i kommunen. Uppföljning Uppföljning görs för att ta reda på vad de som brukar våra tjänster och deras närstående tycker om kommunens äldre- och handikappomsorg. 9

Omsorgsnämndens tjänster Omsorgsnämnden har tjänster som riktar sig till olika målgrupper. Målgrupp - Äldre Socialtjänstlagen (SoL) Hemtjänst - omvårdnad Hemtjänst - serviceinsatser Trygghetslarm Matdistribution Dagverksamhet Korttidsboende Ledsagning Kontaktperson Särskilt boende Personlig assistans Övrigt Fixartjänst för personer över 75 år (projekt) Målgrupp - Personer med funktionsnedsättningar Socialtjänstlagen (SoL) Hemtjänst - omvårdnad Hemtjänst - serviceinsatser Matdistribution Trygghetslarm Dagverksamhet Korttidsboende Ledsagning Kontaktperson Särskilt boende Personlig assistans Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Korttidsvistelse Korttidstillsyn skolungdom 13-21 år Boende barn/ungdom Boende vuxna Daglig verksamhet 10

Målgrupp - Personer med psykiska funktionsnedsättningar Socialtjänstlagen (SoL) Boendestöd Hemtjänst - omvårdnad Hemtjänst - serviceinsatser Matdistribution Trygghetslarm Dagverksamhet Korttidsboende Ledsagning Kontaktperson Särskilt boende Personlig assistans Lag om stöd och service till vissa funktions hindrade (LSS) Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Korttidsvistelse Korttidstillsyn skolungdom 13-21 år Boende barn/ungdom Boende vuxna Daglig verksamhet Målgrupp - Anhöriga Socialtjänstlagen (SoL) Avlösarservice Korttidsboende/växelvård Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Avlösarservice Övrigt Anhörigstöd (projekt) Målgrupp - Alla kommuninvånare Hemsjukvård enligt HSL. - Sjukvård upp till sjuksköterskenivå. - Rehabilitering inklusive hjälpmedel. - Habilitering. 11

Definitioner Bistånd Brukare Funktionsnedsättning Funktionshinder Hembesök Hemsjukvårdsbesök Korttidsboende Kommunal hemsjukvård Ordinärt boende Särskilt boende Individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av socialtjänstlagen. Tjänstemän inom äldre- och handikappomsorgen som utreder och fattar beslut om bistånd kallas biståndshandläggare. De personer, allt från barn till mycket gamla, som får stöd och hjälp genom kommunens äldre- och handikappomsorg. Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Besök i brukarens bostad av tjänsteman från äldre och handikappomsorgen, exempelvis omvårdnadspersonal, biståndshandläggare eller enhetschef. Hemsjukvårdsbesök av sjuksköterska och rehabiliteringspersonal erbjuds endast de personer som inte själva eller med hjälp kan ta sig till olika sjukvårdsinrättningar. Dessa hembesök är kommunens ansvar. Det är landstinget som bedömer patientens hälsotillstånd och om det finns behov av hembesök. En vanlig anledning till korttid är för att återhämta krafter och få vardagsträning efter en sjukperiod på sjukhus eller i hemmet. Ibland behövs korttid i avvaktan på plats i annat boende eller vid vård i livets slutskede. Korttid kan också vara ett sätt att avlösa en anhörig som vårdar i hemmet. Regelbunden korttid för att avlösa en anhörig kallas växelvård. Sjukvård i hemmet för person, oavsett ålder. I form av: - sjukvård upp till sjuksköterskenivå - rehabilitering inklusive hjälpmedel - habilitering Hemsjukvård förutsätter en av landstinget upprättad vårdplan. Bostäder, exempelvis lägenheter och villor, i det vanliga bostadsbeståndet. Det finns också anpassade bostäder i det vanliga bostadsbeståndet som lämpar sig särskilt väl för äldre personer. Här kan bostadskö förekomma. Vem som flyttar till dessa bostäder avgörs genom fastighetsägaren. Centrumgården i Storebro, Nygård i Locknevi och Granen och Norrskenet i Vimmerby, är exempel på boenden av denna typ. Boende som brukaren ansöker om hos omsorgsförvaltningens biståndshandläggare. Beviljas först när tillsyn, trygghet och säkerhet inte kan erbjudas genom hemtjänst och när alla möjligheter till hjälp i hemmet är uttömda. Köer får inte förekomma. Resursbrist i kommunen är inte ett skäl till att avslå en ansökan om särskilt boende. Kommunens särskilda boenden för äldre är Duvan (Vimmerby), Eken (Vimmerby), Vidala (Södra Vi), Kvillgården (Storebro) och Ådala (Gullringen). Gruppbostäder enligt LSS är också en form av särskilt boende. Fler definitioner finns på internetadressen: http://app.socialstyrelsen.se/termbank 12

Viktiga lagar som styr verksamheten Nedan nämns några av de lagar som styr äldre- och handikappomsorgen i Vimmerby. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag. Detta innebär att kommunernas socialtjänst inte detaljregleras. Kommunerna har frihet att ordna sin verksamhet utifrån de egna förutsättningarna, så länge de gemensamma målen för hela Sveriges socialtjänst uppnås. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag utöver socialtjänstlagen. Lagen berör personer med stora funktionshinder och innehåller tio olika insatser, kommunen ansvarar för nio av dessa. En bedömning görs om personen har behov av insats och om behovet tillgodoses på annat sätt. Lagen syftar till att främja jämlikhet i levnadsvillkoren och full delaktighet i samhällslivet. De livsvillkor som människor med stora funktionsnedsättningar har ska jämföras med livsvillkoren för människor utan funktionsnedsättningar. Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen (HsL) är en målinriktad ramlag som syftar till att alla ska få en god hälso- och sjukvård. Lagens budskap är att alla har lika värde och ska behandlas med respekt. Hälso- och sjukvård enligt denna lag innebär att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Sekretesslagen Sekretesslagen innehåller bland annat bestämmelser om tystnadsplikt och om begränsningar i att ta del av allmänna handlingar när det gäller offentlig verksamhet. Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas till böter eller fängelse. Lex Sarah I socialtjänstlagen finns en bestämmelse som kallas Lex Sarah. Alla som arbetar med äldre- och handikappomsorg enligt socialtjänstlagen skall bevaka att brukarna får god omvårdnad och blir bemötta med respekt. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande skall genast anmäla detta. En liknande bestämmelse finns i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 13

Omsorgsnämndens ledamöter! Ordinarie Elisabeth Lago Nilsson (kd), ordförande Rolf Johnzon (c), 1:e vice ordförande Peter Högberg (s), 2:e vice ordförande Eva Svensson (c) Anna-Maria Lyngstad (m) Lennart Eliasson (fp) Bo Stigstedt (s) Vakant Göran Grudemo (s) Ersättare Minka Eriksson (kd) Göran Andersson (c) Mats Hagman (s) Carina Nilsson Ekholm (c) Bertil Sjöholm (m) Ulf Borg (c) Harriet Lundmark (s) Vivi-Anne Karlsson (s) Kristina Lundin (v) Övre raden Kristina Lundin, Bo Stigstedt, Lennart Eliasson, Eva Svensson, Minka Eriksson och Göran Grudemo. Nedre raden Peter Högberg, Elisabeth Lago Nilsson och Rolf Johnzon. 14

VIMMERBY KOMMUN Kommunfullmäktige 598 81 VIMMERBY www.vimmerby.se